Lokalförsörjningsplan

Transkript

1 DNR LIU BESLUT 1(1) Lokalförsörjningsplan Universitetsstyrelsen godkänner lokalförsörjningsplan avseende perioden enligt bilaga som grund för det fortsatta arbetet inom universitetet. Liksom tidigare gäller att andra än marginella utökningar av beståndet av förhyrda lokaler ska underställas universitetsstyrelsen, även om planerna på eventuella utökningar har redovisats i lokalförsörjningsplanen. Beslut i detta ärende har fattats av universitetsstyrelsen vid dess sammanträde denna dag. I beslutet har deltagit ordföranden Anna Ekström, universitetets rektor Helen Dannetun och övriga ledamöterna, Sebastian Brandtberg, Carin Franzén, Dan Jangblad, Martina Johansson, Margareta Josefsson, Christer Mård, Helena Persson, Matilda Strömberg, Kerstin Wigzell, Jan-Erik Ögren och Karin Öllinger. Vidare har närvarit prorektorer Karin Fälth-Magnusson och Folke Sjöberg, suppleanten Fredrik Lindeberg, personalföreträdarna Krzysztof Marciniak och Gabriel Thott, styrelsens sekreterare Jenny Ljung, tillträdande studentrepresentanten Erik Claesson, revisionschefen Leif Blomberg, kommunikationsdirektören Mariethe Larsson, universitetsrådet Göran Hessling, universitetsdirektören Kent Waltersson samt universitetsarkitekten Karolina Ganhammar, den sistnämnda föredragande. Anna Ekström Karolina Ganhammar LINKÖPINGS UNIVERSITET UNIVERSITETSSTYRELSEN

2 DNR LIU (10) Lokalförsörjningsplan Bakgrund och förutsättningar Fram till och med år 2013 fastställde universitetsstyrelsen lokalförsörjningsplanen i samband med sitt novembermöte. Enligt den ordning som gäller sedan 2014 antas istället lokalförsörjningsplanen i samband med beslut om verksamhetsplan och budget. Planen omfattar fem år och revideras årligen. Senaste revision var juni 2015 (Lokalförsörjningsplan , diarienr LiU ). Planen är avsedd att vara utgångspunkt för lokalplaneringen i ett längre perspektiv samt utgöra bas för långsiktiga budgetprognoser. Planen är inte bindande vad gäller förslag till förändringar utan bindningar uppkommer först genom hyresavtal med fastighetsägare, varvid universitetsstyrelsen prövar behovet av och kostnaderna för förhyrning genom att lämna bemyndigande till rektor att först teckna projekteringsavtal, i förekommande fall, och sedan hyresavtal. Planen beskriver lokalinnehav och hyreskostnader under innevarande år, beslutade och planerade, eller förändringar av ytor för planerade eller förväntade - men inte beslutade - förändringar. Planen redovisar enbart kostnader för hyra samt drift för de lokaler som förhyrs av Linköpings universitet. Lokalinnehavet presenteras för hela universitetet uppdelat på respektive campus, samt förväntade tillkommande och/eller eventuellt avgående förhyrningar. Campus Valla omfattar samtliga lokaler som universitetet hyr inom kvarteret Intellektet i Linköping. Campus Norrköping omfattar samtliga lokaler som universitetet hyr i Norrköping. Campus US omfattar lokaler inom Universitetssjukhuset. Planen redovisar samtliga lokaler som universitetet disponerar på Campus US d.v.s. även de lokaler som omfattas av avtal om läkarutbildning och medicinsk klinisk forskning - det s.k. ALF-avtalet. Under övrigt redovisas resterande lokaler i Linköping, Norrköping och Lidingö. Lokalförsörjningen vid Linköpings universitet LiU ska erbjuda ändamålsenliga och attraktiva lokaler för studenter, personal och besökare. En kvalitetssäkrad och konkurrenskraftig lokalförsörjning och campusutveckling bidrar till att bygga LiU:s varumärke genom att erbjuda attraktiva, stödjande, funktionella och nyskapande studie- och arbetsmiljöer. En attraktiv och väl fungerande studiemiljö är ett tydligt konkurrensmedel och det är ytterst viktigt att universitetets studenter och medarbetare finner lokalerna attraktiva, trivsamma och funktionella. Universitetets lokaler ska vidare vara anpassade efter gällande myndighetskrav avseende arbetsmiljö, tillgänglighet för funktionshindrade samt miljö- och hållbarhetskrav. Enligt delegationsordningen ansvarar universitetsarkitekten tillsammans med Fastighetsavdelningen (med enheterna LiU-service i Norrköping (LISIN), Lokalförsörjningsenheten (LFE), Lokal-och teknikstödsenheten (LOTS), Lokalvårdsenheten (LV) och Post- och husserviceenheten (PH) för övergripande planering, drift och användning av lokaler samt genomförande av lokalförsörjningen. LINKÖPINGS UNIVERSITET

3 2(10) Årskostnader för lokaler och principer för finansiering Begreppet årskostnad är summan av hyreskostnaden och driftkostnaden för redovisat år. Planen utgår från en förväntad kostnad för 2017 vilket innebär en omräkning med prognostiserat konsumentprisindex (KPI) för oktober 2016, i förekommande fall, samt budgeterad driftkostnad. Merparten av de lokaler som universitetet hyr är belägna i fastigheter befriade från fastighetsskatt. I driftkostnad ingår budgeterad kostnad för el, värme och kyla. I en del hyreskontrakt är även dessa driftkostnader inkluderade. Den nu bedömda årskostnaden för år förväntas uppgå till belopp enligt nedanstående tabell: mnkr Årskostnad Årskostnad Den inhyrda ytan uppgår till ca kvm. Ytangivelsen avser ytinnehav per den första januari år Det bör noteras att ytangivelser inte helt kan relateras till årskostnaden, då ytan endast kan mätas vid en given tidpunkt och årskostnaden är den utgift universitetet förväntas ha för hela året. Per den första januari år 2016 har LiU kvm lediga lokaler, fördelat enligt nedan: Campus Valla: 972 kvm Campus Norrköping: kvm Intäkter för uthyrda lokaler beräknas uppgå till ca 25 mnkr för 2016 och ca 25 mnkr för För åren beräknas hyresintäkterna för uthyrda lokaler vara på motsvarande nivå. Av årskostnaden 2016 finansieras ca 46 mnkr av ALF-medel för läkarutbildning och medicinsk klinisk forskning avseende lokaler. Total yta för läkarutbildning m.m. uppgår till ca kvm. Övriga kostnader finansieras via internhyra samt intäkter från uthyrda lokaler.

4 3(10) Avtalsportfölj Universitetets lokalbestånd är fördelat enligt nedan; Akademiska Hus AB: 71 % av lokalbeståndet, vilket omfattar hela Campus Valla samt 66 % av den inhyrda ytan på Campus Norrköping Region Östergötland som genom FM Centrum förvaltar hela Campus US Klövern AB, Campus Norrköping (Kopparhammaren 7 och Kopparhammaren 2) FastPartner AB, Campus Norrköping (Bomullsspinneriet) Castellum AB, Campus Norrköping (Spetsen och kårhuset Trappan) John Mattson Fastighets AB, Carl Malmsten Furniture Studies, Lidingö St Kors Fastighets AB, Bokförråd och slutarkiv, Wahlbecks Företagspark, Linköping Vasaparken Fastighets AB, kårhuset Kollektivet, Linköping Mannerssons Fastighets AB, bl a Medicinska fakultetskansliet, Sandbäcksgatan, Linköping LiU analyserar fortlöpande avtalsportföljen och har under många år successivt omförhandlat uppsägningsbara hyresavtal. Avtal med produktionskostnadsbaserade hyror, vilka tecknas för ny- och ombyggnadsprojekt, har omförhandlats vid de tidpunkter då hyresavtalen varit uppsägningsbara, varvid hyran vid övergång till marknadspris har sänkts. Även övriga hyresavtal har, när så bedömts vara motiverat, omförhandlats. Även fastighetsägare har sagt upp avtal för villkorsändring. Avtalsrelaterade förändringar Under 2015 har det pågått ett arbete med att teckna om hyresavtal med Region Östergötland gällande de ytor som LiU förhyr på Campus US. Flertalet av hyresavtalen upphörde varför nya hyresavtal har tecknats för perioden till och med Hyresavtalet för det nya universitetshuset 001/511 på Campus US har slutkostnadsreglerats efter färdigställande. Hyran uppgår till ca 23 mnkr på helårsbasis och hyra har utgått fr om oktober Under 2015 omförhandlades hyresavtalen avseende lokalerna för Norrköpings Visualiseringscenter C i Kopparhammaren 6, där LiU bedriver verksamhet i samarbete med Norrköping Visualisering AB.

5 4(10) Omvärldsanalys Enligt Konjunkturinstitutet är den svenska ekonomin på väg in i en högkonjunktur. Den stora flyktinginvandringen bidrar till att finanspolitiken blir expansiv i år och 2017, samtidigt som låg inflation gör att lågräntepolitiken består. Efterfrågan och sysselsättningen växer därför snabbt och arbetslösheten faller. Integrationen av flyktinginvandrarna på arbetsmarknaden kommer dock att kräva mycket stora insatser. Dessutom innebär den snabba befolkningsökningen att de redan stora obalanserna på bostadsmarknaden växer. De senaste årens starka utveckling i Sverige är delvis en följd av att den globala ekonomin har återhämtat sig efter finanskrisen. Lågräntepolitiken har stimulerat inhemsk efterfrågan och samtidigt hållit nere värdet på kronan, vilket gynnat exportnäringen. Näringslivets behov av att investera ökar och den demografiska utvecklingen förstärker det redan tidigare stora behovet av ökade offentliga investeringar och investeringar i bostäder. En stark arbetsmarknad bidrar till att hushållens inkomster stiger relativt snabbt. Hushållen förväntas därför öka konsumtionen i år och nästa år ungefär lika mycket som Efter de senaste två årens starka uppgång är bostadsinvesteringarna mätt som andel av BNP nu på sin högsta nivå på över tjugo år. Det växande behovet av välfärdstjänster medför att den offentliga sektorn i ovanligt hög grad bidrar till den ökande sysselsättningen. Den starka sysselsättningsutvecklingen bidrar till att arbetslösheten fortsätter att sjunka och bottnar enligt Konjunkturinstitutets bedömning på 6,2 procent Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen kommer att växa i samtliga län men väntar en särskilt god utveckling av antalet sysselsatta under 2016 i bl a Östergötlands län. Inflationen har varit lägre än Riksbankens mål de senaste fem åren steg dock KPIF-inflationen (den underliggande inflationen, som räknar bort effekten av ränteförändringar) till 0,9 procent, och den fortsätter sakta att stiga de närmaste åren. Den starka utvecklingen på arbetsmarknaden innebär dock att lönerna successivt kommer att öka snabbare de närmaste åren, vilket påverkar kostnadstrycket i företagen. Det bedöms dröja till 2018 innan KPIF-inflationen når upp till 2 procent. Låg inflation och låga inflationsförväntningar gör att Riksbanken, trots högkonjunkturen, förväntas låta reporäntan ligga still på -0,50 procent till sommaren Förutsättningarna på fastighetsmarknaden är mycket goda. Transaktionsvolymen som har varit hög under 2014 och 2015 förväntas bli hög även Det gäller bl a för samhällsfastigheter, t ex fastigheter med utbildningslokaler, vilka ofta har stabila kassaflöden och hyreskontrakt med långa löptider. Tjänstesektorn växer och i tjänsteinriktade delmarknader ökar behovet av kontor. Tillskottsbehovet tillsammans med en utveckling mot ett aktivitetsbaserat arbetssätt leder i sin tur till en moderniseringstrend med ett tillskott av nyproducerade, effektiva och flexibla kontorsytor. Enligt lokala bedömare i branschen är efterfrågan på lokaler i Linköping och Norrköping större än den har varit på år. Hyresutvecklingen är sedan några år tillbaka på väg uppåt och den trenden förväntas hålla i sig. Samverkande orsaker

6 5(10) till detta är bl a konjunkturläget, befolkningsutvecklingen, inflyttningen av företag, den ökade sysselsättningsgraden samt universitetets expansion. Detta har lett till ökad efterfrågan på lokaler och bostäder, sjunkande vakanser och högre hyresnivåer. Höga förväntningar läggs på Ostlänken och vad den kan komma att föra med sig. Fastighetspriserna ligger för närvarande på all time high. Hyresnivåerna för såväl kontor som butiker ligger, liksom tidigare, på en något högre nivå i Linköping än i Norrköping. Vakansgraden är något lägre i Linköping än i Norrköping för såväl kontor som butiker. I Linköping pågår planering och byggnation av nya studentbostäder. I Vallastaden kommer Studentbostäder AB att bygga ca 180 nya bostäder med planerad inflyttning I kvarteret Irrblosset är drygt 200 nya lägenheter under produktion med planerad inflyttning hösten 2016 våren På Colonia, vid Corsons norra del i direkt anslutning till Campus Valla, har ByggVesta AB lämnat in en planansökan för bostäder. Studentbostäder AB planerar också att bygga ca 50 ettor och tvåor i Lambohov med byggstart under hösten Lokalkostnadernas utveckling Lokalkostnadens andel av den totala kostnaden är ett nyckeltal som används av alla lärosäten. Procentsatsens storlek varierar kraftigt mellan olika universitet/högskolor och jämförelser ska göras med viss försiktighet. Lokalkostnaderna beräknas enligt anvisningar från Ekonomistyrningsverket (ESV). Nedan redovisas några faktorer som kan vara orsak till andelstalets variationer mellan lärosäten: Omfattning av distansundervisning är direkt kopplad till lokalbehovet. Har ett lärosäte liten distansundervisning behövs fler lokaler, vilket är fallet för LiU. Forskning genererar ofta stora kostnader men är i regel inte så krävande vad gäller lokalytor. Det är inte ovanligt att lärosäten med hög forskningsbudget har en låg lokalkostnadsandel. De redovisade lokalkostnaderna innehåller kostnader för lokalhyra (även korttidshyra för konferenser, utbildning mm), mediakostnad, el, värme, kyla, vatten (som ej ingår i hyran) kostnad för reparation och underhåll av lokaler, avskrivningskostnader förbättringsutgift på annans fastighet, kostnad för lokalvård, bevakning, larm, skalskydd lokaltillbehör, övriga lokalkostnader och kostnader för egna fastigheter (LiU har inga egna fastigheter). Externa hyresintäkter och såld lokalvård avgår. Det viktiga är således att titta på den egna utvecklingen över tid och att samma grundfakta används.

7 6(10) Lokalkostnadernas andel av LiU:s totala kostnader har hållits konstant på mellan % sedan För 2016 beräknas lokalkostnadernas andel av verksamhetens justerade totala kostnader uppgå till 14,2 %. Lokalkostnadernas andel av verksamhetens justerade totala kostnader avser LiU:s totala kostnader där externa hyresintäkter avgår. För perioden förväntas lokalkostnaderna andel av verksamhetens justerade totala kostnader uppgå till: 2017: 14,3 % 2018: 14,3 % 2019: 14,7 % 2020:14,3 % 2021: 14,2 % Universitetet lämnade under våren 2016 in framställan om att få teckna 20-årigt hyresavtal för Studenthus Valla till utbildningsdepartementet. I januari erhöll universitet yttrande i ärendet från Ekonomistyrningsverket, som ställer sig positiva till LiU:s begäran. Beslut väntas under Effekterna av ett 20-årigt hyresavtal på lokalkostnadernas andel illustreras enligt nedan: 2019: 14,6 % 2020: 14,1 % 2021: 14,0 % Procentsatserna baseras på LiU:s budgetunderlag för perioden För åren baseras underlaget på förväntade/bedömda hyreskostnader. Från 2020 och framåt finns det inga beräknade totala kostnader varför den totala kostnaden för 2019 även används som underlag för beräkningarna av andelen lokalkostnader för 2020 och Bedömda kostnadsförändringar Lokalkostnaderna för år 2015 har ökat med ca 12 mnkr jämfört med lokalkostnaderna för år Ökningen beror främst på förhyrningar som tillkommit under år 2015 som t ex nytt universitetshus (hus 001/511), nytt laborationshus (CBR2) och nya lokaler för CMIV på Campus US, eller förhyrningar som får helårseffekt först 2015 såsom t ex Kopparhammaren 2 Campus Norrköping. För hus 001/511 och CBR2 har förseningar i projektet medfört att hyreskostnaden blivit lägre än tidigare beräknat. Konsumentprisindex (KPI) för oktober 2015 var 314,29 och för oktober 2014 uppgick det till 314,02, det vill säga en ökning av KPI har skett Lokalkostnaderna för 2016 förväntas öka med ca 39 mnkr jämfört med lokalkostnaderna för Ökningen beror på de förhyrningar som får helårseffekt år 2016, som t ex hus 001/511 och CBR2 men även de förhyrningar som tillkommer eller förväntas tillkomma under Lokalkostnaderna för 2017 förväntas öka med ca 9 mnkr. Ökningen beror främst på en hyresökning gällande ombyggnadstillägg för D-huset m.m. Ombyggnationen av

8 7(10) lokaler på Vrinnevisjukhuset i Norrköping pågår och förväntas vara färdig i början på Nedmontering av Origo planeras under våren 2017 vilket medför att hyreskostnaden för Origo upphör. Ombyggnationerna inom Framtidens US på Universitetssjukhuset förväntas pågå fram till och med år LiU påverkas alltjämt av ombyggnationerna där t ex delar av lokaler för Klinisk fysiologi förväntas färdigställas under år Vidare får vissa avtal helårseffekt först år För år 2018 beräknas lokalkostnaderna minska med ca 2 mnkr och för år 2019 beräknas de öka med ca 11 mnkr i jämförelse med år Ökningen för år 2019 beror bl a på att Studenthus Valla färdigställs under året. Lokalkostnaderna för år 2020 förväntas minska med ca 2 mnkr. Baserat på i dagsläget kända eller förväntade lokalförändringar för år 2021 bedöms lokalkostnaden då minska med ca 4 mnkr. LiU ett miljöanpassat universitet Miljöanpassning ska ske utifrån vad som är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och miljömässigt motiverat. Det ska inbegripa minimering av avfallsuppkomst och utsläppsmängder, sparsamhet med resurser och energi, samt att miljökrav ställs vid upphandling inklusive planering av om- eller nybyggnader för universitetets verksamhet. Universitetet har som mål att samtliga byggprojekt på våra campusområden ska resultera i energi- och resurseffektiva byggnader. Vid nybyggnationer är det en ambition att byggnaden ska kunna klassas enligt Miljöbyggnad nivå Guld eller motsvarande. Vid ombyggnationer är ambitionen att byggnaden ska kunna nå minst klassning motsvarande Miljöbyggnad nivå Silver. Universitetet ska arbeta för att vara ett levande laboratorium för innovativa hållbarhetslösningar där våra framgångsrika forskare inom miljö- /hållbarhetsområdet kan testa nya lösningar. Vi strävar också mot att våra studenter ska ges tillträde att nyttja våra resurser i undervisningssyfte. Förutsättningar för hållbara transportlösningar till och vid campusområdena ska möjliggöras. Cykeltrafik samt attraktiva cykelparkeringar ska prioriteras. För att exemplifiera våra insatser inom området finns det mer information:

9 8(10) Campus LiU Kompletterande beskrivning återfinns i föredragningspromemorian för Projekteringsavtal för Campus LiU 2015 samt Tecknande av preliminärt hyresavtal avseende nytt studenthus samt tecknande av tilläggsavtal för hus D och hus Zenit på Campus Valla, båda med diarie nr Universitetsstyrelsen fattade vid sitt sammanträde i februari 2015 beslut om genomförande av projekt Campus LiU enligt: Nybyggnation av Studenthus Valla. Byggnaden kommer att uppföras på den plats nuvarande hus Origo står idag. Ombyggnad/anpassning av hus D till arbetsplats för universitetsförvaltningen och fakultetskanslierna. Ombyggnaden kommer att genomföras i två etapper. Ombyggnad/anpassning av hus Zenit till samverkanshus. Ombyggnation av D-huset pågår januari 2016 till februari 2017 och omfattar nya arbetsplatser för universitetsförvaltningen och universitetsledningen. Anpassning av lokaler för fakultetskanslierna och Institutionen för Beteendevetenskap och lärande (IBL) genomförs också. Under ombyggnationstiden har IBL flyttat till tillfälliga lokaler i hus Terra. Universitetsbibliotekets personal flyttade i maj 2016 till tillfälliga paviljonger, placerade i omedelbar närhet till bibliotekshallen i hus D. Nedmonteringen av hus Origo beräknas pågå från mars till maj 2017 och därefter startar nybyggnationen av Studenthus Valla. Studenthuset beräknas vara klart juni Då påbörjas anpassning av hus Zenit till samverkanshus och ombyggnad av hus D, etapp 2, med arbetsplatser för resterande avdelningar inom universitetsförvaltningen. Då samtliga ovanstående delmoment är avslutade har universitetet minskat sin förhyrda area på Campus Valla med kvm, då hus Terra och hus G kan lämnas. Förbättringsarbetet med universitetets miljöer för utbildning och studier sker kontinuerligt och sedan projektets start 2012 har en rad förbättringsåtgärder genomförts på samtliga campus. Vilka åtgärderna är återfås på LiU:s hemsida:

10 9(10) Lokalförändringar Campus Valla Nedan följer ett urval av genomförda projekt på Campus Valla under : Den stora uppehållsytan/entréhallen i C-huset, Colloseum, renoverades under sommaren Under sommaren 2016 kommer övriga uppehållsytor i C-huset att renoveras i syfte att skapa fler och mer ändamålsenliga studieplatser och studentkök. Under våren 2016 kommer det så kallade Blå torget i B-huset att byggas om i syfte att skapa nya studieplatser och studentkök. En utökning av studieplatser har genomförts bland annat i hus Key. Campus US Nedan följer ett urval av genomförda projekt på Campus US under : I augusti 2015 invigdes det nya universitetshuset, hus 001/511, med bland annat nya lärosalar och samlad studentservice. Den nya anläggningen för CBR, som uppförts ovanpå det parkeringshus som är beläget vid norra infarten till US-området, drabbades av kraftiga förseningar och verksamheten kunde inte startas upp förrän i november 2015 och då endast i mindre omfattning. Renoveringen av laborationslokaler i hus 420 på plan 9 och 10, inklusive ett P 3-klassat laboratorium som används för odling av tuberkelbakterier, har fortsatt under året och hela projektets fem etapper var slutförda i slutet av Byggnationen av de nya lokalerna för CMIV har pågått under 2014 och 2015 och flytt av CMIV:s verksamhet genomfördes under sommaren och hösten I början av 2016 startade planering för intransport av ytterligare en MR-kamera som lyfts in i lokalerna under maj. Universitetets nya utbildningsmiljöer i hus 448 färdigställdes hösten 2015 och invigdes i januari Campus Norrköping Nedan följer ett urval av genomförda projekt på Campus Norrköping under : Café Kåkenhus drivs sedan augusti 2015 i Kårservice regi. Institutionen för Teknik och Naturvetenskap (ITN) och forskningsinstitutet Acreo har utökat sin gemensamma verksamhet i Kåkenhus. Universitetsförvaltningen har flyttat delar av sin verksamhet i Norrköping till hus Täppan.

11 10(10) Övrigt Under sommaren 2015 genomfördes en renovering av universitetets kårhus i centrala Linköping, Nationernas Hus och i samband med invigningen av de nya miljöerna bytte kårhuset namn till Kollektivet. Under sommaren 2016 kommer en ombyggnation på Bodals Gård, Campus Lidingö, att genomföras till förmån för institutionen för Ekonomi och Industriell utveckling (IEI). Anpassningen av Vrinnevisjukhuset, i syfte att ge tillgång till fler VFU-platser för läkarprogrammet, pågår och beräknas vara slutförd i januari Campusplan I syfte att säkerställa att den fysiska miljön stödjer lärosätets vision och strategier på lång sikt har universitetet under våren 2016 startat ett campusplanarbete för Campus Valla i samarbete med Akademiska Hus. Campusplanen ska vara ett underlag för genomförande och beslut i olika frågor som berör den fysiska miljön på lång sikt, ca år. Detta bidrar till att utveckla och fördjupa medvetandet om den fysiska miljöns betydelse och potential. Arbetet med campusplanen är en process, som i sig självt bidrar till ökad kunskap om lärosätet och lärosätets värderingar, såväl internt som externt. Genom campusplanearbetet kommer LiU att stå bättre rustat för framtida utmaningar och frågeställningar.

12 25,0% * mnkr ,0% 15,0% ,6% 13,5% 13,2% 12,9% 13,6% ,2% 14,3% 14,3% ,7% 14,6% ,3% 14,1% 14,2% 14,0% ,0% ,0% 100 0,0% Lokalkostnadernas andel av verksamhetens justerade totala kostnader 10-årigt hyresavtal Lokalkostnadernas andel av verksamhetens justerade totala kostnader 20-årigt hyresavtal Sammanställning av lokalkostnader 20-årigt hyresavtal Sammanställning av lokalkostnader 10-årigt hyresavtal * Fr om 2015 redovisas lokalkostnaderna enligt nya anvisningar från ESV enligt SUHF-modellen.