Kvalitetsredovisning

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Centrala Väsby resultatenhet Läsåret 2002/2003 Centrala Väsby är världen i miniatyr

2 2 1 Vision och verksamhetsidé Vi bygger upp förståelse och respekt för varandra och vår miljö Vi bygger upp kunskaper och färdigheter för framtiden Centrala Väsby är världen i miniatyr. Här lever vi mitt i världen och världen är levande hos oss. Här möts olika kulturer, språk, kunskaper och erfarenheter. Viktiga värden i Centrala Väsby är att vi ska kunna och våga tala om vad vi tycker och känner och att alla ska kunna lyssna och respektera olika åsikter. Vardagen i Centrala Väsby präglas av att många av våra barn och elever har ett annat modersmål än svenska. Vår verksamhetsidé är att vi ska ge bästa möjliga omsorg och utbildning för barnen och ungdomarna i vår enhet.

3 3 2. Verksamhet och organisation Centrala Väsby resultatenhet är belägen i den centrala delen av Upplands Väsby. Till enheten hör förskolorna Folkparken, Solkatten och Visselpipan samt Björkvallaskolan, Väsby skola och Språkcentret. Björkvallaskolan och Väsby skola har språkklasser som är kommungemensamma där elever som nyligen anlänt till Sverige får introduktion i svenska och i svensk skolkultur. Språkklasserna har även tagit emot asylsökande elever. Språkcentret är en kommungemensam verksamhet där modersmålsundervisningen sker. Vi erbjuder modersmålsundervisning och studiehandledning i över 30 språk. Flerspråkigheten är ett naturligt inslag i Centrala Väsby. Cirka 65% av våra barn/elever har ett annat modersmål än svenska. Väsby skola har kommungemensamma musikklasser från år 7 t o m år 9. Verksamheten i Centrala Väsby är indelad i arbetslag som innefattade barn/elever och vuxna där de vuxna har ett heldagsansvar för barnen/eleverna. Centrala Väsby resultatenhet Förskolan Folkparken 4 avdelningar ca 67 barn ca 11 tjänster Förskolan Solkatten 4 avdelningar ca 80 barn ca 11,5 tjänster Förskolan Visselpipan 5 avdelningar ca 92 barn ca 14,25 tjänster Björkvallaskolan Förskoleklass Skolår 1-6 Skolbarnsomsorg samt Språkklasser (kommungemensamma) ca 200 barn ca 25 tjänster Väsby skola Skolår 7-9 Språkklasser år 7-9 (kommungemensamma) ca 310 elever ca 27 tjänster Språkcentret Skolår F-9 Modersmålsundervisning och studiehandledning (kommungemensam) ca 750 elever ca 20 tjänster

4 4 Centrala Väsbys ledningsgrupp Förskolorna Marianne Ålstig, bitr rektor. (100%) Arbetslag 3 (språkklasser så 1-9) Helene Holmberg, bitr rektor (40%) Miljö Arbetslag 1 (så F-2) Skolbarnsomsorg Helene Ohlsson bitr rektor (30%) Elevdemokrati, IT Arbetslag 4 (elevstöd så F åringar) Åsa Saxby, bitr rektor (100%) (fr o m %) Elevstöd Arbetslag 2 (så 3-6) Skolbarnsomsorg Helene Ohlsson, biträdande rektor (30%) Elevdemokrati, IT Arbetslag 5 (övrig personal) Majlis Wirell, rektor Övergripande ansvar Arbetslag 7-8:1 (så 7 och 8) Jonas Jansson, bitr rektor (40%) Uppföljning, utvärdering Arbetslag 7-8:2 (så 7 och 8) Jonas Öberg bitr rektor (40%) Information, IT Arbetslag 9 (så 9) Marita Bergman, bitr rektor (40%) Fortbildning, språkutveckling Arbetslag 10 (Språkcentret) Anita Öfwerlund, bitr rektor (100%) Internationalisering Ekonomi, administration Peter Jansson (100% t o m ) Förskolans ledningsgrupp Marianne Ålstig, bitr rektor (100%) Folkparken Karin Harnesk, samordnare (12,5% ) tom april 2003 Annica Skarin, samordnare from maj 2003 (12,5%) Solkatten Sirpa Lehtinen, samordnare (12,5%) Visselpipan Monica Sundberg, samordnare (12,5%) och barnplacering (12,5%)

5 5 Mål, resultat, måluppfyllelse och åtgärder De områden vi känner oss stolta över från läsåret 2002/2003 Elevstödstrappan Värdegrundsarbetet i förskolan Omorganisationen Nya Väsbymodellen Elevstödstrappan Enligt vår elevstödstrappa tar man kliv på olika trappsteg från elev mentor förälder, via arbetslaget, elevstödsteamet, elevhälsoteamet till elevvårdskonferensen för att lösa elevproblem. Vi har arbetat enligt denna trappa under ett antal år. Under det här läsåret märktes det tydligt att den blivit en naturlig del av arbetet med elevstödet både för elever, personal och föräldrar. Värdegrundsarbetet i förskolan Det omfattande värdegrundsarbetet som gjorts i förskolorna har resulterat i att på respektive förskola har man enats om ett gemensamt förhållningssätt. Både föräldrar, barn och personal känner alla till de viktigaste delarna gällande sin förskola. Personalen har lärt sig mycket och tagit till sig värdet av en gemensam värdegrund. Omorganisationen För att komma tillrätta med den dåliga ekonomi som enheterna Hammarby och Centrala Väsby har, såg vi en samordning av olika årsgrupper som enda alternativet. Detta innebar en stor flyttning av både barn och personal. En realistisk tidplan, kontinuerliga träffar med personalen, tydlig information till föräldrarna och ett tydligt avslut gör att vi är stolta över att uppdraget utförs på ett professionellt sätt. Parallellt med att arbetet med omorganisationen startade, började också arbetet med att hitta en ny organisation och nya arbetssätt för den blivande Väsby skola. En arbetsgrupp tog fram två olika modeller, vilka sedan vävdes samman till den Nya Väsbymodellen, vilken bygger på att vi ska fokusera arbetet med elevernas självkänsla och trygghet i bl a mentorsarbete samt öka sin nyfikenhet, glädje och kreativitet. Trots den korta tiden för processen har många av lärarna kunnat se åtskilliga vinster i den nya modellen. Genom vår målmedvetenhet och envishet tror vi att genomförandet kommer att lyckas. De områden vi anser mest angelägna att utveckla under kommande år Att komma tillrätta med vår ekonomi genom att ha en verksamhet som motsvarar våra intäkter Få elevernas självkänsla att öka så att de känner sig trygga i Väsby skola Öka elevernas nyfikenhet, glädje och delaktighet att arbeta genom ett kreativt ämnesövergripande arbetssätt

6 Barns och elevers lärande och utveckling i centrum Kännetecknas i Centrala Väsby av att: - förskolan och skolan förmår ta tillvara barnens olikheter - barn och ungdomar möts med respekt - barn och ungdomar ständigt möter utmaningar till att erövra ny kunskap och nya färdigheter Mål (förskolan) Resultat (förskolan) Måluppfyllelse (förskolan) Åtgärder (förskolan) Att ge barnen ett levande språk med många ord och begrepp, som kan användas för att barnen ska kunna känna sig trygga och kunna kommunicera med varandra På förskolan har man inte haft någon bra metod att utvärdera elevers språkutveckling Många barn i åldern 1 6 år., För stora grupper Hög ljudnivå Personalens kort- och långtidssjukfrånvaro har ökat markant under de föregående åren. Mycket bero på psykisk ohälsa. Man känner att man inte har tid att se varje barn och att ljudnivån ständigt är hög. Barn- och elevgrupperna i förskolorna och fritidshemmen 1 6 år är genomgående för stora vilket försvårar arbetet med att nå detta mål. Personal behöver också hitta analys- och utvärderingsmetoder för att bättre kunna mäta barnens och elevernas språkutveckling Med musikens hjälp har man startat ett arbete för att öka barnens språkutveckling Språkutvecklingsgruppen inom Centrala Väsby har arbetat med att hitta sätt att mäta språkutvecklingen men har inte kommit så långt. För att gynna en bra språkutveckling bör barnen och eleverna ges möjlighet att kommunicera med varandra och de vuxna som finns i deras närhet. Detta har försvårats pga för stora barn- och elevgrupper. Speciellt viktigt är detta på Centrala Väsby eftersom vi har så många barn och elever som har ett annat modersmål än svenska. Personal och elever har deltagit i särskilda språkinsatser i förskolan vilket gett gott resultat, men mycket är kvar att göra Ljudnivån har mätts och visat för höga värden. Personalen arbetar ständigt med att försöka hitta åtgärder, men grupperna har för många barn för att komma tillrätta med detta. Rehabiliteringsutredningar är gjorda vid långtidssjukskrivning Personal behöver fortsatt fortbildning i hur man utvärderar barnens och elevernas språkutveckling Uppmärksamma våra politiker på följderna av stora barngrupper tillsammans med låg vuxentäthet Fortsätta med projektet särskilda språkinsatser i förskolan Fortsätta med musikprojektet Fortsätta och utveckla arbetet med 0 16 års perspektivet Att tidigt uppmärksamma symptom på ohälsa hos personalen så att sjukfrånvaro och rehabiliteringsbehovet minskar

7 Mål (skolan) Resultat (skolan) Måluppfyllelse (skolan) 7 Åtgärder (skolan) Alla elever i skolår 3 och skolår 8 ska klara de kommungemensamma proven i matematik I skolår 5 bör alla elever klara de nationella proven i svenska, matematik och engelska I skolår 9 ska alla elever klara de nationella proven i svenska, matematik och engelska Minst 95% av alla elever skall efter grundskolan vara kvalificerade att söka ett nationellt program på gymnasiet Andelen elever som klarade delprovet problemlösning i matematik i skolår 3 var 68 % I skolår 5 blev 18 av 23 elever godkända på det nationella provet för svenska, 13 av 23 blev godkända i matematik och 19 av 24 blev godkända i engelska I skolår 8 klarade 67 % av eleverna minimigränsen för delprovet Problemlösning i matematik Andelen elever i skolår 8 som låg över nivå 2 i textprovet var 49 %, en sänkning med 3 % De låga resultaten i de kommunala proven har till stor del att göra med att många av våra elever har ett annat modersmål än svenska. Detta följer eleverna under hela deras grundskoletid. Dessa elever har rätt till ämnet Svenska som andra språk med lika många timmar som ämnet svenska och att få betyg i detta. Den tilldelning som kommunen ger är inte tillräcklig för att eleverna ska kunna nå målen i detta ämne. En annan förklaring är att de kommungemensamma proven har ett svårare språk. Enligt vår egen utvärdering kan man se en kombination av dessa faktorer En stor andel elever i skolår 3 som går i Centrala Väsby har ett annat modersmål än svenska vilket medför att många har svårigheter med matematisk problemlösning där svenska språket är en förutsättning för att kunna lösa uppgifter av denna och liknande karaktär. Förra året klarade enbart 9% delprovet jämfört med årets 68%. En ökning har alltså skett som dock inte är tillfredställande. Nationella proven i skolår 5, se sifferbilaga Tidigare år har mellan 83 %, 89 % och 66 % av Väsby skolas elever i skolår 8 klarat minimigränsen i Problemlösande matematik jämfört med årets 67 %. Det har förelegat svårigheter med att få ihop bra elevgrupper med god arbetsmiljö. Parallelläggning av matematiklektioner i de olika åren har förekommit. Elever som behövt extra stöd har haft möjlighet att gå till s k Vagabondverksamhet Intensiva läsperioder har genomförts Arbetet med 0 16 årsperspektivet ska omfatta de tre kärnämnena svenska, matematik och engelska. I svenska och matematik pågår ett större arbete för att hitta den röda tråden. Elever med långsam inlärning erbjuds anpassad studiegång i mindre klasser med större vuxentäthet inom ramen för våra resurser Eleverna bör så tidigt som möjligt träna på matematisk problemlösning Intensiva läsperioder kommer att fortsätta Individuella handlingsplaner skall göras mellan elever, föräldrar och personal på mentorstid

8 Mål (skolan) Resultat (skolan) Måluppfyllelse (skolan) 8 Åtgärder (skolan) 75% av de elever som slutade grundskolan på Centrala Väsby våren 2002 var kvalificerade för att söka ett nationellt program på gymnasiet, en sänkning från 79% år 2002 Den genomsnittliga meritpoängen blev 197. En förklaring kan vara att elevernas kunskapsnivå när de kom till oss i skolår 7 låg på skolår 4-5:s nivå. Det har varit svårt att hinna i kapp. Skolår 1 6 arbetar med reading recovery, detta har medfört ökad språkutveckling. I år har 100 % av eleverna i skolår 1 lärt sig att läsa. Den långsiktiga effekten kommer att utvärderas senare under deras skoltid. Elever med långsam inlärning har erbjudits anpassad studiegång i mindre klasser med större vuxentäthet. Individuella handlingsplaner och åtgärdsprogram har gjorts för elever i behov av särskilt stöd Vi har under förra läsåret reviderat kursmålen i ämnena svenska svenska som andra språk och matematik för att underlätta undervisningsarbetet Biblioteket har kompletterats med ett läs- och arbetsrum, Tysta rummet som är mycket populärt och ofta används av eleverna till tyst läsning. Parallelläggning i svenska, och engelska, tre lärare per två klasser har förekommit för att öka möjligheten till olika grupperingar med utgångspunkt från olika inlärningsstilar Studiehandledning i modersmålet har förekommit Vi har under läsåret tagit fram nytt underlag för utvecklingssamtal Mentorstiden bör användas mer till individuella reflekterande samtal där elevens ämneskunskaps- och sociala utveckling sätts i centrum Samarbetet mellan lärare och bibliotekarierna ska öka. Studiehandledning i modersmålet fortsätter Personalfortbildning i mentorskap kommer att ske under nästa läsår Göra politikerna uppmärksamma på nödvändigheten av ämnet Svenska som andra språk, SVA, så att elever med ett annat modersmål ges likvärdiga möjligheter som andra elever med svenska som modersmål

9 En trygg och trivsam förskola och skola med arbetsglädje Kännetecknas i Centrala Väsby av att vi gör trevliga och roliga saker tillsammans att ordningsreglerna är kända av och följs av alla att barnen/ungdomarna har mötesplatser även på lektionsfri tid att avdelningar /klassrum är hemtrevliga att alla är motiverade att göra sitt bästa att alla behandlas likvärdigt att vi bemöter barn och ungdomar med glädje och respekt 9 Mål Resultat Måluppfyllelse Åtgärder Skapa en bra arbetsmiljö för barn, ungdomar och vuxna Motverka mobbning och rasism Väcka intresse för att utveckla modersmålet Enligt Mina 9 skolår är det 95% av eleverna i skolår 5 som uppfattar att skolan erbjuder en trygg miljö, i skolår 9 är det 85% Enligt vår egen personalutvärdering trivs samtlig personal ganska bra till mycket bra på sin arbetsplats i avseende på lokaler. Samtlig personal upplever sin arbetsmiljö som bra All personal på Centrala Väsby arbetar aktivt med att motverka mobbning och rasism All personal arbetar aktivt med att hålla skadegörelse nere, t ex genom rastvaktsverksamhet. En viktig person i detta är vår vaktmästare som har god hand med våra elever samtidigt som han har en överblick över skadegörelsen och dess konsekvenser Den fritidsgård som finns i anslutning till skolan har en stor betydelse för elevernas trivseluppfattning, speciellt för den icke lektionsbundna tiden Enheten bedriver ett aktivt arbete med värdegrundsfrågor där fortbildning av personal har genomförts Under läsåret har vi utbildat elever och personal i Friends Arbetet i elevrådet har utökats och utvecklats Utvärdering av Runby-Väsbyprojektet har visat gott resultat Samarbete med Väsbygården har skett genom bl a Våga - projektet, elevens val killgrupp, Skolrådet- Föräldravandringar Fler vuxna ute bland barnen och eleverna Mer samplanering mellan fritidsgården och enhetens övriga verksamhet, t ex Ung samt studiecirkel för föräldrar Värdegrundsarbetet fortsätter t ex med Friends, Våga, Ung, Vi duger och ett utökat mentorskap Fortsätta att arbeta efter vår mobbningsplan när så behövs

10 Mål Resultat Måluppfyllelse Åtgärder 10 Enheten har en mobbningsplan som följs vid förekommande fall Vi har många elever som deltar i modersmålsundervisning på enheten Elever i skolår 7 har deltagit i Våga-projektet I perioder har der förekommit mobbning och då har vår mobbningsplan visat sig fungera utmärkt Modersmålslärare och övriga lärare har haft viss gemensam planering av teman i undervisningen Modersmålslärare och övriga lärare bör bedriva mer gemensam planering av undervisningen på enheten, speciellt i matematik

11 En förskola och skola med ansvar, inflytande och delaktighet 11 Kännetecknas i Centrala Väsby av Att föräldrar uppmuntras att delta i förskola och skola Att det skapas forum för diskussion och samtal Mål Resultat Måluppfyllelse Åtgärder Barn och elever skall aktivt delta i planering och utvärdering av det dagliga arbetet Elevinflytandet skall öka för barn och elever så att de kan ta mer och mer ansvar för sina studier Föräldrar ska ha inflytande i förskolan och skolan Många elever uppfattar att de deltar aktivt i viss del av planering och utvärdering av det dagliga arbetet (enligt vår egen elevutvärdering) Elevrådet har, enligt elevoch personalenkäter fungerat mycket bra under läsåret Skolrådet har fungerat bra Måldokument och betygskriterier måste tydliggöras så att elever och föräldrar förstår vad som förväntas av eleverna i de olika ämnena i skolan. Förskolorna har kommit en bra bit på vägen medan skolan har en hel del kvar att arbeta med. De individuella utvecklingsplanerna måste förbättras och göras tillgängliga för eleverna och deras målsmän Eleverna har uppfattat att de haft större inflytande på enhetens verksamhet än tidigare genom elevrådet Enhetens personal har tagit fram rutiner kring utvecklingssamtal, fortbildning inom ämnet har skett Rutiner kring dokumentation av elevers arbete har inte kommit så långt som vi hoppats på Fortsatt arbete med måldokumenten i skolan Arbetet med dokumentation skall fortsätta Elevernas delaktighet måste öka bl a genom att själva tillsammans med sin mentor och sina föräldrar planera sin utvecklingsplan under bl a mentorstiden I profilarbetet skall eleverna själva planera sitt arbete med stöd av lärarna Fortsatt arbete med att införa loggboksskrivande En del klasser har börjat använda loggböcker

12 12 Enhetens framlyfta mål Mål Resultat Måluppfyllelse Åtgärder Miljö Öka miljömedvetandet Språket Öka elevens muntliga och skriftliga språkfärdigheter för att kommunicera med och förstå omvärlden Värdegrunden Stärka självkänslan och öka förståelsen för varandra och våra olikheter Behålla Grön Flagg Språket: Barns och elevers lärande och utveckling i centrum.. Värdegrunden: En trygg och trivsam förskola och skola med arbetsglädje Värdegrunden: En förskola och skola med ansvar, inflytande och delaktighet Värdegrundsarbetet finns även med i Barns och elevers lärande och utveckling i centrum Hela Centrala Väsby har lämnat in nya mål för att få behålla Grön Flagg. Även förskolorna har deltagit det här läsåret En språkutvecklingsgrupp har bildats där representanter från förskola t o m skolår 9 ingår. Målet är att finna redskap som gör att barnens/elevernas språkmedvetenhet ökar. Reading recovery har gett gott resultat. 100% av eleverna i skolår 1 har lärt sig läsa Under Barnrättsveckan i november arbetade alla elever med FN:s konvention om De mänskliga rättigheterna. Ett mycket uppskattat arbete av såväl barn/elever och personal Under läsåret fortsätter arbetet med att behålla Grön Flagg nya mål ska upprättas Språkutvecklingen måste under nästa läsår fokuseras på språket i matematik och engelska Utöka arbetet i Mentorsgrupperna dels kring Individuella utvecklingsplaner men också med att stärka elevernas självkänsla och arbetsklimatet i gruppen Barnrättsvecka även lå 2003/2004

13 13 Arbetsmiljö Kännetecknas i Centrala Väsby av Fräscha, trevliga lokaler God sammanhållning bland personalen Elever och vuxna bemöts med respekt Mål Resultat Måluppfyllelse Åtgärder Uppnå en god arbetsmiljö med bra rutiner En riskanalysenkät har gjorts med all personal En plan har upprättats för det som skulle åtgärdas där det tydligt framgår vem som ska åtgärda vad och när Fortsatt arbete med att ta fram rutiner för olika händelser som kan uppkomma

14 Sammanfattning Centrala Väsby präglas av att elever och lärare representerar en mängd olika kulturer. Vi har modersmålsundervisning i mer än 30 språk. Detta bör tas i beaktande när man tolkar provresultat ur de nationella och de kommunala proven. Problemuppgifter där relativt hög språklig nivå krävs har ökat i antal under de senare åren. De nationella och kommunala proven har ett alltför svårt språk för att många av våra elever ska kunna tillgodogöra sig och tolka provuppgifterna, än mindre arbeta problemlösande med dem. Följden blir att dessa prov kommer att ge en missvisande bild av vilken kunskapsnivå eleverna har i ämnet. Under året har en språkutvecklingsgrupp startat ett arbete med att öka medvetenheten hos personalen om språkets betydelse i alla ämnen. Personalen och barnen/eleverna på förskolorna och fritidshemmen har under läsåret haft en fortsatt dålig arbetsmiljö med bl a mycket hög ljudnivå. Orsaken till den dåliga arbetsmiljön är stora barn-/elevgrupper (3 personal med 20 barn i 1 3 årsåldern) och relativt hög vistelsetid samtidigt som personaltätheten varit låg och långtidssjukfrånvaron ökat i jämförelse med föregående läsår. För att förbättra arbetsmiljön behöver personaltätheten ökas och lokalerna ses över med avseende på ljudnivå.. Man arbetar mycket med språket i olika situationer men man behöver hitta bra metoder för att utvärdera barnens och elevernas språkutveckling. På grundskolan har man också arbetat mycket med elevers språkutveckling och i likhet med förskolan behöver man på grundskolan hitta bra utvärderingsmetoder dels för språkutveckling och dels för ämneskunskapsutveckling. Andelen elever i skolår 8 som har bra läsförståelse har sjunkit från 67 %, år 2000, till 49 %, Detta kan tyda på att våra elevers språkutveckling har haft en negativ trend de senaste fyra åren eller att svårighetsgraden på läsförståelseuppgifterna ökat. Enligt vår egen utvärdering, utförd våren 2003, har svensklärarna på Väsby skola kunnat se en kombination av båda dessa komponenter. I det kommungemensamma provet i matematik i skolår 3, var det 68 % av eleverna som klarade problemlösningsavsnittet, en ökning sedan förra året då den klassen hade exceptionellt lågt resultat beroende på flera olyckliga faktorer. Inför nästkommande läsår kommer man att schemalägga ämneskonferenser där dessa svårigheter diskuteras kontinuerligt. För att överbrygga glappet mellan skolår 6 och 7 har undervisning i skolår 5 och 6 bedrivits av ma/no-lärare och engelsklärare med huvudsaklig tjänst på Väsby skola (skolår 7 9). För kommande skolår 4 kommer en förstärkning att ske inom matematik där fler lärare kommer att göra grupper med färre elever i varje för att lättare kunna individanpassa undervisningen. Under läsåret väntade vi på en förändring av skolgården. Både elever och personal har aktivt deltagit i detta planeringsarbete. Elever, personal och föräldrar ska gemensamt arbeta med vissa delar av skolgårdsförbättringsarbetet. Tyvärr har detta projekt inte kunnat genomföras p g a ekonomiska besparingar vilket gjort elever, föräldrar och personal oerhört besvikna. All personal på Centrala Väsby arbetar aktivt för att motverka mobbning och rasism, en mobbningsplan finns. Personal och elever arbetar aktivt med värdegrundsfrågor. Eleverna i skolår 7 har som tidigare år genomgått Våga-utbildning som innebär att kunna säga nej till droger. År 6 har deltagit i Drogkampen, vilken upplevs som betungande för personalen. Björkvallaskolan och Väsby skola erhöll Grön Flagg under förra läsåret vilket innebär att miljöarbetet är i full gång på dessa skolor. Den Gröna Flaggan har hissats i samband olika aktiviteter på skolan bl a på Väsbydagen som var en dag där elever, föräldrar och enhetens personal fick möjlighet att träffas för att göra skolgården fin. Dagen avslutades med soppa och nybakat bröd i hemkunskapssalarna. Förskolorna har under året deltagit i arbetet att ta fram fem nya kriterier för att få behålla den Gröna Flaggan.

15 15 Omorganisationen För att komma tillrätta med den dåliga ekonomi som enheterna Hammarby och Centrala Väsby har, såg vi en samordning av olika årsgrupper som enda alternativet. Detta innebar en stor förflyttning av både barn och personal. En realistisk tidplan, kontinuerliga träffar med personalen, tydlig information till föräldrarna och ett tydligt avslut gör att vi är stolta över att uppdraget utförts på ett professionellt sätt. Nya Väsbymodellen Parallellt med att arbetet med omorganisationen startade började också arbetet med att hitta en ny organisation och nya arbetssätt för läsåret 2003/2004 i Väsby skola. En arbetsgrupp tog fram två olika modeller, vilka sedan vävdes samman till den Nya Väsbymodellen, vilken bygger på att vi ska fokusera arbetet med elevernas självkänsla och trygghet i bla Mentorskapsarbete och nyfikenhet, glädje och kreativitet i Profiler. Trots den korta tiden för processen har många av lärarna kunnat se framför sig åtskilliga vinster i den nya modellen medan andra har svårt att se möjligheter. Genom vår målmedvetenhet och envishet tror vi att genomförandet till stora delar kommer att lyckas.

16 16 Sifferbilaga till kvalitetsredovisning 2002/03 Volym och personaltäthet Oktober Antal Antal tjänster i Personaltäthet barn/elever barn/elevgrupp Förskola ,5 6,8 inskrivna barn per heltidstjänst Familjedaghem Förskoleklass Skolbarnsomsorg Grundskola ,28 7,7 heltidstjänster per100 elever Särskola För att beräkna personaltäthet förskola har all personal i barngrupp omräknats till heltidstjänster. För att beräkna personaltäthet i grundskolan har all undervisande personal omräknats till heltidstjänster. Särskilda undervisningsgrupper ingår, men ej undervisning i svenska som andraspråk och modersmål. Våren 2003 Antal Antal tjänster i Personaltäthet barn/elever barn/elevgrupp Förskola 252,5 35 7,2 inskrivna barn per heltidstjänst Familjedaghem Förskoleklass Skolbarnsomsorg Grundskola ,23 7,5 heltidstjänster per100 elever Särskola För att beräkna personaltäthet förskola har all personal i barngrupp omräknats till heltidstjänster. För att beräkna personaltäthet i grundskolan har all undervisande personal omräknats till heltidstjänster. Särskilda undervisningsgrupper ingår, men ej undervisning i svenska som andraspråk och modersmål. Antal barn i fritidshem som deltar i frukost Cirka 20 barn/dag

17 17 Personalens sjukfrånvaro uttryckt i sjukdagar per anställd. Korttidsfrånvaro Långtidsfrånvaro ,85 6,30 20,90 27,27 Prov och betyg Prov i matematik, skolår 3 Andel (%) elever som klarat minimigränsen i delprovet Problemlösning samt andelen som klarat minimigränsen i alla delproven i matematik, skolår 3 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 Problemlösning 42% 70% 9% 68% Alla delprov 19% 17% 0% 53% Nationella prov skolår 5 Antal elever som deltog Antal elever som enligt proven bedömts nå målen Ma Eng Sv / / Prov i svenska och matematik skolår 8 Andel elever som klarat minimigränsen i delprovet Problemlösning samt andel som klarat minimigränsen i alla delproven i matematik skolår 8 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 Problemlösning 83% 89% 66% 67% Alla delprov 56% 57% 36% 46% Andel elever som ligger över nivå 2 (bra läsförståelse) i textprovet i skolår 8 År 2000 År 2001 År 2002 År % 54% 51% 49% Betyg skolår 9

18 18 Andel elever i skolår 9 som före sommarskolan fått behörighet till nationellt program på gymnasiet samt det genomsnittliga meritvärdet. Behörighet % 86% 79% 75% Meritvärde Trivsel Andel elever i skolår 5 och 9 som har svarat Bra eller Mycket bra på följande frågor i enkäten Mina 9 skolår: Fråga 1. Hur blev du bemött av dina kamrater? Fråga 2. Hur trivdes du i skolan? Fråga 1 Bra/ Fråga 2 Bra/ Mycket bra Mycket bra Skolår 5 87% 96% 78% 96% Skolår 9 94% 91% 79% 85% Kommentarer till siffrorna Vi har under läsåret 2002/2003 haft en klass i skolår års skolår 5 har trivts väldigt bra med sina kamrater och sin lärare. Vi har arbetat mycket med den sociala fostran i klassen, både tillsammans med eleverna och deras föräldrar. Skolår 9 läsåret 2002/2003 var en grupp av elever som vi arbetade mycket med i konflikthantering, enskilt och i grupp, när de gick i skolår 8. Eleverna fick en större självinsikt och kunde se konsekvenserna av sitt eget handlande. När de började i skolår 9 fick de större delaktighet i sitt dagliga arbete och i bl a musik och bild fick eleverna växa.