Projektrapport 3 september Bättre vård Mindre tvång

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektrapport 3 september Bättre vård Mindre tvång"

Transkript

1 Projektrapport 3 september Bättre vård Mindre tvång Team 111 Avd 3 Nacka psykiatriska vårdenhet Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Chef sjuksköterska: Sara Lillieroos Sjuksköterska: Louise Signer/Nordlöf Skötare: Hanna Eriksson Skötare: Lena Bergman Skötare: Eva-Lotta Melin Medicinskt ansvarig överläkare: Catherine Uden Projektets övergripande mål 1. Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder. Att förbättra patienternas upplevelse av tvångsåtgärder 3. Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder Sammanfattning Under de senaste åren så har det skett många organisationsförändringar på vår enhet. Det har medfört oro som i sin tur tagit mycket kraft och energi ifrån personalen. Därför har vi fokuserat på basala förbättringar på avdelningen för att få tillbaka den struktur och motivation som en gång tidigare funnits. Genom struktur, helhetssyn, tryggt bemötande och upprätthällande av god kunskap på avdelningen är vår hypotes att vi behåller låg frekvens av tvångsåtgärder.

2 Bakgrund Psykiatrisk vårdenhet ( PVE ) Nacka består av två akutpsykiatriska avdelningar. Vi bedriver heldygnsvård. Enheten är belägen på Nacka Närsjukhus. I upptagningsområde Nacka/Värmdö bor det ca 13 personer. Avd 31 har 16 vårdplatser, avd 3 har 15 vårdplatser, totalt 31 vårdplatser. Från början var avd 3 en renodlad psykosavdelning, numera har båda avdelningarna blandade diagnoser. På Nacka PVE arbetar sjuksköterskor, skötare i psykiatrisk vård. På administrationen finns läkare, kurator, psykolog, medicinsk sekreterare samt bemanningsansvarig. Utanför avdelningen har vi ett anhörigrum. Det är anpassat för barn med kritor och leksaker. Vi har ett aktivitetsrum där det finns en del träningsredskap, mjuka mattor och pingisbord. All vår verksamhet finns att tillgå i nära anslutning till varandra på plan/våning 3. Under de senaste åren har enheten varit med om en hel del organisationsförändringar. Från och med år 1 ingår vi i en större organisation, Psykiatri södra. Detta innebar ett större upptagningsområde samt schemaförändringar för personalen. Förr i tiden hade vi ett kriscenter, Soteria för unga nyinsjukna psykospatienter. Soteria lades tyvärr ner i samband med att öppenvården privatiserades. Idag saknar vi en mottagning för unga nyinsjukna psykospatienter i vårt upptagningsområde. Sedan år 9 bedrivs den psykiatriska öppenvården i vårt upptagningsområde av Carema Hjärnhälsan som finns på plan. Enheten har en kompetent och erfaren personal och vissa av personalen har DBT -utbildning och Case Manager utbildning. Enheten har sedan år 7 instruktörer i Bergenmodellen. Modellen kommer ursprungligen ifrån Klinikk for sikkerhets-psykiatri vid Haukland Universitetssjukehus i Bergen, Norge. Modellen är till för att förebygga och bemöta hot och våldssituationer. Med syfte att bygga goda relationer mellan patienter och personal. Det är en fyradagars kurs inom alla yrkeskategorier. Kursledarna består av yrkesverksamma sjuksköterskor och skötare från klinikens avdelningar. Det behövs inga förkunskaper för att gå kursen. All personal har fått utbildning samt repetitionstillfällen regelbundet. På enheten i Nacka finns idag tre Bergeninstruktörer. Enheten har nära samverkan med Nacka/Värmdö kommun samt Carema Hjärnhälsa i Nacka/Värmdö som bedriver öppenvård. Vi har även ett gott samarbete med socialtjänst, mödravård och BVC så att vi kan hjälpa till att stötta gravida och spädbarnsföräldrar i ett tidigt skede, Mor och barngrupp. Teamet träffas en gång per månad. Vi har även inom organisationen en äldrepsykiatrisamordnare och ute på varje enhet finns det en representant. BISAM brukarinflytandesamordnare, håller i patientforum som äger rum på varje enhet en gång per vecka. Där får våra patienter träffa chefssjuksköterska och framföra både ros och ris. Det som framkommer på patientforum lyfts sedan upp av BISAM till klinikledningen. Nacka har sedan många år arbetat med barnsamtal. Psykiatri södra har en barnsamordnare. Psykiatri södra har efter att patientsäkerhetslagen kom år 11 infört en patientsäkerhetsambassadör på varje enhet.

3 På enheten arbetar vi med kontaktmannaskap, patientansvarig sjuksköterska och patientansvarig läkare i team runt patienten. Inom tre dagar görs en vårdplan tillsammans med patienten. Genomsnittet för vårdtid hos oss är 15 dygn men varierar. Personaltätheten ser ut som följande: Dagtid 6 personal minst 1 sjuksköterska, kvällstid personal minst en sjuksköterska och natt 3 personal minst 1 sjuksköterska. Könsfördelningen är hälften män och hälften kvinnor. Vi ville gå med i genombrottsprojektet för att höja vårdkvalitén och förbättra patienternas upplevelser av tvångsvården. Avdelningen har sedan många år en låg frekvens av tvångsåtgärder och ett av målen är också att upprätthålla kunskap och rutiner vid akuta tvångsåtgärder. Vi vill bland annat förbättra informationen till patienten samt införa avlastningssamtal. Mål SKL - Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder Målområde: 1 * 75% av alla patienter som kommer till avd ska skatta VAS 7 på upplevelse av ett tryggt bemötande från personal. Delmål målområde 1 * 1% av våra patienter ska känna till vilka kontaktpersoner de har. * 1% av våra patienter ska känna till att aktiviteter finns att tillgå. SKL - Att förbättra patientens upplevelse av tvångsåtgärder Målområde: * 1% av alla patienter som varit med om en tvångsåtgärd skall erbjudas ett avlastningssamtal av personal. * 1% av personalen ska ha kunskap om klinikens kliniska riktlinjer för tvångsåtgärder. SKL - Att utveckla kunskapen och förbättra kvalitén vid användandet av tvångsåtgärder Målområde: 3 * 1% av all ordinarie personal skall ha kunskap om LPT-lagen. *Vid 1% av tillfällen med tvångsåtgärder ska avdelningspersonalen ha strukturerad genomgång av händelsen. Delmål målområde 3 * 1% av all ordinarie personal skall genomgå a dagars utbildning enligt Bergenmodellen - se bifogad information * 1% av all extra personal skall erbjudas en 1dagsutbildning enligt Bergenmodellen.

4 Förändringar som testats Testcykel 1 Målområde 1 Välkomstpaket Testcykel 1.1 Målområde 1 Välkomstpaket Testcykel Testcykel 3 Målområde 1 Målområde 1 VAS-skala Infotavla Testcykel 3.1 Målområde 1 Infotavla Testcykel Testcykel.1 Testcykel 5 Målområde 1 Målområde 1 Målområde 3 Morgonsamling Morgonsamling LPT Testcykel 5.1 Målområde 3 LPT Testcykel 6 Testcykel 7 Målområde 3 Målområde 1 Extra personal Morgonsträck Testcykel 8 Målområde 3+ Repetition Testcykel 9 Testcykel 1 Testcykel 11 Testcykel 1 Testcykel 13 Målområde 1 Målområde 1 Målområde Målområde 1 Målområde 1 Promenad Anhörigsamtal Avlastningssamtal Barnsamtal Bemötande Resultatt Tvångsåtgärder Nacka PVE avd 3 antal år 11 antal år Bältesläggning: Avskillning: Tvångsinjektion: Inskränkt elektronisk kommunikation: När vi tittar på resultatet av tvångsåtgärder så kan vi tydligt se att a våra tvångsåtgärder har ökat i år (1jan 31aug) jämfört med år 11. I nuläge så har 8 patienter erhållit någon form av tvångsåtgärd. Av A dessa tvångsåtgärder så har 16st ägt rum under jourtid. SKL - Att minska behovet och därmed d användandet av tvångsåtgärderr

5 Målområde: 1 * 75% av alla patienter som kommer till avd ska skatta VAS 7 på upplevelse av ett tryggt bemötande från personal. Bemötande: I testcykel 13 bemötande, så vi har intervjuat 15 patienter. Patienterna har fått skatta sin upplevelse av personalens bemötande med hjälp av VAS-skala -1 är ett oacceptabelt och negativt bemötande och 1 är ett utmärkt bemötande. Resultatet blev att 8% av våra patienter skattar minst 7 på VAS-skalan. Vårt mål är uppnått. VAS-skala: Under mars april arbetade vi med testcykel. En sjuksköterska beställde hem VAS-skalor. All dagpersonal fick sedan en VAS-skala samtidigt som sjuksköterskan gav en kort information och beskrivning om hur skalan skall användas. VAS -skala har vi använt i flertal cyklar där mätning varit aktuellt. All dagpersonal har fått utbildning och vårt mål är uppnått. Delmål * 1% av våra patienter ska känna till vilka kontaktpersoner de har. Välkomstpaket: I mars 1 började vi med testcykel 1. Det var svårt att få medarbetare att vara delaktiga i projektet. Alla våra patienter som kommer till avdelningen får en välkomstbroschyr. I den finns information om avdelningens regler, rutiner samt namn på kontaktpersoner. Vi har intervjuat patienter och vår första mätning resulterade i att 1% av våra patienter får broschyren. För att underlätta för personalen så gjorde man välkomstbroschyren lättillgänglig dvs att vi gjorde färdiga mappar för nya patienter. Vi följde upp denna, testcykel 1.1 under augusti 1, för att se om vi fortsatt med att ge våra patienter välkomstbroschyren. Vi intervjuade patienter och resultatet blev att 9% fått broschyren. Den patient som svarat vet ej, hade nyligen fått ECT-behandling vilket bidrar till en försämring i resultatet. Men vi ser vårt mål som uppnått. * 1% av våra patienter ska känna till att aktiviteter finns att tillgå. Infotavla: Under april-maj 1 så började vi med testcykel 3. Vi satte då upp en informationstavla på väggen i korridoren på avdelningen. Information om aktiviteter som finns att tillgå på avdelningen är lättläst och den sitter väl synlig för patienter och närstående. För att kunna mäta och se om våra patienter ser vår infotavla så lämnade vi ut en enkät. Vår första mätning resulterade i, se bilaga 1. När vi tittar på tidigare resultatet i testcykel 3, jämför det med vårt nya resultat i testcykel 3.1 som vi gjorde under juni månad 1 så kan vi se att vår förändring lett till en förbättring. Det är betydligt fler patienter som har vetskap om våra aktiviteter. Vårt mål är uppnått. Våra patienter vet att aktiviteter finns att tillgå även om resultatet inte är 1% på varje fråga i enkäten. Morgonsamling:

6 Under april-maj 1 började vi med testcykel. För att få in morgonsamling som rutin på vardagar så har vi lagt till den på dagordningen och varje morgon utses en ansvarig person. För att det ska bli tydligt för patienterna så har vi på vår personaltavla i korridoren skrivit dit namn på den som håller i morgonsamlingen. En stund före morgonsamlingen går en personal runt på avd och meddelar alla patienter att det äger rum. På morgonsamlingen berättar vi om vad det är för dag, vem som har namnsdag, vilka som jobbar, vad som händer under dagen, ibland läser någon en dikt, ibland samtalar man kring en aktuell händelse i omvärlden. Under den här testperioden har all personal hjälpts åt. Vi har registrerat hur många patienter som finns på avd och hur många som deltagit på morgonsamlingen. För att kunna jämföra resultatet så har vi haft en uppföljning under juni-augusti 1 och gjort en testcykel.1. När vi tittar på resultatet så kan vi se att intresset ökat. Det vi kan se är att våra patienter kommer upp på morgonen och får bättre struktur på dagen. Morgonsamlingen är numer en stående aktivitet på vardagar som uppskattas mycket av våra patienter och följs av samtlig dagpersonal. Vårt mål är uppnått. Morgonsträck: I augusti 1 började vi med testcykel 7. Vi bestämde att vi skulle ha det på tisdagar och torsdagar, de dagar som det finns lite mer utrymme på. På anslagstavlan finns det information om morgonsträck. Vi påminde även våra patienter på morgonsamlingen. En del personal är negativa till att hålla i morgonsträck vilket också påverkar resultat. När vi tittar på resultatet så kan vi se att det har varit svårt att få morgonsträck att fungera. Det kan bero på att aktivitetsrummet ligger utanför avdelningen och att det ofta krockar med samtal och minimal bemanning. Men vi kan se med hjälp av VAS-skala som patienten fått fylla i före och efter morgonsträck att de 1 patienter som deltagit mått bättre efter och varit positivt inställda till morgonsträck. Vårt mål är ej uppnått. Vi kommer inte att kunna införa detta i nuläge men har som förslag att lägga till det tillsammans med morgonsamlingen två dagar i veckan. Uppföljning planeras till LS. Promenad: Under maj augusti 1 arbetade vi med testcykel 9. Vi har valt att ha en stående tid varje dag kl förutom på onsdagar då personalen har APT. På morgonen utses en ansvarig person för promenaden. Patienterna får information om vem som är ansvarig för detta på morgonsamlingen. Information finns även på vår personaltavla i korridoren så att det blir tydligt för alla. Personalen som går ut på promenad ska ha civil klädsel på sig. Vi mätte hur många patienter som följde med ut på promenad. Patienten fick även fylla i en VAS-skala om välbefinnandet före och efter promenaden. Resultatet blev att 9% av patienterna fick ett ökat välbefinnande efter en promenad. Promenad varje dag med personal är numer en stående aktivitet på vår avdelning. Under den här testperioden har all personal, även sommarvikarier varit delaktiga i projektet. Vårt mål är uppnått. Anhörigsamtal: I maj-juni arbetade vi med testcykel 1. Vi är eniga om att ett nära samarbete med anhöriga/

7 närstående är otroligt viktigt för patientens vård och tillfrisknande. Här har vi i vården möjlighet att få information om patienten och dennes liv. Anhöriga får information och har möjlighet att vara delaktiga i vårdprocessen. Under testperioden erbjöd vi 17 patienter utav 1 anhörig/närståendesamtal. Det var 11 samtal som ägde rum, 6 patienter tackade nej. Fyra patienter har ej erbjudits. Vi samtalade kring orsak till detta och kom fram till att det lätt missas på återkommande patienter som redan har haft samtal på avdelningen samt har kontinuerlig kontakt med kommun och öppenvård. Se bilaga. Vår vision är att vi ska bli bättre på att erbjuda alla våra patienter anhörig/närståendesamtal inom tre dagar. Vi har diskuterat under cykelns gång och kommit fram till att vi behöver ha en ansvarig person för att få samtalen till stånd. Teamets känsla är att personalgruppen är positivt inställda till denna förändring och uppföljning är planerad till LS Vi har nästan uppnått vårt mål. Barnsamtal: Under maj juni 1 har vi arbetat med testcykel 1. Vi uppmärksammar barn som lever tillsammans med en sjuk förälder/vuxen. Vi frågar alla patienter om de har/lever med barn i samband med att vi gör vårdplan. På enheten i Nacka har vi en psykolog som är ansvarig för barnsamtal. Personalen samt läkaren kontaktar psykologen vid behov. När vi tittar på resultatet så kan vi se att av 19 patienter så har 1 utav dem barn/bonusbarn. Alla 1 patienter har erbjudits barnsamtal varav 5 samtal har ägt rum under testperioden. V.g se bilaga 3. Vår vision är att barnsamtal ska kvarstå som en rutin i vårt arbete. Vårt mål är uppnått då 1% blivit erbjudna barnsamtal. SKL - Att förbättra patientens upplevelse av tvångsåtgärder Målområde: * 1% av alla patienter som varit med om en tvångsåtgärd skall erbjudas avlastningssamtal av personal. Avlastningssamtal: Testcykel 11 arbetade vi med under juni 1. Två personal var först på utbildning i hur man kan utföra avlastningssamtal. Sedan förankrades information till övrig personal på enheten. Tanken är att all personal skall kunna utföra ett avlastningssamtal. Syftet med avlastningssamtal: *Att återupprätta den terapeutiska relationen och skapa förståelse *Att hitta ett sätt att hantera de möjligheter och svårigheter som är knutna till situationen. *Att lindra akuta och förebygga bestående negativa effekter av den traumatiska händelsen. Teamets känsla är att majoriteten av personalgruppen är positivt inställd till att införa avlastningssamtal som en rutin i vårt arbete. Vi hade ingen utformad mall för samtalen utan vi använda oss av tidigare frågor och lät sedan enbart patienten få tala fritt. Våra frågor: 1. Vad anser patienten var positivt/negativt innan tvångsåtgärden genomfördes?. Vad anser patienten var positivt/negativt under tvångsåtgärden?

8 3. Vad anser patienten var positivt/negativt efter tvångsåtgärden?. Hur uttrycker sig patienten generellt om att ha erhållit en tvångsåtgärd? Under testperioden deltog två patienter, de har haft avlastningssamtal med personal. Patienterna beskriver en positiv känsla, såsom ökad förståelse för tvångsåtgärden. Patienterna upplevde att de fick en möjlighet att bearbeta händelsen. Vg se bilaga. Vårt mål är uppnått. * 1% av personalen ska ha kunskap om klinikens kliniska riktlinjer för tvångsåtgärder. Repetition: Under maj augusti arbetade vi testcykel 8. Denna går under målområde +3. Vi bestämde att kvällspersonalen går på träning direkt efter sin rapport eftersom att kvällspersonalen ej är inbokade på uppdrag. Repetitionstillfällena äger rum varannan onsdag kl Enhetens båda avdelningar tränar tillsammans. Någon av kurs ledarna i Bergenmodellen är närvarande vid träningstillfället. Under dessa 5 minuter så tränar vi ex på fasthållning, bältesläggning, larmrutiner vem som gör vad vid en akut situation. Vissa gånger går vi igenom en händelse där vi har möjlighet att reflektera och ventilera. Under vår testperiod ser vi en stor ökning av närvaron vid träningstillfällena. För att kunna mäta så jämförde vi antal deltagare från 11års då vi saknade struktur. Vi är nöjda med resultatet. Förändringen är införd och våra träningstillfällen är en stående aktivitet på agendan och känd av all personal på avd 3. Vårt mål är uppnått. SKL - Att utveckla kunskapen och förbättra kvalitén vid användandet av tvångsåtgärder Målområde: 3 * 1% av all ordinarie personal skall ha kunskap om LPT-lagen. Under maj månad arbetade vi med testcykel 5. Vi lämnade ut frågeformulär Vad vet du om tvångsåtgärder? För att kunna mäta och se om våra kunskaper förändrats så hade vi en uppföljning under veckor i augusti. Resultatet visade sig att våra kunskaper hos personalen blivit bättre. Vg se bilaga 5 Vårt mål är nästan uppnått. Delmål målområde 3 * 1% av all extra personal skall erbjudas en-dagsutbildning enligt Bergenmodellen - se bifogad information Testcykel 6 arbetade vi med under maj juni. Vi bjöd in all extra personal till endagsutbildning enligt Bergenmodellen. Utav 1 kallade deltog 11 personer. Vi hade teori på förmiddagen och fysträning på eftermiddagen i vårt aktivitetsrum. Vi knåpade ihop ett frågeformulär med 5 frågor se bilaga 6. Vi lämnade ut enkäten före samt efter avslutad utbildning.

9 När vi tittar på resultatet så ser vi att utbildningen gav ökad kunskap hos vår extra personal. Vi behåller denna förändring och kommer att genomföra utbildningen varje år. Vårt mål är uppnått. *1% av all ordinarie personal skall genomgå fyra- dagars utbildning enligt Bergenmodellen. Här har vi anmält de i personalgruppen som inte gått utbildning till kursen som hålls i november 1. Vårt mål är ej uppnått men vi har en planering. *Vid 1% av tillfällen med tvångsåtgärder ska avdelningspersonalen ha strukturerad genomgång av händelsen. Vårt mål med att avdelningspersonalen ska ha strukturerad genomgång av händelsen har vi sparat till LS. Diskussion Vår tanke är att helhetssyn, struktur, tydlighet och ökad kunskap ger patienter bättre förutsättningar att känna trygghet och därmed minimerar risken att hamna i en situation som leder till tvång. Vår känsla är att vi börjar få en god struktur på avdelningen med hjälp av våra cyklar. Teamets känsla är att många i personalgruppen är nöjda. Det finns ett fåtal som har ett ointresse och det är samma personer som har ett starkt motstånd till förändringar. I och med arbetsförändringarna kan vi tydligt se att det krävs mer närvaro och engagemang av oss i personalgruppen samtidigt som det ger en tillfredställelse i arbetet med patienterna. Testcyklarna har bidragit till att vi blivit mer uppmärksamma på hur vi arbetar på vår avdelning. Vi ser tydligare vart det finns brister och vad det är vi behöver förändra och jobba med. Vi har haft kontakt med socialstyrelsen angående vår enkät: Vad vet du om tvångsåtgärder se bilaga 5. Detta gjorde vi för att få synpunkter på enkäten samt eventuella förslag till korrektur/ändringar. Bifogar svar från Socialstyrelsen se bilaga.7. Vi har inte haft någon kontakt med socialstyrelsens jurist angående vår enkät för extra personal. Vi är väl medvetna om att våra tvångsåtgärder har ökat under år 1. Ökningen beror troligtvis på att vi haft en ökning av vårdkrävande patienter. SKL - Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder Teamet har känslan av att strukturen blivit bättre för både patienter och personal. Med hjälp av välkomstbroschyr och informationstavla så kan patienten själv hålla reda på exempelvis måltider och aktiviteter. Många patienter som tidigare glömts bort pga att de ex legat på sängen har fångats upp med hjälp av tydlig och tillgänglig information. Vas skalan har varit ett enkelt hjälpmedel för att kunna mäta olika saker. Vi har haft stor användning av vas skala.

10 Det är svårt att fånga upp barnen kring våra patienter. Vi tror att det beror på att patienten känner skuld och skam i att vara psykiskt sjuk och att vara inlagd på en slutenvårdsavdelning. Därför är det viktigt att vi som personal är medvetna om detta. SKL - Att förbättra patientens upplevelse av tvångsåtgärder När vi samtalar kring patientens upplevelse så kommer vi fram till att mycket beror på hur vi bemöter och hanterar situationen kring händelsen. Det har sedan tidigare alltid funnits en kultur att vi på avdelningen har fångat upp patienten efter en tvångsåtgärd. Efter testcykeln har vi blivit mera medvetna om hur viktigt det är med en struktur och rutin kring tvångsåtgärden. Numera försöker vi få med all personal att förstå vikten av att patienten får ett avlastningssamtal utifrån sin upplevelse. När vi diskuterar framkommer det att det återigen är svårt att få all personal engagerade i denna fråga. Det som har blivit synligt är att även de patienter som bevittnat tvångsåtgärden kan behöva samtal. Detta har vi alla i gruppen uppmärksammat under projektets gång. Den delen försöker kursledare i Bergenmodellen synliggöra under repetitionstillfällen. Vi ser också att vi behöver chefernas stöd i att uppmuntra personalen att gå på träningstillfällen i Bergenmodellen. SKL - Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder I vårt förbättringsarbete delade vi ut en enkät som innehöll frågor om LPT-lagen. Det vi märkt av resultatet är att flera i personal gruppen har brister i kunskap gällande LPT-lagen. Slutsatsen vi drar av det är att vi återkommande måste ha utbildningar och informationsmöten samt att uppdatera vikarier. När vi arbetat med detta uppkom diskussion att vi inte gjort några mätningar av det informella tvånget. Vi vet att det förekommer även hos oss. Ett exempel är att för ca tre år sedan då rökrummet fortfarande fanns kvar observerade vi alla patienter som kom till avdelningen och de fick inte lämna avdelningen på timmar. Även de som vårdades frivilligt. Vi hänvisade då till att vi behövde lära känna patienten. När rökrummet försvann och patienterna ville lämna avdelningen för att röka, insåg vi att den regeln var ohållbar samt olaglig. Numera görs en individuell bedömning på alla nya patienters utgång. Så här involverade vi patienter och deras närstående Under projektet så har vi informerat våra patienter på morgonsamlingen. Vi har haft en stor anslagstavla med aktuell information om SKL-projektet väl synlig för både patienter och anhöriga. Chefssjuksköterska och Brukarinflytandessamordnare (BISAM ) har vid varje patientforum, i gång per vecka informerat patienterna om pågående projekt på avdelningen. Våra patienter och anhöriga har varit delaktiga på våra cykelturer och svarat på enkäter samt blivit intervjuade.

11 Sammanfattning av projekt tiden så här långt Vi har i detta projekt lagt vikten vid att få grundläggande saker att fungera på avdelningen, såsom morgonsamling och tydlig information till patienten. Patienten skall känna sig välkommen och få ett tryggt bemötande av en empatisk och kunnig personal. Fokus för oss i teamet har varit att uppmärksamma helheten runt patienten och dennes nätverk för att höja vårkvalitén. Övriga kommentarer Vår plan är att ha en uppföljning, LS under våren 13. Obs: Vår enkät till extra personal Bilaga 1 - Infotavla Bilaga Anhörigsamtal Bilaga 3 Barnsamtal Bilaga Avlastningssamtal Bilaga 5 LPT Bilaga 6 Extra personal Bilaga 7 Svar från socialstyrelsens jurist angående vår enkät, bilaga 5.

12 Bilaga 1. Resultat av testcykel 3 Infotavla. 1 patienter har deltagit vid v varje mätning. 1. Har du vetskap om att det finns ett e aktivitetsrum? Resultat vid uppföljning av testcykel t Infotavla 1. Har du vetskap om att det finns ett aktivitetsrum? Nej 5% Nej 5% Ja 75% Ja 75% Resultat av testcykel 3 Infotavla. Har du utövat någon aktivitet i aktivitetsrummet? Nej 58% Ja % Resultat vid uppföljning av testcykel t 3..1 Infotavla. Har du utövat någon aktivitet i aktivitetsrummet? Ja 33% Nej 67%

13 Resultat av testcykel 3 Infotavla 3. Har du vetskap om Patientforum? Nej % Ja 58% Resultat vid uppföljning av testcykel t 3..1 Infotavla 3. Har du vetskap om Patientforum? Nej 5% Ja 75% Resultat av testcykel 3 Infotavla. Har du deltagit i Patientforum någon gång? Nej 58% Ja % Resultat vid uppföljning av testcykel t 3..1 Infotavla. Har du deltagit i Patientforum någon gång? Nej 33% Ja 67%

14 Resultat av testcykel 3 Infotavla 5. Har du vetskap om att det finns ett hobbyrum på avd? Nej % Ja 1% Resultat vid uppföljning av testcykel t 3..1 Infotavla 5. Har du vetskap om att det finnss ett hobbyrum på avd? Nej % % Ja 1% Resultat av testcykel 3 Infotavla 6. Har du haft nytta av hobbyrummet? Ja % Nej 58% Resultat vid uppföljning av testcykel t 3..1 Infotavla 6. Har du haft nytta av hobbyrummet? Nej 5% Ja 75%

15 Resultat av testcykel 3 Infotavla 7. Har du blivit erbjuden promenad med personal? Nej % Ja 58% Resultat vid uppföljning av testcykel t 3..1 Infotavla 7. Har du blivit erbjuden promenad med personal? Nej 8% Resultat av testcykel 3 Infotavla Ja 9% 8. Har du varit på promenad med personal? Nej % Ja J 58% Resultat vid uppföljning av testcykel t 3..1 Infotavla 8. Har du vart påå promenad med personal? Nej 33% Ja 67%

16 Bilaga. Resultat av testcykel 1 Totalt har 1 patienter deltagit i testet.. Anhörig/närståendesamtal Antal patienter: 11 6 Anhörig/närståendesamtal som ägt rum: Patienter som tackat nej: Patienter som EJ tillfrågats: När vi tittar på resultatet så ser vi tydligt att inte alla patienter erbjudss anhörig/närståendesamtal. Vi samtalarr kring orsak till dettaa och kommer fram till att det lätt missas på återkommande patienter som redan har kontinuerligk g kontakt med kommun och öppenvård. Vi ser också att en del av patienterna som tillfrågas tackar nej n av olikaa anledningar ex: patienten vill inte blanda in familjen/närstående, kort inläggning det t hinns inte med innan utskrivning. En del patienter uttrycker att de inte vill vara till besvär eller att anhöriga/närstående inte har tid, de har fullt upp med sitt. Det framkommer ofta vid samtalet att både anhöriga och patienter uppskattar delaktighet i vården. Det är av stort värde för både patienten, anhöriga/närstående och vårdgivaren att byta information med varandra. Vilket i sinn tur borde leda till bättre vård. Bättre vård kan i sin tur leda till mindre tvångsåtgärder.

17 Bilaga 3. Resultat av testcykel 1 Barnsamtal Testcyke el 1 Barnsamtal! Totalt antal Patienter som har barn/ bonusbarn Barnsamtal som har ägt rum: Patienter som erbjudits barnsamtal: Patienter som EJ har barn: När vi tittar på resultatet så kan vi se att av 19 patienter så har h 1 barn/bonusbarn. Alla 1 patienter har erbjudits barnsamtal varav fem samtal harr ägt rum. Många av våra patienter upplever det som negativt att blanda in barnen i sin sjukhusvistelse. En del är rädda för attt det blir en negativ följd ex: att barn mår sämre av att få veta, belastning för barnen. Enn del föräldrar tolkarr det som att socialtjänsten per automatik blir inkopplade i samband med inläggning inom heldygnsvården. En del föräldrar tror att det är onödigt att ha barnsamtal för mindre barn ochh där av tackat nej. Vid vissa tillfällen så har patientenn önskat samtal medans deras tonårsbarn tackat t nej. Vi har även hamnat i ettt läge där bara en utav vårdnadshavaren tackat ja medans den andre tackat nej. (vid gemensam vårdnad måste båda föräldrarnaa godkänna att barnsamtal äger rum.) Patienter och barn som haft samtal harr uttryckt sig mycket positivt ochh uppskattar att det ägt rum. En tonårsdotter talar om för personalen efter samtal att honn känner sig trygg med att hon blir hörd och sedd och inte bortglömd i samband med att a hennes mamma blivit inlagd. Känner också en trygghet i att veta vart och av vem som hennes mamma blir omhändertagen av. Teamets upplevelse är att samarbete med patientens familj ger g ökad kunskap och ger en bättre vård för patienten som i sin tur borde leda till en minskning av tvångsåtgärder.

18 Bilaga. Avlastningssamtal 1 Psykospatient - Tvångsåtgärd = Bältesläggning 1. Vad anser patienten var positivt/negativt innan tvångsåtgärden genomfördes? Positivt: Negativt: Patienten var barfota, ville kunna lämna fotavtryck, om jag skulle bli dödad, så kunde folk ändå se att jag varit där. Patienten såg en spik i persiennen på sitt rum som hon trodde var en kamera och hon kände sig utlämnad. Utstående glaskonst på väggen gjorde mig rädd, trodde dom skulle komma ut och döda mig.. Vad anser patienten var positivt/negativt under tvångsåtgärden? Positivt: Bra kommunikation mellan personalen och patienten under bältesläggningen. Det var ej onödigt mkt våld med tanke på hur hon mådde. Negativt: Såg faror överallt. Kände sig trängd. Patienten använde sig av fula ord och kände en aggressivitet som hon aldrig känt förut. Kosochte fult arabiskt könsord det bara kom. Fast hon inte kan arabiska. 3. Vad anser patienten var positivt/negativt efter tvångsåtgärden? Positivt: Negativt: Att få samtal om händelsen

19 . Hur uttrycker sig patienten generellt om att ha erhållit en tvångsåtgärd? Positivt: Patienten har full förståelse att personalen kan bli tvungna att använda sig av tvångsåtgärder. Negativt: Jobbig upplevelse. Kände trygghet efteråt när hon mådde bättre. Avlastningssamtal Självskadepatient - Tvångsåtgärd = Bältesläggning 1. Vad anser patienten var positivt/negativt innan tvångsåtgärden genomfördes? Positivt: Negativt: Patienten dunkade huvudet mot fönstret. Ångestfylld ej kontaktbar.. Vad anser patienten var positivt/negativt under tvångsåtgärden? Positivt: Negativt: Kände sig trygg med att personalen hindrade henne från att göra sig illa. 3. Vad anser patienten var positivt/negativt efter tvångsåtgärden? Positivt: Negativt: Att patienten får extra tillsyn.. Hur uttrycker sig patienten generellt om att ha erhållit en tvångsåtgärd?

20 Positivt: Negativt: Patienten tycker att det är bra att det finns tvångsåtgärder att tillgå då hon får blackout. Patienten känner personalen väl

Enkät vad vet du om tvångsvård LPT och LRV?

Enkät vad vet du om tvångsvård LPT och LRV? bilaga 2 Enkät vad vet du om tvångsvård LPT och LRV? Den här enkäten genomförs som ett led i Genombrottsprojekt, Sveriges Kommuner och Landsting och vänder sig till personalen inom den psykiatriska slutenvården

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 157 Beta Avd 67 NÄL, Trollhättan Syfte med deltagandet i Genombrott Teammedlemmar Förbättra den psykiatriska Överläkare Cecilia Mircica. cecilia.mircica@vgregion.se

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 9, Genombrottsprogram 1, Barn och ungdomspsykiatriska kliniken, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 89 Allmänpsykiatri avd 124, Akademiska sjukhuset, Uppsala Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 5 Psykiatriska kliniken Kungälvs sjukhus avdelning 9 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 138, Bup vårdavdelning, Umeå Syfte med deltagandet i Genombrott Teammedlemmar Vt- 13 Gunnar Berlin, Lärare Anders Hellman, Sjuksköterska Mia Lindstrand,

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team NYKÖPING Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång Team 176, Allmänpsykiatri Skaraborgs sjukhus i Falköping

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång Team 176, Allmänpsykiatri Skaraborgs sjukhus i Falköping Projektrapport Bättre vård mindre tvång Team 176, Allmänpsykiatri Skaraborgs sjukhus i Falköping Syfte med deltagandet Teammedlemmar i Genombrott Förbättra den psykiatriska Sjuksköterska, Anna Blücher,

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team: 13 Område psykos, avd. 87 Malmö Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 178 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Ann-Chatrine

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 90 RPK Sundsvall Deltagande avdelning och teamdeltagare Rättspsykiatriska regionkliniken Sundsvall Avdelning 97A Sarah Moberg (kontaktperson)

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 137, Avd. Kompassen, Haninge Psykiatriska vårdenhet Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Deltagande team Carl-Gustav Eriksson, chefsöverläkare

Läs mer

Projektrapport Bättre vård - mindre tvång

Projektrapport Bättre vård - mindre tvång Projektrapport Bättre vård - mindre tvång Team 155 Psykiatrin avdelning 4/TNE Norrlands Universitetssjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård

Läs mer

Sammanfattning. Bättre vård mindre tvång. Psykiatriska heldygnsvården, region Gotland PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III.

Sammanfattning. Bättre vård mindre tvång. Psykiatriska heldygnsvården, region Gotland PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III. Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 49 Visby Psykiatriska heldygnsvården, region Gotland Ann-Sofie Eriksson, sjuksköterska Josephine Rehnberg, psykiatrisjuksköterska

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 21 Vuxenpsykiatri, UVA 1 Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 147 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Sjuksköterska,

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Halmstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 141 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Anna-Lena Johansson

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 69 Team 69, är avd 45 Sunderby Sjukhus, Norrbottens läns landsting. Vi är en barnpsykiatrisk akutavdelning med heldygnsvård. Vi har 6

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 59 Avdelning 366, Affektiva 1, psykiatriska kliniken Östra sjukhuset, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra Götalandsregionen Deltagande

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 22 PIVA Malmö Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Avdelningschef

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 163 Projekttid: 131001-140512 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder.

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 45 Deltagande team Barn- och ungdomspsykiatrins akutavdelning Vänerviken, Vänersborg Kontaktperson: Lillemor Forsberg, Vårdenhetschef

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång. Teammedlemmar

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång. Teammedlemmar Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 1 södermalm Stockholm Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 02 Avd.51/PIVA Sundsvall Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 29 Norra Stockholms Psykiatri Avd 5 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 83, Psykiatri nordväst, psykossektionen avd 141, Danderyds sjukhus, Stockholm Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 38, Länsgemensam Rättspsykiatri, Landstinget i Norrbotten Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 42, Division psykiatri, Rättspsykiatriska enheten, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 5 Rättspsykiatriska Regionkliniken Vadstena Avd. 21 Övergripande beskrivning av klinikens avdelningar Rättspsykiatriska regionkliniken

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 53 Deltagande team Rättspsykiatriska kliniken avd 30/31 Säter Marianne Hedman Leg specialist sjuksköterska psykiatri Peter Karlsson

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 154 Intagningsavdelning 7 A, Beroendecentrum Stockholm, S:t Göran Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 151 Vuxenpsykiatrin Karlskrona östra Blekinge Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 142 Kalmar Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Pia Hultgren,

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 73 PIVA/Beroende, Nyköpings lasarett, Landstinget Sörmland Deltagande team Max Jakobsen, vårdenhetschef Angelica Skoog, skötare Marjatta

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 72 Team 72 kommer från avdelning 66 Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö och vårdar patienter med främst psykossjukdom. Deltagande

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 119 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Psykiatriskötare,

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 93 Deltagande avdelning och teamdeltagare Östersunds sjukhus, avd 4a Lars Hansson, skötare Urda Stadig-Lindström, skötare Agneta Åslund,

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 8, BUP avdelning 40 Universitetssjukhuset i Linköping Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 148 Piva Halmstad Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: Deltagande team Sektionschef Yvonne Näsmo, Ssk Anna Bohman, Ssk Anita Rehnström, Ssk Jonas Ekholm. Sammanfattning Med syftet att

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 14, avdelning 64 och 67, Norra Älvsborgs Länssjukhus. Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Psykiatrisk tvångsvård. Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Psykiatrisk tvångsvård. Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. Psykiatrisk tvångsvård Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. VAD HÄNDER NU? Meningen med tvångsvård är att du ska må bättre så att du slipper vårdas med hjälp av tvång.

Läs mer

Välkommen till avdelning för psykiatrisk heldygnsvård (80,81,82,86) Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning för psykiatrisk heldygnsvård (80,81,82,86) Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning för psykiatrisk heldygnsvård (80,81,82,86) Information till patient och närstående Informationen ska vara en vägledning för dig under din vårdtid

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 149 PIVA Malmö Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Chef,

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 152, Psykosenheten Team 50 Sundsvalls sjukhus. Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Brukarinflytande-samordnare, BISAM Psykiatri Södra Stockholm STOCKHOLM LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE Innehåll Allmänt... 3 Förutsättningar för intagning

Läs mer

Team 33. Ulrica Nordström Vuxenpsykiatrin Landstinget Västmanland

Team 33. Ulrica Nordström Vuxenpsykiatrin Landstinget Västmanland Team 33 Ulrica Nordström Vuxenpsykiatrin Landstinget Västmanland Team 33, Landstinget Västmanland Avdelning 93 är en PIVA med 10 vårdplatser. Vanligtvis vårdas patienterna enligt LPT men vård enligt HSL

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen

VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen PSYKIATRISKA KLINIKEN Psykiatriska avdelningen 01/2015 Ålands hälso och sjukvård PB 1055, AX 22111 Mariehamn Telefon: +358 (0)18 5355 info@ahs.ax, www.ahs.ax Välkommen

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 57, Psykiatriska kliniken, Skellefteå Deltagande team Psykavdelning 3 Psykiatriska kliniken Skellefteå lasarett Berit Backman, avdelningschef

Läs mer

Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. HSL gäller Tvångsåtgärder i rimlig proportion till syftet Stor restriktivitet med tvångsåtgärder

Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. HSL gäller Tvångsåtgärder i rimlig proportion till syftet Stor restriktivitet med tvångsåtgärder Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård HSL gäller Tvångsåtgärder i rimlig proportion till syftet Stor restriktivitet med tvångsåtgärder Lagen ska finnas väl synlig för patienterna Förutsättningar för

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Psykiatrin Södra Innehållsförteckning Allmänt Allmänt...3 Förutsättningar för intagning enligt LPT...4 Hur länge kan man vårdas under tvång?...6

Läs mer

Innehållsförteckning.

Innehållsförteckning. 1 2 Innehållsförteckning. sida Teamets medlemmar 3 Sammanfattning 3 Områdesbeskrivning 3 Problembeskrivning 3 Syfte och mål 4 Mätningar 4 Förändringar 4 Resultat 5 Hur går vi vidare 5 Reflektion 5 3 Förändringsarbetets

Läs mer

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24

Läs mer

Ångest/Oro Självskada

Ångest/Oro Självskada Bilaga 1 IDÉ-LÅDA ÖVER LUGNANDE STRATEGIER Omvårdnads diagnos/ Hälsosituation Ångest/Oro Självskada Hot/Aggressivitet Uppvarvning Omvårdnadsåtgärder Förebyggande och lugnande strategier Patienten görs

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 85, avd 123, Akademiska sjukhuset, Uppsala Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 153 Psykiatriska vårdavdelningen, PÄS, Piteå Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 37, psyk avd 2 i Skellefteå Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Psykiatrisk tvångsvård

Psykiatrisk tvångsvård Psykiatrisk tvångsvård Margareta Lagerkvist Överläkare Rättspsykiatriska vårdkedjan Sahlgrenska Universitetssjukhuset margareta.lagerkvist@vgregion.se LPT Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT)

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Nr 174 från BUP-kliniken i Stockholm. Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Vill ge anhöriga partners stöd

Vill ge anhöriga partners stöd Vill ge anhöriga partners stöd Ett utvecklingsarbete på Gynavdelning 45 Norra Älvsborgs Länssjukhus SLUTRAPPORT gör det jämt! Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Inledning

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 24, AVDELNING 8 MOTALA Syfte med deltagandet Team medlemmar i Genombrott Förbättra den psykiatriska Sjukssköterska Linnéa Samuelsson heldygnsvården med fokus

Läs mer

Svar på interpellation 2013:19 av Thomas Eriksson (MP) om vård av barn med svår psykisk ohälsa

Svar på interpellation 2013:19 av Thomas Eriksson (MP) om vård av barn med svår psykisk ohälsa 1 (5) Sjukvårdslandstingsråd Birgitta Rydberg (FP) INTERPELLATIONSSVAR 2013-10-22 LS 1309-1125 Svar på interpellation 2013:19 av Thomas Eriksson (MP) om vård av barn med svår psykisk ohälsa Tomas Eriksson

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 113 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar SSK Sandra Hidalgo

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 08 Deltagande avdelning och teamdeltagare Rättspsyk enheten Ryhov, Jönköping Fredrik Jonsson Vårdenhetschef Niki Dec Sjuksköterska

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

Patientforum. - en modellbeskrivning

Patientforum. - en modellbeskrivning Patientforum - en modellbeskrivning Om Patientforum Patientforum är en modell för inflytande och delaktighet för patienter inom psykiatrisk heldygnsvård, framtagen av Brukarinflytandesamordnarna, BISAM,

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 102 Deltagande avdelning och teamdeltagare Allmänpsykiatriska slutenvården, Karlstad. Helena Lindström, avd.chef avd 41/PIVA Velinka

Läs mer

Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning

Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning Anna Björkdahl i samarbete med PIVA, M48 Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, 2005. - 1 - Innehåll Bältesläggning: utförande och omvårdnad...4

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 110 Avdelning 32 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Svar på interpellation 2013:20 av Åsa Brunius (V) om psykiatrisk tvångsvård av barn

Svar på interpellation 2013:20 av Åsa Brunius (V) om psykiatrisk tvångsvård av barn 1 (5) Sjukvårdslandstingsråd Birgitta Rydberg (FP) INTERPELLATIONSSVAR 2013-10-22 LS 1309-1126 Svar på interpellation 2013:20 av Åsa Brunius (V) om psykiatrisk tvångsvård av barn Åsa Brunius (MP) har ställt

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 117 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Enhetschef Hans Ihrfors

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 67 Avdelning 52 A och 52 B, affektiv slutenvård, Sundsvalls sjukhus Landstinget Västernorrland Deltagande team Lennart Larsson, behandlingsassistent

Läs mer

Projektrapport Team 12 PIVA Halmstad. Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Team 12 PIVA Halmstad. Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Team 12 PIVA Halmstad Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i projektet. TEAM 12 PIVA HALMSTAD GENOMBROTTSPROJEKTET BÄTTRE VÅRD - MINDRE TVÅNG Förbättra den psykiatriska heldygnsvården

Läs mer

Rutin vid bältesläggning

Rutin vid bältesläggning Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 92 Deltagande avdelning och teamdeltagare Peter Andersson avd 8 Sarah Mossfeldt avd 81 Caroline Walter avd 82 Tobias Oskarsson avd

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Älvsby vårdcentral Agneta Överlind och Eva Boman Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet för palliativa patienter i eget boende Teammedlemar Namn: agneta.overlind@nll.se Namn: eva.boman@nll.se

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 146 Landstinget Dalarna/Allmänpsykiatriska kliniken Falun & Säter/ Avdelning 90 : Akut psykosavdelning, 10 vårdplatser. Syfte med deltagandet i Genombrott

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 156 Akademiska sjukhuset, Uppsala Syfte med deltagandet i Teammedlemmar Genombrott Ros-Marie Östlund Minska LPT med 15% för personer med BPSD Agneta Bergkvist

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 98 Gävle Deltagande avdelning och teamdeltagare Allmänpsykiatrisk vårdavdelning 27 Gävle Göran Rosén avdelnings chef Camilla Johansson

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 11 PIVA Kalmar Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Camilla

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 177 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Skötare Erik

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2. Team 139. Projektets övergripande mål. Sammanfattning

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2. Team 139. Projektets övergripande mål. Sammanfattning 1 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 139 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Medlemmar i teamet Lennart

Läs mer

Bättre vård mindre tvång del 2

Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Stockholm Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Gällivare Kommun Syfte med deltagandet i Genombrott Att öka välbefinnande och livskvalitet hos vårdtagare, med tyngdpunkt på att lindra smärta och oro vid livets slut. Teammedlemmar Kerstin Nilsson-Johansson,

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 169 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Biträdande avdelningschef:

Läs mer

LPT-processen. Vårdintyg enligt 4. 1) A. Läkarundersökning för vårdintyg: - Legitimerad läkare - Skälig anledning

LPT-processen. Vårdintyg enligt 4. 1) A. Läkarundersökning för vårdintyg: - Legitimerad läkare - Skälig anledning LPT-processen Vårdintyg enligt 4 1) A. Läkarundersökning för vårdintyg: - Legitimerad läkare - Skälig anledning B. Polishandräckning enligt 47 för undersökning för vårdintyg: - Görs på särskilt formulär

Läs mer

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder 1 (7) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder Följande underlag är framtaget med anledning av det krav som ställs i 2014 års överenskommelse PRIO Psykisk ohälsa. I överenskommelsen

Läs mer

MÅL OCH SYFTE MED SAMVERKAN MÅLGRUPP SEKRETESS ANSVAR 2011-06-27

MÅL OCH SYFTE MED SAMVERKAN MÅLGRUPP SEKRETESS ANSVAR 2011-06-27 2011-06-27 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN KRING VUXNA MED PSYKISK SJUKDOM/FUNKTIONSNEDSÄTTNING MELLAN NACKA KOMMUN, PSYKIATRISK VÅRDENHET NACKA, PSYKIATRI SÖDRA STOCKHOLM OCH CAREMA HJÄRNHÄLSAN NACKA

Läs mer

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Carina Bååth, Klinisk Lektor och Maria Larsson, Docent Institutionen för hälsovetenskaper

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 96 Deltagande avdelning och team Rättspsykiatriska kliniken avd 32 och 36 Säter Vladislav Ruchkin Chefsöverläkare Camilla Tinnerholm

Läs mer

Syfte med deltagandet i Genombrott:

Syfte med deltagandet i Genombrott: Team: Östermalmsteamet Syfte med deltagandet i Genombrott: Skapa trygghet för demenssjuka och deras närstående som bor i eget boende med stöd av dagverksamhet. Population: Vi har valt ut 9 demenssjuka

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 181 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Peter Lantz,

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 184 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Elisabeth Nordqvist

Läs mer

Psykiatrisk tvångsvård. Ingrid Thernfrid Chefsöverläkare September 2012

Psykiatrisk tvångsvård. Ingrid Thernfrid Chefsöverläkare September 2012 Psykiatrisk tvångsvård Ingrid Thernfrid Chefsöverläkare September 2012 Tvångsvård - eller inte? 1929-1966 Sinnessjuklag 1966-1991 Lag om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall (LSPV) 1992- Lag

Läs mer