Kvalitetsredovisning

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Centrala Väsby resultatenhet Hösten 2004 Centrala Väsby är världen i miniatyr

2 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Tre områden vi är stolta över 5 3 Mål Resultat Måluppfyllelse Åtgärder 6 Utveckling och lärande 6 Trygghet, trivsel och arbetsglädje 7 En skola med ansvar, inflytande och delaktighet 8 Miljö 9 Arbetsmiljö 9 4 Sifferbilaga med kommentarer 10 2

3 1 Inledning På Centrala Väsby lever vi mitt i världen och världen är levande hos oss. Här möts olika kulturer, språk, kunskaper och erfarenheter. Vår vision är att bygga upp förståelse och respekt för varandra, vår miljö samt att ge våra elever kunskaper och färdigheter för framtiden. Läsåret 2003/2004 innebar flera stora förändringar på Central Väsby. Den största förändringen var omorganisationen då Väsby skola från och med höstterminen 2003 blev en 6-9-skola med musikklasser och språkklasser från år 4. Alla de yngre eleverna, F-5, flyttade till Smedsgärdsskolan och år 6-elever kom till Väsby skola. Detta i sin tur innebar även stora personalförändringar. Under våren 2003 tog vi fram det som kom att kallas Nya Väsbymodellen och hösten 2003 började vi arbeta efter den. Den bygger bl a på ett utökat mentorskap för att stärka elevernas självkänsla och hjälpa eleverna att tillsammans med sina lärare planera sitt lärande. Eleverna delades upp i mentorsgrupper (i skolår 7-9 har mentorsgrupperna bestått av elever) och undervisningsgrupper. Många ämnen parallellades över skolåret vilket gav möjlighet att dela in eleverna i flexibla grupper. Elevens val förstärktes i profiler där elevernas kreativitet skulle kunna tas tillvara och där eleverna i projektform arbetar ämnesövergripande. Våra elever i skolår 9 arbetade med ett projekt, Vi vill studera, tillsammans med Vilunda gymnasiet, Stockholms universitet och Södertörns högskola. Målet är att på sikt få fler elever att studera på högskolenivå. Hösten 2003 innebar även stora ekonomiska besparingar då vi på enheten hade ett underskott på drygt 1 miljon kronor. De tre områden som vi anser vara mest angelägna att utveckla är: Tolkning och konkretisering av läroplanen, kursplaner och betygkriterier för att få eleverna delaktiga och medvetna om sitt eget lärande Nya Väsbymodellen Arbetet med språkutveckling i alla ämnen Behovet är stort att tolka och konkretisera kursplaner och betygskriterier så att de blir tydliga och förståeliga för alla parter. En stor fortbildningssatsning kommer därför att löpa under kommande läsår med föreläsningar, studiedagar och studiecirklar kring hur vi tolkar läroplanen och kursplaner och hur vi omsätter dem till undervisning. Vi kommer även att utifrån betygskriterier göra gemensamma bedömningar av elevarbeten. Nya Väsbymodellen vill vi utveckla genom att bl a förbättra förutsättningarna för profilerna. Justeringar har gjorts inför kommande läsår så att t ex tiden för profilerna förlagts annorlunda samt att profillagen (lärarna) är mer sammanhållna. Vi vill lyfta fram de praktiskestetiska ämnena i profilen. Även mentorskapets förutsättningar vill vi förbättra genom att ta fram en plan för mentorskapet. Fortbildning i, och arbete med, värdegrundsövningar kommer att ske. Vi kommer att arbeta med att skapa ett gemensamt förhållningssätt. 3

4 Arbetet med språkutvecklingen är ett område som vi anser mycket viktigt att utveckla då många av våra elever, drygt 40%, har ett annat modersmål än svenska. I språkutvecklingsarbetet ingår bl a att utveckla modeller för dokumentation portfolio och att göra gemensamma bedömningar samt språkutveckling i andra ämnen än svenska, i första hand i matematik. 4

5 2 Tre områden vi är stolta över De tre områden/händelser som vi känner störst stolthet över är: Att vi går mot att få budgeten i balans, omorganisationen Att vi börjat arbeta efter den Nya Väsbymodellen Informationsspridning Omorganisationen (Hammarby Centrala Väsby) sjösattes under läsåret 2003/2004. Från att ha varit en stor enhet med förskola, förskoleklass och skolbarnsomsorg blev Centrala Väsby en 6-9-skola med musikklasser och språkklasser från år 4. Centrum för modersmålsundervisningen är som tidigare förlag till Centrala Väsby. Trots relativt kort förberedelsetid och oro bland personal och föräldrar blev resultatet bra. Detta berodde på att vi gjort en handlingsplan för den nya organisationen med tydlig ledningsstruktur som inneburit kontinuerliga uppföljningar i de olika lagen. Enheten hade vid årsskiftet 2002/2003 ett underskott på ca 1,3 miljoner. Även inom enheten har vi sett över organisationen och gjort besparingar. Besparingarna har framför allt bestått i att undervisningsgrupperna har blivit större och att ledningsresursen har minskats. Efter knappt två år kan vi se att ett stort underskott går mot en budget i balans. Hela tiden har vi arbetat målmedvetet med budgeten och fått professionell hjälp. Vid höstterminens start började vi arbeta efter den Nya Väsbymodellen. Modellen innebar förändringar men med träget arbete och i dialog med årslag och ämneslag samt enskilda lärare har vi kommit fram till vilka justeringar vi kan göra för att förbättra modellen. Processen att utveckla Nya Väsbymodellen fortsätter. Samarbetet i projektet Vi vill studera med Vilunda gymnasium, Stockholms universitet och Södertörns högskola i syfte att på sikt få flera av våra elever att studera på högskolenivå har varit mycket lyckat. Något som vi förbättrat under året är informationsspridningen. Vi har använt e-post som ett sätt att få ut t ex ledningsgruppens information. Enhetens hemsida har hållits uppdaterad. På skrivbordsbakgrunden för personal och elever i edu-nätet har information delgivits, en sida för personalen när de loggat in och en annan för eleverna. Vi har ett högt utnyttjande av datorer och både personal och elever är väl förtrogna med datorn som ett användbart verktyg i arbetet. Hanteringen av elevernas närvaro har också förbättrats i och med att vi köpt in och använt den modul som finns till schemaprogrammet för närvarorapportering. Mentorerna har fått en mycket bättre bild av sina elevers närvaro/frånvaro att använda sig av vid t ex utvecklingssamtal. 5

6 3 Mål Resultat Måluppfyllelse Åtgärder Utveckling och lärande Trygghet, trivsel och arbetsglädje En skola med ansvar, inflytande och delaktighet Miljö Arbetsmiljö Organisation Utveckling och lärande MÅL I skolår 5 bör alla elever klara de nationella proven i svenska, matematik och engelska Alla elever i skolår 8 bör klara de kommungemensamma proven i svenska och matematik Minst 95% av alla elever skall vara kvalificerade att söka ett nationellt program på gymnasiet RESULTAT I skolår 5 blev samtliga 28 elever godkända på det nationella provet i svenska. Lika många blev godkända i engelska. I matematik blev 26 av 28 elever godkända. I skolår 8 var andelen elever som låg över nivå 2 i textprovet 89% (jämfört med 49% året innan). Andelen elever som klarade minimigränsen för delprovet problemlösning i matematik var 85%. Andelen elever som klarade alla delproven i matematik för år 8 var 49%. Detta är en liten ökning jämfört med året innan. 83% av de elever som slutade grundskolan på Väsby skola våren 2004 var kvalificerade för att söka ett nationellt program på gymnasiet, en ökning från 75% år Den genomsnittliga meritpoängen blev 199, en liten ökning från föregående år (197). MÅLUPPFYLLELSE Vi är mycket nöjda med resultat i de nationella proven i år 5. Målet är näst intill helt nått. Vi ser att satsningen på språkutvecklingen har gett resultat och att 9 av 10 elever ligger över nivå 2 i textprovet. I matematik är andelen som klarat alla delprov för liten för att vi ska vara nöjda. Vi är inte nöjda med att inte alla elever kan söka ett nationellt program på gymnasiet men ser ändå att det är fler elever som kunnat söka i år jämfört med tidigare år. ÅTGÄRDER För de elever som inte uppnådde godkänd i matematik i år 5 har åtgärdsprogram upprättats. Parallelläggning av, i första hand, svenska och matematik så att resurserna används på ett optimalt sätt. Individuella handlingsplaner skall göras mellan elever, föräldrar och personal. Upprätta åtgärdsprogram. Elever med långsam inlärning erbjuds anpassad studiegång i en mindre grupp med större vuxentäthet inom ramen för våra resurser. Studiehandledning i modersmålet är ett viktigt stöd. Åtgärdsprogram upprättas för de elever som inte klarat målen och lämnas till gymnasiet. 6

7 Trygghet, trivsel och arbetsglädje MÅL RESULTAT MÅLUPPFYLLELSE ÅTGÄRDER Skapa en bra arbetsmiljö för barn, ungdomar och vuxna Enligt Mina 9 skolår var det 93% av eleverna i skolår 5 som trivdes bra/mycket bra i skolan. Motsvarande siffra för skolår 9 var 86%. Dessa siffror är i stort sett desamma som föregående år. Vi är inte nöjda med att inte alla elever trivs bra/mycket bra i skolan. Enligt personalutvärdering och arbetsmiljöenkät trivs de allra flesta med sina arbetskamrater men de upplever arbetssituationen som stressig. Arbeta mer med att skapa ett gemensamt förhållningssätt. Vuxna ute bland eleverna på rasterna Mer samplanering mellan fritidsgården och enhetens övriga verksamhet, t ex Ung, studiecirkel för föräldrar Värdegrundsarbetet fortsätter i form av ett projekt Den Goda Gruppen men även med t ex med Friends, Våga, Ung, Vi duger, värdegrundsövningar samt ett utökat mentorskap. Motverka mobbning och rasism Antalet mobbingfall som mobbingteamet arbetat med är ca 5. Fortsätta att arbeta efter vår mobbingplan. Fortsätta med personalbefrämjande åtgärder. Skapa trygghet genom att utveckla modersmålet Modersmålslärarna och övriga lärare bör bedriva mer gemensam planering av undervisningen, speciellt i matematik. 7

8 En skola med ansvar, inflytande och delaktighet MÅL Elever deltar aktivt i planering och utvärdering av det dagliga arbetet Elevernas inflytande över sina studier ökar ju äldre eleverna blir Elevrådet är insatt i enhetens övergripande arbete RESULTAT Många elever känner att de får vara med och planera det egna lärandet (enligt vår elevutvärderingen). Elevrådet har träffats ca 1 gång per månad. Alla elever vet inte riktigt vad elevrådet har gjort (enligt elevutvärderingen) MÅLUPPFYLLELSE Fler elever måste känna att de får vara med och planera sitt eget lärande. Vi är till viss del nöjda med elevrådsarbetet men det behöver förbättras så att fler elever känner sig delaktiga (även de elever som inte är elevrådsrepresentanter) ÅTGÄRDER Måldokument och betygskriterier måste tydliggöras så att elever och föräldrar förstår vad som förväntas av eleverna i de olika ämnena i skolan. Elevernas delaktighet måste öka bl a genom att eleverna själva, tillsammans med sin mentor och sina föräldrar, planera sin utvecklingsplan. Fortsatt arbete med loggboksskrivande. Föräldrar skall vara välinformerade och ha inflytande i skolan Skolrådet har haft möte en gång i månaden. En styrgrupp av föräldrar har tillsammans med rektor planerat mötena. Föräldrar får hemrapporter från mentorn och har fått en informationsbroschyr om enheten. Samtal mellan föräldrar och mentor. Hemsidan hålls uppdaterad. Vi är till stor del nöjda med skolrådsarbetet. Föräldrarna har varit med och påverkat genom att vi tillsammans har drivit olika frågor, i år har t ex maten varit en fråga. Förbättra elevrådsarbetet. Elevrådsstyrelseutbildning. Ha Öppet Hus där föräldrar kan komma och träffa lärare och personal i skolan. 8

9 Miljö MÅL RESULTAT MÅLUPPFYLLELSE ÅTGÄRDER Behålla Grön Flagg Vi har kvar Grön Flagg. Vi har haft miljödag med vatten som tema. Miljöengagemanget borde bli bättre. Ställa upp och arbeta fram fem nya mål för att behålla Grön Flagg. Arbetsmiljö MÅL RESULTAT MÅLUPPFYLLELSE ÅTGÄRDER God arbetsmiljö, fysisk och psykisk, så att ingen behöver bli sjuk pga arbetsmiljön Större grupper, indragningar och besparingar har gjort arbetssituationen mer betungande. Alla har fått en ökad arbetsbelastning. Trots ökad arbetsbelastning är vi ganska nöjda. Några har blivit sjukskrivna längre tider. Följa arbetsmiljöplanen. Medarbetarsamtal och lönesamtal. Uppföljning av arbetsmiljöenkäten. Göra rehabutredningar. Arbetsmiljöronder. Registrera arbetsmiljöskador. Introduktion för nyanställda. 9

10 4 Sifferbilaga med kommentarer Centrala Väsby Sifferbilaga till kvalitetsredovisning 2003/04 Volym och personaltäthet Oktober Antal Antal tjänster i Personaltäthet barn/elever barn/elevgrupp Grundskola ,09 7,02 heltidstjänster per 100 elever För att beräkna personaltäthet i grundskolan har all undervisande personal omräknats till heltidstjänster. Undervisning i svenska som andraspråk och modersmål ingår ej. Våren 2004 Antal Antal tjänster i Personaltäthet barn/elever barn/elevgrupp Grundskola 526 Ca 36,09 Ca 6,9 heltidstjänster per 100 elever För att beräkna personaltäthet i grundskolan har all undervisande personal omräknats till heltidstjänster. Undervisning i svenska som andraspråk och modersmål ingår ej. Personalens sjukfrånvaro uttryckt i sjukdagar per anställd. Korttidsfrånvaro Långtidsfrånvaro ,85 6,30 4,23 20,90 27,27 13,38 10

11 Prov Nationella prov skolår 5 Antal elever som deltog Antal elever som enligt proven bedömts nå målen Ma Eng Sv / Prov i matematik, skolår 8 Andel (%) elever som klarat minimigränsen i delprovet Problemlösning samt andelen som klarat minimigränsen i alla delproven i matematik, skolår 8 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 Problemlösning 83% 89% 66% 67% 85% Alla delprov 56% 57% 36% 46% 49% Läsförståelse, textprov skolår 8 Andel elever som ligger över nivå 2 (bra läsförståelse) i textprovet i skolår 8 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År % 54% 51% 49% 89% Betyg skolår 9 Andel elever i skolår 9 som efter sommarskolan fått behörighet till nationellt program på gymnasiet samt det genomsnittliga meritvärdet Behörighet 82% 86% 79% 75% 83% Meritvärde

12 Trivsel Andel elever i skolår 5 som har svarat Bra eller Mycket bra på följande fråga i enkäten Mina 9 skolår: Hur trivdes du i skolan? Bra/Mycket bra Skolår 5 78% 96% 93% Andel elever i skolår 9 som har svarat Bra eller Mycket bra på följande fråga i enkäten Mina 9 skolår: Hur trivdes du i skolan? Bra/Mycket bra Skolår 9 79% 85% 86% Kommentarer till siffrorna Volym och personaltäthet. Antalet heltidstjänster i per 100 elever har minskat jämfört med föregående år till ca 7 heltidstjänster. Vid den förra kvalitetsredovisningen var det ca 7,7 tjänster per 100 elever. Det har märkts att arbetsbelastningen ökat. Många har upplevt en stressigare arbetssituation. Sjukfrånvaro. Att kort- och långtidsfrånvaron sjunkit beror sannolikt på att vi har färre kategorier av pedagoger. En jämförelse är alltså svår att göra eftersom enheten ser annorlunda ut idag. De som har varit långtidssjukskrivna har alla genomgått rehabutredningar. Nationella prov skolår 5. Genom omorganisationen var år 5 en musikklass med få elever i behov av särskilt stöd. Tidigare hade vi många elever med ett annat modersmål än svenska. Resultatet är omöjligt att jämföra över tid. Prov i matematik, skolår 8. Samarbete mellan matematiklärare och modersmålslärare kring de elever som har studiehandledning har gjort att fler klarat delprovet problemlösning. Parallelläggningen har gett förutsättningar att arbeta i flexibla grupper utifrån elevernas behov. Läsförståelse, textprov skolår 8. Språksatsningen har gett resultat. Genom att medvetet arbeta med litteraturläsning, litteraturinköp, läsveckor mm har läsförståelsen ökat. 12

13 Vi är också övertygade om att vi måste göra politikerna uppmärksamma på att fler resurser krävs till ämnet Svenska som andra språk, SVA, så att elever med ett annat modersmål ges likvärdiga möjligheter som andra elever med svenska som modersmål. Betyg skolår 9. Vi är inte nöjda med att inte alla elever kan söka ett nationellt program på gymnasiet men ser ändå att det är fler elever som kunnat söka i år jämfört med tidigare år. Hur trivdes du i skolan? År 5: Här är det svårt att göra jämförelser eftersom enheten ser annorlunda ut. År 5 fick flytta från Smedsgärdsskolan till Väsby skola. Förändringen har med all säkerhet påverkat trivseln. Trots allt trivs de flesta bra/mycket bra. År 9: Det har skett en knapp men dock positiv förändring. Vi kan inte ge någon förklaring. För att få ännu fler att trivas kommer vi att arbeta mer med elevernas delaktighet, större samarbete med fritidsgården, Friends och med värderingsövningar i mentorsgrupperna. 13