Projektrapport 3 september Bättre vård Mindre tvång

Transkript

1 Projektrapport 3 september Bättre vård Mindre tvång Team 111 Avd 3 Nacka psykiatriska vårdenhet Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Chef sjuksköterska: Sara Lillieroos Sjuksköterska: Louise Signer/Nordlöf Skötare: Hanna Eriksson Skötare: Lena Bergman Skötare: Eva-Lotta Melin Medicinskt ansvarig överläkare: Catherine Uden sara.lillieroos@sll.se louise.signer_nordlöf@sll.se hanna.m.eriksson@sll.se lena.ma.bergman@sll.se eva-lotta.melin@sll.se catherine.uden@sll.se Projektets övergripande mål 1. Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder. Att förbättra patienternas upplevelse av tvångsåtgärder 3. Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder Sammanfattning Under de senaste åren så har det skett många organisationsförändringar på vår enhet. Det har medfört oro som i sin tur tagit mycket kraft och energi ifrån personalen. Därför har vi fokuserat på basala förbättringar på avdelningen för att få tillbaka den struktur och motivation som en gång tidigare funnits. Genom struktur, helhetssyn, tryggt bemötande och upprätthällande av god kunskap på avdelningen är vår hypotes att vi behåller låg frekvens av tvångsåtgärder.

2 Bakgrund Psykiatrisk vårdenhet ( PVE ) Nacka består av två akutpsykiatriska avdelningar. Vi bedriver heldygnsvård. Enheten är belägen på Nacka Närsjukhus. I upptagningsområde Nacka/Värmdö bor det ca 13 personer. Avd 31 har 16 vårdplatser, avd 3 har 15 vårdplatser, totalt 31 vårdplatser. Från början var avd 3 en renodlad psykosavdelning, numera har båda avdelningarna blandade diagnoser. På Nacka PVE arbetar sjuksköterskor, skötare i psykiatrisk vård. På administrationen finns läkare, kurator, psykolog, medicinsk sekreterare samt bemanningsansvarig. Utanför avdelningen har vi ett anhörigrum. Det är anpassat för barn med kritor och leksaker. Vi har ett aktivitetsrum där det finns en del träningsredskap, mjuka mattor och pingisbord. All vår verksamhet finns att tillgå i nära anslutning till varandra på plan/våning 3. Under de senaste åren har enheten varit med om en hel del organisationsförändringar. Från och med år 1 ingår vi i en större organisation, Psykiatri södra. Detta innebar ett större upptagningsområde samt schemaförändringar för personalen. Förr i tiden hade vi ett kriscenter, Soteria för unga nyinsjukna psykospatienter. Soteria lades tyvärr ner i samband med att öppenvården privatiserades. Idag saknar vi en mottagning för unga nyinsjukna psykospatienter i vårt upptagningsområde. Sedan år 9 bedrivs den psykiatriska öppenvården i vårt upptagningsområde av Carema Hjärnhälsan som finns på plan. Enheten har en kompetent och erfaren personal och vissa av personalen har DBT -utbildning och Case Manager utbildning. Enheten har sedan år 7 instruktörer i Bergenmodellen. Modellen kommer ursprungligen ifrån Klinikk for sikkerhets-psykiatri vid Haukland Universitetssjukehus i Bergen, Norge. Modellen är till för att förebygga och bemöta hot och våldssituationer. Med syfte att bygga goda relationer mellan patienter och personal. Det är en fyradagars kurs inom alla yrkeskategorier. Kursledarna består av yrkesverksamma sjuksköterskor och skötare från klinikens avdelningar. Det behövs inga förkunskaper för att gå kursen. All personal har fått utbildning samt repetitionstillfällen regelbundet. På enheten i Nacka finns idag tre Bergeninstruktörer. Enheten har nära samverkan med Nacka/Värmdö kommun samt Carema Hjärnhälsa i Nacka/Värmdö som bedriver öppenvård. Vi har även ett gott samarbete med socialtjänst, mödravård och BVC så att vi kan hjälpa till att stötta gravida och spädbarnsföräldrar i ett tidigt skede, Mor och barngrupp. Teamet träffas en gång per månad. Vi har även inom organisationen en äldrepsykiatrisamordnare och ute på varje enhet finns det en representant. BISAM brukarinflytandesamordnare, håller i patientforum som äger rum på varje enhet en gång per vecka. Där får våra patienter träffa chefssjuksköterska och framföra både ros och ris. Det som framkommer på patientforum lyfts sedan upp av BISAM till klinikledningen. Nacka har sedan många år arbetat med barnsamtal. Psykiatri södra har en barnsamordnare. Psykiatri södra har efter att patientsäkerhetslagen kom år 11 infört en patientsäkerhetsambassadör på varje enhet.

3 På enheten arbetar vi med kontaktmannaskap, patientansvarig sjuksköterska och patientansvarig läkare i team runt patienten. Inom tre dagar görs en vårdplan tillsammans med patienten. Genomsnittet för vårdtid hos oss är 15 dygn men varierar. Personaltätheten ser ut som följande: Dagtid 6 personal minst 1 sjuksköterska, kvällstid personal minst en sjuksköterska och natt 3 personal minst 1 sjuksköterska. Könsfördelningen är hälften män och hälften kvinnor. Vi ville gå med i genombrottsprojektet för att höja vårdkvalitén och förbättra patienternas upplevelser av tvångsvården. Avdelningen har sedan många år en låg frekvens av tvångsåtgärder och ett av målen är också att upprätthålla kunskap och rutiner vid akuta tvångsåtgärder. Vi vill bland annat förbättra informationen till patienten samt införa avlastningssamtal. Mål SKL - Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder Målområde: 1 * 75% av alla patienter som kommer till avd ska skatta VAS 7 på upplevelse av ett tryggt bemötande från personal. Delmål målområde 1 * 1% av våra patienter ska känna till vilka kontaktpersoner de har. * 1% av våra patienter ska känna till att aktiviteter finns att tillgå. SKL - Att förbättra patientens upplevelse av tvångsåtgärder Målområde: * 1% av alla patienter som varit med om en tvångsåtgärd skall erbjudas ett avlastningssamtal av personal. * 1% av personalen ska ha kunskap om klinikens kliniska riktlinjer för tvångsåtgärder. SKL - Att utveckla kunskapen och förbättra kvalitén vid användandet av tvångsåtgärder Målområde: 3 * 1% av all ordinarie personal skall ha kunskap om LPT-lagen. *Vid 1% av tillfällen med tvångsåtgärder ska avdelningspersonalen ha strukturerad genomgång av händelsen. Delmål målområde 3 * 1% av all ordinarie personal skall genomgå a dagars utbildning enligt Bergenmodellen - se bifogad information * 1% av all extra personal skall erbjudas en 1dagsutbildning enligt Bergenmodellen.

4 Förändringar som testats Testcykel 1 Målområde 1 Välkomstpaket Testcykel 1.1 Målområde 1 Välkomstpaket Testcykel Testcykel 3 Målområde 1 Målområde 1 VAS-skala Infotavla Testcykel 3.1 Målområde 1 Infotavla Testcykel Testcykel.1 Testcykel 5 Målområde 1 Målområde 1 Målområde 3 Morgonsamling Morgonsamling LPT Testcykel 5.1 Målområde 3 LPT Testcykel 6 Testcykel 7 Målområde 3 Målområde 1 Extra personal Morgonsträck Testcykel 8 Målområde 3+ Repetition Testcykel 9 Testcykel 1 Testcykel 11 Testcykel 1 Testcykel 13 Målområde 1 Målområde 1 Målområde Målområde 1 Målområde 1 Promenad Anhörigsamtal Avlastningssamtal Barnsamtal Bemötande Resultatt Tvångsåtgärder Nacka PVE avd 3 antal år 11 antal år Bältesläggning: Avskillning: Tvångsinjektion: Inskränkt elektronisk kommunikation: När vi tittar på resultatet av tvångsåtgärder så kan vi tydligt se att a våra tvångsåtgärder har ökat i år (1jan 31aug) jämfört med år 11. I nuläge så har 8 patienter erhållit någon form av tvångsåtgärd. Av A dessa tvångsåtgärder så har 16st ägt rum under jourtid. SKL - Att minska behovet och därmed d användandet av tvångsåtgärderr

5 Målområde: 1 * 75% av alla patienter som kommer till avd ska skatta VAS 7 på upplevelse av ett tryggt bemötande från personal. Bemötande: I testcykel 13 bemötande, så vi har intervjuat 15 patienter. Patienterna har fått skatta sin upplevelse av personalens bemötande med hjälp av VAS-skala -1 är ett oacceptabelt och negativt bemötande och 1 är ett utmärkt bemötande. Resultatet blev att 8% av våra patienter skattar minst 7 på VAS-skalan. Vårt mål är uppnått. VAS-skala: Under mars april arbetade vi med testcykel. En sjuksköterska beställde hem VAS-skalor. All dagpersonal fick sedan en VAS-skala samtidigt som sjuksköterskan gav en kort information och beskrivning om hur skalan skall användas. VAS -skala har vi använt i flertal cyklar där mätning varit aktuellt. All dagpersonal har fått utbildning och vårt mål är uppnått. Delmål * 1% av våra patienter ska känna till vilka kontaktpersoner de har. Välkomstpaket: I mars 1 började vi med testcykel 1. Det var svårt att få medarbetare att vara delaktiga i projektet. Alla våra patienter som kommer till avdelningen får en välkomstbroschyr. I den finns information om avdelningens regler, rutiner samt namn på kontaktpersoner. Vi har intervjuat patienter och vår första mätning resulterade i att 1% av våra patienter får broschyren. För att underlätta för personalen så gjorde man välkomstbroschyren lättillgänglig dvs att vi gjorde färdiga mappar för nya patienter. Vi följde upp denna, testcykel 1.1 under augusti 1, för att se om vi fortsatt med att ge våra patienter välkomstbroschyren. Vi intervjuade patienter och resultatet blev att 9% fått broschyren. Den patient som svarat vet ej, hade nyligen fått ECT-behandling vilket bidrar till en försämring i resultatet. Men vi ser vårt mål som uppnått. * 1% av våra patienter ska känna till att aktiviteter finns att tillgå. Infotavla: Under april-maj 1 så började vi med testcykel 3. Vi satte då upp en informationstavla på väggen i korridoren på avdelningen. Information om aktiviteter som finns att tillgå på avdelningen är lättläst och den sitter väl synlig för patienter och närstående. För att kunna mäta och se om våra patienter ser vår infotavla så lämnade vi ut en enkät. Vår första mätning resulterade i, se bilaga 1. När vi tittar på tidigare resultatet i testcykel 3, jämför det med vårt nya resultat i testcykel 3.1 som vi gjorde under juni månad 1 så kan vi se att vår förändring lett till en förbättring. Det är betydligt fler patienter som har vetskap om våra aktiviteter. Vårt mål är uppnått. Våra patienter vet att aktiviteter finns att tillgå även om resultatet inte är 1% på varje fråga i enkäten. Morgonsamling:

6 Under april-maj 1 började vi med testcykel. För att få in morgonsamling som rutin på vardagar så har vi lagt till den på dagordningen och varje morgon utses en ansvarig person. För att det ska bli tydligt för patienterna så har vi på vår personaltavla i korridoren skrivit dit namn på den som håller i morgonsamlingen. En stund före morgonsamlingen går en personal runt på avd och meddelar alla patienter att det äger rum. På morgonsamlingen berättar vi om vad det är för dag, vem som har namnsdag, vilka som jobbar, vad som händer under dagen, ibland läser någon en dikt, ibland samtalar man kring en aktuell händelse i omvärlden. Under den här testperioden har all personal hjälpts åt. Vi har registrerat hur många patienter som finns på avd och hur många som deltagit på morgonsamlingen. För att kunna jämföra resultatet så har vi haft en uppföljning under juni-augusti 1 och gjort en testcykel.1. När vi tittar på resultatet så kan vi se att intresset ökat. Det vi kan se är att våra patienter kommer upp på morgonen och får bättre struktur på dagen. Morgonsamlingen är numer en stående aktivitet på vardagar som uppskattas mycket av våra patienter och följs av samtlig dagpersonal. Vårt mål är uppnått. Morgonsträck: I augusti 1 började vi med testcykel 7. Vi bestämde att vi skulle ha det på tisdagar och torsdagar, de dagar som det finns lite mer utrymme på. På anslagstavlan finns det information om morgonsträck. Vi påminde även våra patienter på morgonsamlingen. En del personal är negativa till att hålla i morgonsträck vilket också påverkar resultat. När vi tittar på resultatet så kan vi se att det har varit svårt att få morgonsträck att fungera. Det kan bero på att aktivitetsrummet ligger utanför avdelningen och att det ofta krockar med samtal och minimal bemanning. Men vi kan se med hjälp av VAS-skala som patienten fått fylla i före och efter morgonsträck att de 1 patienter som deltagit mått bättre efter och varit positivt inställda till morgonsträck. Vårt mål är ej uppnått. Vi kommer inte att kunna införa detta i nuläge men har som förslag att lägga till det tillsammans med morgonsamlingen två dagar i veckan. Uppföljning planeras till LS. Promenad: Under maj augusti 1 arbetade vi med testcykel 9. Vi har valt att ha en stående tid varje dag kl förutom på onsdagar då personalen har APT. På morgonen utses en ansvarig person för promenaden. Patienterna får information om vem som är ansvarig för detta på morgonsamlingen. Information finns även på vår personaltavla i korridoren så att det blir tydligt för alla. Personalen som går ut på promenad ska ha civil klädsel på sig. Vi mätte hur många patienter som följde med ut på promenad. Patienten fick även fylla i en VAS-skala om välbefinnandet före och efter promenaden. Resultatet blev att 9% av patienterna fick ett ökat välbefinnande efter en promenad. Promenad varje dag med personal är numer en stående aktivitet på vår avdelning. Under den här testperioden har all personal, även sommarvikarier varit delaktiga i projektet. Vårt mål är uppnått. Anhörigsamtal: I maj-juni arbetade vi med testcykel 1. Vi är eniga om att ett nära samarbete med anhöriga/

7 närstående är otroligt viktigt för patientens vård och tillfrisknande. Här har vi i vården möjlighet att få information om patienten och dennes liv. Anhöriga får information och har möjlighet att vara delaktiga i vårdprocessen. Under testperioden erbjöd vi 17 patienter utav 1 anhörig/närståendesamtal. Det var 11 samtal som ägde rum, 6 patienter tackade nej. Fyra patienter har ej erbjudits. Vi samtalade kring orsak till detta och kom fram till att det lätt missas på återkommande patienter som redan har haft samtal på avdelningen samt har kontinuerlig kontakt med kommun och öppenvård. Se bilaga. Vår vision är att vi ska bli bättre på att erbjuda alla våra patienter anhörig/närståendesamtal inom tre dagar. Vi har diskuterat under cykelns gång och kommit fram till att vi behöver ha en ansvarig person för att få samtalen till stånd. Teamets känsla är att personalgruppen är positivt inställda till denna förändring och uppföljning är planerad till LS Vi har nästan uppnått vårt mål. Barnsamtal: Under maj juni 1 har vi arbetat med testcykel 1. Vi uppmärksammar barn som lever tillsammans med en sjuk förälder/vuxen. Vi frågar alla patienter om de har/lever med barn i samband med att vi gör vårdplan. På enheten i Nacka har vi en psykolog som är ansvarig för barnsamtal. Personalen samt läkaren kontaktar psykologen vid behov. När vi tittar på resultatet så kan vi se att av 19 patienter så har 1 utav dem barn/bonusbarn. Alla 1 patienter har erbjudits barnsamtal varav 5 samtal har ägt rum under testperioden. V.g se bilaga 3. Vår vision är att barnsamtal ska kvarstå som en rutin i vårt arbete. Vårt mål är uppnått då 1% blivit erbjudna barnsamtal. SKL - Att förbättra patientens upplevelse av tvångsåtgärder Målområde: * 1% av alla patienter som varit med om en tvångsåtgärd skall erbjudas avlastningssamtal av personal. Avlastningssamtal: Testcykel 11 arbetade vi med under juni 1. Två personal var först på utbildning i hur man kan utföra avlastningssamtal. Sedan förankrades information till övrig personal på enheten. Tanken är att all personal skall kunna utföra ett avlastningssamtal. Syftet med avlastningssamtal: *Att återupprätta den terapeutiska relationen och skapa förståelse *Att hitta ett sätt att hantera de möjligheter och svårigheter som är knutna till situationen. *Att lindra akuta och förebygga bestående negativa effekter av den traumatiska händelsen. Teamets känsla är att majoriteten av personalgruppen är positivt inställd till att införa avlastningssamtal som en rutin i vårt arbete. Vi hade ingen utformad mall för samtalen utan vi använda oss av tidigare frågor och lät sedan enbart patienten få tala fritt. Våra frågor: 1. Vad anser patienten var positivt/negativt innan tvångsåtgärden genomfördes?. Vad anser patienten var positivt/negativt under tvångsåtgärden?

8 3. Vad anser patienten var positivt/negativt efter tvångsåtgärden?. Hur uttrycker sig patienten generellt om att ha erhållit en tvångsåtgärd? Under testperioden deltog två patienter, de har haft avlastningssamtal med personal. Patienterna beskriver en positiv känsla, såsom ökad förståelse för tvångsåtgärden. Patienterna upplevde att de fick en möjlighet att bearbeta händelsen. Vg se bilaga. Vårt mål är uppnått. * 1% av personalen ska ha kunskap om klinikens kliniska riktlinjer för tvångsåtgärder. Repetition: Under maj augusti arbetade vi testcykel 8. Denna går under målområde +3. Vi bestämde att kvällspersonalen går på träning direkt efter sin rapport eftersom att kvällspersonalen ej är inbokade på uppdrag. Repetitionstillfällena äger rum varannan onsdag kl Enhetens båda avdelningar tränar tillsammans. Någon av kurs ledarna i Bergenmodellen är närvarande vid träningstillfället. Under dessa 5 minuter så tränar vi ex på fasthållning, bältesläggning, larmrutiner vem som gör vad vid en akut situation. Vissa gånger går vi igenom en händelse där vi har möjlighet att reflektera och ventilera. Under vår testperiod ser vi en stor ökning av närvaron vid träningstillfällena. För att kunna mäta så jämförde vi antal deltagare från 11års då vi saknade struktur. Vi är nöjda med resultatet. Förändringen är införd och våra träningstillfällen är en stående aktivitet på agendan och känd av all personal på avd 3. Vårt mål är uppnått. SKL - Att utveckla kunskapen och förbättra kvalitén vid användandet av tvångsåtgärder Målområde: 3 * 1% av all ordinarie personal skall ha kunskap om LPT-lagen. Under maj månad arbetade vi med testcykel 5. Vi lämnade ut frågeformulär Vad vet du om tvångsåtgärder? För att kunna mäta och se om våra kunskaper förändrats så hade vi en uppföljning under veckor i augusti. Resultatet visade sig att våra kunskaper hos personalen blivit bättre. Vg se bilaga 5 Vårt mål är nästan uppnått. Delmål målområde 3 * 1% av all extra personal skall erbjudas en-dagsutbildning enligt Bergenmodellen - se bifogad information Testcykel 6 arbetade vi med under maj juni. Vi bjöd in all extra personal till endagsutbildning enligt Bergenmodellen. Utav 1 kallade deltog 11 personer. Vi hade teori på förmiddagen och fysträning på eftermiddagen i vårt aktivitetsrum. Vi knåpade ihop ett frågeformulär med 5 frågor se bilaga 6. Vi lämnade ut enkäten före samt efter avslutad utbildning.

9 När vi tittar på resultatet så ser vi att utbildningen gav ökad kunskap hos vår extra personal. Vi behåller denna förändring och kommer att genomföra utbildningen varje år. Vårt mål är uppnått. *1% av all ordinarie personal skall genomgå fyra- dagars utbildning enligt Bergenmodellen. Här har vi anmält de i personalgruppen som inte gått utbildning till kursen som hålls i november 1. Vårt mål är ej uppnått men vi har en planering. *Vid 1% av tillfällen med tvångsåtgärder ska avdelningspersonalen ha strukturerad genomgång av händelsen. Vårt mål med att avdelningspersonalen ska ha strukturerad genomgång av händelsen har vi sparat till LS. Diskussion Vår tanke är att helhetssyn, struktur, tydlighet och ökad kunskap ger patienter bättre förutsättningar att känna trygghet och därmed minimerar risken att hamna i en situation som leder till tvång. Vår känsla är att vi börjar få en god struktur på avdelningen med hjälp av våra cyklar. Teamets känsla är att många i personalgruppen är nöjda. Det finns ett fåtal som har ett ointresse och det är samma personer som har ett starkt motstånd till förändringar. I och med arbetsförändringarna kan vi tydligt se att det krävs mer närvaro och engagemang av oss i personalgruppen samtidigt som det ger en tillfredställelse i arbetet med patienterna. Testcyklarna har bidragit till att vi blivit mer uppmärksamma på hur vi arbetar på vår avdelning. Vi ser tydligare vart det finns brister och vad det är vi behöver förändra och jobba med. Vi har haft kontakt med socialstyrelsen angående vår enkät: Vad vet du om tvångsåtgärder se bilaga 5. Detta gjorde vi för att få synpunkter på enkäten samt eventuella förslag till korrektur/ändringar. Bifogar svar från Socialstyrelsen se bilaga.7. Vi har inte haft någon kontakt med socialstyrelsens jurist angående vår enkät för extra personal. Vi är väl medvetna om att våra tvångsåtgärder har ökat under år 1. Ökningen beror troligtvis på att vi haft en ökning av vårdkrävande patienter. SKL - Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder Teamet har känslan av att strukturen blivit bättre för både patienter och personal. Med hjälp av välkomstbroschyr och informationstavla så kan patienten själv hålla reda på exempelvis måltider och aktiviteter. Många patienter som tidigare glömts bort pga att de ex legat på sängen har fångats upp med hjälp av tydlig och tillgänglig information. Vas skalan har varit ett enkelt hjälpmedel för att kunna mäta olika saker. Vi har haft stor användning av vas skala.

10 Det är svårt att fånga upp barnen kring våra patienter. Vi tror att det beror på att patienten känner skuld och skam i att vara psykiskt sjuk och att vara inlagd på en slutenvårdsavdelning. Därför är det viktigt att vi som personal är medvetna om detta. SKL - Att förbättra patientens upplevelse av tvångsåtgärder När vi samtalar kring patientens upplevelse så kommer vi fram till att mycket beror på hur vi bemöter och hanterar situationen kring händelsen. Det har sedan tidigare alltid funnits en kultur att vi på avdelningen har fångat upp patienten efter en tvångsåtgärd. Efter testcykeln har vi blivit mera medvetna om hur viktigt det är med en struktur och rutin kring tvångsåtgärden. Numera försöker vi få med all personal att förstå vikten av att patienten får ett avlastningssamtal utifrån sin upplevelse. När vi diskuterar framkommer det att det återigen är svårt att få all personal engagerade i denna fråga. Det som har blivit synligt är att även de patienter som bevittnat tvångsåtgärden kan behöva samtal. Detta har vi alla i gruppen uppmärksammat under projektets gång. Den delen försöker kursledare i Bergenmodellen synliggöra under repetitionstillfällen. Vi ser också att vi behöver chefernas stöd i att uppmuntra personalen att gå på träningstillfällen i Bergenmodellen. SKL - Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder I vårt förbättringsarbete delade vi ut en enkät som innehöll frågor om LPT-lagen. Det vi märkt av resultatet är att flera i personal gruppen har brister i kunskap gällande LPT-lagen. Slutsatsen vi drar av det är att vi återkommande måste ha utbildningar och informationsmöten samt att uppdatera vikarier. När vi arbetat med detta uppkom diskussion att vi inte gjort några mätningar av det informella tvånget. Vi vet att det förekommer även hos oss. Ett exempel är att för ca tre år sedan då rökrummet fortfarande fanns kvar observerade vi alla patienter som kom till avdelningen och de fick inte lämna avdelningen på timmar. Även de som vårdades frivilligt. Vi hänvisade då till att vi behövde lära känna patienten. När rökrummet försvann och patienterna ville lämna avdelningen för att röka, insåg vi att den regeln var ohållbar samt olaglig. Numera görs en individuell bedömning på alla nya patienters utgång. Så här involverade vi patienter och deras närstående Under projektet så har vi informerat våra patienter på morgonsamlingen. Vi har haft en stor anslagstavla med aktuell information om SKL-projektet väl synlig för både patienter och anhöriga. Chefssjuksköterska och Brukarinflytandessamordnare (BISAM ) har vid varje patientforum, i gång per vecka informerat patienterna om pågående projekt på avdelningen. Våra patienter och anhöriga har varit delaktiga på våra cykelturer och svarat på enkäter samt blivit intervjuade.

11 Sammanfattning av projekt tiden så här långt Vi har i detta projekt lagt vikten vid att få grundläggande saker att fungera på avdelningen, såsom morgonsamling och tydlig information till patienten. Patienten skall känna sig välkommen och få ett tryggt bemötande av en empatisk och kunnig personal. Fokus för oss i teamet har varit att uppmärksamma helheten runt patienten och dennes nätverk för att höja vårkvalitén. Övriga kommentarer Vår plan är att ha en uppföljning, LS under våren 13. Obs: Vår enkät till extra personal Bilaga 1 - Infotavla Bilaga Anhörigsamtal Bilaga 3 Barnsamtal Bilaga Avlastningssamtal Bilaga 5 LPT Bilaga 6 Extra personal Bilaga 7 Svar från socialstyrelsens jurist angående vår enkät, bilaga 5.

12 Bilaga 1. Resultat av testcykel 3 Infotavla. 1 patienter har deltagit vid v varje mätning. 1. Har du vetskap om att det finns ett e aktivitetsrum? Resultat vid uppföljning av testcykel t Infotavla 1. Har du vetskap om att det finns ett aktivitetsrum? Nej 5% Nej 5% Ja 75% Ja 75% Resultat av testcykel 3 Infotavla. Har du utövat någon aktivitet i aktivitetsrummet? Nej 58% Ja % Resultat vid uppföljning av testcykel t 3..1 Infotavla. Har du utövat någon aktivitet i aktivitetsrummet? Ja 33% Nej 67%

13 Resultat av testcykel 3 Infotavla 3. Har du vetskap om Patientforum? Nej % Ja 58% Resultat vid uppföljning av testcykel t 3..1 Infotavla 3. Har du vetskap om Patientforum? Nej 5% Ja 75% Resultat av testcykel 3 Infotavla. Har du deltagit i Patientforum någon gång? Nej 58% Ja % Resultat vid uppföljning av testcykel t 3..1 Infotavla. Har du deltagit i Patientforum någon gång? Nej 33% Ja 67%

14 Resultat av testcykel 3 Infotavla 5. Har du vetskap om att det finns ett hobbyrum på avd? Nej % Ja 1% Resultat vid uppföljning av testcykel t 3..1 Infotavla 5. Har du vetskap om att det finnss ett hobbyrum på avd? Nej % % Ja 1% Resultat av testcykel 3 Infotavla 6. Har du haft nytta av hobbyrummet? Ja % Nej 58% Resultat vid uppföljning av testcykel t 3..1 Infotavla 6. Har du haft nytta av hobbyrummet? Nej 5% Ja 75%

15 Resultat av testcykel 3 Infotavla 7. Har du blivit erbjuden promenad med personal? Nej % Ja 58% Resultat vid uppföljning av testcykel t 3..1 Infotavla 7. Har du blivit erbjuden promenad med personal? Nej 8% Resultat av testcykel 3 Infotavla Ja 9% 8. Har du varit på promenad med personal? Nej % Ja J 58% Resultat vid uppföljning av testcykel t 3..1 Infotavla 8. Har du vart påå promenad med personal? Nej 33% Ja 67%

16 Bilaga. Resultat av testcykel 1 Totalt har 1 patienter deltagit i testet.. Anhörig/närståendesamtal Antal patienter: 11 6 Anhörig/närståendesamtal som ägt rum: Patienter som tackat nej: Patienter som EJ tillfrågats: När vi tittar på resultatet så ser vi tydligt att inte alla patienter erbjudss anhörig/närståendesamtal. Vi samtalarr kring orsak till dettaa och kommer fram till att det lätt missas på återkommande patienter som redan har kontinuerligk g kontakt med kommun och öppenvård. Vi ser också att en del av patienterna som tillfrågas tackar nej n av olikaa anledningar ex: patienten vill inte blanda in familjen/närstående, kort inläggning det t hinns inte med innan utskrivning. En del patienter uttrycker att de inte vill vara till besvär eller att anhöriga/närstående inte har tid, de har fullt upp med sitt. Det framkommer ofta vid samtalet att både anhöriga och patienter uppskattar delaktighet i vården. Det är av stort värde för både patienten, anhöriga/närstående och vårdgivaren att byta information med varandra. Vilket i sinn tur borde leda till bättre vård. Bättre vård kan i sin tur leda till mindre tvångsåtgärder.

17 Bilaga 3. Resultat av testcykel 1 Barnsamtal Testcyke el 1 Barnsamtal! Totalt antal Patienter som har barn/ bonusbarn Barnsamtal som har ägt rum: Patienter som erbjudits barnsamtal: Patienter som EJ har barn: När vi tittar på resultatet så kan vi se att av 19 patienter så har h 1 barn/bonusbarn. Alla 1 patienter har erbjudits barnsamtal varav fem samtal harr ägt rum. Många av våra patienter upplever det som negativt att blanda in barnen i sin sjukhusvistelse. En del är rädda för attt det blir en negativ följd ex: att barn mår sämre av att få veta, belastning för barnen. Enn del föräldrar tolkarr det som att socialtjänsten per automatik blir inkopplade i samband med inläggning inom heldygnsvården. En del föräldrar tror att det är onödigt att ha barnsamtal för mindre barn ochh där av tackat nej. Vid vissa tillfällen så har patientenn önskat samtal medans deras tonårsbarn tackat t nej. Vi har även hamnat i ettt läge där bara en utav vårdnadshavaren tackat ja medans den andre tackat nej. (vid gemensam vårdnad måste båda föräldrarnaa godkänna att barnsamtal äger rum.) Patienter och barn som haft samtal harr uttryckt sig mycket positivt ochh uppskattar att det ägt rum. En tonårsdotter talar om för personalen efter samtal att honn känner sig trygg med att hon blir hörd och sedd och inte bortglömd i samband med att a hennes mamma blivit inlagd. Känner också en trygghet i att veta vart och av vem som hennes mamma blir omhändertagen av. Teamets upplevelse är att samarbete med patientens familj ger g ökad kunskap och ger en bättre vård för patienten som i sin tur borde leda till en minskning av tvångsåtgärder.

18 Bilaga. Avlastningssamtal 1 Psykospatient - Tvångsåtgärd = Bältesläggning 1. Vad anser patienten var positivt/negativt innan tvångsåtgärden genomfördes? Positivt: Negativt: Patienten var barfota, ville kunna lämna fotavtryck, om jag skulle bli dödad, så kunde folk ändå se att jag varit där. Patienten såg en spik i persiennen på sitt rum som hon trodde var en kamera och hon kände sig utlämnad. Utstående glaskonst på väggen gjorde mig rädd, trodde dom skulle komma ut och döda mig.. Vad anser patienten var positivt/negativt under tvångsåtgärden? Positivt: Bra kommunikation mellan personalen och patienten under bältesläggningen. Det var ej onödigt mkt våld med tanke på hur hon mådde. Negativt: Såg faror överallt. Kände sig trängd. Patienten använde sig av fula ord och kände en aggressivitet som hon aldrig känt förut. Kosochte fult arabiskt könsord det bara kom. Fast hon inte kan arabiska. 3. Vad anser patienten var positivt/negativt efter tvångsåtgärden? Positivt: Negativt: Att få samtal om händelsen

19 . Hur uttrycker sig patienten generellt om att ha erhållit en tvångsåtgärd? Positivt: Patienten har full förståelse att personalen kan bli tvungna att använda sig av tvångsåtgärder. Negativt: Jobbig upplevelse. Kände trygghet efteråt när hon mådde bättre. Avlastningssamtal Självskadepatient - Tvångsåtgärd = Bältesläggning 1. Vad anser patienten var positivt/negativt innan tvångsåtgärden genomfördes? Positivt: Negativt: Patienten dunkade huvudet mot fönstret. Ångestfylld ej kontaktbar.. Vad anser patienten var positivt/negativt under tvångsåtgärden? Positivt: Negativt: Kände sig trygg med att personalen hindrade henne från att göra sig illa. 3. Vad anser patienten var positivt/negativt efter tvångsåtgärden? Positivt: Negativt: Att patienten får extra tillsyn.. Hur uttrycker sig patienten generellt om att ha erhållit en tvångsåtgärd?

20 Positivt: Negativt: Patienten tycker att det är bra att det finns tvångsåtgärder att tillgå då hon får blackout. Patienten känner personalen väl