Lokalförsörjningsplan för perioden

Transkript

1 BESLUT Dnr LiU Lokalförsörjningsplan för perioden Universitetsstyrelsen godkänner lokalförsörjningsplan avseende perioden enligt bilaga som grund för det fortsatta arbetet inom universitetet. Liksom tidigare gäller att andra än rent marginella utökningar av beståndet av förhyrda lokaler skall underställas styrelsen, även om planerna på utökningarna har redovisats i lokalförsörjningsplan. Beslut i detta ärende har fattats av universitetsstyrelsen vid dess sammanträde denna dag. I beslutet har deltagit ordföranden Bengt Westerberg, universitetets rektor Mille Millnert och övriga ledamöterna, Daniel Björk, Per- Erik Ellström, Magnus Hall, Niklas Hellström, Emma Holmqvist Sköld, Margareta Josefsson, Christer Mård, Agneta Westerdahl, Jan-Erik Ögren och Karin Öllinger. Vidare har närvarit prorektor Karin Fälth-Magnusson, personalföreträdarna Örjan Lönnevik och Marianne Plymoth, styrelsens sekreterare Ann-Christin Gustafsson, revisionschefen Margareta Fallsvik, informationsdirektören Lars Holberg, universitetsdirektören Curt Karlsson samt universitetsarkitekten Anna Hesser, den sistnämnda föredragande. Bengt Westerberg Anna Hesser Universitetsstyrelsen

2 Lokalförsörjningsplan - redovisning av lokalsituationen vid Linköpings universitet från år 2010 till år 2015 Bakgrund och förutsättningar Enligt den ordning som gäller sedan 1994 så fastställer universitetsstyrelsen årligen i anslutning till sitt budgetbeslut en lokalförsörjningsplan som omfattar fem år. Planen är avsedd att vara utgångspunkt för lokalplaneringen i ett längre perspektiv samt utgöra bas för långsiktiga budgetprognoser. Planen är inte bindande vad gäller förslag till förändringar utan bindningar uppkommer först genom hyresavtal med fastighetsägare, varvid universitetsstyrelsen prövar behovet av förhyrning genom att lämna bemyndigande till rektor att först teckna projekteringsavtal, i förekommande fall, och sedan hyresavtal. Planen beskriver lokalinnehav och hyreskostnader under innevarande år samt beslutade och planerade förändringar för de kommande fem åren. Planen redovisar enbart kostnader för hyra samt drift för de lokaler som förhyrs av Linköpings universitet. Lokalinnehavet presenteras för hela universitetet uppdelat på respektive campus. Campus Valla omfattar samtliga lokaler som universitetet hyr inom kvarteret Intellektet i Linköping. Campus Norrköping omfattar samtliga lokaler som universitetet hyr i Norrköping. Campus US omfattar lokaler inom Universitetssjukhuset samt lokaler på Sandbäcksgatan. Planen redovisar samtliga lokaler som universitetet disponerar på Campus US d.v.s. även de lokaler som omfattas av avtal om läkarutbildning och medicinsk klinisk forskning - det s.k. ALF-avtalet. Under övrigt redovisas resterande lokaler i Linköping och Lidingö. Årskostnader för lokaler Begreppet årskostnad är summan av hyreskostnaden och driftkostnaden för redovisat år. Planen utgår från en förväntad kostnad för 2011 vilket innebär en omräkning med preliminärt konsumentprisindex (KPI) för oktober 2010, i förekommande fall, samt budgeterad driftkostnad. Merparten av fastigheterna som universitetets lokaler är belägna i är befriade från fastighetsskatt. I driftkostnad ingår budgeterad kostnad för el och sophämtning. I en del hyreskontrakt är även dessa driftkostnader inkluderade. Årskostnaden för lokaler år 2009 uppgick till 390 Mkr. För år 2010 kommer den att uppgå till 399 Mkr. Av årskostnaden 2010 är ca 30,2 Mkr att hänföra till läkarutbildning och medicinsk klinisk forskning. Den inhyrda ytan är kvm varav ytan för läkarutbildning m.m. är kvm. Ytangivelsen avser ytinnehav per den 31 december föregående år. Det bör noteras att ytangivelser inte helt kan relateras till årskostnad då ytan endast kan mätas vid en given tidpunkt och årskostnaden är den utgift universitetet förväntas ha för hela året. Intäkter för uthyrda lokaler beräknas uppgå till 16,4 Mkr för 2010 och 13,8 Mkr för Förväntade årskostnader blir med beslutade och föreslagna förändringar år Mkr, år Mkr, år Mkr, år Mkr och Mkr. Sammanställning av årskostnader och ytor redovisas i bilaga 1. 1

3 Avtalsportfölj Av Universitetets hela lokalbestånd äger Akademiska Hus 74 % vilket omfattar hela Campus Valla samt 69 % av den inhyrda ytan på Campus Norrköping. Övriga större hyresvärdar är Landstinget i Östergötland som genom FM Centrum Bygg och Fastighet förvaltar hela Campus US, Henry Ståhl Fastigheter AB och ACTA med fastigheter i Norrköping samt John Mattson Fastighets AB i Lidingö. LiU analyserar fortlöpande avtalsportföljen och har under många år successivt omförhandlat uppsägningsbara hyresavtal med lägre hyreskostnader som resultat. Avtal med produktionskostnadsbaserade hyror, vilka tecknas för ny- och ombyggnadsprojekt, har omförhandlats vid de tidpunkter då hyresavtalen varit uppsägningsbara. Även övriga hyresavtal har när så bedömts vara motiverat omförhandlats, vilket sammantaget under åren har lett till sänkta hyreskostnader för ett antal objekt. Under 2009 har hyresavtalet för E-huset omförhandlats vilket innebär en hyressänkning med 0,9 Mkr per år. Hösten 2010 har LiU sagt upp hyresavtalen för B-huset, som är en av universitetets enskilt mest kostsamma förhyrningar, och en av förhyrningarna i kv Spetsen i Norrköping för omförhandling av hyresvillkoren. Akademiska Hus har sagt upp ett hyresavtal avseende lokaler i G-huset för höjning av hyran. Förhandlingar pågår med Landstinget som har begärt höjning av hyresnivån för ett tiotal hyresobjekt på Campus US. Antal hyreskontrakt i LiUs avtalsportfölj, kontraktssummor samt möjlig omförhandlingstidpunkt redovisas i bilaga 2. Omvärldsanalys Konjunkturläget för Sverige ser positivt ut. Exporten har ökat och hushållens stigande konsumtion samt näringslivets ökade investeringar bidrar till att stärka konjunkturen. Men trots stark tillväxt och ökad sysselsättning förväntas arbetslösheten minska långsamt och förbli hög de närmaste åren. Lokalhyresmarknaden i Sverige håller på att stabiliseras efter de senaste årens nedgång vilken medfört hyressänkningar med upp till procent i många av landets största städer. Finanskrisen har till viss del påverkat Linköping, vilket märks i en kraftigt minskad omsättningstillväxt i näringslivet och färre nystartade företag. Lokalhyresnivåerna har trots detta hållit sig relativt stabila. Även i Norrköping har hyresmarknaden varit relativt opåverkad av finanskris och lågkonjunktur. Bedömare inom fastighetsbranschen förutspår att stabiliteten på hyresmarknaden i såväl Linköping som Norrköping även fortsättningsvis kommer att leda till små förändringar av hyresnivåerna. Linköpingsmarknaden är fortfarande starkare än Norrköpings hyresmarknad. Dock har universitetet högre hyror i Norrköping än i Linköping till följd av att Campus Norrköping är nyetablerat och hyrorna den första avtalsperioden är baserade på faktisk produktionskostnad. I Linköping däremot har universitetet en blandning av marknadsanpassade hyror och produktionskostnadsbaserade hyror och följaktligen en lägre snitthyra. Lokalkostnadernas utveckling Lokalkostnadernas andel av de totala kostnaderna har hållits konstant på mellan 13 och 15 % sedan För 2009 var andelen 13 %. Förändringar samt förväntade förändringar Lokalkostnaderna för 2010 har ökat med ca 6,5 Mkr jämfört med de lokalkostnader som angavs i lokalförsörjningsplanen Hyreskostnadsökningen beror främst på nya förhyrningar av lärosalar på Campus US fr.o.m Ca 5,3 Mkr kan härledas till detta. För 2011 beräknas hyreskostnaden bli totalt ca 8,4 Mkr högre än vad som uppskattades i 2009 års lokalförsörjningsplan. Skillnaden kan, 2

4 förutom ovan nämnda förändringar för 2010, bland annat härledas till förändring av preliminärt konsumentprisindex, då preliminärt KPI för oktober 2010 (304,7) är högre än preliminärt KPI för oktober 2009 (301,6). Driftkostnaderna för universitetets lokaler bedöms öka till ca 22,9 Mkr jämfört med de 21,3 Mkr som budgeterades i fjolårets lokalförsörjningsplan. Denna bedömning baseras bland annat på den prognos som Akademiska Hus gjort för prisutvecklingen på el i sitt bestånd, där man bedömer att elpriserna kommer att öka med 2 %. Utöver prisutvecklingen påverkas driftkostnaderna av att universitetet kommer att ta över elkostnaderna för renrum i Täppan. Universitetet har i samarbete med Akademiska Hus under 2009 inlett ett projekt för energieffektivisering. Som exempel kan nämnas att utbyte av samtliga armaturer i E-huset enligt hyresavtal ska medföra att den teoretiskt beräknade elförbrukningen avseende hyresgästens belysning sänks med minst 25 %. Denna typ av åtgärder kommer göras i fler byggnader liksom andra insatser för att genom tekniska lösningar och ändrat beteende minska universitetets energiförbrukning och därmed klimatpåverkan. I de interna lokalkostnaderna kommer elkostnaden från och med 2011 att redovisas för varje byggnad separat och separeras från internhyran i syfte att stimulera institutioner att minska sin elförbrukning och därmed bidra till universitetets mål om minskad energiförbrukning. Från och med budgetåret 2006 har en modell för budgetering av lokalmedel införts som innebär att medel för täckande av lokalkostnader skiljs från de faktiska lokalkostnaderna och istället budgeteras med utgångspunkt i verksamhetens omfattning och karaktär. Detta har fram till detta år inneburit en del interna uppsägningar av lokaler. Den totala andelen tomma lokaler har minskat sedan föregående år och de har åter tagits i anspråk för LiU:s verksamhet. För närvarande har universitetet kvm tomma lokaler varav 802 kvm på Campus Valla och kvm på Campus Norrköping. Campus Valla Under 2010 har nya lärosalar, grupprum och studentkök färdigställts genom ombyggnad i C-huset, två nya tentamenslokaler har tagits i bruk i Terra och en gemensam reception för universitetet öppnade i februari i Hus D. Under 2011 kommer det att byggas ett laboratorium för fordonsforskning i anslutning till B-huset. Tidigare redovisad projektering för ett nytt elektronmikroskop intill fysikhuset har avbrutits då förslaget visade sig bli orimligt dyrt. Byggnaden har därför placerats i ett nytt läge i södra delen av Campusområdet, där de höga kraven på vibrationsfrihet och störning från magnetiska fält bättre kan tillgodoses till rimligare kostnad. Hyresåtagandet har maximerats till 4 Mkr per år. Byggnaden beräknas bli klar för installation av elektronmikroskopet första kvartalet Södra Campus som sträcker sig från Origo i norr till Lambohovsleden i söder har i och med etableringen av en bussgata som förbinder resecentrum, universitetssjukhuset, universitetet och Mjärdevi Science Park blivit ett framtida utbyggnadsområde för universitetet. Idag byggs där en friidrottsarena för kommunen och projektering pågår för en försöksdjursanläggning. I direkt anslutning till denna byggnad pågår förstudier för att kunna förlägga Katastrofmedicinskt Centrum, idag beläget inom det före detta militärområdet mellan universitetet och sjukhuset. Inledande planering för att även förlägga det så kallade LiU-X laboratoriet i detta område nära kommunikationsstråket Link-Link har påbörjats. I norra delen av södra Campus ligger Origo som till största delen innehåller universitetets förvaltning men även lokaler för universitetsledning och fakultetskanslier. Universitetsförvaltningen är i dagsläget spridd i ett flertal byggnader på Campus och en studie kommer att inledas för att samla större delen av förvaltningen i en tillbyggnad till Origo. Utredningen syftar till lokaleffektivisering där några kontrakt kan sägas upp och yteffektiviteten per anställd kan öka. Ett förslag kan komma att redovisas för styrelsen under våren

5 Inom den södra delen av Campus ligger även datorhallar för Nationellt superdatorcenter NSC. Behovet av datorhallar som kan härbärgera datorer med hög beräkningskapacitet ökar mycket snabbt. Förutom en ny byggnad behöver tillförsel av el liksom processkyla öka kraftigt. En förstudie för att bygga ut befintlig datorhall har startat och projektet har tidigare denna dag redovisats i universitetsstyrelsen i särskilt ärende för beslut om projekteringsmedgivande. I den tidigare nämnda undervisningsbyggnaden C-huset finns mer än hälften av universitetets undervisningslokaler. C-huset byggdes 1970 och har genomgått viss om- och tillbyggnad men merparten av lärosalarna är nerslitna och saknar direkt dagsljus. Huset byggdes för en helt annan undervisningssituation och gruppstorlekarna var då 30 studenter. I dag är grupperna större vilket gör att salarna är för små och många gånger måste undervisning bedrivas för fler personer än vad salarna rymmer. Detta tillsammans med att studenter efterfrågar betydligt fler arbetsplatser för studier i grupp eller enskilt gör att en förstudie avseende ombyggnad av C-huset kommer att påbörjas. Syftet är att åstadkomma ett modernt undervisningshus som mer motsvarar dagens krav på bra studiemiljö. Antalet salar i C-huset skulle därmed minska och bedömningen är att dessa måste ersättas genom t.ex. en ny undervisningsbyggnad. Förslag till beslut om projekteringsmedgivande kan komma att redovisas för styrelsen vid dess sammanträde i november Campus US Under årens lopp har flertalet utredningar genomförts beträffande Universitetssjukhusets framtida utveckling. Generalplanen från 2002 för Universitetssjukhuset (US) och Hälsouniversitetet (HU) har legat till grund för de senaste årens förändringar inom US/HU fram till nu. Juli 2009 startade Landstinget i Östergötland, genom FM Centrum Bygg och Fastighet, i samverkan med universitetet och Linköpings kommun, arbetet med att upprätta en fastighetsutvecklingsplan med avsikt att förnya och fördjupa fastighetsfrågorna och ta fram en långsiktig plan för byggnadsbeståndet. Fastighetsutvecklingsplanen, daterad , antogs i Landstingsstyrelsen i maj Nästa steg i processen är att ta fram en generalplan som beskriver hur verksamheternas och universitetets kort- och långsiktiga behov kan lösas inom fastighetsplanen. Projektet kallas Framtidens US och startade i juni och ett projekteringsbeslut förväntas i landstingsstyrelsen 19 oktober beträffande nybyggnation, ombyggnation och omstruktureringar de kommande sju åren. För universitets del visar planen på en fortsatt tydlig inriktning för att samla campusinriktade faciliteter på nordöstra campusområdet i anslutning till den relativt nyligen skapade campusentrén. En nybyggnad med universitetslokaler planeras vid den norra infarten, som en tillbyggnad till hus 001. I hus 462 har landstinget byggt om en befintlig laboratorieyta till ett s.k. GMP lab där det kommer att bedrivas såväl sjukvårdsverksamhet för Landstinget som forskning inom LiU. Projektet har tidigare denna dag redovisats i universitetsstyrelsen för beslut om hyresmedgivande Preliminär kalkyl för ett nytt djurhus ovanpå nytt P-hus är framtagen. Projektet har tidigare denna dag redovisats i universitetsstyrelsen i särskilt ärende för beslut om hyresmedgivande. Djurhuset beräknas vara klart under tredje eller fjärde kvartalet För CMIV:s (Center for Medical Image Science and Visualization) räkning planeras en ombyggnad inom det egna lokalbeståndet för en högpresterande magnetresonanskamerautrustning (MR-kamera). MR-kameran beräknas vara installerad mars Projektet har tidigare denna dag redovisats i särskilt ärende för beslut om hyresmedgivande. Ny hörsal samt grupprum och studentkök byggs och kommer att vara klart till vårterminens början Lokaler för Emeritusakademin, motsvarande den som invigdes på campus Valla 2010, planeras för i en befintlig byggnad i södra campusområdet. Beräknad inflyttning är våren Sistnämnda 4

6 ärenden är av sådan mindre omfattning att de enligt tillämpad handläggningsordning ej redovisas i styrelsen för beslut. Campus Norrköping Den 27 maj invigdes Visualiseringscentret i kvarteret Kopparhammaren av kung Carl XVI Gustav. Verksamheten bedrivs i samverkan mellan universitetet och Norrköpings kommun. Kommunen hyr lokaler för de utåtriktade kommersiella verksamheterna som drivs i ett kommunalt ägt bolag. Universitet har egna lokaler för den forskningsverksamhet som bedrivs inom en forskningsavdelning inom Institutionen för teknik och naturvetenskap ITN. Till hösten 2010 flyttade viss verksamhet inom utbildningsprogrammet Kultur, Samhälle och Mediegestaltning in i tomma lokaler i Kåkenhus vilket gör att institutionens verksamhet nu finns i samma område och universitetet kan när hyreskontraktet går ut lämna delar av lokalerna i kv. Gropen och därmed minska sitt hyresåtagande i Norrköping. Behov av fler arbetsplatser som har uppkommit genom expansion inom såväl teknisk som filosofisk fakultet föreslås lösas genom att en byggnad inom Kåkenhus, som tidigare inrymt datorsalar, byggs om till kontor. I Täppan finns ett renrum som tills nu har varit uthyrt till ACREO som i samverkan med ITN har drivit renrummet. Fr.o.m. 1 januari 2011 förutsätts universitetet genom ITN vara huvudansvarig för renrummet. Kårhuset Trappan kommer i enlighet med tidigare redovisning i styrelsen i år, förhyras av universitetet från och med Större delen av huset kommer hyras ut i andra hand till studenternas gemensamma organisation Kårservice. Övrigt Efter januari 2011 kommer universitetet inte längre ha någon verksamhet i Nyköping och hyreskontraktet upphör. 5

7 LINKÖPINGS UNIVERSITET Lokalförsörjningsavdelningen Bilaga 1 Dnr. LiU Lokalförsörjningsplan Sammanställning per år och Campus Årskostnad anges med prel KPI för år 2010 (304,7) där inte annat anges År Samtliga lokaler Campus Valla Campus US 3 Campus Norrköping Övrigt Summa Yta vid års- Yta vid Summa årskostnad Yta vid Summa års- Yta vid Summa års- Yta vid årets kostnad årets årets kostnad årets kostnad årets början (m²) (kkr) början (m²) (kkr) början (m²) (kkr) början (m²) (kkr) början (m²) Summa årskostnad (kkr) ) Enligt lokalförsörjningsplan Anges i kostnadsläge ) Anges i kostnadsläge ) From 2003 inräknas ALF-yta och -kostnad i totalen avseende Campus US. Ytan uppgår 2010 till ca m 2 och kostnaden till ca kkr

8 LINKÖPINGS UNIVERSITET Lokalförsörjningsavdelningen Lokalförsörjningsplan Bilaga 2 Dnr. LiU Omförhandlingsbara hyresavtal per år, total avtalssumma och antal avtal Mkr Antal avtal Årshyra (Mkr) 32,2 26,9 38,2 136,2 35,1 1,5 17,8 24,2 61,7 0,4 Antal avtal