RESAN. -med två klasser på Väskolan. reseledare: Anders Hall Erik Holm Anders Jönsson Christine Larsson Elisabeth Lundén Birgitta Voelkerling
|
|
- Elsa Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RESAN -med två klasser på Väskolan reseledare: Anders Hall Erik Holm Anders Jönsson Christine Larsson Elisabeth Lundén Birgitta Voelkerling
2 Innehållsförteckning I Sidan Bakgrund Vår projektplan 4 Organisation 4 Förarbete 5 II Genomförande 7 III Elevvärdering 8 IV Våra kommentarer 9 Datoranvändning 9 Internetanvändning 10 Loggboken 10 V Slutord 10 2
3 Inledning: Tidigt i höstas meddelade vår rektor att nu var det möjligt att ansöka om att komma med på ITiS-fortbildning. Vi, i vårt arbetslag, var inte sena med att sätta oss och tänka igenom, vad vi skulle vilja arbeta med och formulerade ned tankar kring vårt projekt Resan. Det visade sig att vi blev antagna till utbildningen och efter första träffen med vår handledare fick vi i uppgift att lämna in en mera detaljerad projektbeskrivning. För oss i arbetslaget, som representerar olika ämnen och är klassföreståndare i olika årskurser, var målet att hitta ett ämnesövergripande tema. Dessutom skulle så många som möjligt av oss undervisa i de årskurser temat skulle bedrivas i. Vi bestämde oss för åk 6 och 7 beroende på fördelen med att inte behöva vara stressade av betygssättning vid terminsslutet på hösten samt att deras scheman passade bäst in. Nu satte arbetet igång med knapptryckarkurs för hela arbetslaget samt täta planeringsträffar för att dra upp riktlinjer för det fortsatta arbetet. 3
4 PROJEKTPLANEN Syftet med vårt projekt var: Samarbete över ämnesgränser och mellan elever. Källkritik Internationalisering Öva kommunikativ förmåga med datorn som hjälpmedel. Kunna utnyttja datorns möjligheter för presentationer och redovisningar. Att föra loggbok regelbundet under processens gång för att delge andra tankar och framsteg. Organisation. Arbetslag B på Väskolan består av sju personer. Vår undervisning är koncentrerad till skolans B-klasser. Ganska snart i höstas kom vi fram till att vi ville arbeta med en klass i åk 7 (27 elever). Vi tyckte att den klassen kunde vara lämplig att utsätta för våra ITiSambitioner. Christine och Anders är klf i den klassen. Dessutom har de båda mycket undervisning i klassen. Anders har svenska och engelska och Christine har idrott och matematik. I arbetslaget har dessutom Erik undervisat klassen i NO. Birgitta är specialpedagog och hjälper de elever som har problem med Ma, Sv och Eng. Alla i arbetslaget kände eleverna i klassen, vilket underlättade senare vid planering av projektet tillsammans med eleverna. Det gick snabbt att komma igång. Diskussionerna och utformningen påbörjades och vi insåg snart att det skulle vara spännande att även låta en klass i åk 6 (32 elever) göra Resan. Elisabeth är klf för denna klass och har liksom de flesta av oss andra mycket undervisning förlagd till klassen. Anders Jönsson har dessutom Sv och SO där. Sagt och gjort - två klasser - tolv resor. På vår skola har vi en sal med tolv stycken datorer. Varje klassrum är dessutom försett med två datorer. Biblioteket på vår skola är välförsett och funktionellt och även det utrustat med datorer och absolut inte att förglömma - böcker. 4
5 Vi lärare hade planerat att vi skulle kunna vara fler än en pedagog närvarande vid varje arbetspass. Vi insåg att detta var ett mål, som vi måste försöka att nå, då det är nästan omöjligt att räcka till som ensam lärare. Förarbete Vi i, arbetslag B, hade ganska snabbt en klar bild av vad vi ville jobba med i ITiS. Vi hade nämligen året innan haft ett stort tema i en klass i åk 8. Detta tema kallades för Båten och var något som vi ville förbättra och utveckla och där kom ITiS med i bilden. Vi såg en möjlighet att vidareutveckla projektet med hjälp av ITiS. Båten kom då att bli en Resa, som eleverna skulle göra jorden runt. Vi såg det som värdefullt att hela arbetslaget skulle vara med och att så många ämnen som möjligt skulle täckas upp. På så sätt skulle vi kunna arbeta ämnesövergripande under en tid och vår förhoppning var att eleverna skulle se samband mellan ämnena. Datorn skulle användas som redskap för arbetet och elevernas behov av utbildning skulle komma in under resans gång. Erfarenheten från tidigare projekt hade visat att det är viktigt att ha med eleverna med i planeringen från början. Detta ökar elevernas delaktighet och motivation för arbetet i fortsättningen. I denna planering låg gruppindelning, ämnen att arbeta med, fritt eller styrt arbete, datainventering och intresse för projektet/ temaarbetet. Några elever i varje klass skulle vara med i det förberedande arbetet med lärarlaget vid ett par tillfällen. De skulle sedan ha som uppgift att tillsammans med sin/sina klassföreståndare försöka presentera det tänkta arbetet och göra gruppindelningar i klasserna. Därefter skulle alla i en storgrupp träffas för brainstorming där alla elever tillsammans med oss skulle diskutera tänkbara områden att jobba med. Vid detta tillfälle skulle eleverna diskutera följande frågor: Vad kan man använda datorn till? Hur ska vi resa? Vad ska vi göra ta reda på innan och när vi kommer fram till resmålet? Varje klass delades upp i sex grupper med fem till sex elever i varje grupp. Grupperna skulle sedan efter elevernas önskan sättas samman av klasslärarna. Varje grupp tilldelades en egen resroute ( Bil 1) där de skulle besöka sex förutbestämda orter, en i varje världsdel. Detta innebar att samma resroute fanns parallellt i klasserna för att eleverna skulle kunna jämföra sitt arbete med en liknande grupp i den andra klassen. Detta möjliggjorde att vi kunde jämföra resultatet i grupperna. Alla resor utgick ifrån Vä och varje grupp skulle planera hur 5
6 de skulle resa till sina resmål. I denna planering ingick alla praktiska detaljer, som har med resor att göra, t ex pass, visum, valuta, hotell, tidtabeller, färdsätt mm. Inför varje resmål fick eleverna olika sorters uppgifter, där vi tagit hänsyn till deras önskemål från brainstormingen. Dessa skulle lösas vid framkomsten till resmålet och redovisas i olika former, muntliga, skriftliga eller med hjälp av datorn. Vid denna diskussion kom det fram en hel lista med uppgifter som representerade alla skolämnena.( Bil 2 ) Av detta gjorde vi en struktur som eleverna kunde ha som mall och som inspiration när de började sitt grupparbete. 6
7 Projektets genomförande Alla gruppers första resmål var till en stad i Europa. För att få mer sammanhängande tid till uppgiften arbetade eleverna med projektet på så många schematider som möjligt. Grupperna hade, efter egen önskan, möjlighet att helt fritt göra sin reseberättelse. Varje grupp samlades och fördelade arbetsuppgifter till gruppmedlemmarna vid första arbetspasset. Efter detta blev det en väldig rusning till datorerna för att surfa på internet samt besök i biblioteket för att leta fakta. En gruppledare utsågs till att efter dagens arbete skriva i loggboken, som fanns på skolans hemsida, om vad de hade gjort för dagen. Efter hand som arbetet drog ut på tiden, ansåg vi att ett slutdatum för första resmålet måste sättas. Eleverna fick i uppgift att redovisa muntligt för varandra sina resmål. Till sin hjälp vid redovisningen fick de fritt använda lämpligt redovisningsmateriel. Inför nästa resmål, som var till en plats i Afrika utom ett som var i Mellan Östern, kände vi ett behov av att mer strukturerat ge eleverna tips på lämpliga sökvägar på datorn, samt kritisk granskning av information från nätet. Dessutom fick eleverna betydligt mer styrda uppgifter till detta resmål. Uppgiften blev här att göra en resefolder där bl.a följande skulle finnas med: karta, landets historia, kända platser, klimatet, naturen, samhället och industri. Även på detta resmål sattes ett slutdatum för delredovisningen. På det tredje resmålet hamnade alla grupper i Amerika. Detta fick bli gruppernas sista resmål denna termin p.g.a att en ny schemaperiod skulle påbörjas. Denna gång skulle redovisningen ske via datorn, som ett Word-dokument eller en hemsida, för att eventuellt länkas ut på nätet. I varje klass utsågs ett par elever, till att fungera som konsulter åt sina klasskamrater och dessa fick separat utbildning i att skapa en hemsida via Netscape Composer. Arbetsuppgifterna var även nu ganska styrda: berätta om En trettonårings dag, fakta samt sevärdheter på det aktuella resmålet. Under arbetets framskridande blev eleverna duktigare på att först samlas och gå igenom vad varje 7
8 gruppmedlem skulle göra. Vi, som handledare, betonade detta för att alla på ett mera effektivt sätt skulle känna sitt ansvar och ta aktiv del i arbetets genomförande. Elevutvärdering Eleverna fick enskilt utvärdera arbetet (Bil 3) med Resan när det tredje resmålet var klart och följande synpunkter kunde vi utläsa: De flesta elever tyckte att Resan har varit rolig. Vid arbetets start hade vissa grupper svårt att komma igång. Flera grupper i åk 6 hade problem att fördela arbetet medan åk 7 klarade detta bättre. Grupperna tyckte att arbetet gick bättre efterhand och man lärde sig att planera. Gruppsammansättningen var de nöjda med. Problemen har ibland varit att finna bra fakta om vissa resmål. Eleverna känner att de har fått hjälp via loggboken, länktips, översättningshjälp och direkt via läraren. Eleverna önskar flera datorer och bättre support till dessa. Förutom internet har biblioteket varit en bra kunskapskälla. Eleverna tyckte att datorredovisningen var bäst. De har lärt sig att planera, arbeta med andra, leta på internet och vara källkritiska. Önskemål för framtiden är att ha mindre grupper och utökad tid till att arbeta mer sammanhängande med projektet. 8
9 Våra kommentarer Arbetet borde vara utlagt under en kortare period och mer intensivt istället. Ett stort behov av att det finns fler vuxna att tillgå under arbetets gång, speciellt under starten av projektet samt i början av varje arbetspass, har vi tydligt märkt av. För vårt arbetslag har ITiS projektet hittills inneburit att vi tillsammans har funnit många möjligheter att tillsammans diskutera pedagogiska och metodiska frågor. Vi har funnit arbetet stimulerande och utvecklande för oss som individer och arbetslag. Arbetet har höjt vår IKT - kompetens och fått oss att se möjligheter för framtida arbetsområden. Vi har också sett att denna typ av arbetssätt måste få konsekvenser på skolans organisation och vår planering. För eleverna fick också arbetet flera positiva effekter. Samarbete i grupperna, gemensamma planeringar och redovisningar har stärkt både individen och klasserna. Vi har märkt att elevernas självförtroende, initiativförmåga och problemlösningsförmåga har ökat. Med tiden har vi fått allt bättre problemlösare och arbetet har flutit bättre i klasserna. Ett uppehåll efter tredje resmålet kändes alltmer naturligt. Vi fann att vi behövde samla kraft och få tid till att utvärdera resan så långt. Detta för att kunna starta igen till hösten på en kvalitetsmässigt högre nivå. Datoranvändningen När arbetet inleddes hade vi i arbetslaget idéer om var vi och eleverna befann sig kunskapsmässigt inom datorområdet. Det visade sig ganska snart att vi rejält hade överskattat samtliga inblandades förkunskaper. Mycket av tiden i början gick åt att instruera eleverna om grundläggande färdigheter. För oss lärare gällde det att försöka ligga åtminstone minst ett steg före eleverna. Här kom knapptryckarkursen väl till pass. Under arbetets gång märktes också att eleverna i ökande grad hjälpte varandra med problem som uppstod. Eleverna hade inte tid att vänta på oss och fann snabbt vägar att nå resultat. Datorerna var under vissa perioder ur funktion, vilket gjorde att omplaneringar och alternativa lösningar förekom. Detta gjorde bl a att allting tog längre tid än planerat. 9
10 Eleverna lärde sig att arbeta rationellt med datorn som hjälpmedel. De lärde sig att utnyttja bl a möjligheten att spara sina arbeten på skolans server. Internetanvändning Elevernas internetkunskaper var väldigt ojämna och vi fann att vi var tvungna att introducera dem i tillvägagångssättet att söka på nätet. Det handlade om att konkretisera den abstrakta verklighet som Det Stora Nätet är. Ett problem som ständigt var aktuellt var hur eleverna på bästa sätt skulle få fram bra sökresultat.de grundläggande tipsen och knepen gav vi dem kunskap om. Vi försåg dem allteftersom arbetet fortskred med en arsenal av användbara sökadresser och länkar. Här lärde vi oss själva mycket under arbetets gång. Vi upptäckte också i detta skede, att källkritik och ett granskande förhållningssätt var mycket viktigt. En färdighet som vi tror att eleverna fick, är att använda olika sökmotorer,samt att välja för ändamålet lämpliga verktyg.de nöjde sig inte med att bara rutinmässigt söka på Altavista. Källkritik/Etik Under arbetets gång lade vi in diskussioner om hur man bör förhålla sig till olika typer av adresser etc. Eleverna har en stor tilltro till att det som vi finner på internet är sant, man jämför med faktaletande på ett bibliotek. Förhoppningsvis har de en större beredskap att vara uppmärksamma på de fallgropar, som kan finnas ute på nätet för en person som söker fakta och information. Vi visade dem exempel på olika typer på toppdomäner och vad som kan dölja sig där. Vi diskuterade i klasserna ingående om huruvida man får använda material, som de finner ute på nätet. Det var inte lätt att övertyga dem om, att det inte var tillåtet att använda bilder så som de trodde. Vi jämförde olika internetadresser för att få dem att vara extra vaksamma och kritiska. Loggboken Denna skulle egentligen ha fungerat som en summering av dagens arbete, för att vi sedan skulle ge feedback på deras arbetsinsats. Tyvärr har eleverna inte alltid skrivit de utförliga kommentarer om sitt arbete, som vi hade hoppats på. 10
11 Det har varit svårt för de lärare, som ej deltagit på lektionerna, att ge tillräckligt stödjande kommentarer, som eleverna behövde för att gå vidare med sina arbeten. För att våra kommentarer också skulle ge något, var det av vikt att före arbetsstarten börja med att läsa i loggboken. Detta skedde tyvärr inte alltid p.g.a problem med datortillgången. Exempel på loggboksskrivandet bifogas. (Bil. 5) Slutord Vi vill gärna fortsätta med Resan så att rutten blir helt klar, och då låta eleverna bl.a försöka få kontakt med elever/ungdomar i andra länder, för att nå internationaliseringsmålet. För att bättre uppnå projektmålen måste vi förändra organisationen t.ex genom att vara flera vuxna per arbetspass, göra schemabrytning, ha färre elever i varje grupp, samt koncentrera arbetet under kortare tid. 11
12 Bilaga 1 Resmål ItiS projekte, 6b och 7b läsåret 99/00 1. Vä London Mecka Mexico City Havanna Tokyo 2. Vä - Berlin Lagos Miami San José Sydney Bankok 3. Vä Paris Dakar San Fransisco Lima Christchurch Beijing 4. Vä Aten Nairobi New York Santiago Auckland New Dehli 5. Vä Rom Kairo Ottawa Buenos Aires Jakarta Lhasa 6. Vä Moskva Kapstaden Anchorage Brasilia Port Morseby - Taiwan 12
13 Bilaga 2 Planerings träff den 26 november med klasserna 6B och 7B RESAN Vad kan man använda datorn till? Hur ska vi resa? Vad ska vi göra ta reda på innan och när vi kommit fram till resmålet? Berömda platse Djur Ekonomi Fakta om landet Forskning Fritidssysselsättning Försvar Historia/historik Hotell Idrott Industrier jordbruk Juridik/lagar Klimat Kläder Kriminalitet Kultur Kändisar Livsstil Matkultur Miljö Politik Priser Religion Resväg Sjukdomar Skola Språk Statsskick Städer Teknologi Temperatur Topografi Traditioner Trafik Turistmål Valuta 13
14 Bilaga 3 RESAN Välkomna till resmål 2! Vid detta stopp skall ni göra en resefolder. Ni skall alltså presentera det land som er stad ligger i. Hur ni väljer att göra er resefolder bestämmer ni själva ( ett tips kan dock vara att titta i resekataloger ), Tänk på att ställen ni kan få information ifrån är många. Vi har gett er en del tips på internet men det finns också bibliotek. Var noga med att skriva i loggboken efter varje gång ni jobbat med resan. Se till att utse en ansvarig för detta en vecka i taget. Fakta som ska vara med i foldern är: Karta Landets historia Kända platser Turistattraktioner, om sådana finns Klimatet Naturen Djur Folket Samhället Skola Industri Speciella händelser Annat av vikt och intresse Lycka till! 14
15 Bilaga 4 UTVÄRDERING AV RESAN Nu kommer vi till det sista med projektet där ni ska svara på ett antal frågor angående resultatet av ert grupparbete. Det är viktigt att du tänker igenom svaren och skriver så utförligt som möjligt. Därefter kommer vi att göra en kommentar till dina svar. Namn: Grupp: 1. Vad har du tyckt om arbetet med Resan? 2. Hur startade ni arbetet? 3. Hur har din grupp fungerat under detta arbete? Bra dåligt? Sätt ett kryss på strecket! Motivera! 4. Hur har ert grupparbete förändrats under arbetets gång? 15
16 5. Vad tycker du har gått bra i grupparbetet? 6. Hur upplevde du gruppens sammansättning? 7. Har det funnits problem och hur har ni i så fall löst dem? 8a. Vilken hjälp har ni fått av oss? b. Vad skulle kunna ha förbättrats? 9. Finns det något som har begränsat ert resultat? Berätta om detta! 16
17 Bilaga Vilka källor har ni haft mest nytta av? 11. Vilken redovisningsform var bäst? Motivera ditt svar! 12. Vad har du lärt dig av det här sättet att arbeta? 13. Hur skulle projektet kunna förbättras? 14.Egna kommentarer. LÄRARKOMMENTARER Bilaga från elevernas loggbok 17 Resan ett ITiS-projekt Väskolan B-laget 2000vt 2000 ITiS
18 Loggbok för grupp 7: Det blev en fin broschyr om Nairobi med en hel del intressanta fakta! Nu gäller det New York. Där finns det säkert mycket att välja bland till er berättelse. Planera noga och dela upp arbetet. Det är viktigt att alla i gruppen sedan hjälps åt gemensamt att sammanställa berättelsen från det nya resmålet. All redovisning ska in på disketten och vara klart på fredag den 10/3. Erik Holm Idag har vi nästan färdigt resmål 2. Idag har vi jobbat bra hela gruppen. Vi håller på att renskriva arbetet. zerny håkansson Halloj! Idag håller nog alla på att renskriva och putsa på det som vi redan gjort. Vi hoppas på ett fint resultat! surfa lugnt! maria Åter hej Idag har jag skrivit klart om skolor, det blev ganska mycket. Dom andra i min grupp har arbetat bra. Anna har skrivit om sport och fritid och väder. Zerny har skrivit om historia och Daniel har skrivit om geografin i landet. Men jag vet inte vad Maria har gjort. Jag vet att vi skulle jobba i grupp men jag har haft så fullt upp med skolan så jag har glömt fråga henne om hon behöver hjälp eller nått.vi har till och med börjat renskiva i vissa fall t.ex Anna som skriver om Nairobi kortfattat. Patrik Jag tycker att ni i stort sett gör en trevlig och bra presentation av ert resmål,aten.bra att ni tar med en packningslista så att vi får reda på ert val av packning. Ett bra och informativt urval av fakta ger oss som åhörare mycket kunskap om den grekiska huvudstaden.det är viktigt att man är tydlig(kartor etc) vid en information som denna. Undvik att LÄSA ur era papper utan försök att berätta om det som ni har lärt er! Till nästa resmål tycker jag att ni skall titta (och kanske försöka att lära er) ett presentationsprogram som finns i datorerna på skolan.det heter Power Point och kan användas vid just den här typen av genomgångar som ni gör på era resmål. Jobba nu vidare på nästa mål.planera och hjälp varandra så att det samlade resultatet för gruppen blir bra. Alla skall bidra! Lycka till! Anders H 18
19 Hejsan! Vi har hittat lite fakta om Aten och vad man kan göra där. Där finns t.ex. många intressanta museum. Vi har också hittat intressanta fakta om kreta. Här är en bra hemsida som vi hittat: Maria Vi ska åka till Aten den 23/12. Vi ska åka från Arlanda i Stockholm, det kostar 2998 kr/ person. Vi ska bo på ett hotell som heter Divani Palace Acropolis. Det är ett förstaklass hotell på promenad avstånd från Acropolis! Hotellet har sällskapsutrymen, tv,frukostmatsal och resturant med à la carte, det finns också pool. Rummen: Komfortabla dubbelrum eller enkel rum, balkong, luftkonditonering, TV, hårtork, bad, dush och wc. Amerikansk frukostbuffè. Bad: De bästa stränderna finns vid Atens riviera. Buss dit tar ca 30 min. Dagliga bussförbindelser dit går dit var 10:e minut. Valuta & Kreditkort: Drachmer. 100 GRD= 2.76 SEK. Nästan alla kreditkort fungerar. Bankomater finns överallt. Nöjen: Dansresturanter, diskotek, bouzoukiklubbar, Casino. Anna Rydberg 19
ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan
Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta
Läs merRapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson
Rapport om ITiS projektet Världsdelarna Karlshamns Montessoriskola 2001 Marie Andersson Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Handledare: Ulf Ivarsson Innehållsförteckning Innehållsförteckning..
Läs merKonstverket Air av Curt Asker
Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde
Läs merITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson
ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2
Läs merRESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa:
RESAN År 6 I år 6 är målet att du ska kunna kommunicera på mycket enkel franska. För att nå målet lär du dig ord och uttryck inom många olika områden, t.ex. familjen, djur, frukter, klockan, sporter och
Läs merEn världsomsegling med sjörövare
En världsomsegling med sjörövare Frälsegårdsskolan Arbetslag 3 Itis-rapport höstterminen 2000 Marja-Liisa Isopoussu Margaretha Johansson Berith Håkansson Rut Holm Niclas Eriksson Sammanfattning: Eftersom
Läs merITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola
ITiS Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola kultur miljö teknik Arbetslaget i Eskilsby skola Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Bakgrund...3 Syfte...4 Tillvägagångssätt...4 Resultat...4 Diskussion...5
Läs merPBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36
PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och
Läs merRapport. Folksagor-Lextorpslaget
Rapport Folksagor-Lextorpslaget Bakgrund Vi har arbetat med folksagor under ca 10 veckor. I arbetslaget har vi varit 2 klasser, en åk 6 och en åk 3. Fyra lärare har varit inblandade, 2 klasslärare och
Läs merBARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger
SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET BARN I VÄRLDEN HUARÖDS SKOLA VT 2000 Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger Bakgrund Under HT-99 började en del av de äldre eleverna tala om att skaffa ett
Läs merMÅNADSBREV JANUARI. -Måndag kl.14.30-15.30 på Söder i klassrum 3 -Tisdag kl.14.10-14.45 i Karins klassrum -Fredag kl.13.45-14.20 i Johannas klassrum
MÅNADSBREV JANUARI 2013 God fortsättning och välkomna till en ny termin hos oss på Midimalen norr. Vi vill börja med att tacka för de goda och fina julklapparna vi fick av er och era barn. Vi blev väldigt
Läs merVallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan
Vallhovskolan IT-handlingsplan för Vallhovskolan Övergripande information Under läsåret 12-13 sker flera förändringar i skolans IT-arbete. First Class systemet Källan som alla elever och lärare använt
Läs merProjektmaterial. Birkagårdens folkhögskola
Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merNorretullskolan 7b. Ett försök att använda IT i skolan
Norretullskolan 7b Ett försök att använda IT i skolan Hemsida First Class Klasskonferens Scanner Digitalkamera Susanne Dehn Anders Isaksson Niklas Nilsson Lena Tengheden ITiS 7B Norretullskolan Hösten
Läs merProjektarbete med fordonselever om arbetsmiljö.
1 Projektarbete med fordonselever om arbetsmiljö. Ett arbete av : Kenneth Andersson Jan Bruhno Ann Gnatt Hans Persson Gabriella Tinghög Hans-Åke Tuomaala 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid. 1. Bakgrund 3 2. Syfte
Läs merTollarpsskola Sofie Frank Ove Strömvall Anette Berg Jonas Friberg Matts Premberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson
Tollarpsskola ITiS projekt Ht 2000 ITiS handledare: Anette Berg Ansvarig skolledare: Matts Premberg Vi som har utfört arbetet är: Sofie Frank Ove Strömvall Jonas Friberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson
Läs merPå resande fot med Talldal
Vt 02 Talldalsskolan Kristianstad Handledare: Peter Sandgren På resande fot med Talldal Camilla Blomquist Dan Holmquisth Annica Losell Malin Nilsson Maria Olsson Pernilla Sandahl Innehållsförteckning 1.
Läs merProjektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola
Projektmaterial DATORKUNSKAP EN NYCKEL TILL INFORMATIONSSAMHÄLLET Strömbäcks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merInformationsbrev oktober 2015
Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett
Läs merDimitras resa Elevmaterial
Dimitras resa Elevmaterial Hej! Visste du att alla barn har rätt till en meningsfull fritid? Vi på Majblomman arbetar för att förbättra barns villkor och vi har en vision om att alla barn ska få vara med
Läs merProjektrapport-ITiS Spängerskolan
Projektrapport-ITiS Spängerskolan Lägesbeskrivning Spängerskolan är en F-9 skola som arbetar åldersintegrerat, F-2, 3-6 och 7-9. Vår målsättning med arbetet i klasserna är att individualisera och konkretisera
Läs merHandledning: Future City på Teknikdagarna
Handledning: Future City på Teknikdagarna Under den här lektionen på två timmar får eleverna prova på att planera och bygga en framtidsstad utifrån sina egna tankar och idéer. Eleverna sitter cirka 10
Läs merEtt Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus
Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen
Läs merNär & fjärran. Sydamerika Nordamerika. Europa. Afrika. Oceanien. Tema:
När & fjärran Asien Antarktis Sydamerika Nordamerika Europa Afrika Oceanien Tema: Period 4 vecka 2-7 Vårterminen 2011 Uppgift Du ska tillsammans med några kompisar (2-4 stycken) ut och upptäcka världen
Läs merTema Hembygd. ITiS-rapport Tollarps skola, 6-9 Vt 02. Knutsson, Andreas Möller, Maja Pålsson, Camilla Sandin, Camilla Svensson, Anneke Tammo, Pär
ITiS-rapport Tollarps skola, 6-9 Vt 02 Tema Hembygd Knutsson, Andreas Möller, Maja Pålsson, Camilla Sandin, Camilla Svensson, Anneke Tammo, Pär Handledare: Jenny Comstedt Innehållsförteckning Bakgrund
Läs merIKT med funktionshindrade elever på Riksgymnasium Syd
IKT med funktionshindrade elever på Riksgymnasium Syd Innehållsförteckning Sid Projektmål------------------------------------------------------------------------------------2 Funktionshindrade elever ---------------------------------------------------------------
Läs merHÅLLBAR UTVECKLING Ämnesövergripande projekt Björkebyskolan, VT 2014
HÅLLBAR UTVECKLING Ämnesövergripande projekt Björkebyskolan, VT 2014 Innehållsförteckning Projektbeskrivning år 6 Avprickningslista.s. 3 Övergripande syfte s. 4 Beskrivning av projektet. s. 4 Schema..s.
Läs merVÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson
1 VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000 Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 2 Bakgrund Inom vårt program arbetar vi med elever med särskilda behov. (IV-program). För att vi skall kunna
Läs merInnehållet bör täcka en kort beskrivning av staden och dess omgivningar samt ev. personliga kommentarer.
TAIPEI Staden Taipei ligger på Taiwans nordligaste spets nära havet och omgärdat av berg och skog. Det är en riktig storstad med China Town känsla med mycket människor, mopeder och bilar (det lever 7 miljoner
Läs merTärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson
Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...
Läs merProjektmaterial. Hellidens folkhögskola
Projektmaterial DEN KREATIVA PROCESSEN Hellidens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Rapport till
Läs merVad svarade eleverna?
Vad tycker eleverna om sina skolor? Vad svarade eleverna? Tjej 78 50 % Kille73 47 % Vill inte svara 8 5 % Vad är det bästa med din skola? att man känner alla. maten och att fröknarna har tid med en bra
Läs merLektion 1. Bli nyfiken
Lektion 1. Bli nyfiken tillsammans med din samarbetskompis göra ett arbete om ett av våra landskapsdjur. För att få en bild av arbetet är det viktigt att ni läser igenom Tidsplanen först: Tidsplanen Lektion
Läs merGrundskolans. Elevens Val 2015-16
Grundskolans Elevens Val 2015-16 Textilslöjd (TX) Har du lust att skapa och vara kreativ, välj elevens val i textil. Här får du möjlighet att blomma ut med dina idéer och fördjupa dig i hantverkstekniker.
Läs merStorvretaskolans IT-plan 2017/18
s IT-plan 2017/18 s vision Vi vill att våra elever ska bli kompetenta barn, med förutsättningar att kunna hantera all information som finns i dagens samhälle. Vi vill att de ska ha kunskap om de etiska
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Hammarnskolan Läsåret 2014/2015 2(6) Rektors reflektioner (analys av kunskapsresultaten) Fritidshem Under lå 14/15 fortsatte Fritids med sitt Utvecklingsområdet
Läs merResultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har
Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har Det har varit tydligt att kollegiala samtal mellan lärare i olika årskurser, skolor och mellan de två tätorterna är mycket viktigt för kommunen. När vi känner
Läs merVeckobrev för GS Näcken vecka: 42, Blå gruppen
Veckobrev för GS Näcken vecka: 42, Blå gruppen Viktiga telefonnummer: Fritids: 508 156 24 (detta nummer finns vi ALLTID på) Näcken (sjukanmälan): 508 156 24 Taxiändringar/frågor: 50815621 Tom Hagman, rektor:
Läs merNya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201
Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring
Läs merUtveckla din IT- kompetens
Utveckla din IT- kompetens PIM www.pim.skolutveckling.se PIM PIM Praktisk IT och Mediekompetens Arbetar du i förskola eller skola och vill utveckla ditt arbete med IT i verksamheten? PIM - www.pim.skolutveckling.se
Läs merCarl von Linné 300 år
Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten
Läs merRapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8
KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 RAPPORT ENKÄT 1 (10) Datum 6/5 2013 Barn och utbildningsnämnden Monica Andersson IT-pedagog 0640-16 377, monica.andersson@krokom.se Rapport från satsningen En dator per elev
Läs mer10 tips för ökad försäljning
10 tips för ökad försäljning Innehållsförteckning Tips 1 Kundvård...3 Tips 2 Vad har du egentligen på gång?...4 Tips 3 Ställ jobbiga frågor...5 Tips 4 När tiden inte räcker till...6 Tips 5 Låt kunden skriva
Läs merCapítulo 5, Animales y países, Tapas 2
Spanska år 7 Capítulo 5, Animales y países, Tapas 2 Inledning I kapitel 5 ska du få lära dig att berätta om du har något husdjur och om du har något annat favoritdjur. Du ska även få lära dig alfabetet
Läs merProjektmaterial. Härnösands folkhögskola
Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merProjektmaterial. KRITISKT TÄNKANDE Hagabergs folkhögskola
Projektmaterial KRITISKT TÄNKANDE Hagabergs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net ITIS-rapport HT-02
Läs merSeniorernas veckobrev V.6
Veckan avslutades med ett rejält snöoväder med stora konsekvenser för lokaltrafiken. Hos oss var det främst eleverna som blev drabbade. Nästan hälften av alla våra elever kunde inte ta sig till skolan
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs mer6. SVENSKA OCH BILD ÅK 5
6. SVENSKA OCH BILD ÅK 5 6.1. Elevenkät, Svenska i skolan Vad tycker du? Sätt kryss i de rutor som stämmer med vad du tycker. Hur viktigt är det att (mycket viktigt, ganska viktigt, inte särskilt viktigt,
Läs merPedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.
Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av
Läs merNamn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.
Namn: Klass: F- klass IUP-häftet Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. 1 Vad är IUP-häftet? Det här är ditt IUP-häfte där du utvärderar
Läs merHej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!
Hej och välkommen till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Fritidshemsverksamheten tar vid när skolan slutar för dagen och i dagsläget håller vi öppet till 17.30. (De dagar det är behov och efter överenskommelse
Läs merKvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar
Läs merProjektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola
Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merMin kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken:
Min kunskap om vårt samhälle Lärarhandledning Bokens syfte och upplägg: Boken Min kunskap om vårt samhälle följer Skolverkets mål för kursen Samhällskunskap för gymnasiesärskolan. Boken är upplagd med
Läs merStorvretaskolans IT-plan 2013/14
s IT-plan 2013/14 I det moderna samhället blir informationsteknik och datorer allt vanligare. Vi vill skapa förutsättningar för våra elever att lyckas i dagens samhälle och använder oss därför av IT i
Läs merElevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning
Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande
Läs merDataspel för barn med läs- och skrivsvårigheter
Dataspel för barn med läs- och skrivsvårigheter Yrkeshögskolan Sydväst Informationsteknik YHHV8 Andreas Grönblom Petra Höglund Karolina Strandholm April 2004 Inledning Vi har valt att skriva om dataspel
Läs merStoryline Familjen Bilgren
Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen
Läs merSÄRLASKOLAN. Skolan för bestående kunskap
SÄRLASKOLAN Skolan för bestående kunskap Välkommen till Särlaskolan Särlaskolan är en F 9-skola i centrala Borås med en stabil lärarkår. Här finns 32 lärare på högstadiet. 75 procent (24 st!) av dem har
Läs merNya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning
Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Bo Hjalmarsson och Maria Lindborg hösten 2011 Upplägg av dagen Vi presenterar och resonerar kring Tematiska föräldramöten Ni kommer att få prova på delar av materialet
Läs merHanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?
Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning
Läs merKristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001. ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl
Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001 ett temaarbete av 3-5 Parkskolan Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl Sammanfattning Projektet vi och våra fyra årskurser (två
Läs merITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP
ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.
Läs merProjektmaterial. Bosöns Folkhögskola
Projektmaterial IDROTTSSKADOR Bosöns Folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Stockholm 2002-05-06 Idrottsskador
Läs merProjektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola
Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net REDOVISA
Läs merStenåldern SIDAN 1 Lärarmaterial
Stenåldern SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och
Läs merHandledare: Elisabet Banemark
Ett ITiS-arbete utfört av: Lydia Hallengren Brita Lavesson Nils-George Olsson Stefan Rydberg Magdalena Åkesson Handledare: Elisabet Banemark Innehållsförteckning Bakgrund -------------------------------------------------------------------------------------------3
Läs merNorrköping - Då och Nu
Norrköping - Då och Nu Tema: Norrköping Då och Nu Period 5 vecka 9-15 Vårterminen 2011 Uppgift Du ska tillsammans med några kompisar (2-4 stycken) välja ut ett historiskt och ett eget (modernt) foto på
Läs merVeckobrev för Opalen2 v.35-37
Veckobrev för Opalen2 v.35-37 Hej alla barn och föräldrar!! 3 september 2015 Nu har vi satt igång på riktigt med skolarbetet och det är underbart att se hur engagerade och flitiga era barn är! Vi har haft
Läs merUtvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13
Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13 Vilka förändringar har utvecklingsarbetet medfört gällande undervisning och/eller klassrumsorganisation? Jag tycker att eleverna har kommit igång
Läs merKvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Elundskolan
Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Elundskolan Köpings kommun Rapporten skriven av: Roland Andersson 2015-06-17 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Innehåll Innehåll Rektor
Läs merPOLITIK och DEBATT svenska + SO
POLITIK och DEBATT svenska + SO Vad ska vi göra? Vi ska ihop med SO:n lära oss om allianser och olika politiska partier. Vi ska även lära oss att argumentera muntligt och skriftligt. Hur? Jo, genom att
Läs merVar och en skriver ned allt de kan komma på. Jmf i gruppen och fyller på sin egen lista. Använder sig av sina listor och gör en ny gemensam lista.
Storylinens namn: Globala Båten Planeringsmatris version 1 av Meta Tosteby, meta.tosteby@falun.se Storyline Nyckelfrågor Aktiviteter Organisation Material Resultat Vad en människa behöver Vad tror du en
Läs merResultatprofil. Ängbyskolan. Läsåret 2016/2017
Resultatprofil Ängbyskolan Läsåret 2016/2017 Vad är en resultatprofil I resultatprofilen redovisas respektive skolas organisation, antal elever och pedagogisk personal, resultat som uppnåtts hos eleverna
Läs merSeniorernas veckobrev V.43
Denna vecka har vi fokuserat på att avsluta alla uppdrag då vi efter höstlovet kommer att påbörja ett nytt tema med nya utmaningar. Det vi redan nu kan avslöja är att begreppet kärlek kommer att få en
Läs merUNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
UNGDOMSENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av ungdomar som deltagit i någon av Terapikoloniers sommarverksamheter 2013. Enkäter skickas efter avslutad sommarperiod på Terapikolonier
Läs merITiS 6 Norretullskolan ITiS-rapport December 2001
ITiS 6 Norretullskolan ITiS-rapport December 2001 Jessica Andersson Yvonne Björkqvist Jenny Ekstrand Susanne Kittel Annika Lund Kristina Lunderup Innehåll sida Sammanfattning 3 Inledning 4 Syfte 5 Kunskapsbakgrund
Läs merIntervjusvar Bilaga 2
49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,
Läs merSynliggör ditt eget och elevernas arbete Digital kompetensdag 28 oktober 2014 AV-Media Kronoberg Elisabeth Jönsson
Synliggör ditt eget och elevernas arbete Digital kompetensdag 28 oktober 2014 AV-Media Kronoberg Elisabeth Jönsson Synliggör ditt eget och elevernas arbete Vi står just nu mitt i en omvälvande samhällsutveckling.
Läs merAtt resa ett utbyte av erfarenheter
Att resa ett utbyte av erfarenheter Hej! Du fick igår i uppdrag av Sveriges kung och drottning att föra världen samman genom en resa som du och dina gruppkamrater ska ta er för de närmaste veckorna. Detta
Läs merviktigt att ni, var och en, behåller era egna enkäter så att ni kan följa er egen utveckling.
Grundsunda RKE 121101 Hej! Hoppas att du upplevde studiedagen med Christian Lundahl som givande. Denna gemensamma utbildningsdag får nog anses vara startskottet på BFL-arbetet i kommunen och i resp. upptagningsområde.
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2015015 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer
Läs merSkapa ett MatteEldorado i ÅK 1 3
MatTE Skapa ett MatteEldorado i ÅK 1 3 Hej, Ingrid Margareta Vi vill nu berätta för dig om Eldorado läromedlet för FK-6 som vi hoppas ska bli ett tryggt och inspirerande verktyg för dig som pedagog, och
Läs merFråga 1 6 Barnens kommentarer
Fråga 1 6 Barnens kommentarer Detta är en sammanställning av barnens kommentarer som lämnats i enkäten. Kommentarerna har grupperats efter fråga. För bättre läsbarhet har stavfel korrigerats. Ett stort
Läs merINFORMATIONSBREV VECKA 45-46 HEJ PÅ ER DÄRHEMMA!
INFORMATIONSBREV VECKA 45-46 HEJ PÅ ER DÄRHEMMA! Hoppas att allt är bara bra med er inför den stundande All Helgonahelgen. Dagen idag bjuder ju på ett härligt höstväder. Vi får hoppas det håller i sig
Läs merElevers utvärdering av Evolutionstrappan. Skola: Solängsskolan, Gävle Lärare: Gunilla Djuvfelt Antal elever: sex st. Metod.
Elevers utvärdering av Evolutionstrappan Skola: Solängsskolan, Gävle Lärare: Gunilla Djuvfelt : sex st Metod De elever som skulle delta i utvärdering av Evolutionstrappan fick information att ta hem till
Läs merSammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten
Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Totalt 174 lärare har svarat på enkätundersökningen fördelat på
Läs merFråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta.
Fråga 2 Hur ser religioner ut? Det är inte så lätt att förstå vad religion är. Begreppet flyter ut för mig ju mer jag försöker fixera det. Därför vill jag att du hjälper mig förstå vad religion är genom
Läs merVT-16. Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter!
VT-16 Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA
Läs merABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12
ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.
Läs merSKOLA INLEDNING. Vägledning
SKOLA SKOLA SKOLA Vägledning Avsnittet berör det åländska skolsystemet. Grundskolan står i fokus, eftersom den är obligatorisk för alla barn. Bland annat presenteras undervisningsämnena, elev-, lärar-
Läs merITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05
ITiS- RAPPORT Barn utforskar världen med hjälp av IT Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 BARN UTFORSKAR VÄRLDEN MED HJÄLP AV IT. Bakgrund Vi i ITiS-laget består av en förskollärare och en fritidspedagog,
Läs merSandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan
1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens
Läs merVarför bär de sjalar?
Varför bär de sjalar? ITiS rapport från Skoftebyskolan Arbetslagsbeskrivning Vårt arbetslag består av sju personer: en fritidspedagog, en specialpedagog, fem klasslärare samt 69 barn i år 4-5. Sammanfattning
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning Grundskola 1-6 Läsåret 2013/2014 Hedeskoga skola Ansvarig rektor:jim Priest Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter
Läs merLUNDSKOLAN LUNDBLADET. NR 3 / Sommar
LUNDSKOLAN LUNDBLADET NR 3 / Sommar LUNDBLADET Sommar 1 REGNBÅGEN Förskoleklass A jobbar med teknik. Vi pratar kring luftmotstånd och tyngd och konstruerar sen fallskärmar. Internationella modersmålsdagen
Läs merLokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015
Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att
Läs merÅtagandeplan. Sorgenfriskolan Läsår 2015/2016
Åtagandeplan Sorgenfriskolan Läsår 2015/20 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Beskrivning av skolan... 3 3 Sammanfattning: Skolans lägesbedömning... 3 4 Skolans utvecklingsområden/ åtaganden för läsåret...
Läs merProjekt uppgift åk: 9 vt 2012
Projekt uppgift åk: 9 vt 2012 Inledning: Grupparbeter eller enskilt. Syftet med projektet Undervisningen i ämnet teknik syftar till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet
Läs mer