RESAN. -med två klasser på Väskolan. reseledare: Anders Hall Erik Holm Anders Jönsson Christine Larsson Elisabeth Lundén Birgitta Voelkerling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RESAN. -med två klasser på Väskolan. reseledare: Anders Hall Erik Holm Anders Jönsson Christine Larsson Elisabeth Lundén Birgitta Voelkerling"

Transkript

1 RESAN -med två klasser på Väskolan reseledare: Anders Hall Erik Holm Anders Jönsson Christine Larsson Elisabeth Lundén Birgitta Voelkerling

2 Innehållsförteckning I Sidan Bakgrund Vår projektplan 4 Organisation 4 Förarbete 5 II Genomförande 7 III Elevvärdering 8 IV Våra kommentarer 9 Datoranvändning 9 Internetanvändning 10 Loggboken 10 V Slutord 10 2

3 Inledning: Tidigt i höstas meddelade vår rektor att nu var det möjligt att ansöka om att komma med på ITiS-fortbildning. Vi, i vårt arbetslag, var inte sena med att sätta oss och tänka igenom, vad vi skulle vilja arbeta med och formulerade ned tankar kring vårt projekt Resan. Det visade sig att vi blev antagna till utbildningen och efter första träffen med vår handledare fick vi i uppgift att lämna in en mera detaljerad projektbeskrivning. För oss i arbetslaget, som representerar olika ämnen och är klassföreståndare i olika årskurser, var målet att hitta ett ämnesövergripande tema. Dessutom skulle så många som möjligt av oss undervisa i de årskurser temat skulle bedrivas i. Vi bestämde oss för åk 6 och 7 beroende på fördelen med att inte behöva vara stressade av betygssättning vid terminsslutet på hösten samt att deras scheman passade bäst in. Nu satte arbetet igång med knapptryckarkurs för hela arbetslaget samt täta planeringsträffar för att dra upp riktlinjer för det fortsatta arbetet. 3

4 PROJEKTPLANEN Syftet med vårt projekt var: Samarbete över ämnesgränser och mellan elever. Källkritik Internationalisering Öva kommunikativ förmåga med datorn som hjälpmedel. Kunna utnyttja datorns möjligheter för presentationer och redovisningar. Att föra loggbok regelbundet under processens gång för att delge andra tankar och framsteg. Organisation. Arbetslag B på Väskolan består av sju personer. Vår undervisning är koncentrerad till skolans B-klasser. Ganska snart i höstas kom vi fram till att vi ville arbeta med en klass i åk 7 (27 elever). Vi tyckte att den klassen kunde vara lämplig att utsätta för våra ITiSambitioner. Christine och Anders är klf i den klassen. Dessutom har de båda mycket undervisning i klassen. Anders har svenska och engelska och Christine har idrott och matematik. I arbetslaget har dessutom Erik undervisat klassen i NO. Birgitta är specialpedagog och hjälper de elever som har problem med Ma, Sv och Eng. Alla i arbetslaget kände eleverna i klassen, vilket underlättade senare vid planering av projektet tillsammans med eleverna. Det gick snabbt att komma igång. Diskussionerna och utformningen påbörjades och vi insåg snart att det skulle vara spännande att även låta en klass i åk 6 (32 elever) göra Resan. Elisabeth är klf för denna klass och har liksom de flesta av oss andra mycket undervisning förlagd till klassen. Anders Jönsson har dessutom Sv och SO där. Sagt och gjort - två klasser - tolv resor. På vår skola har vi en sal med tolv stycken datorer. Varje klassrum är dessutom försett med två datorer. Biblioteket på vår skola är välförsett och funktionellt och även det utrustat med datorer och absolut inte att förglömma - böcker. 4

5 Vi lärare hade planerat att vi skulle kunna vara fler än en pedagog närvarande vid varje arbetspass. Vi insåg att detta var ett mål, som vi måste försöka att nå, då det är nästan omöjligt att räcka till som ensam lärare. Förarbete Vi i, arbetslag B, hade ganska snabbt en klar bild av vad vi ville jobba med i ITiS. Vi hade nämligen året innan haft ett stort tema i en klass i åk 8. Detta tema kallades för Båten och var något som vi ville förbättra och utveckla och där kom ITiS med i bilden. Vi såg en möjlighet att vidareutveckla projektet med hjälp av ITiS. Båten kom då att bli en Resa, som eleverna skulle göra jorden runt. Vi såg det som värdefullt att hela arbetslaget skulle vara med och att så många ämnen som möjligt skulle täckas upp. På så sätt skulle vi kunna arbeta ämnesövergripande under en tid och vår förhoppning var att eleverna skulle se samband mellan ämnena. Datorn skulle användas som redskap för arbetet och elevernas behov av utbildning skulle komma in under resans gång. Erfarenheten från tidigare projekt hade visat att det är viktigt att ha med eleverna med i planeringen från början. Detta ökar elevernas delaktighet och motivation för arbetet i fortsättningen. I denna planering låg gruppindelning, ämnen att arbeta med, fritt eller styrt arbete, datainventering och intresse för projektet/ temaarbetet. Några elever i varje klass skulle vara med i det förberedande arbetet med lärarlaget vid ett par tillfällen. De skulle sedan ha som uppgift att tillsammans med sin/sina klassföreståndare försöka presentera det tänkta arbetet och göra gruppindelningar i klasserna. Därefter skulle alla i en storgrupp träffas för brainstorming där alla elever tillsammans med oss skulle diskutera tänkbara områden att jobba med. Vid detta tillfälle skulle eleverna diskutera följande frågor: Vad kan man använda datorn till? Hur ska vi resa? Vad ska vi göra ta reda på innan och när vi kommer fram till resmålet? Varje klass delades upp i sex grupper med fem till sex elever i varje grupp. Grupperna skulle sedan efter elevernas önskan sättas samman av klasslärarna. Varje grupp tilldelades en egen resroute ( Bil 1) där de skulle besöka sex förutbestämda orter, en i varje världsdel. Detta innebar att samma resroute fanns parallellt i klasserna för att eleverna skulle kunna jämföra sitt arbete med en liknande grupp i den andra klassen. Detta möjliggjorde att vi kunde jämföra resultatet i grupperna. Alla resor utgick ifrån Vä och varje grupp skulle planera hur 5

6 de skulle resa till sina resmål. I denna planering ingick alla praktiska detaljer, som har med resor att göra, t ex pass, visum, valuta, hotell, tidtabeller, färdsätt mm. Inför varje resmål fick eleverna olika sorters uppgifter, där vi tagit hänsyn till deras önskemål från brainstormingen. Dessa skulle lösas vid framkomsten till resmålet och redovisas i olika former, muntliga, skriftliga eller med hjälp av datorn. Vid denna diskussion kom det fram en hel lista med uppgifter som representerade alla skolämnena.( Bil 2 ) Av detta gjorde vi en struktur som eleverna kunde ha som mall och som inspiration när de började sitt grupparbete. 6

7 Projektets genomförande Alla gruppers första resmål var till en stad i Europa. För att få mer sammanhängande tid till uppgiften arbetade eleverna med projektet på så många schematider som möjligt. Grupperna hade, efter egen önskan, möjlighet att helt fritt göra sin reseberättelse. Varje grupp samlades och fördelade arbetsuppgifter till gruppmedlemmarna vid första arbetspasset. Efter detta blev det en väldig rusning till datorerna för att surfa på internet samt besök i biblioteket för att leta fakta. En gruppledare utsågs till att efter dagens arbete skriva i loggboken, som fanns på skolans hemsida, om vad de hade gjort för dagen. Efter hand som arbetet drog ut på tiden, ansåg vi att ett slutdatum för första resmålet måste sättas. Eleverna fick i uppgift att redovisa muntligt för varandra sina resmål. Till sin hjälp vid redovisningen fick de fritt använda lämpligt redovisningsmateriel. Inför nästa resmål, som var till en plats i Afrika utom ett som var i Mellan Östern, kände vi ett behov av att mer strukturerat ge eleverna tips på lämpliga sökvägar på datorn, samt kritisk granskning av information från nätet. Dessutom fick eleverna betydligt mer styrda uppgifter till detta resmål. Uppgiften blev här att göra en resefolder där bl.a följande skulle finnas med: karta, landets historia, kända platser, klimatet, naturen, samhället och industri. Även på detta resmål sattes ett slutdatum för delredovisningen. På det tredje resmålet hamnade alla grupper i Amerika. Detta fick bli gruppernas sista resmål denna termin p.g.a att en ny schemaperiod skulle påbörjas. Denna gång skulle redovisningen ske via datorn, som ett Word-dokument eller en hemsida, för att eventuellt länkas ut på nätet. I varje klass utsågs ett par elever, till att fungera som konsulter åt sina klasskamrater och dessa fick separat utbildning i att skapa en hemsida via Netscape Composer. Arbetsuppgifterna var även nu ganska styrda: berätta om En trettonårings dag, fakta samt sevärdheter på det aktuella resmålet. Under arbetets framskridande blev eleverna duktigare på att först samlas och gå igenom vad varje 7

8 gruppmedlem skulle göra. Vi, som handledare, betonade detta för att alla på ett mera effektivt sätt skulle känna sitt ansvar och ta aktiv del i arbetets genomförande. Elevutvärdering Eleverna fick enskilt utvärdera arbetet (Bil 3) med Resan när det tredje resmålet var klart och följande synpunkter kunde vi utläsa: De flesta elever tyckte att Resan har varit rolig. Vid arbetets start hade vissa grupper svårt att komma igång. Flera grupper i åk 6 hade problem att fördela arbetet medan åk 7 klarade detta bättre. Grupperna tyckte att arbetet gick bättre efterhand och man lärde sig att planera. Gruppsammansättningen var de nöjda med. Problemen har ibland varit att finna bra fakta om vissa resmål. Eleverna känner att de har fått hjälp via loggboken, länktips, översättningshjälp och direkt via läraren. Eleverna önskar flera datorer och bättre support till dessa. Förutom internet har biblioteket varit en bra kunskapskälla. Eleverna tyckte att datorredovisningen var bäst. De har lärt sig att planera, arbeta med andra, leta på internet och vara källkritiska. Önskemål för framtiden är att ha mindre grupper och utökad tid till att arbeta mer sammanhängande med projektet. 8

9 Våra kommentarer Arbetet borde vara utlagt under en kortare period och mer intensivt istället. Ett stort behov av att det finns fler vuxna att tillgå under arbetets gång, speciellt under starten av projektet samt i början av varje arbetspass, har vi tydligt märkt av. För vårt arbetslag har ITiS projektet hittills inneburit att vi tillsammans har funnit många möjligheter att tillsammans diskutera pedagogiska och metodiska frågor. Vi har funnit arbetet stimulerande och utvecklande för oss som individer och arbetslag. Arbetet har höjt vår IKT - kompetens och fått oss att se möjligheter för framtida arbetsområden. Vi har också sett att denna typ av arbetssätt måste få konsekvenser på skolans organisation och vår planering. För eleverna fick också arbetet flera positiva effekter. Samarbete i grupperna, gemensamma planeringar och redovisningar har stärkt både individen och klasserna. Vi har märkt att elevernas självförtroende, initiativförmåga och problemlösningsförmåga har ökat. Med tiden har vi fått allt bättre problemlösare och arbetet har flutit bättre i klasserna. Ett uppehåll efter tredje resmålet kändes alltmer naturligt. Vi fann att vi behövde samla kraft och få tid till att utvärdera resan så långt. Detta för att kunna starta igen till hösten på en kvalitetsmässigt högre nivå. Datoranvändningen När arbetet inleddes hade vi i arbetslaget idéer om var vi och eleverna befann sig kunskapsmässigt inom datorområdet. Det visade sig ganska snart att vi rejält hade överskattat samtliga inblandades förkunskaper. Mycket av tiden i början gick åt att instruera eleverna om grundläggande färdigheter. För oss lärare gällde det att försöka ligga åtminstone minst ett steg före eleverna. Här kom knapptryckarkursen väl till pass. Under arbetets gång märktes också att eleverna i ökande grad hjälpte varandra med problem som uppstod. Eleverna hade inte tid att vänta på oss och fann snabbt vägar att nå resultat. Datorerna var under vissa perioder ur funktion, vilket gjorde att omplaneringar och alternativa lösningar förekom. Detta gjorde bl a att allting tog längre tid än planerat. 9

10 Eleverna lärde sig att arbeta rationellt med datorn som hjälpmedel. De lärde sig att utnyttja bl a möjligheten att spara sina arbeten på skolans server. Internetanvändning Elevernas internetkunskaper var väldigt ojämna och vi fann att vi var tvungna att introducera dem i tillvägagångssättet att söka på nätet. Det handlade om att konkretisera den abstrakta verklighet som Det Stora Nätet är. Ett problem som ständigt var aktuellt var hur eleverna på bästa sätt skulle få fram bra sökresultat.de grundläggande tipsen och knepen gav vi dem kunskap om. Vi försåg dem allteftersom arbetet fortskred med en arsenal av användbara sökadresser och länkar. Här lärde vi oss själva mycket under arbetets gång. Vi upptäckte också i detta skede, att källkritik och ett granskande förhållningssätt var mycket viktigt. En färdighet som vi tror att eleverna fick, är att använda olika sökmotorer,samt att välja för ändamålet lämpliga verktyg.de nöjde sig inte med att bara rutinmässigt söka på Altavista. Källkritik/Etik Under arbetets gång lade vi in diskussioner om hur man bör förhålla sig till olika typer av adresser etc. Eleverna har en stor tilltro till att det som vi finner på internet är sant, man jämför med faktaletande på ett bibliotek. Förhoppningsvis har de en större beredskap att vara uppmärksamma på de fallgropar, som kan finnas ute på nätet för en person som söker fakta och information. Vi visade dem exempel på olika typer på toppdomäner och vad som kan dölja sig där. Vi diskuterade i klasserna ingående om huruvida man får använda material, som de finner ute på nätet. Det var inte lätt att övertyga dem om, att det inte var tillåtet att använda bilder så som de trodde. Vi jämförde olika internetadresser för att få dem att vara extra vaksamma och kritiska. Loggboken Denna skulle egentligen ha fungerat som en summering av dagens arbete, för att vi sedan skulle ge feedback på deras arbetsinsats. Tyvärr har eleverna inte alltid skrivit de utförliga kommentarer om sitt arbete, som vi hade hoppats på. 10

11 Det har varit svårt för de lärare, som ej deltagit på lektionerna, att ge tillräckligt stödjande kommentarer, som eleverna behövde för att gå vidare med sina arbeten. För att våra kommentarer också skulle ge något, var det av vikt att före arbetsstarten börja med att läsa i loggboken. Detta skedde tyvärr inte alltid p.g.a problem med datortillgången. Exempel på loggboksskrivandet bifogas. (Bil. 5) Slutord Vi vill gärna fortsätta med Resan så att rutten blir helt klar, och då låta eleverna bl.a försöka få kontakt med elever/ungdomar i andra länder, för att nå internationaliseringsmålet. För att bättre uppnå projektmålen måste vi förändra organisationen t.ex genom att vara flera vuxna per arbetspass, göra schemabrytning, ha färre elever i varje grupp, samt koncentrera arbetet under kortare tid. 11

12 Bilaga 1 Resmål ItiS projekte, 6b och 7b läsåret 99/00 1. Vä London Mecka Mexico City Havanna Tokyo 2. Vä - Berlin Lagos Miami San José Sydney Bankok 3. Vä Paris Dakar San Fransisco Lima Christchurch Beijing 4. Vä Aten Nairobi New York Santiago Auckland New Dehli 5. Vä Rom Kairo Ottawa Buenos Aires Jakarta Lhasa 6. Vä Moskva Kapstaden Anchorage Brasilia Port Morseby - Taiwan 12

13 Bilaga 2 Planerings träff den 26 november med klasserna 6B och 7B RESAN Vad kan man använda datorn till? Hur ska vi resa? Vad ska vi göra ta reda på innan och när vi kommit fram till resmålet? Berömda platse Djur Ekonomi Fakta om landet Forskning Fritidssysselsättning Försvar Historia/historik Hotell Idrott Industrier jordbruk Juridik/lagar Klimat Kläder Kriminalitet Kultur Kändisar Livsstil Matkultur Miljö Politik Priser Religion Resväg Sjukdomar Skola Språk Statsskick Städer Teknologi Temperatur Topografi Traditioner Trafik Turistmål Valuta 13

14 Bilaga 3 RESAN Välkomna till resmål 2! Vid detta stopp skall ni göra en resefolder. Ni skall alltså presentera det land som er stad ligger i. Hur ni väljer att göra er resefolder bestämmer ni själva ( ett tips kan dock vara att titta i resekataloger ), Tänk på att ställen ni kan få information ifrån är många. Vi har gett er en del tips på internet men det finns också bibliotek. Var noga med att skriva i loggboken efter varje gång ni jobbat med resan. Se till att utse en ansvarig för detta en vecka i taget. Fakta som ska vara med i foldern är: Karta Landets historia Kända platser Turistattraktioner, om sådana finns Klimatet Naturen Djur Folket Samhället Skola Industri Speciella händelser Annat av vikt och intresse Lycka till! 14

15 Bilaga 4 UTVÄRDERING AV RESAN Nu kommer vi till det sista med projektet där ni ska svara på ett antal frågor angående resultatet av ert grupparbete. Det är viktigt att du tänker igenom svaren och skriver så utförligt som möjligt. Därefter kommer vi att göra en kommentar till dina svar. Namn: Grupp: 1. Vad har du tyckt om arbetet med Resan? 2. Hur startade ni arbetet? 3. Hur har din grupp fungerat under detta arbete? Bra dåligt? Sätt ett kryss på strecket! Motivera! 4. Hur har ert grupparbete förändrats under arbetets gång? 15

16 5. Vad tycker du har gått bra i grupparbetet? 6. Hur upplevde du gruppens sammansättning? 7. Har det funnits problem och hur har ni i så fall löst dem? 8a. Vilken hjälp har ni fått av oss? b. Vad skulle kunna ha förbättrats? 9. Finns det något som har begränsat ert resultat? Berätta om detta! 16

17 Bilaga Vilka källor har ni haft mest nytta av? 11. Vilken redovisningsform var bäst? Motivera ditt svar! 12. Vad har du lärt dig av det här sättet att arbeta? 13. Hur skulle projektet kunna förbättras? 14.Egna kommentarer. LÄRARKOMMENTARER Bilaga från elevernas loggbok 17 Resan ett ITiS-projekt Väskolan B-laget 2000vt 2000 ITiS

18 Loggbok för grupp 7: Det blev en fin broschyr om Nairobi med en hel del intressanta fakta! Nu gäller det New York. Där finns det säkert mycket att välja bland till er berättelse. Planera noga och dela upp arbetet. Det är viktigt att alla i gruppen sedan hjälps åt gemensamt att sammanställa berättelsen från det nya resmålet. All redovisning ska in på disketten och vara klart på fredag den 10/3. Erik Holm Idag har vi nästan färdigt resmål 2. Idag har vi jobbat bra hela gruppen. Vi håller på att renskriva arbetet. zerny håkansson Halloj! Idag håller nog alla på att renskriva och putsa på det som vi redan gjort. Vi hoppas på ett fint resultat! surfa lugnt! maria Åter hej Idag har jag skrivit klart om skolor, det blev ganska mycket. Dom andra i min grupp har arbetat bra. Anna har skrivit om sport och fritid och väder. Zerny har skrivit om historia och Daniel har skrivit om geografin i landet. Men jag vet inte vad Maria har gjort. Jag vet att vi skulle jobba i grupp men jag har haft så fullt upp med skolan så jag har glömt fråga henne om hon behöver hjälp eller nått.vi har till och med börjat renskiva i vissa fall t.ex Anna som skriver om Nairobi kortfattat. Patrik Jag tycker att ni i stort sett gör en trevlig och bra presentation av ert resmål,aten.bra att ni tar med en packningslista så att vi får reda på ert val av packning. Ett bra och informativt urval av fakta ger oss som åhörare mycket kunskap om den grekiska huvudstaden.det är viktigt att man är tydlig(kartor etc) vid en information som denna. Undvik att LÄSA ur era papper utan försök att berätta om det som ni har lärt er! Till nästa resmål tycker jag att ni skall titta (och kanske försöka att lära er) ett presentationsprogram som finns i datorerna på skolan.det heter Power Point och kan användas vid just den här typen av genomgångar som ni gör på era resmål. Jobba nu vidare på nästa mål.planera och hjälp varandra så att det samlade resultatet för gruppen blir bra. Alla skall bidra! Lycka till! Anders H 18

19 Hejsan! Vi har hittat lite fakta om Aten och vad man kan göra där. Där finns t.ex. många intressanta museum. Vi har också hittat intressanta fakta om kreta. Här är en bra hemsida som vi hittat: Maria Vi ska åka till Aten den 23/12. Vi ska åka från Arlanda i Stockholm, det kostar 2998 kr/ person. Vi ska bo på ett hotell som heter Divani Palace Acropolis. Det är ett förstaklass hotell på promenad avstånd från Acropolis! Hotellet har sällskapsutrymen, tv,frukostmatsal och resturant med à la carte, det finns också pool. Rummen: Komfortabla dubbelrum eller enkel rum, balkong, luftkonditonering, TV, hårtork, bad, dush och wc. Amerikansk frukostbuffè. Bad: De bästa stränderna finns vid Atens riviera. Buss dit tar ca 30 min. Dagliga bussförbindelser dit går dit var 10:e minut. Valuta & Kreditkort: Drachmer. 100 GRD= 2.76 SEK. Nästan alla kreditkort fungerar. Bankomater finns överallt. Nöjen: Dansresturanter, diskotek, bouzoukiklubbar, Casino. Anna Rydberg 19

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

På resande fot med Talldal

På resande fot med Talldal Vt 02 Talldalsskolan Kristianstad Handledare: Peter Sandgren På resande fot med Talldal Camilla Blomquist Dan Holmquisth Annica Losell Malin Nilsson Maria Olsson Pernilla Sandahl Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan Vallhovskolan IT-handlingsplan för Vallhovskolan Övergripande information Under läsåret 12-13 sker flera förändringar i skolans IT-arbete. First Class systemet Källan som alla elever och lärare använt

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare

Läs mer

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen

Läs mer

ITis arbete. VT 2002. Internationellt tänkande.

ITis arbete. VT 2002. Internationellt tänkande. ITis arbete. VT 2002 Internationellt tänkande. För elever på gymnasiesärskolan. Norretullskolan. Ann Christin Stigsdotter, Rikard Svensson, Kerstin Emilsson, Ingegärd Enroth, Gunnel Berg. Handledare Peter

Läs mer

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Att resa ett utbyte av erfarenheter

Att resa ett utbyte av erfarenheter Att resa ett utbyte av erfarenheter Hej! Du fick igår i uppdrag av Sveriges kung och drottning att föra världen samman genom en resa som du och dina gruppkamrater ska ta er för de närmaste veckorna. Detta

Läs mer

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 1 VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000 Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 2 Bakgrund Inom vårt program arbetar vi med elever med särskilda behov. (IV-program). För att vi skall kunna

Läs mer

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa:

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa: RESAN År 6 I år 6 är målet att du ska kunna kommunicera på mycket enkel franska. För att nå målet lär du dig ord och uttryck inom många olika områden, t.ex. familjen, djur, frukter, klockan, sporter och

Läs mer

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1 Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete

Läs mer

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 RAPPORT ENKÄT 1 (10) Datum 6/5 2013 Barn och utbildningsnämnden Monica Andersson IT-pedagog 0640-16 377, monica.andersson@krokom.se Rapport från satsningen En dator per elev

Läs mer

När & fjärran. Sydamerika Nordamerika. Europa. Afrika. Oceanien. Tema:

När & fjärran. Sydamerika Nordamerika. Europa. Afrika. Oceanien. Tema: När & fjärran Asien Antarktis Sydamerika Nordamerika Europa Afrika Oceanien Tema: Period 4 vecka 2-7 Vårterminen 2011 Uppgift Du ska tillsammans med några kompisar (2-4 stycken) ut och upptäcka världen

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Omställning till universietsstudier

Omställning till universietsstudier Miniprojekt, pedagogisk grundkurs II, vt 2001. Ann-Kathrin Holm, Fysikalisk-kemiska institutionen. Omställning till universietsstudier En enkätstudie i hur kemistudenter inom grundkursen uppfattar universitetsstudier

Läs mer

MÅNADSBREV JANUARI. -Måndag kl.14.30-15.30 på Söder i klassrum 3 -Tisdag kl.14.10-14.45 i Karins klassrum -Fredag kl.13.45-14.20 i Johannas klassrum

MÅNADSBREV JANUARI. -Måndag kl.14.30-15.30 på Söder i klassrum 3 -Tisdag kl.14.10-14.45 i Karins klassrum -Fredag kl.13.45-14.20 i Johannas klassrum MÅNADSBREV JANUARI 2013 God fortsättning och välkomna till en ny termin hos oss på Midimalen norr. Vi vill börja med att tacka för de goda och fina julklapparna vi fick av er och era barn. Vi blev väldigt

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Entreprenöriellt lärande

Entreprenöriellt lärande Entreprenöriellt lärande Sara Bruun och Johnny Gustafsson So-lärare och entreprenöriella pedagoger Läraren har en dubbel utmaning Ge stöd till de elever som har svårt att hänga med. Lärarna ska även stimulera

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007 Elevenkät IT, 5-7 Vt 7 Innehållsförteckning Inledning...3 IKT i Falköpings kommun... 3 ITiS IT i skolan... 3 Framtidens klassrum... 3 PIM... 4 IT-enkät för elever... 4 Syftet med IT-enkäten... 4 Frågorna

Läs mer

SÄRLASKOLAN. Skolan för bestående kunskap

SÄRLASKOLAN. Skolan för bestående kunskap SÄRLASKOLAN Skolan för bestående kunskap Välkommen till Särlaskolan Särlaskolan är en F 9-skola i centrala Borås med en stabil lärarkår. Här finns 32 lärare på högstadiet. 75 procent (24 st!) av dem har

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Veckobrev för GS Näcken vecka: 42, Blå gruppen

Veckobrev för GS Näcken vecka: 42, Blå gruppen Veckobrev för GS Näcken vecka: 42, Blå gruppen Viktiga telefonnummer: Fritids: 508 156 24 (detta nummer finns vi ALLTID på) Näcken (sjukanmälan): 508 156 24 Taxiändringar/frågor: 50815621 Tom Hagman, rektor:

Läs mer

Tensta Gymnasium HT 2005 LAG BEA Unit 6. Den vetenskapliga teorin: Exemplet evolutionsteorin

Tensta Gymnasium HT 2005 LAG BEA Unit 6. Den vetenskapliga teorin: Exemplet evolutionsteorin : Exemplet evolutions 1 : Exemplet evolutions Bakgrund Målet med uniten är att ge kunskaper i vad som kännetecknar naturvetenskaplig teori. Förutom att teorierna är nödvändiga modeller för att förstå världen

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Arbetsdokument: Skriv ett kommunikationskontrakt

Arbetsdokument: Skriv ett kommunikationskontrakt Arbetsdokument: Skriv ett kommunikationskontrakt Detta arbetsdokument innehåller följande: Tips och råd kring kontraktets innehåll Förslag till agenda för kontraktsformuleringen Prioriteringslista Kommunikationskontraktet

Läs mer

Minnesanteckningar från Forum för Samråd 20013-10-02

Minnesanteckningar från Forum för Samråd 20013-10-02 Minnesanteckningar från Forum för Samråd 20013-10-02 Killebäckskolan sal B 105, kl 18.00-20.00 Närvarande: Pär Jonsson, rektor Föräldrarepresentanter: åk 5- Anuska Acosta, åk 6- Linda Eliasson, åk 7- Ursula

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan för Björkhagaskolan 2012/2013 Verksamhetsbeskrivning Enheten Skolans verksamhet omfattar två arbetslag med elever från förskoleklass tom årskurs 3 med integrerad fritidsverksamhet,

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Projektmaterial. Bosöns Folkhögskola

Projektmaterial. Bosöns Folkhögskola Projektmaterial IDROTTSSKADOR Bosöns Folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Stockholm 2002-05-06 Idrottsskador

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

Projektmaterial. PRO folkhögskola

Projektmaterial. PRO folkhögskola Projektmaterial PROJEKTRAPPORT ITIS PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net PROJEKTRAPPORT ITIS Pensonärernas

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Hur är det i ditt land? Vi ska flytta dit!

Hur är det i ditt land? Vi ska flytta dit! Hur är det i ditt land? Vi ska flytta dit! Rapport om ett ITis-projekt På Polhemsskolan Våren 2000 Britt-Marie Carlsson, SO Monica Kannisto, Eng/Sv Susanne Oscarsson,Bild Helen Rydell, Ma/NO Innehållsförteckning

Läs mer

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde.

Läs mer

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-9

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-9 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-9 2014 Monica Andersson, IT-pedagog 2014-06-12 Under mina tre år på skolan så har vi nästan aldrig använt datorn. När

Läs mer

IT-handlingsplan för Årsunda Skola

IT-handlingsplan för Årsunda Skola IT-handlingsplan för Årsunda Skola November 2013 IT-handlingsplan för Årsunda Skola Innehållsförteckning: s.3 Ur LGR 11 Övergripande information Prioriterade arbetsområden läsåret 13-14 s.4 Frågeställning

Läs mer

Projektmaterial. Bosöns folkhögskola

Projektmaterial. Bosöns folkhögskola Projektmaterial PEDAGOGIK OCH NÅGRA PEDAGOGER Bosöns folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld

Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld 1 Inledning Lärcentrum i Trollhättan står för de samlade kommunala vuxenutbildningarna i Trollhättan. Här finns SFI (Svenska

Läs mer

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 ITiS- RAPPORT Barn utforskar världen med hjälp av IT Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 BARN UTFORSKAR VÄRLDEN MED HJÄLP AV IT. Bakgrund Vi i ITiS-laget består av en förskollärare och en fritidspedagog,

Läs mer

MÅNADSBREV FEBRUARI. Hej! Nu är vi inne i februari och dagarna börjar långsamt bli ljusare.

MÅNADSBREV FEBRUARI. Hej! Nu är vi inne i februari och dagarna börjar långsamt bli ljusare. MÅNADSBREV FEBRUARI 2013 Hej! Nu är vi inne i februari och dagarna börjar långsamt bli ljusare. Viktiga datum: Åk 4 13/2 åker på teater till Tivolihuset på fm. Åk 5 Brandstationen blev inställd förra gången.

Läs mer

VINBÄRSNYTT vecka 23 KALENDARIUM

VINBÄRSNYTT vecka 23 KALENDARIUM KALENDARIUM Datum för läsårets föräldraråd Dagar då skolan stänger 15:45 4/6 Tack för att ni respekterar tiden Vårterminens sista dag 12/6 Lov, studiedagar och planeringsdagar Planeringsdag 7/6 (hela skolan

Läs mer

Handledning: Future City på Teknikdagarna

Handledning: Future City på Teknikdagarna Handledning: Future City på Teknikdagarna Under den här lektionen på två timmar får eleverna prova på att planera och bygga en framtidsstad utifrån sina egna tankar och idéer. Eleverna sitter cirka 10

Läs mer

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA

Läs mer

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.

Läs mer

Seniorernas veckobrev V.46

Seniorernas veckobrev V.46 De många förändringar vi startade upp med i arbetslaget efter höstlovet samt vårt värdegrundsprojekt (se veckobrev v.45) har starkt bidragit till ett mjukare förhållningssätt och lugnare arbetspass som

Läs mer

Språkutvecklande arbetssätt

Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolan Vallhornsgatan 21 124 61 Bandhagen Kontaktperson Marianne Bloch 08-508 49 210 marianne.bloch@utbildning.stockholm.se Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolans elevunderlag har under åren

Läs mer

ITiS 8 Kristianstad kommun Handledare: Jenny Comstedt

ITiS 8 Kristianstad kommun Handledare: Jenny Comstedt ITiS Kristianstad kommun Handledare: Jenny Comstedt Fröknegård II Åsa Andersson Dan Härlin Martin Jiwestam Abdi Ali Mohamed Pontus Nilsson Karin Persson Fredrik Sandberg Per Schlyter Karin Thiman Innehållsförteckning

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

IT Handlingsplan Ankarsviks skola

IT Handlingsplan Ankarsviks skola IT Handlingsplan Ankarsviks skola Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 2.1 Varför behövs en IT- handlingsplan?... 2 2.2 Varför IT i skolan?... 2 2.2.1 Skolans pedagogiska utveckling... 3 2.2.2 En

Läs mer

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 2014 Monica Andersson, IT-pedagog 2014-06-30 96 % av lärarna använder Internet som resurs för att hitta fakta och lektionstips,

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer Fråga 1 6 Barnens kommentarer Detta är en sammanställning av barnens kommentarer som lämnats i enkäten. Kommentarerna har grupperats efter fråga. För bättre läsbarhet har stavfel korrigerats. Ett stort

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX

VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX (Centrum för Vuxnas Lärande, f.d. Komvux) vänder sig till Dig som är över 20 år och som saknar, behöver förbättra eller komplettera Din utbildning. Särvux är en del av CVL som

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Protokoll mo te vå rdnådshåvåre 19/8-15

Protokoll mo te vå rdnådshåvåre 19/8-15 Protokoll mo te vå rdnådshåvåre 19/8-15 Under mötet presenterades Hur Rullen arbetar med ditt barns lärande All forskning pekar på att inlärning i ett sammanhang är det mest effektiva för Rullens elevgrupp.

Läs mer

Retorik i skolan - ett praktiskt exempel

Retorik i skolan - ett praktiskt exempel 8 ı RetorikMagasinet nr. 37 Vår 2008 Karin Beronius Karin Beronius är adjunkt i språk och utbildare i retorik. Skolpriset SPIRA och Utbildningsakademins Stora Pris 2002 för Älvdalsskolans arbete med retorik.

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Totalt 174 lärare har svarat på enkätundersökningen fördelat på

Läs mer

Grundskolans. Elevens Val 2015-16

Grundskolans. Elevens Val 2015-16 Grundskolans Elevens Val 2015-16 Textilslöjd (TX) Har du lust att skapa och vara kreativ, välj elevens val i textil. Här får du möjlighet att blomma ut med dina idéer och fördjupa dig i hantverkstekniker.

Läs mer

Välkommen till Vidåkersskolan

Välkommen till Vidåkersskolan Välkommen till Vidåkersskolan Vidåkersskolan Vidåkersskolan är kommunens enda högstadieskola åk 7-9. Det går ca 300 elever på skolan. Den ligger i ett vackert naturområde vid Vingåkersån och några minuters

Läs mer

Programmering på papper. Datorer, programmering och instruktioner

Programmering på papper. Datorer, programmering och instruktioner Programmering på papper Lektion 1 av Valentina Chapovalova, valentina.chapovalova@gmail.com Datorer, programmering och instruktioner Uppskattningen är att lektionen kommer ta 40-50 minuter, men det beror

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal IT-plan för Risebergaskolan rev. 2014-06-16 Malmö stad Risebergaskolan IT-plan för Risebergaskolan Vision och målsättning Vårt mål är att ge alla våra elever grunden i den digitala kompetens som de kommer

Läs mer

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Utvecklingsprojekt ITiS Ht-02/Vt-03 Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Rut Holmström Åsa Klinthage Susanne Kittel Victoria Nilsson Annette Norling 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 3 2. Syfte.5 3.

Läs mer

Norrköping - Då och Nu

Norrköping - Då och Nu Norrköping - Då och Nu Tema: Norrköping Då och Nu Period 5 vecka 9-15 Vårterminen 2011 Uppgift Du ska tillsammans med några kompisar (2-4 stycken) välja ut ett historiskt och ett eget (modernt) foto på

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

Vi har deltagit i kommunens studiecirkel i språkutvecklande arbetssätt utifrån Gibbons Lyft språket, lyft tänkandet.

Vi har deltagit i kommunens studiecirkel i språkutvecklande arbetssätt utifrån Gibbons Lyft språket, lyft tänkandet. Genrearbete genom cirkelmodellen Tina Krantz Piret Gustavsson Rihvk Språk i alla ämnen Mdh 141202 Bakgrund Vi har deltagit i kommunens studiecirkel i språkutvecklande arbetssätt utifrån Gibbons Lyft språket,

Läs mer

KULTURMÖTEN. Näsby skola, F-5C Kristianstad. ItiS-projekt Höstterminen 2001 Handledare: Elisabeth Banemark. Anna Hammelin. Lena Hedin.

KULTURMÖTEN. Näsby skola, F-5C Kristianstad. ItiS-projekt Höstterminen 2001 Handledare: Elisabeth Banemark. Anna Hammelin. Lena Hedin. KULTURMÖTEN Näsby skola, F-5C Kristianstad ItiS-projekt Höstterminen 2001 Handledare: Elisabeth Banemark Anna Hammelin Lena Hedin Lena Lindberg Ingela Nilsson Kerstin Söberg Valla Wellman Innehållsförteckning

Läs mer

Projekt uppgift åk: 9 vt 2012

Projekt uppgift åk: 9 vt 2012 Projekt uppgift åk: 9 vt 2012 Inledning: Grupparbeter eller enskilt. Syftet med projektet Undervisningen i ämnet teknik syftar till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet

Läs mer

Seniorernas veckobrev V.11

Seniorernas veckobrev V.11 Hej alla föräldrar och elever i seniorlaget! Under veckan har eleverna arbetat flitigt med att slutföra sina inlämningsuppgifter i NO/teknik som skulle vara inlämnade idag, fredagen den 18 mars. I och

Läs mer

Målbeskrivning Historia. Världskartan ritas. Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001

Målbeskrivning Historia. Världskartan ritas. Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001 Målbeskrivning Historia Världskartan ritas Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001 Läxa: Fredag V.42 sid 140-146 i SOL 2001 eller sid 20-24 i SO-Lätt 2001. Prov:

Läs mer

Egna kommentarer Autism grundutbildning

Egna kommentarer Autism grundutbildning Utbildning Autism 76 respondenter. 90,8% upplever att de fått inspiration. 90,8% upplever att utbildningen lett till lärande. 90,8% upplever ökat intresse efter utbildningen. 77,6% upplever att de fått

Läs mer

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta.

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta. Fråga 2 Hur ser religioner ut? Det är inte så lätt att förstå vad religion är. Begreppet flyter ut för mig ju mer jag försöker fixera det. Därför vill jag att du hjälper mig förstå vad religion är genom

Läs mer

Erasmus-utbyte jan juli 2010

Erasmus-utbyte jan juli 2010 Erasmus-utbyte jan juli 2010 Hogeschool van Amsterdam, Nederländerna Varför valde du att studera utomlands? Jag ville uppleva annan, ny kultur, träffa människor från olika platser i världen och byta ut

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls Foto: Filip Lendahls Ett diskussionmaterial för elever, föräldrar och personal utifrån rapporten Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län 2006 Välkommen till Värsta! Barns och ungdomars hälsa är en viktig

Läs mer

Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014

Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014 KVALITETSRAPPORT Förskoleklass Mariaskolan Läsåret 2013/2014 1. Inledning Underlaget till denna Kvalitetsrapport har varit förskoleklassens uppföljningar och dokumentation under läsåret 2013/2014 samt

Läs mer

Lång handledning. Jag läser om resor. Eva Eriksson

Lång handledning. Jag läser om resor. Eva Eriksson Lång handledning Jag läser om resor Eva Eriksson 1 Handledning till Jag läser om resor Bakgrund I mitten av 90-talet arbetade jag med läsinlärning på träningsskolan, ett mycket roligt och stimulerande

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

5. Vad kunde du tillgodoräkna inom ditt program? 5 veckor ortopedi, 2 veckor lungmedicin samt 5 veckor kardiologi.

5. Vad kunde du tillgodoräkna inom ditt program? 5 veckor ortopedi, 2 veckor lungmedicin samt 5 veckor kardiologi. Reserapport efter utbytesstudier 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Crete, Heraklion, Grekland 3. Vilken termin åkte du och

Läs mer