Projektrapport 3 september Bättre vård Mindre tvång

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektrapport 3 september Bättre vård Mindre tvång"

Transkript

1 Projektrapport 3 september Bättre vård Mindre tvång Team 111 Avd 3 Nacka psykiatriska vårdenhet Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Chef sjuksköterska: Sara Lillieroos Sjuksköterska: Louise Signer/Nordlöf Skötare: Hanna Eriksson Skötare: Lena Bergman Skötare: Eva-Lotta Melin Medicinskt ansvarig överläkare: Catherine Uden Projektets övergripande mål 1. Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder. Att förbättra patienternas upplevelse av tvångsåtgärder 3. Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder Sammanfattning Under de senaste åren så har det skett många organisationsförändringar på vår enhet. Det har medfört oro som i sin tur tagit mycket kraft och energi ifrån personalen. Därför har vi fokuserat på basala förbättringar på avdelningen för att få tillbaka den struktur och motivation som en gång tidigare funnits. Genom struktur, helhetssyn, tryggt bemötande och upprätthällande av god kunskap på avdelningen är vår hypotes att vi behåller låg frekvens av tvångsåtgärder.

2 Bakgrund Psykiatrisk vårdenhet ( PVE ) Nacka består av två akutpsykiatriska avdelningar. Vi bedriver heldygnsvård. Enheten är belägen på Nacka Närsjukhus. I upptagningsområde Nacka/Värmdö bor det ca 13 personer. Avd 31 har 16 vårdplatser, avd 3 har 15 vårdplatser, totalt 31 vårdplatser. Från början var avd 3 en renodlad psykosavdelning, numera har båda avdelningarna blandade diagnoser. På Nacka PVE arbetar sjuksköterskor, skötare i psykiatrisk vård. På administrationen finns läkare, kurator, psykolog, medicinsk sekreterare samt bemanningsansvarig. Utanför avdelningen har vi ett anhörigrum. Det är anpassat för barn med kritor och leksaker. Vi har ett aktivitetsrum där det finns en del träningsredskap, mjuka mattor och pingisbord. All vår verksamhet finns att tillgå i nära anslutning till varandra på plan/våning 3. Under de senaste åren har enheten varit med om en hel del organisationsförändringar. Från och med år 1 ingår vi i en större organisation, Psykiatri södra. Detta innebar ett större upptagningsområde samt schemaförändringar för personalen. Förr i tiden hade vi ett kriscenter, Soteria för unga nyinsjukna psykospatienter. Soteria lades tyvärr ner i samband med att öppenvården privatiserades. Idag saknar vi en mottagning för unga nyinsjukna psykospatienter i vårt upptagningsområde. Sedan år 9 bedrivs den psykiatriska öppenvården i vårt upptagningsområde av Carema Hjärnhälsan som finns på plan. Enheten har en kompetent och erfaren personal och vissa av personalen har DBT -utbildning och Case Manager utbildning. Enheten har sedan år 7 instruktörer i Bergenmodellen. Modellen kommer ursprungligen ifrån Klinikk for sikkerhets-psykiatri vid Haukland Universitetssjukehus i Bergen, Norge. Modellen är till för att förebygga och bemöta hot och våldssituationer. Med syfte att bygga goda relationer mellan patienter och personal. Det är en fyradagars kurs inom alla yrkeskategorier. Kursledarna består av yrkesverksamma sjuksköterskor och skötare från klinikens avdelningar. Det behövs inga förkunskaper för att gå kursen. All personal har fått utbildning samt repetitionstillfällen regelbundet. På enheten i Nacka finns idag tre Bergeninstruktörer. Enheten har nära samverkan med Nacka/Värmdö kommun samt Carema Hjärnhälsa i Nacka/Värmdö som bedriver öppenvård. Vi har även ett gott samarbete med socialtjänst, mödravård och BVC så att vi kan hjälpa till att stötta gravida och spädbarnsföräldrar i ett tidigt skede, Mor och barngrupp. Teamet träffas en gång per månad. Vi har även inom organisationen en äldrepsykiatrisamordnare och ute på varje enhet finns det en representant. BISAM brukarinflytandesamordnare, håller i patientforum som äger rum på varje enhet en gång per vecka. Där får våra patienter träffa chefssjuksköterska och framföra både ros och ris. Det som framkommer på patientforum lyfts sedan upp av BISAM till klinikledningen. Nacka har sedan många år arbetat med barnsamtal. Psykiatri södra har en barnsamordnare. Psykiatri södra har efter att patientsäkerhetslagen kom år 11 infört en patientsäkerhetsambassadör på varje enhet.

3 På enheten arbetar vi med kontaktmannaskap, patientansvarig sjuksköterska och patientansvarig läkare i team runt patienten. Inom tre dagar görs en vårdplan tillsammans med patienten. Genomsnittet för vårdtid hos oss är 15 dygn men varierar. Personaltätheten ser ut som följande: Dagtid 6 personal minst 1 sjuksköterska, kvällstid personal minst en sjuksköterska och natt 3 personal minst 1 sjuksköterska. Könsfördelningen är hälften män och hälften kvinnor. Vi ville gå med i genombrottsprojektet för att höja vårdkvalitén och förbättra patienternas upplevelser av tvångsvården. Avdelningen har sedan många år en låg frekvens av tvångsåtgärder och ett av målen är också att upprätthålla kunskap och rutiner vid akuta tvångsåtgärder. Vi vill bland annat förbättra informationen till patienten samt införa avlastningssamtal. Mål SKL - Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder Målområde: 1 * 75% av alla patienter som kommer till avd ska skatta VAS 7 på upplevelse av ett tryggt bemötande från personal. Delmål målområde 1 * 1% av våra patienter ska känna till vilka kontaktpersoner de har. * 1% av våra patienter ska känna till att aktiviteter finns att tillgå. SKL - Att förbättra patientens upplevelse av tvångsåtgärder Målområde: * 1% av alla patienter som varit med om en tvångsåtgärd skall erbjudas ett avlastningssamtal av personal. * 1% av personalen ska ha kunskap om klinikens kliniska riktlinjer för tvångsåtgärder. SKL - Att utveckla kunskapen och förbättra kvalitén vid användandet av tvångsåtgärder Målområde: 3 * 1% av all ordinarie personal skall ha kunskap om LPT-lagen. *Vid 1% av tillfällen med tvångsåtgärder ska avdelningspersonalen ha strukturerad genomgång av händelsen. Delmål målområde 3 * 1% av all ordinarie personal skall genomgå a dagars utbildning enligt Bergenmodellen - se bifogad information * 1% av all extra personal skall erbjudas en 1dagsutbildning enligt Bergenmodellen.

4 Förändringar som testats Testcykel 1 Målområde 1 Välkomstpaket Testcykel 1.1 Målområde 1 Välkomstpaket Testcykel Testcykel 3 Målområde 1 Målområde 1 VAS-skala Infotavla Testcykel 3.1 Målområde 1 Infotavla Testcykel Testcykel.1 Testcykel 5 Målområde 1 Målområde 1 Målområde 3 Morgonsamling Morgonsamling LPT Testcykel 5.1 Målområde 3 LPT Testcykel 6 Testcykel 7 Målområde 3 Målområde 1 Extra personal Morgonsträck Testcykel 8 Målområde 3+ Repetition Testcykel 9 Testcykel 1 Testcykel 11 Testcykel 1 Testcykel 13 Målområde 1 Målområde 1 Målområde Målområde 1 Målområde 1 Promenad Anhörigsamtal Avlastningssamtal Barnsamtal Bemötande Resultatt Tvångsåtgärder Nacka PVE avd 3 antal år 11 antal år Bältesläggning: Avskillning: Tvångsinjektion: Inskränkt elektronisk kommunikation: När vi tittar på resultatet av tvångsåtgärder så kan vi tydligt se att a våra tvångsåtgärder har ökat i år (1jan 31aug) jämfört med år 11. I nuläge så har 8 patienter erhållit någon form av tvångsåtgärd. Av A dessa tvångsåtgärder så har 16st ägt rum under jourtid. SKL - Att minska behovet och därmed d användandet av tvångsåtgärderr

5 Målområde: 1 * 75% av alla patienter som kommer till avd ska skatta VAS 7 på upplevelse av ett tryggt bemötande från personal. Bemötande: I testcykel 13 bemötande, så vi har intervjuat 15 patienter. Patienterna har fått skatta sin upplevelse av personalens bemötande med hjälp av VAS-skala -1 är ett oacceptabelt och negativt bemötande och 1 är ett utmärkt bemötande. Resultatet blev att 8% av våra patienter skattar minst 7 på VAS-skalan. Vårt mål är uppnått. VAS-skala: Under mars april arbetade vi med testcykel. En sjuksköterska beställde hem VAS-skalor. All dagpersonal fick sedan en VAS-skala samtidigt som sjuksköterskan gav en kort information och beskrivning om hur skalan skall användas. VAS -skala har vi använt i flertal cyklar där mätning varit aktuellt. All dagpersonal har fått utbildning och vårt mål är uppnått. Delmål * 1% av våra patienter ska känna till vilka kontaktpersoner de har. Välkomstpaket: I mars 1 började vi med testcykel 1. Det var svårt att få medarbetare att vara delaktiga i projektet. Alla våra patienter som kommer till avdelningen får en välkomstbroschyr. I den finns information om avdelningens regler, rutiner samt namn på kontaktpersoner. Vi har intervjuat patienter och vår första mätning resulterade i att 1% av våra patienter får broschyren. För att underlätta för personalen så gjorde man välkomstbroschyren lättillgänglig dvs att vi gjorde färdiga mappar för nya patienter. Vi följde upp denna, testcykel 1.1 under augusti 1, för att se om vi fortsatt med att ge våra patienter välkomstbroschyren. Vi intervjuade patienter och resultatet blev att 9% fått broschyren. Den patient som svarat vet ej, hade nyligen fått ECT-behandling vilket bidrar till en försämring i resultatet. Men vi ser vårt mål som uppnått. * 1% av våra patienter ska känna till att aktiviteter finns att tillgå. Infotavla: Under april-maj 1 så började vi med testcykel 3. Vi satte då upp en informationstavla på väggen i korridoren på avdelningen. Information om aktiviteter som finns att tillgå på avdelningen är lättläst och den sitter väl synlig för patienter och närstående. För att kunna mäta och se om våra patienter ser vår infotavla så lämnade vi ut en enkät. Vår första mätning resulterade i, se bilaga 1. När vi tittar på tidigare resultatet i testcykel 3, jämför det med vårt nya resultat i testcykel 3.1 som vi gjorde under juni månad 1 så kan vi se att vår förändring lett till en förbättring. Det är betydligt fler patienter som har vetskap om våra aktiviteter. Vårt mål är uppnått. Våra patienter vet att aktiviteter finns att tillgå även om resultatet inte är 1% på varje fråga i enkäten. Morgonsamling:

6 Under april-maj 1 började vi med testcykel. För att få in morgonsamling som rutin på vardagar så har vi lagt till den på dagordningen och varje morgon utses en ansvarig person. För att det ska bli tydligt för patienterna så har vi på vår personaltavla i korridoren skrivit dit namn på den som håller i morgonsamlingen. En stund före morgonsamlingen går en personal runt på avd och meddelar alla patienter att det äger rum. På morgonsamlingen berättar vi om vad det är för dag, vem som har namnsdag, vilka som jobbar, vad som händer under dagen, ibland läser någon en dikt, ibland samtalar man kring en aktuell händelse i omvärlden. Under den här testperioden har all personal hjälpts åt. Vi har registrerat hur många patienter som finns på avd och hur många som deltagit på morgonsamlingen. För att kunna jämföra resultatet så har vi haft en uppföljning under juni-augusti 1 och gjort en testcykel.1. När vi tittar på resultatet så kan vi se att intresset ökat. Det vi kan se är att våra patienter kommer upp på morgonen och får bättre struktur på dagen. Morgonsamlingen är numer en stående aktivitet på vardagar som uppskattas mycket av våra patienter och följs av samtlig dagpersonal. Vårt mål är uppnått. Morgonsträck: I augusti 1 började vi med testcykel 7. Vi bestämde att vi skulle ha det på tisdagar och torsdagar, de dagar som det finns lite mer utrymme på. På anslagstavlan finns det information om morgonsträck. Vi påminde även våra patienter på morgonsamlingen. En del personal är negativa till att hålla i morgonsträck vilket också påverkar resultat. När vi tittar på resultatet så kan vi se att det har varit svårt att få morgonsträck att fungera. Det kan bero på att aktivitetsrummet ligger utanför avdelningen och att det ofta krockar med samtal och minimal bemanning. Men vi kan se med hjälp av VAS-skala som patienten fått fylla i före och efter morgonsträck att de 1 patienter som deltagit mått bättre efter och varit positivt inställda till morgonsträck. Vårt mål är ej uppnått. Vi kommer inte att kunna införa detta i nuläge men har som förslag att lägga till det tillsammans med morgonsamlingen två dagar i veckan. Uppföljning planeras till LS. Promenad: Under maj augusti 1 arbetade vi med testcykel 9. Vi har valt att ha en stående tid varje dag kl förutom på onsdagar då personalen har APT. På morgonen utses en ansvarig person för promenaden. Patienterna får information om vem som är ansvarig för detta på morgonsamlingen. Information finns även på vår personaltavla i korridoren så att det blir tydligt för alla. Personalen som går ut på promenad ska ha civil klädsel på sig. Vi mätte hur många patienter som följde med ut på promenad. Patienten fick även fylla i en VAS-skala om välbefinnandet före och efter promenaden. Resultatet blev att 9% av patienterna fick ett ökat välbefinnande efter en promenad. Promenad varje dag med personal är numer en stående aktivitet på vår avdelning. Under den här testperioden har all personal, även sommarvikarier varit delaktiga i projektet. Vårt mål är uppnått. Anhörigsamtal: I maj-juni arbetade vi med testcykel 1. Vi är eniga om att ett nära samarbete med anhöriga/

7 närstående är otroligt viktigt för patientens vård och tillfrisknande. Här har vi i vården möjlighet att få information om patienten och dennes liv. Anhöriga får information och har möjlighet att vara delaktiga i vårdprocessen. Under testperioden erbjöd vi 17 patienter utav 1 anhörig/närståendesamtal. Det var 11 samtal som ägde rum, 6 patienter tackade nej. Fyra patienter har ej erbjudits. Vi samtalade kring orsak till detta och kom fram till att det lätt missas på återkommande patienter som redan har haft samtal på avdelningen samt har kontinuerlig kontakt med kommun och öppenvård. Se bilaga. Vår vision är att vi ska bli bättre på att erbjuda alla våra patienter anhörig/närståendesamtal inom tre dagar. Vi har diskuterat under cykelns gång och kommit fram till att vi behöver ha en ansvarig person för att få samtalen till stånd. Teamets känsla är att personalgruppen är positivt inställda till denna förändring och uppföljning är planerad till LS Vi har nästan uppnått vårt mål. Barnsamtal: Under maj juni 1 har vi arbetat med testcykel 1. Vi uppmärksammar barn som lever tillsammans med en sjuk förälder/vuxen. Vi frågar alla patienter om de har/lever med barn i samband med att vi gör vårdplan. På enheten i Nacka har vi en psykolog som är ansvarig för barnsamtal. Personalen samt läkaren kontaktar psykologen vid behov. När vi tittar på resultatet så kan vi se att av 19 patienter så har 1 utav dem barn/bonusbarn. Alla 1 patienter har erbjudits barnsamtal varav 5 samtal har ägt rum under testperioden. V.g se bilaga 3. Vår vision är att barnsamtal ska kvarstå som en rutin i vårt arbete. Vårt mål är uppnått då 1% blivit erbjudna barnsamtal. SKL - Att förbättra patientens upplevelse av tvångsåtgärder Målområde: * 1% av alla patienter som varit med om en tvångsåtgärd skall erbjudas avlastningssamtal av personal. Avlastningssamtal: Testcykel 11 arbetade vi med under juni 1. Två personal var först på utbildning i hur man kan utföra avlastningssamtal. Sedan förankrades information till övrig personal på enheten. Tanken är att all personal skall kunna utföra ett avlastningssamtal. Syftet med avlastningssamtal: *Att återupprätta den terapeutiska relationen och skapa förståelse *Att hitta ett sätt att hantera de möjligheter och svårigheter som är knutna till situationen. *Att lindra akuta och förebygga bestående negativa effekter av den traumatiska händelsen. Teamets känsla är att majoriteten av personalgruppen är positivt inställd till att införa avlastningssamtal som en rutin i vårt arbete. Vi hade ingen utformad mall för samtalen utan vi använda oss av tidigare frågor och lät sedan enbart patienten få tala fritt. Våra frågor: 1. Vad anser patienten var positivt/negativt innan tvångsåtgärden genomfördes?. Vad anser patienten var positivt/negativt under tvångsåtgärden?

8 3. Vad anser patienten var positivt/negativt efter tvångsåtgärden?. Hur uttrycker sig patienten generellt om att ha erhållit en tvångsåtgärd? Under testperioden deltog två patienter, de har haft avlastningssamtal med personal. Patienterna beskriver en positiv känsla, såsom ökad förståelse för tvångsåtgärden. Patienterna upplevde att de fick en möjlighet att bearbeta händelsen. Vg se bilaga. Vårt mål är uppnått. * 1% av personalen ska ha kunskap om klinikens kliniska riktlinjer för tvångsåtgärder. Repetition: Under maj augusti arbetade vi testcykel 8. Denna går under målområde +3. Vi bestämde att kvällspersonalen går på träning direkt efter sin rapport eftersom att kvällspersonalen ej är inbokade på uppdrag. Repetitionstillfällena äger rum varannan onsdag kl Enhetens båda avdelningar tränar tillsammans. Någon av kurs ledarna i Bergenmodellen är närvarande vid träningstillfället. Under dessa 5 minuter så tränar vi ex på fasthållning, bältesläggning, larmrutiner vem som gör vad vid en akut situation. Vissa gånger går vi igenom en händelse där vi har möjlighet att reflektera och ventilera. Under vår testperiod ser vi en stor ökning av närvaron vid träningstillfällena. För att kunna mäta så jämförde vi antal deltagare från 11års då vi saknade struktur. Vi är nöjda med resultatet. Förändringen är införd och våra träningstillfällen är en stående aktivitet på agendan och känd av all personal på avd 3. Vårt mål är uppnått. SKL - Att utveckla kunskapen och förbättra kvalitén vid användandet av tvångsåtgärder Målområde: 3 * 1% av all ordinarie personal skall ha kunskap om LPT-lagen. Under maj månad arbetade vi med testcykel 5. Vi lämnade ut frågeformulär Vad vet du om tvångsåtgärder? För att kunna mäta och se om våra kunskaper förändrats så hade vi en uppföljning under veckor i augusti. Resultatet visade sig att våra kunskaper hos personalen blivit bättre. Vg se bilaga 5 Vårt mål är nästan uppnått. Delmål målområde 3 * 1% av all extra personal skall erbjudas en-dagsutbildning enligt Bergenmodellen - se bifogad information Testcykel 6 arbetade vi med under maj juni. Vi bjöd in all extra personal till endagsutbildning enligt Bergenmodellen. Utav 1 kallade deltog 11 personer. Vi hade teori på förmiddagen och fysträning på eftermiddagen i vårt aktivitetsrum. Vi knåpade ihop ett frågeformulär med 5 frågor se bilaga 6. Vi lämnade ut enkäten före samt efter avslutad utbildning.

9 När vi tittar på resultatet så ser vi att utbildningen gav ökad kunskap hos vår extra personal. Vi behåller denna förändring och kommer att genomföra utbildningen varje år. Vårt mål är uppnått. *1% av all ordinarie personal skall genomgå fyra- dagars utbildning enligt Bergenmodellen. Här har vi anmält de i personalgruppen som inte gått utbildning till kursen som hålls i november 1. Vårt mål är ej uppnått men vi har en planering. *Vid 1% av tillfällen med tvångsåtgärder ska avdelningspersonalen ha strukturerad genomgång av händelsen. Vårt mål med att avdelningspersonalen ska ha strukturerad genomgång av händelsen har vi sparat till LS. Diskussion Vår tanke är att helhetssyn, struktur, tydlighet och ökad kunskap ger patienter bättre förutsättningar att känna trygghet och därmed minimerar risken att hamna i en situation som leder till tvång. Vår känsla är att vi börjar få en god struktur på avdelningen med hjälp av våra cyklar. Teamets känsla är att många i personalgruppen är nöjda. Det finns ett fåtal som har ett ointresse och det är samma personer som har ett starkt motstånd till förändringar. I och med arbetsförändringarna kan vi tydligt se att det krävs mer närvaro och engagemang av oss i personalgruppen samtidigt som det ger en tillfredställelse i arbetet med patienterna. Testcyklarna har bidragit till att vi blivit mer uppmärksamma på hur vi arbetar på vår avdelning. Vi ser tydligare vart det finns brister och vad det är vi behöver förändra och jobba med. Vi har haft kontakt med socialstyrelsen angående vår enkät: Vad vet du om tvångsåtgärder se bilaga 5. Detta gjorde vi för att få synpunkter på enkäten samt eventuella förslag till korrektur/ändringar. Bifogar svar från Socialstyrelsen se bilaga.7. Vi har inte haft någon kontakt med socialstyrelsens jurist angående vår enkät för extra personal. Vi är väl medvetna om att våra tvångsåtgärder har ökat under år 1. Ökningen beror troligtvis på att vi haft en ökning av vårdkrävande patienter. SKL - Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder Teamet har känslan av att strukturen blivit bättre för både patienter och personal. Med hjälp av välkomstbroschyr och informationstavla så kan patienten själv hålla reda på exempelvis måltider och aktiviteter. Många patienter som tidigare glömts bort pga att de ex legat på sängen har fångats upp med hjälp av tydlig och tillgänglig information. Vas skalan har varit ett enkelt hjälpmedel för att kunna mäta olika saker. Vi har haft stor användning av vas skala.

10 Det är svårt att fånga upp barnen kring våra patienter. Vi tror att det beror på att patienten känner skuld och skam i att vara psykiskt sjuk och att vara inlagd på en slutenvårdsavdelning. Därför är det viktigt att vi som personal är medvetna om detta. SKL - Att förbättra patientens upplevelse av tvångsåtgärder När vi samtalar kring patientens upplevelse så kommer vi fram till att mycket beror på hur vi bemöter och hanterar situationen kring händelsen. Det har sedan tidigare alltid funnits en kultur att vi på avdelningen har fångat upp patienten efter en tvångsåtgärd. Efter testcykeln har vi blivit mera medvetna om hur viktigt det är med en struktur och rutin kring tvångsåtgärden. Numera försöker vi få med all personal att förstå vikten av att patienten får ett avlastningssamtal utifrån sin upplevelse. När vi diskuterar framkommer det att det återigen är svårt att få all personal engagerade i denna fråga. Det som har blivit synligt är att även de patienter som bevittnat tvångsåtgärden kan behöva samtal. Detta har vi alla i gruppen uppmärksammat under projektets gång. Den delen försöker kursledare i Bergenmodellen synliggöra under repetitionstillfällen. Vi ser också att vi behöver chefernas stöd i att uppmuntra personalen att gå på träningstillfällen i Bergenmodellen. SKL - Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder I vårt förbättringsarbete delade vi ut en enkät som innehöll frågor om LPT-lagen. Det vi märkt av resultatet är att flera i personal gruppen har brister i kunskap gällande LPT-lagen. Slutsatsen vi drar av det är att vi återkommande måste ha utbildningar och informationsmöten samt att uppdatera vikarier. När vi arbetat med detta uppkom diskussion att vi inte gjort några mätningar av det informella tvånget. Vi vet att det förekommer även hos oss. Ett exempel är att för ca tre år sedan då rökrummet fortfarande fanns kvar observerade vi alla patienter som kom till avdelningen och de fick inte lämna avdelningen på timmar. Även de som vårdades frivilligt. Vi hänvisade då till att vi behövde lära känna patienten. När rökrummet försvann och patienterna ville lämna avdelningen för att röka, insåg vi att den regeln var ohållbar samt olaglig. Numera görs en individuell bedömning på alla nya patienters utgång. Så här involverade vi patienter och deras närstående Under projektet så har vi informerat våra patienter på morgonsamlingen. Vi har haft en stor anslagstavla med aktuell information om SKL-projektet väl synlig för både patienter och anhöriga. Chefssjuksköterska och Brukarinflytandessamordnare (BISAM ) har vid varje patientforum, i gång per vecka informerat patienterna om pågående projekt på avdelningen. Våra patienter och anhöriga har varit delaktiga på våra cykelturer och svarat på enkäter samt blivit intervjuade.

11 Sammanfattning av projekt tiden så här långt Vi har i detta projekt lagt vikten vid att få grundläggande saker att fungera på avdelningen, såsom morgonsamling och tydlig information till patienten. Patienten skall känna sig välkommen och få ett tryggt bemötande av en empatisk och kunnig personal. Fokus för oss i teamet har varit att uppmärksamma helheten runt patienten och dennes nätverk för att höja vårkvalitén. Övriga kommentarer Vår plan är att ha en uppföljning, LS under våren 13. Obs: Vår enkät till extra personal Bilaga 1 - Infotavla Bilaga Anhörigsamtal Bilaga 3 Barnsamtal Bilaga Avlastningssamtal Bilaga 5 LPT Bilaga 6 Extra personal Bilaga 7 Svar från socialstyrelsens jurist angående vår enkät, bilaga 5.

12 Bilaga 1. Resultat av testcykel 3 Infotavla. 1 patienter har deltagit vid v varje mätning. 1. Har du vetskap om att det finns ett e aktivitetsrum? Resultat vid uppföljning av testcykel t Infotavla 1. Har du vetskap om att det finns ett aktivitetsrum? Nej 5% Nej 5% Ja 75% Ja 75% Resultat av testcykel 3 Infotavla. Har du utövat någon aktivitet i aktivitetsrummet? Nej 58% Ja % Resultat vid uppföljning av testcykel t 3..1 Infotavla. Har du utövat någon aktivitet i aktivitetsrummet? Ja 33% Nej 67%

13 Resultat av testcykel 3 Infotavla 3. Har du vetskap om Patientforum? Nej % Ja 58% Resultat vid uppföljning av testcykel t 3..1 Infotavla 3. Har du vetskap om Patientforum? Nej 5% Ja 75% Resultat av testcykel 3 Infotavla. Har du deltagit i Patientforum någon gång? Nej 58% Ja % Resultat vid uppföljning av testcykel t 3..1 Infotavla. Har du deltagit i Patientforum någon gång? Nej 33% Ja 67%

14 Resultat av testcykel 3 Infotavla 5. Har du vetskap om att det finns ett hobbyrum på avd? Nej % Ja 1% Resultat vid uppföljning av testcykel t 3..1 Infotavla 5. Har du vetskap om att det finnss ett hobbyrum på avd? Nej % % Ja 1% Resultat av testcykel 3 Infotavla 6. Har du haft nytta av hobbyrummet? Ja % Nej 58% Resultat vid uppföljning av testcykel t 3..1 Infotavla 6. Har du haft nytta av hobbyrummet? Nej 5% Ja 75%

15 Resultat av testcykel 3 Infotavla 7. Har du blivit erbjuden promenad med personal? Nej % Ja 58% Resultat vid uppföljning av testcykel t 3..1 Infotavla 7. Har du blivit erbjuden promenad med personal? Nej 8% Resultat av testcykel 3 Infotavla Ja 9% 8. Har du varit på promenad med personal? Nej % Ja J 58% Resultat vid uppföljning av testcykel t 3..1 Infotavla 8. Har du vart påå promenad med personal? Nej 33% Ja 67%

16 Bilaga. Resultat av testcykel 1 Totalt har 1 patienter deltagit i testet.. Anhörig/närståendesamtal Antal patienter: 11 6 Anhörig/närståendesamtal som ägt rum: Patienter som tackat nej: Patienter som EJ tillfrågats: När vi tittar på resultatet så ser vi tydligt att inte alla patienter erbjudss anhörig/närståendesamtal. Vi samtalarr kring orsak till dettaa och kommer fram till att det lätt missas på återkommande patienter som redan har kontinuerligk g kontakt med kommun och öppenvård. Vi ser också att en del av patienterna som tillfrågas tackar nej n av olikaa anledningar ex: patienten vill inte blanda in familjen/närstående, kort inläggning det t hinns inte med innan utskrivning. En del patienter uttrycker att de inte vill vara till besvär eller att anhöriga/närstående inte har tid, de har fullt upp med sitt. Det framkommer ofta vid samtalet att både anhöriga och patienter uppskattar delaktighet i vården. Det är av stort värde för både patienten, anhöriga/närstående och vårdgivaren att byta information med varandra. Vilket i sinn tur borde leda till bättre vård. Bättre vård kan i sin tur leda till mindre tvångsåtgärder.

17 Bilaga 3. Resultat av testcykel 1 Barnsamtal Testcyke el 1 Barnsamtal! Totalt antal Patienter som har barn/ bonusbarn Barnsamtal som har ägt rum: Patienter som erbjudits barnsamtal: Patienter som EJ har barn: När vi tittar på resultatet så kan vi se att av 19 patienter så har h 1 barn/bonusbarn. Alla 1 patienter har erbjudits barnsamtal varav fem samtal harr ägt rum. Många av våra patienter upplever det som negativt att blanda in barnen i sin sjukhusvistelse. En del är rädda för attt det blir en negativ följd ex: att barn mår sämre av att få veta, belastning för barnen. Enn del föräldrar tolkarr det som att socialtjänsten per automatik blir inkopplade i samband med inläggning inom heldygnsvården. En del föräldrar tror att det är onödigt att ha barnsamtal för mindre barn ochh där av tackat nej. Vid vissa tillfällen så har patientenn önskat samtal medans deras tonårsbarn tackat t nej. Vi har även hamnat i ettt läge där bara en utav vårdnadshavaren tackat ja medans den andre tackat nej. (vid gemensam vårdnad måste båda föräldrarnaa godkänna att barnsamtal äger rum.) Patienter och barn som haft samtal harr uttryckt sig mycket positivt ochh uppskattar att det ägt rum. En tonårsdotter talar om för personalen efter samtal att honn känner sig trygg med att hon blir hörd och sedd och inte bortglömd i samband med att a hennes mamma blivit inlagd. Känner också en trygghet i att veta vart och av vem som hennes mamma blir omhändertagen av. Teamets upplevelse är att samarbete med patientens familj ger g ökad kunskap och ger en bättre vård för patienten som i sin tur borde leda till en minskning av tvångsåtgärder.

18 Bilaga. Avlastningssamtal 1 Psykospatient - Tvångsåtgärd = Bältesläggning 1. Vad anser patienten var positivt/negativt innan tvångsåtgärden genomfördes? Positivt: Negativt: Patienten var barfota, ville kunna lämna fotavtryck, om jag skulle bli dödad, så kunde folk ändå se att jag varit där. Patienten såg en spik i persiennen på sitt rum som hon trodde var en kamera och hon kände sig utlämnad. Utstående glaskonst på väggen gjorde mig rädd, trodde dom skulle komma ut och döda mig.. Vad anser patienten var positivt/negativt under tvångsåtgärden? Positivt: Bra kommunikation mellan personalen och patienten under bältesläggningen. Det var ej onödigt mkt våld med tanke på hur hon mådde. Negativt: Såg faror överallt. Kände sig trängd. Patienten använde sig av fula ord och kände en aggressivitet som hon aldrig känt förut. Kosochte fult arabiskt könsord det bara kom. Fast hon inte kan arabiska. 3. Vad anser patienten var positivt/negativt efter tvångsåtgärden? Positivt: Negativt: Att få samtal om händelsen

19 . Hur uttrycker sig patienten generellt om att ha erhållit en tvångsåtgärd? Positivt: Patienten har full förståelse att personalen kan bli tvungna att använda sig av tvångsåtgärder. Negativt: Jobbig upplevelse. Kände trygghet efteråt när hon mådde bättre. Avlastningssamtal Självskadepatient - Tvångsåtgärd = Bältesläggning 1. Vad anser patienten var positivt/negativt innan tvångsåtgärden genomfördes? Positivt: Negativt: Patienten dunkade huvudet mot fönstret. Ångestfylld ej kontaktbar.. Vad anser patienten var positivt/negativt under tvångsåtgärden? Positivt: Negativt: Kände sig trygg med att personalen hindrade henne från att göra sig illa. 3. Vad anser patienten var positivt/negativt efter tvångsåtgärden? Positivt: Negativt: Att patienten får extra tillsyn.. Hur uttrycker sig patienten generellt om att ha erhållit en tvångsåtgärd?

20 Positivt: Negativt: Patienten tycker att det är bra att det finns tvångsåtgärder att tillgå då hon får blackout. Patienten känner personalen väl

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 157 Beta Avd 67 NÄL, Trollhättan Syfte med deltagandet i Genombrott Teammedlemmar Förbättra den psykiatriska Överläkare Cecilia Mircica. cecilia.mircica@vgregion.se

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 9, Genombrottsprogram 1, Barn och ungdomspsykiatriska kliniken, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 137, Avd. Kompassen, Haninge Psykiatriska vårdenhet Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård

Läs mer

Projektrapport Bättre vård - mindre tvång

Projektrapport Bättre vård - mindre tvång Projektrapport Bättre vård - mindre tvång Team 155 Psykiatrin avdelning 4/TNE Norrlands Universitetssjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 22 PIVA Malmö Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Avdelningschef

Läs mer

Sammanfattning. Bättre vård mindre tvång. Psykiatriska heldygnsvården, region Gotland PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III.

Sammanfattning. Bättre vård mindre tvång. Psykiatriska heldygnsvården, region Gotland PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III. Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 49 Visby Psykiatriska heldygnsvården, region Gotland Ann-Sofie Eriksson, sjuksköterska Josephine Rehnberg, psykiatrisjuksköterska

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 45 Deltagande team Barn- och ungdomspsykiatrins akutavdelning Vänerviken, Vänersborg Kontaktperson: Lillemor Forsberg, Vårdenhetschef

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång. Teammedlemmar

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång. Teammedlemmar Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 1 södermalm Stockholm Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 142 Kalmar Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Pia Hultgren,

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 42, Division psykiatri, Rättspsykiatriska enheten, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Brukarinflytande-samordnare, BISAM Psykiatri Södra Stockholm STOCKHOLM LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE Innehåll Allmänt... 3 Förutsättningar för intagning

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Psykiatrin Södra Innehållsförteckning Allmänt Allmänt...3 Förutsättningar för intagning enligt LPT...4 Hur länge kan man vårdas under tvång?...6

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 8, BUP avdelning 40 Universitetssjukhuset i Linköping Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

Bättre vård mindre tvång del 2

Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Stockholm Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Stockholm Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 117 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Enhetschef Hans Ihrfors

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen

VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen PSYKIATRISKA KLINIKEN Psykiatriska avdelningen 01/2015 Ålands hälso och sjukvård PB 1055, AX 22111 Mariehamn Telefon: +358 (0)18 5355 info@ahs.ax, www.ahs.ax Välkommen

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 140 Team 140 kommer från avdelning 62 på Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö och vårdar patienter med främst neuropsykiatriska diagnoser. Syfte med

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 177 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Skötare Erik

Läs mer

Handlingsplan för år 2015

Handlingsplan för år 2015 Mall-ID 111115 Handlingsplan minskat behov av Handlingsplan för år 2015 Prestationsmål B2 minska behovet av tvångsåtgärder Landstinget Gävleborg Division medicin/psykiatri - Vuxenpsykiatri Arbetsgruppen

Läs mer

Innehållsförteckning.

Innehållsförteckning. 1 2 Innehållsförteckning. sida Teamets medlemmar 3 Sammanfattning 3 Områdesbeskrivning 3 Problembeskrivning 3 Syfte och mål 4 Mätningar 4 Förändringar 4 Resultat 5 Hur går vi vidare 5 Reflektion 5 3 Förändringsarbetets

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Gunnel 59 år är uppväxt i Fromheden och bor nu i hus i Norsjö. Hon är utbildad undersköterska

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) remissvar till Socialdepartementet

Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) remissvar till Socialdepartementet LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-10-29 20 (34) Dnr CK 2012-0209 187 Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU

Läs mer

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Samverkansprojekt Sollefteå sjukhus - slutenvården Primärvård i Sollefteå och Kramfors kommun Äldreomsorgen i Sollefteå och Kramfors kommun Pågår april

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet April 2015 Om oss Anorexi-Bulimiverksamheten Anorexi-Bulimiverksamheten vid Drottning Silvias Barn-och Ungdomssjukhus består av tre enheter. Förutom dagvårdsavdelningen

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Slippa vara rädd för sjukvården

Slippa vara rädd för sjukvården Slippa vara rädd för sjukvården Enkät med ME/CFS-sjuka i Norrland Gjord av RME Västernorrland, med medlemmar över hela Norrland Mer än åtta av tio saknar kunskap om sjukdomen hos sina läkare. Väntan på

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Område 6 Med detta informationshäfte

Läs mer

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet PIF - Telefontillgänglighet Nacka öppenvårdsmottagning Ett arbete gjort av: Jonny Larsson, Marie Haking, Helena Ruokonen-Johansson, Lena Thörner, Karin Wohlmer Tel: 08-718 66 00 Telefontillgänglighet på

Läs mer

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Östersund. Jag sitter med i Brukarrådet för Område Psykiatri

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 4, Avd 25, Norra Stockholms Psykiatri (NSP) Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 143 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Team medlemmar Samordnare,

Läs mer

Välkommen till dialysmottagning 130 Information till patient och närstående

Välkommen till dialysmottagning 130 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till dialysmottagning 130 Informationen ska vara en vägledning för dig under din vårdtid hos oss. Är det något du undrar över - tveka inte att fråga personalen!

Läs mer

Inspektion av Stockholms läns landsting, Norra Stockholms Psykiatri, S:t Görans sjukhus, avdelning 5, den 20-21 mars 2013

Inspektion av Stockholms läns landsting, Norra Stockholms Psykiatri, S:t Görans sjukhus, avdelning 5, den 20-21 mars 2013 PROTOKOLL NPM-enheten Dnr 1491-2013 Sid 1 (8) Inspektion av Stockholms läns landsting, Norra Stockholms Psykiatri, S:t Görans sjukhus, avdelning 5, den 20-21 mars 2013 Inledning På uppdrag av justitieombudsmannen

Läs mer

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Att göra veckans arbete under veckan Deltagare: Ing-Marie Wallgren Catarina Boqvist Ingegerd Blomqvist Göran Stjärnholm Valborg Palmgren 1 Verksamhetsområde

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Skånevård Sund Division Psykiatri

Skånevård Sund Division Psykiatri Skånevård Sund Division Psykiatri Datum 2015-08-13 1 (7) Dokumentation av Workshop från Inflytandedagen 29/5 2015 I workshopen ingick medarbetare inom Division psykiatri, patienter, närstående och andra

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Värdebaserad praktik. Att arbeta med patienter/brukare/klienter med psykisk ohälsa

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Värdebaserad praktik. Att arbeta med patienter/brukare/klienter med psykisk ohälsa Värdebaserad praktik Att arbeta med patienter/brukare/klienter med psykisk ohälsa Dagens föreläsning Lite etisk teori Värdebaserad praktik Forskning: Etiska överväganden i psykiatrin Etiska utmaningar

Läs mer

Ledningskraft Beslutsstöd för sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård i nordöstra Skåne.

Ledningskraft Beslutsstöd för sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård i nordöstra Skåne. 1 Medverkande: Kristianstad kommun Hässleholm kommun Bromölla kommun Perstorp kommun Ö Göinge kommun Osby kommun ASIH Region Skåne 2014-05-27 Till Ann Danielsson, utvecklingsledare Region Skåne Ledningskraft

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Målsättning Övergripande mål Avancerad tillgänglighet Det vill säga att patienten ska få vård på rätt vårdnivå inom 3 dagar.

Målsättning Övergripande mål Avancerad tillgänglighet Det vill säga att patienten ska få vård på rätt vårdnivå inom 3 dagar. Inledning Vårdcentralen Törnrosen har haft ett stort underskott på personal. Detta har lett till att vi tvingats se över vårt arbetssätt och inleda ett förändringsarbete redan innan vi gick kursen Bra

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina

Läs mer

Del I, Lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT

Del I, Lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT 1 Innehåll Inledning, 1 Del I, Lagen om psykiatrisk tvångsvård - LPT, 2-17 Förutsättningar för tvångsvård, 2-3 Beslutsöversikt vid LPT, 4-7 Konvertering, övergång från HSL till LPT, 7-8 Hur ska vi undvika

Läs mer

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Utbildningen är öppen för i församling anställda pastorer, präster och diakoner samt personer med annan lämplig bakgrund som på volontärbasis arbetar i församling

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 166 Allvårdsenheten Nyköping Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Välkommen till avdelning 604

Välkommen till avdelning 604 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Geriatrik Sahlgrenska, Högsbo sjukhus Informationen ska vara en vägledning för dig under vårdtiden hos oss. Är det något du undrar över tveka inte att fråga personalen!

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 9068 Vad tycker du om vården? Denna enkät innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen.

Läs mer

Förbud med omedelbar verkan efter skyddsombudsstopp enligt 6 kap. 7 arbetsmiljölagen

Förbud med omedelbar verkan efter skyddsombudsstopp enligt 6 kap. 7 arbetsmiljölagen DN PS120018 2012-06-28 ISG 2012/23004 1 (5) Distriktet i Göteborg Annicka Ohlsson, 010-730 9131 Hans Kirudd, 010-730 9428 Jonas Hamark, 010-730 9549 Hallands läns landsting Box 517 301 80 HALMSTAD Delgivning

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum. För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum. För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010 Kompetensutveckling på För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010 Hej och varmt välkomna till! Vi hoppas och tror att denna föreläsningsserie ska upplevas som mycket givande för dig och dina kollegor.

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Omedelbara omhändertaganden av personer med svårt tvångsmässigt missbruk (jml LVM 13)

Omedelbara omhändertaganden av personer med svårt tvångsmässigt missbruk (jml LVM 13) 2004-08-10 Remissvar från Svenska Psykiatriska Föreningen (SPF) till Socialdepartementets utredning om översyn av tillämpningen av lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), Dir 2002:10,

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Välkommen till avdelning 64

Välkommen till avdelning 64 Välkommen till avdelning 64 Praktisk information Din omvårdnadsansvariga sjuksköterska (OAS) är: Personalen i ditt team är: Morgonmöte hålls varje vardag kl. 08.30 Frukost serveras kl. 08.00 Mellanmål

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

Psykiatrin i sydväst svarar!

Psykiatrin i sydväst svarar! Psykiatrin i sydväst svarar! Slutrapport från utvecklingsarbete för ökad telefontillgänglighet maj 27 Team sydväst bestod av: Kontaktperson: Catharina Mattsson, enhetschef Älvsjö, tel: 8/578 38 95 mail:

Läs mer

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen.

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. VÄLKOMMEN Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. Så här fungerar det för ett barn att bo på Oasen Socialtjänsten har bestämt att du ska bo på Oasen under en viss tid.

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Institutionen för hälsa och lärande Sjuksköterskeprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Kursansvariga OM124G Stina Thorstensson, stina.thorstensson@his.se

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

Klinisk mikrobiologi och vårdhygien, kundundersökning 2012. Utskick: 1. Var arbetar du?

Klinisk mikrobiologi och vårdhygien, kundundersökning 2012. Utskick: 1. Var arbetar du? Klinisk mikrobiologi och vårdhygien, kundundersökning 2012 Tack till alla som deltagit i kundenkäten från Klinisk mikrobiologi och vårdhygien (KMB). KMB har genom detta fått värdefulla synpunkter och viktig

Läs mer

SLUTRAPPORT Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Bra mottagning omgång 9

SLUTRAPPORT Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Bra mottagning omgång 9 SLUTRAPPORT Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Bra mottagning omgång 9 Förbättringsprogram och Team: Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Syfte med deltagandet i förbättringsprogrammet: Förbättra tillgängligheten

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga

Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga Rutin 1 (6) Maj 2015 Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga Bakgrund Den 15 juni 2010 upphävdes Socialstyrelsens kungörelse med föreskrifter om förbud

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE!

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Avdelning 32 SIVA/NAVE Vi är en medicinsk akutavdelning med både vårdplatser, behandlingsrum för trombolysbehandling samt en intermediäravdelning med fyra förstärkta

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång GENOMBROTTSPROGRAM I Bättre vård mindre tvång TEAM 1-19 1 Förord Jag började med att fundera på i vilka möten jag betytt mycket för någon. Möten där jag påverkat andras liv. För hur många hade mötet med

Läs mer

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde 2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Lokala rutiner för tillämpning av tvångsvård mm Barn- och ungdomspsykiatriska länskliniken

Lokala rutiner för tillämpning av tvångsvård mm Barn- och ungdomspsykiatriska länskliniken Lokala rutiner för tillämpning av tvångsvård mm Barn- och ungdomspsykiatriska länskliniken Barn- och ungdomspsykiatriska länskliniken Upprättad 2010-02-03 Ansvarig: Eva Olsson chefsöverläkare Vidi: Birgitta

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade B 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal Uppdaterad januari 2014

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

Trögdshemmets omvårdnadsboende - personalrutiner. Vård- och omsorgsförvaltningen

Trögdshemmets omvårdnadsboende - personalrutiner. Vård- och omsorgsförvaltningen Trögdshemmets omvårdnadsboende - personalrutiner Vård- och omsorgsförvaltningen 2 Bemötande På Trögdshemmet arbetar vi utifrån vård- och omsorgsförvaltningens värdegrund Rätt stöd till ett självständigt

Läs mer

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16 Handlingsplan Då barn misstänks far illa Reviderad 2015-05-16 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning s. 2 Förord s. 3 Vad säger lagen om anmälningsplikt? s. 4 Vad innebär detta i praktiken? s. 4 Vad

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

Samordnad Individuell Plan

Samordnad Individuell Plan Så här fungerar det när en Samordnad individuell plan ska genomföras. Samordnad Individuell Plan En Samordnad Individuell Plan (SIP) ska göras när den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten

Läs mer