Lokalförsörjningsplan

Transkript

1 Dnr: 2018/ Lokalförsörjningsplan Gäller från:

2 Innehållsförteckning 1. Inledning och bakgrund 3 2. Nuläge Hyresvärdar Internhyra Lokaleffektiviseringar 4 3. Lokalförändringar Kalmar Växjö Areaförändring 7 4. Lokalkostnader Lokalkostnadernas utveckling Ränteutveckling 8 5. Energianvänding och miljö Energianvändning Energieffektivisering Miljöklassning 9 Bilagor Tabell 6 Lokalförsörjningsplan

3 1. Inledning och bakgrund Universitet och högskolor ska enligt regeringsbeslut redovisa sin lokalförsörjning för de kommande tre åren. Lokalförsörjningsplanen ska innehålla en lokalplanering som har fastställts av lärosätets styrelse där såväl slutna som förväntade hyresavtal inkluderas. Statliga universitet och högskolor ska kommentera vilka förutsättningar som utgör grunden för den framtida planeringen av lokalförsörjningen. Av denna ska exempelvis framgå om lärosätet avser att till regeringen inkomma med särskild framställan om att teckna hyresavtal med lång löptid. Lokalförsörjningsplanen är avsedd att vara utgångspunkt för universitetets planerade lokalförändring i ett längre perspektiv och ska utgöra bas för långsiktiga budgetprognoser. Den är inte bindande vad gäller förslag till förändringar utan bindningar uppkommer först genom hyresavtal med fastighetsägare. Som utgångspunkt för Linnéuniversitets strävan att skapa bra och konkurrenskraftiga forsknings- och utbildningsmiljöer finns dokumentet En attraktiv kunskapsmiljö - Vision och strategi för den fysiska miljön vid Linnéuniversitetet, Dnr 2011/64. Även framtagna koncept gällande informella och formella lärmiljöer samt koncept gällande arbetsplatslösningar är utarbetade och används som underlag vid om-, till- och nybyggnation. 2. Nuläge Linnéuniversitetet befinner sig i en period av stora förändringar när det gäller inhyrda lokaler. Den huvudsakliga anledningen är förstås det omfattande projektet på Universitetskajen men även i Växjö har två nya hus tagits i bruk. Den totala arean varierar i takt med att nya lokaler tillkommer och andra lämnas, med överlappande flyttperioder där både befintliga och nya lokaler disponeras. Detta gör att den totalt förhyrda ytan varierar mellan ca kvadratmeter som lägst och ca kvadratmeter som mest. Fördelningen, mellan Växjö och Kalmar varierar under perioden med andelarna 60/40 inledningsvis, 50/50 tillfälligtvis, för att i slutet av perioden stabiliseras på 62/38. Förändringen beror på minskningen av arean i Kalmar när lokaliseringen förtätas och förläggs till Universitetskajen. En utförligare redovisning över areaförändringen under planperioden ges i slutet av detta avsnitt. En mindre del, ca m 2, hyrs ut i andra hand till Linnéstudenterna, VUGI, RISE (fd Glafo) och externa näringsidkare (restauranger, caféer). 2.1 Hyresvärdar Vid ingången av 2018 hade Linnéuniversitetet fyra större hyresvärdar och ett stort antal hyresavtal. Hyresavtalen med Videum svarar för ca 59 % av den förhyrda ytan, KIFAB 20 %, LW Fastigheter 10 %, AEVS Eldaren 6 % medan resterande 5 3 (10)

4 % fördelas på ett antal hyresvärdar/avtal med små areor. Fram till 2020 kommer även sammansättningen av hyresvärdar och deras relativa storlek att förändras. 2.2 Internhyra Internhyresmodell enligt SUHF tillämpas. Den ger möjlighet för fakulteterna att säga upp uthyrningsbara lokaler internt till lokal- och serviceavdelningen och en dialog förs kontinuerligt gällande behov och eventuella uppsägningar. Lokaler som sägs upp kan användas till annan verksamhet t ex annan fakultet eller, allmänna bokningsbara lokaler alternativt kan uppsägning övervägas. 2.3 Lokaleffektiviseringar Avstämning sker mot nyckeltal vid beräkning av lokalbehov för planerade nya lokaler i Kalmar. Statistik följs upp kontinuerligt för bokningar i allmänna lokaler för att jämföra behovet och tillgång till bokningsbara lokaler. 3. Lokalförändringar 3.1 Kalmar Under 2018 har inflyttning skett av hela etapp 1 enligt nedan vilket betyder att en stor del av verksamheten fanns på Universitetskajen när vårterminen 2019 startade. Detta innebär att ca 70 % av verksamheten nu finns på plats på Universitetskajen. Etapp 2 beräknas vara klar till sommaren 2019 och etapp 3 till årsskiftet 2020/2021. Intea Eldaren AB är sedan november 2018 hyresvärd för de två hyresavtal som avser östra delen av Universitetskajen (hus Vita, Culmen och Stella). Intea Fastigheter AB är en långsiktig aktiv ägare av samhällsfastigheter och social infrastruktur. Viktiga intressenter i Intea är bl a Svenska Handelsbankens 4 (10)

5 Pensionsstiftelse, Volvo Pensionsstiftelse, SAAB Pensionsstiftelse och Försäkringsbolaget PRI Pensionsgaranti. Hyresvärd för den västra delen (hus Forma, Magna och Radix) är sedan tidigare Kalmar Eldaren AB med intressenterna P&E Persson AB, Länsförsäkringar Kalmar, Lundbergs forskningsstiftelse samt Postens pensionsstiftelse. 5 (10)

6 Under 2018 har bland annat följande hänt inom projektet: Inflyttning etapp 1 Projektering etapp 2 och 3 Ekonomiska uppföljningar sker löpande och redovisas för ledning och universitetsstyrelse Löpande riskbedömningar Upphandlingar av exempelvis lös inredning, datakablage, lås och säkerhet pågår/har genomförts Flyttplanering etapp 2 och 3 gällande inflyttning etapp 2 har konkretiserats 3.2 Växjö Den nya byggnaden för polisutbildningen, hus O med tillhörande mark och miljö stod färdig. Byggnaden är ca kvadratmeter och har byggts ihop med hus P. Polisen lämnade därmed lokaler i hus M. Bioenergi har flyttat från N till polisens gamla lokaler i M. Den nya byggnaden Epic stod färdig. Byggnaden är ca kvadratmeter. Linnéuniversitetets andel av hyreskostnad och lokalutnyttjande utgör 25 procent. Epic är en kunskaps och samverkansnod för näringslivet, Linnéuniversitetet och gymnasieskolan. Det har byggts en förbindelsegång mellan det nya Epic och befintliga hus M. I samband med detta gjordes ett mötesrum i hus M om till tre kontor och ett teamkontor. Maskinteknik lämnade sina lokaler i labbhallen hus M och flyttade till Epic. Den planerade ombyggnaden av cafélokalen i hus M genomfördes inte eftersom inkomna anbud väsentligt översteg det budgeterade beloppet. Eventuellt genomförs en ny upphandling när läget på byggmarknaden bedöms mer gynnsamt. I slutet av 2018 påbörjades en ombyggnad i hus D. Lediga lokaler byggs om till allmän lärosal. 6 (10)

7 Gradängsalarna C1202 (Newton), D1136A (Vidéum) och G (Tegnér) har renoverats. Nya ytskikt samt ny inredning. C1202 (Newton) har byggts om till videokonferenssal. Lokalen kan nu användas för distansundervisning. Ombyggnation i hus G, plan 2. FSV har byggt kontor, flexkontor och samtalsrum. Hus L är uppfört med tillfälligt bygglov, byggnaden är inte heller ändamålsenlig eller i ett skick som gör det lämpligt att behålla den på sikt. En plan kommer att upprättas för att ersätta dessa lokaler och samtidigt tillgodose vissa behov av samlokalisering. I början av 2019 startar ett arbete för att tillsammans med Växjö kommun, Videum m fl, ta fram ett visionsdokument för universitetsstaden Växjö samt en campusplan för campusområdet på Teleborg. Campusplanen innebär inga konkreta förslag till nya lokaler utan ska fungera som vägledning för framtida beslut om ny- och tillbyggnader och andra beslut som påverkar den fysiska strukturen på campus. 3.3 Areaförändring I Växjö har hus O och Epic tillkommit under Hus O som ska tillgodose den utökade polisutbildningen och omfattar ca m 2. När det gäller Epic är Linnéuniversitetet hyresgäst i andra hand tillsammans med Växjö kommun och den ekonomiska föreningen Teknikens hus. Linnéuniversitetets andel är 25 procent av den totala arean om ca m 2 vilket motsvarar ca 500 m 2. På Universitetskajen i Kalmar har hus Vita, Radix och Magna tagits i besittning under hösten 2018, inflyttningen i denna etapp (1a och 1b) avslutas under januari Detta innebär att Linnéuniversitetet har haft dubbla lokaler under en kortare period då flyttning från och återställning av tidigare lokaler samt inflyttning i de nya lokalerna har genomförts. Detta fenomen kommer att upprepas i samband med etapp 2 (sommaren 2019) och etapp 3 (hösten 2020). Beroende på dessa överlappningar kommer den förhyrda arean att variera fram till våren 2021 då den stabiliseras på ca m 2. Förändringarna under framgår av nedanstående tabell. Tillsammans med tidigare uppsägningar som inte framgår av tabellen, minskar den förhyrda arean med knappt 10 procent när Universitetskajen är färdigställd och tidigare lokaler har lämnats. 7 (10)

8 Tabell 1. Areaförändring Växjö Kalmar LNU totalt Tillkommer Avgår Bestånd Tillkommer Avgår Bestånd Tillkommer Avgår Bestånd Lokalkostnader 4.2 Lokalkostnadernas utveckling Budgeterade lokalkostnader, specificerade på hyresobjektsnivå för 2018, är underlag för beslut om förvaltningens budget och hyresbas Utvecklingen av hela universitetets lokalkostnader under planeringsperioden sammanfattas i budgettabell 6, bilaga 1. Den totala lokalkostnaden uppgår för verksamhetsåret 2018 till 219,4 mnkr och beräknas öka till 287,9 mnkr till slutet av planeringsperioden. Den genomsnittliga hyresnivån 2018 är kr/m 2. Lokalkostnadens andel av universitetets totala kostnader uppgår för 2018 till 11,5 procent och beräknas 2022 vara 14,0 procent. Utvecklingen av lokalkostnadens andel under planeringsperioden framgår av tabellen nedan År Lokalkostnadens andel av totala kostnader ,5 % ,6 % ,0 % ,1 % ,0 % 4.3 Ränteutveckling Cirka 60 procent av befintliga hyresavtal (Videum) är så kallade självkostnadsavtal vilket innebär att Linnéuniversitetet står för faktiska kostnader som uppstår i förvaltningen hos hyresvärden vilket regleras i övergripande ramavtal. En stor andel av hyran i dessa avtal är kapitaldelen som baseras på faktiskt upptagna lån hos hyresvärden och hyran är därmed ränteberoende. Räntan har varit låg i ett antal år, ett rimligt antagande är att räntan kommer att stiga vilket medför att hyreskostnaderna stiger. De aktuella hyresavtalen tecknas i främst fyraårsintervall med relativt jämn spridning mellan andelen avtal som tecknas om årligen under fyraårsperioden. Detta ger en utjämning så att effekterna av en räntehöjning sprids över flera år. 8 (10)

9 5. Energianvänding och miljö 5.1 Energianvändning Sammanställningen av uppgifter över 2018 års energiförbrukning är preliminära. Den nedåtgående trenden har brutits, förbrukningen av värme och kyla har ökat i absoluta tal. En trolig förklaring är att universitetet har nya lokaler parallellt med att de gamla lokalerna fortfarande hyrs. Dessa variationer i area innebär också att beräkningen av den graddagsjusterade förbrukningen i förhållande till arean, är komplicerad för att bli jämförbar med tidigare år. Redovisningen av energiförbrukningen per kvadratmeter måste därför anst. 5.2 Energieffektivisering Under 2018 har ett antal åtgärder i energibesparande syfte genomförts i Växjö: Utbyte av luftbehandlingsaggregatet för restaurang Kristina. Utbyte till LED belysning i hus M korridor och galleria Utbyte till LED belysning i hus E plan 2 och högdel plan 3 (plan 3 med dagsljusreglering) Utbyte till LED belysning i hus F plan 1-3 korridor/allmänutrymme 5.2 Miljöklassning De nyuppförda byggnader som togs i bruk under 2018 är byggda för att uppfylla följande miljöklassning: Epic, Miljöbyggnad Silver, Hus O, Miljöbyggnad Guld, Vita, Miljöbyggnad Guld, 9 (10)

10 Radix, Miljöbyggnad Guld. 6. Regeringsmedgivande till hyresavtal med lång löptid Enligt förordningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning skall universitet inhämta regeringens medgivande om hyresavtalens löptid är längre än tio år. Linnéuniversitetet har ansökt och beviljats 20-årigt hyresavtal för etapp 1 på den östra delen i Kalmar. Det är för närvarande inte aktuellt att ansöka om medgivande för att teckna hyresavtal längre löptid än tio år. 10 (10)