Lokalförsörjningsplan

Transkript

1 BESLUT Dnr LiU Lokalförsörjningsplan Universitetsstyrelsen godkänner lokalförsörjningsplan avseende perioden enligt bilaga som grund för det fortsatta arbetet inom universitetet. Liksom tidigare gäller att andra än rent marginella utökningar av beståndet av förhyrda lokaler ska underställas universitetsstyrelsen, även om planerna på eventuella utökningar har redovisats i lokalförsörjningsplanen. Beslut i detta ärende har fattats av universitetsstyrelsen vid dess sammanträde denna dag. I beslutet har deltagit ordföranden Anna Ekström, universitetets rektor Helen Dannetun och övriga ledamöterna, Sebastian Becker, Carin Franzén, Magnus Hall, Paul Håkansson, Margareta Josefsson, Tobias Karlsson, Albin Mannerfelt, Helena Persson, Kerstin Wigzell, Jan-Erik Ögren och Karin Öllinger. Vidare har närvarit prorektor Karin Fälth-Magnusson, personalföreträdarna Krzysztof Marciniak och Gabriel Thott, styrelsens sekreterare Jenny Ljung, chefsjuristen Göran Hessling, kommunikationsdirektören Mariethe Larsson, f.d. studeranderepresentant Niclas Söör, universitetsdirektören Kent Waltersson, samt universitetsarkitekten Karolina Ganhammar, den sistnämnda föredragande. Anna Ekström Karolina Ganhammar Universitetsledningen

2 Diarienr LiU LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN Redovisning av lokalsituationen vid Linköpings universitet Universitetsarkitekt Karolina Ganhammar samt Fastighetsavdelningen/Lokalförsörjningsenheten

3 Bakgrund och förutsättningar Enligt den ordning som gäller sedan 1994 fastställer universitetsstyrelsen årligen en lokalförsörjningsplan som omfattar fem år. Planen är avsedd att vara utgångspunkt för lokalplaneringen i ett längre perspektiv samt utgöra bas för långsiktiga budgetprognoser. Planen är inte bindande vad gäller förslag till förändringar utan bindningar uppkommer först genom hyresavtal med fastighetsägare, varvid universitetsstyrelsen prövar behovet av och kostnaderna för förhyrning genom att lämna bemyndigande till rektor att först teckna projekteringsavtal, i förekommande fall, och sedan hyresavtal. Planen beskriver lokalinnehav och hyreskostnader under innevarande år, beslutade och planerade, eller förändringar av ytor för planerade eller förväntade - men inte beslutade - förändringar. Planen redovisar enbart kostnader för hyra samt drift för de lokaler som förhyrs av Linköpings universitet. Lokalinnehavet presenteras för hela universitetet uppdelat på respektive campus, samt förväntade tillkommande och/eller eventuellt avgående förhyrningar. Campus Valla omfattar samtliga lokaler som universitetet hyr inom kvarteret Intellektet i Linköping. Campus Norrköping omfattar samtliga lokaler som universitetet hyr i Norrköping. Campus US omfattar lokaler inom Universitetssjukhuset samt lokaler på Sandbäcksgatan. Planen redovisar samtliga lokaler som universitetet disponerar på Campus US d.v.s. även de lokaler som omfattas av avtal om läkarutbildning och medicinsk klinisk forskning - det s.k. ALF-avtalet. Under övrigt redovisas resterande lokaler i Linköping och Lidingö. Lokalförsörjningen vid Linköpings universitet LiU ska erbjuda ändamålsenliga och attraktiva lokaler för studenter, personal och besökare. En kvalitetssäkrad och konkurrenskraftig lokalförsörjning och campusutveckling bidrar till att bygga LiUs varumärke genom att erbjuda attraktiva, stödjande, funktionella och nyskapande studie- och arbetsmiljöer. En attraktiv och väl fungerande studiemiljö är ett tydligt konkurrensmedel och det är ytterst viktigt att universitetets studenter och medarbetare finner lokalerna attraktiva, trivsamma och funktionella. Universitetets lokaler ska vidare vara anpassade efter gällande myndighetskrav avseende arbetsmiljö, tillgänglighet för funktionshindrade samt miljö- och hållbarhetskrav. Enligt delegationsordningen ansvarar universitetsarkitekten tillsammans med Fastighetsavdelningen (med enheterna Lokalförsörjningsenheten, LFE och enheten för Schema, lokal- och AV-stöd, SAL) för den övergripande planeringen och användningen av lokaler samt genomförande av lokalförsörjningen. Årskostnader för lokaler och principer för finansiering Begreppet årskostnad är summan av hyreskostnaden och driftkostnaden för redovisat år. Planen utgår från en förväntad kostnad för 2014 vilket innebär en omräkning med preliminärt konsumentprisindex (KPI) för oktober 2013, i förekommande fall, samt budgeterad driftkostnad. Merparten av de lokaler som universitetet hyr är belägna i fastigheter befriade från fastighetsskatt. I driftkostnad ingår budgeterad kostnad för el och fjärrkyla. I en del hyreskontrakt är även dessa driftkostnader inkluderade. Årskostnaden för 2012 uppgick till 431 Mkr. För år 2013 uppgår den till ca 446 Mkr och för 2014 förväntas den att uppgå till 464 Mkr. Den inhyrda ytan uppgår till kvadratmeter. Ytangivelsen avser ytinnehav per den första januari innevarande år. Det bör noteras att ytangivelser inte helt kan relateras till årskostnaden, då ytan endast kan mätas vid en given tidpunkt och årskostnaden är den utgift universitetet förväntas ha för hela året. Intäkter för uthyrda lokaler beräknas uppgå till 19,2 Mkr för 2013 och 23 Mkr för Av årskostnaden 2013 finansieras ca 26,4 Mkr av ALF-medel för läkarutbildning och medicinsk klinisk forskning. Total yta för läkarutbildning m.m. uppgår till kvadratmeter. Landstinget i Östergötland finansierar hus 463, Cellbiologen, enligt särskild överenskommelse med Staten till och med år 2015, ca 11,6 Mkr per år. Övriga kostnader finansieras via internhyra samt intäkter från uthyrda lokaler. För närvarande har LiU ca kvadratmeter lediga lokaler. Sammanställning av årskostnader och ytor för redovisas i bilaga 1A. I bilaga 1B redovisas uppskattade ytförändringar för

4 Avtalsportfölj Universitetets lokalbestånd är fördelat enligt nedan; Akademiska hus Öst AB: 74% av lokalbeståndet, vilket omfattar hela Campus Valla samt 67 % av den inhyrda ytan på Campus Norrköping Landstinget i Östergötland som genom FM Centrum förvaltar hela Campus US Henry Ståhl Fastigheteter AB, Campus Norrköping (Spetsen och Trappan) FastPartner AB, Campus Norrköping (Bomullsspinneriet och Gropen) Klövern AB, Campus Norrköping (Kopparhammaren 7 och Kopparhammaren 2) John Mattson Fastighets AB, Carl Malmsten Furniture Studies, Lidingö Vasaparken Fastighets AB, Nationernas Hus, Linköping Mannerssons Fastighets AB, HU-kansliet Sandbäcksgatan, Linköping Campus US St Kors Fastighets AB, Bokförråd och slutarkiv, Wahlbecks Företagspark, Linköping LiU analyserar fortlöpande avtalsportföljen och har under många år successivt omförhandlat uppsägningsbara hyresavtal. Avtal med produktionskostnadsbaserade hyror, vilka tecknas för ny- och ombyggnadsprojekt, har omförhandlats vid de tidpunkter då hyresavtalen varit uppsägningsbara, varvid hyran vid övergång till marknadspris alltid har sänkts, inte sällan högst avsevärt. Även övriga hyresavtal har, när så bedömts vara motiverat, omförhandlats. Även fastighetsägaren kan naturligtvis säga upp avtal för villkorsändring, typiskt syftande till en högre hyra vilket förekommit i ett antal fall genom åren. Avtalsrelaterade förändringar 2013 Hösten 2013 genomfördes omförhandling av hyresavtalen för hus Key samt hus A, båda på Campus Valla, (hus A utgör den näst största förhyrningen för LiU, kvm). Utfallet av dessa båda omförhandlingar kommer att innebära en sänkning av årshyran från och med med 9,8 Mkr. Under 2013 har LiU sagt upp avtalet för Bunkern på, den datorhall som Nationellt Superdator Centrum (NSC) kommer att lämna vid årsskiftet 2013, då de flyttar till den nybyggda anläggningen på Campus Valla. NSC:s nya anläggning (Kärnhuset kallat) kommer att innebära en ökning av årshyran med 5,8 Mkr exklusive driftkostnader. LiU har under 2013 också sagt upp en mindre förhyrning på Mjärdevi Västergård. LiU hyr sedan tillfälliga lokaler för beteendeforskning, CBR 5, på Campus Valla. Avtalet för dessa tillfälliga moduler har förlängts till och med , då anläggningen i sin helhet kommer att flytta till de nybyggda lokalerna för CBR 2 (ovanpå Parkeringshus på Campus US). I samband med förlängningen av avtalet har villkoren för förhyrningen skrivits om och innebär en sänkning av årshyran med ca 2,8 Mkr. Landstinget har under året sagt upp ett flertal hyresavtal för villkorsändring med begäran om höjning av hyrorna från och med 2014, vilket kommer att medföra ökad årshyra om ca 2,4 Mkr. Vidare har Landstinget och LiU under året kommit överens om att nya hyresavtal för ett antal pågående förhyrningar ska upprättas i syfte att samtliga hyresavtal framöver ska vara utformade på samma sätt och med gemensamt förfallodatum. Då detta har initierats mitt under gällande avtalstid för vissa av hyresavtalen har överenskommelse träffats om en tidsbegränsad hyresrabatt motsvarande höjningen fram till dess att de ursprungliga hyresavtalen skulle ha löpt ut. Fram till och med årsskiftet kommer samtliga hyresrabatter ha upphört och den totala hyresökningen, i 2013 års prisnivå, blir ca 4,6 Mkr. I Norrköping har uppsägning av avtalet gällande kv Spetsen Kungsgatan ( gamla Spetsen ) samt uppsägning av Kv Gropen (avseende grupprum mm) gjorts. Avflyttning kommer att ske under andra halvåret av 2014 till nya lokaler i Kv Kopparhammaren 2. Dessa förändringar kommer att innebära en ökning av årshyran med 2,2 Mkr exklusive driftkostnader. För Kåkenhus har två tilläggsavtal tecknats till följd av en omfattande ombyggnation, dessa båda tilläggsavtal innebär tillsammans en ökning av årshyran med ca 3,5 Mkr. Dessa avtal kommer att upphöra resp

5 Antal hyreskontrakt i LiUs avtalsportfölj, kontraktssummor samt möjlig omförhandlingstidpunkt redovisas i bilaga 2. Omvärldsanalys Svensk ekonomi har utvecklats svagt de senaste åren. Statsskuldkriser i Europa och en oro i omvärlden har lett till en global avmattning och låg tillväxt. Efterfrågan i svensk ekonomi är för närvarande lägre än normalt. Problemen i euroområdet har dämpat efterfrågan på svensk export och investeringarna har minskat vilket bidragit till en svag BNP-tillväxt. Med avtagande tillväxt minskar lokalefterfrågan, framförallt i delmarknader med stor andel varuproducerande företag och ett industriellt näringsliv. Under oroliga tider har företagen svårt att fatta investeringsbeslut och man avvaktar med expansionsplaner. Statistik för euroområdet visar att BNP nu har börjat växa igen och flera indikatorer visar på att en återhämtning har inletts. Återhämtningen i euroområdet väntas dock ta lång tid och osäkerheten kring utvecklingen är fortsatt stor. De svenska hushållens ekonomi är relativt stark medan företagen påverkas av den svaga efterfrågan i omvärlden vilket har lett till lägre export och lägre investeringar. För att återhämtningen ska ta fart ordentligt i Sverige krävs att också efterfråga i omvärlden växer i snabbare takt. Arbetsmarknadsdata indikerar att arbetsmarknadsläget i landet kommer att förbättras något med viss minskning av arbetslösheten under resten av 2013 och under Regioner med en varierad arbetsmarknad och större inslag av tjänsteinriktade verksamheter bedöms generellt sett få den fördelaktigaste utvecklingen. BNP-tillväxten kan snart förväntas växla upp i Sverige. Årets stora avtalsrörelse har resulterat i nya treåriga avtal på den svenska arbetsmarknaden. Enligt Konjunkturinstitutet beräknas lönerna öka med i genomsnitt strax under 3 procent per år Detta bidrar till ett lågt inflationstryck framöver. Inflationen som för närvarande ligger runt 1 procent förväntas långsamt stiga upp mot 2 procent i slutet av På rikets fastighetsmarknad investeras f n främst i objekt med relativt låg risk. Till dessa hör, förutom bostäder i tillväxtorter, samhällsfastigheter med långa hyresavtal och gärna med offentliga kreditsäkra hyresgäster. Samhällsfastigheter har haft en stark utveckling och hyresnivåerna har bibehållits för dessa. Generellt torde marknaden förvänta sig i huvudsak oförändrade lokalhyror. Välbelägna, moderna och yteffektiva lokaler efterfrågas av hyresgäster trots lågkonjunkturen. Allt fler väljer att flytta från äldre lokaler till moderna lokaleffektiva nyproducerade lokaler som har högre hyresnivå per kvadratmeter men som ger lägre totalkostnad och lägre kostnad per arbetsplats. Även i Linköping och Norrköping är trenden på kontorssidan att hyresgästerna föredrar nyproducerade effektiva hyresgästanpassade ytor och väljer bort kontor färdigställda på 90-talet och tidigare. Det finns ett utbud av kontorslokaler, i Norrköping uppges vakansgraden vara 5 10 procent medan den i Linköping uppges vara något lägre. I centrala Linköping uppförs f n nya kontorslokaler som hyrts ut på hyresnivåer som avsevärt överstiger tidigare topphyror på orten. I både Linköping och Norrköping innebär det positiva beskedet om genomförandet av utbyggnaden av Ostlänken att planer är igång för området kring respektive centralstation. Den planerade Ostlänken påverkar fastighetsmarknaden i Linköping och i Norrköping. Städernas arbetsoch bostadsmarknad kommer att närmare integreras med Stockholm i och med att pendlingstiden förkortas och hyresnivåerna för kommersiella lokaler i anslutning till resecentra kan förväntas påverkas uppåt. I stationslägena förväntas en ökad efterfrågan och etableringsvilja för kommersiella lokaler. Kontorshyresnivåerna är fortsatt något högre i Linköping än i Norrköping och Linköpingsmarknaden är alltjämt starkare än Norrköpings lokalhyresmarknad. Dock har universitetet högre hyror i Norrköping än i Linköping till följd av att Campus Norrköping är relativt nyetablerat och hyrorna den första avtalsperioden är baserade på faktisk produktionskostnad. I Linköping däremot har universitetet en blandning av marknadsanpassade hyror och produktionskostnadsbaserade hyror och som följd av detta en lägre genomsnittlig hyresnivå. Lokalkostnadernas utveckling Lokalkostnadens andel av den totala kostnaden är ett nyckeltal som används av alla lärosäten. Procentsatsens storlek varierar kraftigt mellan olika universitet/högskolor och jämförelser ska göras med 4

6 viss försiktighet. Lokalkostnaderna beräknas enligt anvisningar från Ekonomistyrningsverket (ESV). Nedan redovisas några faktorer som kan vara orsak till andelstalets variationer mellan lärosäten: Omfattning av distansundervisning är direkt kopplad till lokalbehovet. Har ett lärosäte liten distansundervisning behövs fler lokaler, vilket är fallet för LiU. Forskning genererar ofta stora kostnader men är i regel inte så krävande vad gäller lokalytor. Det är inte ovanligt att lärosäten med hög forskningsbudget har en låg lokalkostnadsandel. Kostnader för ombyggnader kan hanteras på två sätt: genom att teckna hyresavtal (tilläggsavtal) med fastighetsägaren eller genom investering i annans fastighet. Ett lärosätes lokalkostnader ska enligt ESV inte innehålla avskrivningskostnader. Ett hyresavtal ökar lokalkostnaden men inte en investering. Omfattningen av investering i annans fastighet varierar mycket kraftigt mellan lärosätena. Den totala lokalkostnaden ska i budgetunderlaget, enligt ESV, inte reduceras med externa hyresintäkter. Externa hyresintäkter reducerar lärosätets lokalkostnader, dock inte i budgetunderlaget. (LiUs externa hyresintäkter beräknas uppgå till 23 Mkr år 2014). Redovisade lokalkostnader ska innehålla kostnader för hyrda lokaler (även korttidshyra för konferenser, utbildning mm), energi (hyresgästel), vatten, bränsle, lokaltillbehör (förbrukningsinventarier, städmaterial) och extern lokalvård. Studentbostäder redovisas endast som kostnader, hyresintäkter får ej dras av. Vid större lärosäten hanteras studentbostäder ofta i enskilda bolag och lokalkostnaderna påverkas därför inte. Det viktiga är således att titta på den egna utvecklingen över tid och att samma grundfakta används. Lokalkostnadernas andel av LiUs totala kostnader har hållits konstant på mellan % sedan För 2013 är andelen 13,4 %. Prognos för 2014 visar på en ökning till 13.7%. För perioden förväntas lokalkostnaderna uppgå till 14,7% utan följderna av de i Campus LiU 2015 föreslagna förändringarna på Campus Valla. Ökningen under perioden beror på de av universitetsstyrelsen sedan tidigare beslutade förändringar, framförallt på Campus US, såsom CBR 2, nya lokaler för CMIV, hus 001/511, hus 448 med mera. Effekterna av Campus LiU 2015, som förväntas vara färdigställda fullt ut 2019, visar på en prognos för lokalkostnaderna på ca 15,5%. Procentsatserna baseras på LiUs budgetunderlag för perioden avseende LiUs totala kostnader. Från 2017 och framåt finns det inga beräknade totala kostnader varför de totala kostnaderna för 2016 även används som underlag för beräkningarna av andelen lokalkostnader för 2018 och Kostnadsförändringar Lokalkostnaderna för 2013 har ökat med ca 15 Mkr jämfört med lokalkostnaderna för Hyreskostnadsökningen beror bland annat på att de förhyrningar som tillkom eller villkorsändrades under andra halvåret 2012 infaller som en första helårskostnad 2013, vilken uppgår till ca 4,8 Mkr. Under andra halvåret 2013 har en del nya förhyrningar tillkommit som för berörd period under 2013 motsvarar en hyresökning med ca 4,2 Mkr. Ombyggnadstillägget för Vallfarten som började gälla november 2012 har för 2013 gett en helårskostnadsökning med ca 1,5 Mkr. Villkorsändring och upphörande av ett ombyggnadstillägg i C-huset har gett en hyresreducering på totalt 0,5 Mkr. I slutet av 2013 tillkom två ombyggnadstillägg för Kåkenhus, Campus Norrköping, som medför en hyresökning med 0,9 Mkr Förändringar av konsumentprisindex mellan 2012 och 2013 påverkar hyreskostnaden med en ökning på ca 1,1 Mkr. Resterande hyresökningar kan härledas till mindre förändringar på Campus US. Lokalkostnaderna för 2014 beräknas öka med ca 18 Mkr jämfört med lokalkostnaderna för år 2013 varav förändringar i preliminärt konsumentprisindex står för ca 1,8 Mkr av hyresökningen. 5

7 Omförhandlingar av hyresavtal uppsagda av Landstinget motsvarar en hyresökning med ca 2,4 Mkr. Ytterligare hyreskostnadsökningar kan härledas till villkorsändringar avseende några avtal på Campus Valla (motsvarande en hyresökning om ca 0,3 Mkr). Hyresreduceringar sker 2014 med ca 5 Mkr då avtalen för datorhallen Bunkern (Campus Valla) samt Gropen och Spetsen Kungsgatan (Campus Norrköping) upphör. Vidare är investeringen av CBR 5 (Campus Valla) avskriven och hyresreduceringen därtill inräknad. Omförhandling av hyresavtalen för Key-huset och A-huset (Campus Valla) ger en hyresreducering 2014 på ca 4 Mkr. Under 2014 tillkommer Kopparhammaren 2 (Campus Norrköping) som ny förhyrning och ger en ökad hyreskostnad under året på 2,5 Mkr exklusive drift. Hyresavtalet för Translational Medicine Center, TMC (Campus Valla) har slutreglerats och ger år 2014 en ökad hyreskostnad med 0,7 Mkr. De nya förhyrningar som tillträddes under andra halvåret 2013 (KMC och NSC/Kärnhuset, Campus Valla) genererar ytterligare hyresökning 2014 med 8,2 Mkr exklusive drift. År 2014 beräknas de budgeterade driftkostnaderna att öka med ca 9 Mkr, en ökning som främst kan härledas till utökningen av NSC:s verksamhet i den nya anläggningen (Kärnhuset). Därtill står Kopparhammaren 2 för en mindre andel ökade driftkostnader. Utöver detta baseras budgeten på att prisutvecklingen av el för huvuddelen av förhyrningarna ökar med 2% jämfört med LiU ett hållbart universitet I förra årets lokalförsörjningsplan, som behandlade perioden , redogjordes för projektet LiU Hållbart Campus Energi som avslutades i juni Efter detta startade Hållbart Campus, ett samverkansprojekt mellan universitetet, Akademiska Hus och Tekniska verken under hösten Detta samverkansprojekt syftar till att parterna med gemensamma kompetenser och resurser ska kunna driva såväl miljöanpassningen av våra campus framåt som koppla forskning och praktik för att stärka både forskning och utveckling av hållbara lösningar med våra campus som living labs. En avsiktsförklaring har tagits fram som signerats av alla parter. LiU har tecknat sitt första gröna hyresavtal med fastighetsägaren Klövern AB för Kv Kopparhammaren 2, Campus Norrköping. Detta projekt, som innehåller såväl nybyggda som ombyggda delar, innebär också att LiU för första gången når miljöklass guld, enligt miljöklassificeringssystemet Miljöbyggnad. Campus LiU 2015 Kompletterande beskrivning återfinns i föredragningspromemorian för Projekteringsavtal för Campus LiU 2015, diarie nr Universitetsstyrelsen fick under 2012 vid flera av sina sammanträden redovisning av de stora strategiska satsningar som föreslås inom projekt Campus LiU 2015, bästa miljö för utbildning och arbete som beskriver de nödvändiga åtgärder/förändringar/förbättringar av den fysiska miljön som krävs för att åstadkomma det av rektor initierade pedagogiska språnget. (Projektplanen utgjorde bilaga till lokalförsörjningsplanen ). De ursprungliga planerna för Campus LiU 2015, grundade på då kända förutsättningar avseende lokalbehoven, innehöll förutom ny byggnad för universitetsförvaltningen och fakultetskanslierna också en ny byggnad för utbildning. Under vintern 2012 och våren 2013 genomfördes en lokaleffektivitetsutredning som tydligt visar på att något nytt hus för utbildning inte behöver uppföras, då universitetet inte saknar lokaler användbara för undervisning. Fortsatt konsekvensutredning är nödvändig för att kunna fatta beslut om hur undervisningsmiljöerna behöver standardhöjas för att möta framtiden och erbjuda det stöd som de olika pedagogiska modellerna kräver. Ett mer flexibelt tänk kring användandet av våra lokaler - att till exempel utnyttja tentasalar för undervisning under de perioder då tentamen ej förekommer -är också en viktig parameter. Det har bland annat i studentenkätundersökningar framkommit önskemål från studenterna om att en rörelse över hela Campus Valla är önskvärd. Detta låter sig inte göras eftersom framförallt undervisningslokalerna är alltför koncentrerade till norra delen av campus. Campus LiU 2015 visar på hur undervisningslokalerna kan få en jämnare fördelning över hela Campus Valla. 6

8 Under 2013 har arbetet med Campus LiU 2015 intensifierats och en rad olika delprojekt har genomförts, vilka kommer att presenteras nedan under respektive campus. I mars 2013 genomfördes den årliga ledningsresan och denna gång var fokus på spaningar relaterade till de förändringar och förbättringar som föreslås i projektet. Spaningarna genomfördes under två dagar och i tre länder: England, Skottland och Holland. Den viktigaste observation som gjordes under resan, vilken också var samstämmig för de tre grupperna, var en tydlig trend att samla alla studentrelaterade servicefunktioner på en plats, oftast i samma byggnad som universitetsbiblioteket. Mot bakgrund av bland annat detta tog en ny riktning och i juni 2013 presenterades de nya planerna för Universitetsstyrelsen. De förändrade förutsättningarna kan i korthet beskrivas att inget nytt hus innehållande lokaler enkom för universitetsförvaltningen och fakultetskanslierna kommer att byggas. Istället föreslås att en ny byggnad på den plats där nuvarande hus Origo står kommer att uppföras. Den nya byggnaden, med det tillfälliga arbetsnamnet Origo 2, kommer att bli den självklara mötesplatsen för studenter, medarbetare och besökare som idag saknas på Campus Valla. Innehållsmässigt kommer Origo 2 att leva upp till alla de krav på service som våra studenter behöver för att klara sitt liv på campus. Lokalförändringar 2013 Campus Valla Under 2013 har anläggningen för Katastrofmedicinskt center, KMC, färdigbyggts. Denna nya anläggning kommer i sin helhet att hyras ut i andra hand till Landstinget i Östergötland. Under senhösten 2013 kommer den nya anläggningen för Nationellt superdatorcentrum, NSC, färdigställas. NSC kommer i samband med att de tar den nya anläggningen i besittning att lämna datorhallen Bunkern. I B-huset har en omfattande renovering av A-korridoren påbörjats i syfte att främst höja standarden avseende ytskikt och teknik i de eftersatta lokalerna. Denna renovering har till påföljd att totalt ca 200 medarbetare från institutionerna MAI, IDA och ISAK evakueras i fyra etapper till hus Terra. Renoveringen förväntas vara klar i sin helhet i april Under året har också en rad olika delprojekt genomförts inom Campus LiU 2015 av vilka några kan nämnas nedan. (Samtliga åtgärder inom projektet finns redovisade på LiUs hemsida. Projektkontoret vid Lokalförsörjningsenheten flyttade in i öppna kontorsmiljöer 150 nya läsplatser färdigställdes i A-huset Ny teknik i bokningsbara lärosalar Nytt studentkök färdigställdes i G-huset Nytt café i C-huset Tre nya möblerade utomhusytor Ny yta i Kårhuset Kårallen Toaletterna i C-husets mittskepp renoverades 7

9 Campus US Under 2013 har ett antal lokalanpassningar till följd av framförallt strategiska rekryteringar genomförts, som laboratorium anpassat för interferometer för hörselforskning, laboratorium för att ta emot CyTOF (Mass cytometi-instrument) samt speciallaboratorium för njurforskning. Den nya anläggningen för CBR 2, som uppförs ovanpå det parkeringshus som är beläget vid norra infarten till US-området, kommer att vara klar för inflyttning vid årsskiftet Denna nya anläggning innebär att CBR kan flytta sin verksamhet från de källarlokaler man idag bedriver sin huvudsakliga verksamhet i. De tillfälliga lokalerna för CBR 5, som nämnts ovan, kommer också att flytta in i den nya anläggningen. Under året har ett stort antal medarbetare evakuerats till tillfälliga lokaler på ett antal platser dels på grund av pågående ombyggnationer inom Landstingets stora satsning Framtidens US den pågående om-och nybyggnationen av nytt universitetshus hus 001/511 vid norra infarten. Byggnationen av startade i mitten av oktober. De nya lokalerna, innehållande bland annat utbildningsmiljöer, studentservice och arbetsplatser, bidrar till att ett tydligare campusområde för HU kan skapas. De nya faciliteterna förväntas vara inflyttningsklara i april 2015 och universitetet kan då lämna större delen av hus 240, även kallat Hälsans hus. Renoveringen av laborationslokaler i hus 420 på plan 9 och 10, inklusive ett P 3-klassat laboratorium som används för odling av tuberkelbakterier, har fortsatt under hela året och nu har två etapper av totalt fem slutförts. De nybyggda lokalerna för CMIV är färdigprojekterade och planerad byggstart är satt till november Flytt av CMIV:s verksamhet förväntas till oktober Nya utbildningsmiljöer kommer att byggas i hus 448 och dessa beräknas vara färdigställda hösten I och med detta tillskott 001/511 har man till stora delar tillgodo sett det behov av flera undervisningssalar som genomförda lokalutredningar visat. Behov av större hörsal och ett antal grupprum (Edit-rum) föreliggger. I enlighet med Campus LiU 2015 har ett projekt som syftar till att förbättra studiemiljöerna för studenterna på US startat på HU-biblioteket. Detta förslag visar på hur man med ny inredning och teknik (eluttag vid studieplatser) kan skapa en varierande och inspirerande studiemiljö. Detta projekt kommer att vara ett viktigt referensobjekt för Origo 2. De föreslagna åtgärderna innebär inga större ombyggnationer utan tanken är att befintliga rum förnyas och förbättras. På detta sätt kommer HUB att i 8

10 framtiden utgöra en funktionell och modern mötesplats för studenterna. Nya HUB förväntas vara klart till höstterminen Campus Norrköping Sommaren 2013 startade byggnationen av Kv Kopparhammaren 2. Dessa nya lokaler innebär att ett mer samlat campus runt Motala Ström kan åstadkommas och lokalerna kommer att innehålla såväl institutionsytor som studentytor och arbetsrum. Då dessa lokaler tas i bruk, hösten 2014, kommer universitetet att lämna kv Gropen och Kv Spetsen Kungsgatan. I Kåkenhus pågår sedan våren 2013 en omfattande ombyggnation, vars huvudsakliga syfte är att bättre utnyttja de stora publika ytor som idag upplevs tomma och ödsliga. Ett stort antal bättre anpassade läsplatser (försedda med eluttag samt mer ändamålsenlig och flexibel inredning) kommer att skapas, liksom ett nytt stort studentkök, nytt café vid entrén från Skvallertorget, ny entré till biblioteket, samlad studentservice och förbättring av utomhusmiljöerna. Vidare skapas arbetsplatser i öppna kontorslösningar för forskningsgruppen Organisk elektronik, inom ITN, samt forskningsinstitutet Acreo. Dessa arbetsplatser kommer att utgöra en viktig referens för de nya arbetsplatser som kommer att byggas i Origo 2. Ombyggnationen kommer att vara klar december

11 10

12 LINKÖPINGS UNIVERSITET Lokalförsörjningsenheten Bilaga 1A Dnr: LiU Lokalförsörjningsplan Sammanställning lokalkostnader år Årskostnad anges i kostnadsläge 2014, prel KPI för okt år 2013 (316,0) där inte annat anges Samtliga lokaler Campus Valla Campus US Campus Norrköping Övrigt Yta vid årets Summa års- Yta vid årets Summa års- Yta vid årets Summa års- Yta vid årets Summa års- Yta vid årets Summa års- År början (m²) kostnad (kr) början (m²) kostnad (kr) början (m²) kostnad (kr) början (m²) kostnad (kr) början (m²) kostnad (kr) ) ) Anges i kostnadsläge 2013, (KPI okt 2012: 314,59) Anm. Årskostnad innebär hyreskostnad samt drift som är hyresgästel och i förekommande fall kyla, värme, vatten.

13 LINKÖPINGS UNIVERSITET Lokalförsörjningsenheten Lokalförsörjningsplan Uppskattade ytförändringar år Bilaga 1B Dnr LiU År Yta vid årets början (m²) Uppskattade ytförändringar under året Campus Yta (m²) Kommentar Norrköping Kopparhammaren Avgående yta Norrköping Valla -239 Minskad yta nytt avtal B-huset Origo avgår Tillfälliga evakueringslokaler Valla US Hus 492 P-hus -310 CBR5 avgår CBR1 i hus 420 avgår Nya ytor CMIV -700 Befintliga ytor CMIV avgår Hus 001/ Avgående evakueringslokaler US Hus 240 avgår exkl lokalbokningen Norrköping 300 Vrinnevi US 745 Nya ytor Klinfys -608 Avgående yta befintliga Klinfys Hus 448 Utbildningslokaler -879 Avgående yta pga nya utbildn.ytor Yta vid årets slut (m²) Valla Origo Avgående evakueringslokaler Valla Valla Terra avgår exkl Tentasal G-huset avgår exkl Hangaren US 600 CMIV Länkbyggnad

14 LINKÖPINGS UNIVERSITET Lokalförsörjningsenheten Lokalförsörjningsplan Bilaga 2 Dnr. LiU Omförhandlingsbara hyresavtal per år, total avtalssumma och antal avtal Mkr 20 Antal avtal Årshyra (Mkr) Antal avtal Anm: Hyressättningsprincip för omförhandlingsbara avtal omfattar både marknadshyra, produktionskostnadshyra och självkostnadsbaserad hyra