Årsredovisning. Jämtkraft AB 2003

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning. Jämtkraft AB 2003"

Transkript

1 Årsredovisning Jämtkraft AB 2003

2 Innehåll Året i korthet 4 Kort om Jämtkraft 5 VD har ordet 6-7 Jämtkraft och miljön 8-9 Omvärld Personal Marknad Affärsområden Elkraft Elnät Fjärrvärme Telecom Elcertifikat Karta över verksamhetsområdet Bokslut Fem år i sammandrag 49 Historik 50 Styrelse och ledning 51 General information about Jämtkraft Five year review 54 Energitermer 55 Hög kvalitet till låga priser Jämtkrafts vision att vara en drivkraft för regionens utveckling och framgång både utmanar och förpliktar. Den utmanar till ständig förbättring i huvuduppgiften, att förse regionen med energi. Den uppmuntrar till insatser som gagnar samhället i ett brett perspektiv. Och den påminner om att uppdraget gäller hela det område där vi verkar. Det nya kraftvärmeverket kommer för lång tid framåt att stå som ett synbart bevis för Jämtkrafts tro på regionens framtid. Fjärrvärmens ackumulatortank med toppvåningen kan ses som en symbol för hur företagets intressen på mer än ett sätt sammanfaller med det omgivande samhällets. Och genom utbyggnaden av bredbandsnätet deltar vi aktivt i regionens utveckling. På olika sätt är dessa exempel uttryck för samma bärande idé att verka för ett hållbart samhälle och lönsamhet på lång sikt, genom att idag samverka med och erbjuda regionen ett brett utbud av tjänster med hög kvalitet och låga priser. Text, grafisk form och produktion: Jämtkraft information Foto: Stefan Linnerhag, Tommy Andersson, Lennart Jonasson, Olle Wåhlén, Getty Image, Tommy Ericsson, Thomas Weije, Peder Majiet, Magnus Engdahl, Hans Månsson, Stig Berg, Arne Wiklander, Solveig Frändén Tryck: Arkpressen 2004 Jämtkrafts årsredovisning

3 året i korthet kort om Jämtkraft Soliditet Räntabilitet på eget kapital efter skatt % % Året i korthet Jämtkraft har under året kunnat hålla låga priser, framför allt till våra lokala kunder, trots generellt höga börspriser på el nya kunder under året låga priser och god service lockar kunder från hela landet. Kraftvärmeverket i Lugnvik, Jämtkrafts enskilt största anläggningsinvestering hittills, invigdes av kungen i början av året. Bygget av ackumulatortanken på skidstadion i Östersund startade. Jämtkraft fick i uppdrag att bygga ut bredbandsnätet i Östersunds kommun arbetet påbörjades under hösten. Försök med datakommunikation via elnätet drogs i gång. Stark expansion i Åreområdet påverkar flera av Jämtkrafts affärsområden bland annat ökar efterfrågan på fjärrvärme. Elcertifikat infördes under året och blev Jämtkrafts femte affärsområde. Jämtkraft miljöcertifierades i början av året. Andelen el från förnybara energikällor har ökat, främst genom kraftvärmeverket men också vindkraftverket i Almåsa. Ökad uppmärksamhet för energibranschen i media ledde till rekordmånga samtal från kunder. Skridskobanan Medvinden på Storsjön, som Jämtkraft tagit initativ till och sponsrat, blev succé för andra året i rad. Under året nyanställdes 23 personer (10 män och 13 kvinnor). Arbetet med verksamhetsplanering utifrån ett övergripande hållbarhetsperspektiv, där Jämtkrafts uppdrag konkretiserats på alla nivåer i företaget, har engagerat många medarbetare. Nyckelfakta Förändring % Rörelsens intäkter, kkr ,3 Resultat före skatt, kkr ,4 Räntabilitet på eget kapital efter skatt, % 7,0 2,7 Räntabilitet på eget kapital före skatt, % 9,8 3,8 Räntabilitet på totalt kapital, % 5,7 3,5 Soliditet, % 40,1 38,7 Kassaflöde, kkr ,7 Investeringar, kkr ,9 Försäljning av el, GWh ,0 Egen produktion av el, GWh ,6 Produktion av elcertifikat, antal Inköp av el, GWh ,2 Försäljning av fjärrvärme, GWh ,2 Produktion av fjärrvärme, GWh ,9 Medelantal anställda i koncernen ,5 Kort om Jämtkraft Jämtkrafts vision är att vara en drivkraft för regionens utveckling och framgång. Jämtkraft är starkt beroende av utvecklingen i det område där företaget verkar. Går det bra för regionen så går det bra för Jämtkraft. Företaget har på det sättet ett genuint intresse av att näringslivet frodas, att människor trivs och mår bra i denna del av landet. Jämtkraft med dotterbolag producerar, distribuerar och säljer elenergi och fjärrvärme främst inom Östersunds, Åre, och Krokoms kommuner. Största delen av den elkraft som Jämtkraft säljer lokalt produceras i egna vattenkraftverk och i det nya kraftvärmeverket. erbjuder också bredbandsanslutning via optokabelnät och radiolänk. Verksamheten är indelad i affärsområdena Elkraft, Elnät, Fjärrvärme, Telecom och Elcertifikat. Jämtkrafts uppdrag - långsiktighet och grundläggande nytta Jämtkraft ska drivas på ett sådant sätt att förutsättningar skapas för utveckling av regionen genom leverans av energi med hög kvalitet och god service till långsiktigt låga priser. Så har ägarna gemensamt definierat företagets uppdrag. Det innebär att ägarna bara tar ut en mycket begränsad utdelning. Överskottet stannar kvar i företaget och används till investeringar och för att utveckla verksamheten. Långsiktigt låga priser är viktiga för kunderna. Årligen rör det sig om belopp på flera hundra miljoner som kommer den regionala ekonomin tillgodo, jämfört med om Jämtkraft skulle höja sina priser till riksgenomsnittet. Uppdraget innebär också att Jämtkraft håller de kraftproducerande anläggningarna i bästa trim, med regelbundet underhåll. Att ledningsnätet underhålls och förnyas och att investeringar görs i nya anläggningar. Aktuella exempel är det nya kraftvärmeverket och ackumulatortanken. Föregångare mot ett hållbart samhälle I flera år har Jämtkraft bedrivit ett målmedvetet miljöarbete med miljöpolicyn som grund och hållbar utveckling som ledstjärna. I mars 2003 fick Jämtkraft sin miljöcertifiering som innebär fortlöpande kontroller av att företaget följer och utvecklar sitt miljöledningssystem. En strategiskt viktig satsning med miljöprofil är kraftvärmeverket, den största enskilda anläggningsinvesteringen i företagets historia. Regionalt engagemang Jämtkraft bidrar aktivt till utveckling av regionen genom sin basverksamhet, att leverera el och värme till långsiktigt låga priser och genom att erbjuda bredbandsanslutning. Jämtkrafts investeringar bidrar till regionens framtid. Kraftvärmeverket innebar en investering på drygt 500 miljoner kronor. Framtagningen av biobränsle till anläggningen beräknas ge 90 årliga arbetstillfällen i skogen och transportnäringen. Placeringen av fjärrvärmens ackumulatortank på skidstadion i Östersund innebär direkt och indirekt en fantastisk utveckling av området. Den ingår i finansiering av det EUprojekt som innebär utbyggnad av stadion med sekretariat, skidskyttebanor, vallningsbodar, skidspår med mera. Byggnaden med sina 65 meters höjd och en publik toppvåning, krönt av en lysande gloria, har alla förutsättningar att bli en attraktion. Jämtkraft är också engagerad i planeringen av en stor anläggning som har möjlighet att bli en utvecklingskraft för Östersund och regionen. Sponsring är en viktig del av marknadsföringen och bidrar också till visionen, att vara en drivkraft för regionens utveckling och framgång. Jämtkraft väljer sponsringssamarbeten som har en tydlig utvecklingsprägel och som har förankring runt om i bygderna. Jämtkraft Jämtkraft AB Jämtkraft Elnät AB Jämtkraft Telecom AB Åre Fjärrvärme AB Krokoms Energi AB AB Kattstrupeforsen Jämtlandskraft AB Jämtlands Mineral AB 80 % Jämtkrafts ägare Procent av aktiekapital och antal ledamöter Östersunds kommun 77,8 % 5 ledamöter Vattenfall AB 20,6 % 1 ledamot Krokoms kommun 0,8 % 2 ledamöter Åre kommun 0,8 % 2 ledamöter Den interna drivkraften Jämtkraft har 262 medarbetare, 215 män och 47 kvinnor ( tilsvidareanställda per den 31/ ). Kunder (per 31/ ) Antal elkunder: Antal värmekunder: Antal nätkunder: Antal bredbandskunder: 776 Jämtkraft finns i Östersund, Hissmofors, Änge, Föllinge, Hackås, Järpen och Duved. Karta över Jämtkrafts anläggningar och distributionsområde, se sid Jämtkrafts årsredovisning 2003 Jämtkrafts årsredovisning 2003

4 vd har ordet Henrik Grill har ordet År 2003 blev ett ekonomiskt gott år för Jämtkraft... Det stämmer, årets resultat är avsevärt bättre än förra årets. En starkt bidragande orsak till det är att kraftvärmeverket har gått väldigt bra och att elpriserna har varit höga. Dessutom har elcertifikaten kommit som en extra bonus. När det gäller nätaffären innebär fortsatt ökade krav från myndigheter och omvärld också högre kostnader. Det medförde att vi höjde nätavgiften 1/ Telecomaffären visar fortsatt svag utveckling. Marknaden har varit avvaktande, men vår bedömning och vår förhoppning är att den utbyggnad som nu sker i Östersund och på andra ställen ska ge en positiv utveckling. Om du ser tillbaka på året som gått, vilka är de stora händelserna? Det största som hänt här hos oss är att vi har tagit kraftvärmeverket i drift. Det är vårt största byggprojekt hittills och det har redan visat sig att med rätt förutsättningar, rätt bränsle och så vidare, ger det ett kraftigt tillskott till Jämtkrafts ekonomi. Vi fick statligt bidrag till investeringen, elpriset har varit högt, vi får elcertifikat för produktionen och vi minskar vårt behov av att köpa utsläppsrätter från Man kan nog säga att det kom i precis rätt tid. Enligt vårt uppdrag att hålla låga priser är det kunderna som drar nytta av det här. Vi stärker vår möjlighet att hålla stabila priser, marknadens prisväxlingar behöver inte ge fullt utslag hos våra kunder. En annan viktig sak under året är att elmarknaden har visat sig fungera som en marknad ska göra. När det är risk för brist på vatten stiger priserna, när risken bedöms vara över sjunker de. Det har också blivit tydligt hur nära kapacitetsgränsen vi ligger i Norden. När vi närmar oss brist skenar priserna och det är stor risk att det fortsätter så flera år framåt. Underskottet i elbalansen ökar hela tiden i Norden. Vi i Sverige är helt beroende av import, och det som importeras är kärnkraft och kolkraft från Ryssland, Finland, Danmark, Polen och Tyskland. Här är vår egen produktion viktig. Allt vi producerar själva minskar importbehovet. För Sveriges elkunder kan jag se en dyster framtidsvy när det gäller den totala kostnaden för el. Det krävs riktigt blöta år för att det ska bli annorlunda. Till detta kommer att skatten på el hela tiden höjs så att den nu nästan är i nivå med priset på elen. Elcertifikaten har införts under året, vad betyder det för Jämtkraft? Elcertifikaten är ekonomiskt mycket betydelsefulla för oss. De visar att vår miljöprofil mot förnybar produktion har varit rätt. Vår produktion har givit oss fler certifikat än vad som behövs till våra egna kunder och vi har kunnat sälja en del av överskottet. En positiv sak är att styrelsen har beslutat att nettot från handeln med certifikaten primärt ska investeras i det vi får dem för, det vill säga förnybar elproduktion. Det kan vara vindkraft eller vattenkraft, det kan vara annat. Att effektivisera redan utbyggd vattenkraft och få ekonomi i det är svårt eftersom verkningsgraden även i äldre anläggningar redan är så hög. Men det är klart att i en del fall kanske certifikaten kan hjälpa till att få ekonomi i det. Vi har under många år målmedvetet arbetat för att bygga upp ett driftsäkert nät. Under hösten har landet drabbats av flera stora strömavbrott som gjort att leveranssäkerheten kommit i fokus. Hur har Jämtkraft klarat sig? Hela vårt samhälle blir allt mer beroende av säkra energileveranser och det gör naturligtvis att branschen uppmärksammas. Trots att vi inom vårt område har en stor andel glesbygdsnät har vi klarat oss relativt bra från långa avbrott. Det finns flera orsaker till det. Vi har under många år målmedvetet arbetat för att bygga upp ett driftsäkert nät. Vi har anpassat organisationen till våra lokala förhållanden. All vår personal finns här i regionen, såväl montörer som driftledning. Det ger lokalkännedom som kan vara nog så viktigt. Sist men inte minst har vi vår störningshjälpsorganisation på 630 personer. Den har vi väldigt stor nytta av, det upplevde vi senast under stormdygnen i december. Avbrott drabbas även vi av, men allt det här sammantaget hjälper oss att hålla störningstiderna nere. De tre stora är ett uttryck som återkommer när media talar om energibranschen - hur ser du på framtiden för de mindre energibolagen? Det är riktigt att det i branschen tydligt har utkristalliserats tre stora företag med ett stort avstånd till de medelstora och mindre företagen. Men det har visat sig att det finns gott om plats mellan de stora elefanternas fötter, som jag brukar säga. Men det krävs kreativitet och snabbhet för att inte bli nertrampad. De korta beslutsvägarna i ett mindre företag ger oss fördelar som vi måste utnyttja när omvärlden förändras allt snabbare. Tyvärr dras hela elbranschen lätt över en kam och de tre storas agerande likställs av myndigheter, media och allmänhet med branschens. Den mångfald och det lokala engagemang som många mindre företag representerar till fördel för kunderna, förbises ofta vid diskussioner i utredningar och i media. Jämtkraft har ju som vision att vara en drivkraft för regionen, kan du ge några exempel på det? Beslutet att bygga ackumulatortanken för fjärrvärmeverksamheten togs främst av driftmässiga och ekonomiska skäl. En sådan industrianläggning kan man välja att hantera på olika sätt, försöka dölja den eller lyfta fram den. Vi valde det senare och det är intressant att vi kunde nå en lösning som kan komma till nytta även för samhället i övrigt. Det har bidragit till utveckling av skidstadion och tillför Östersund och regionen ett landmärke. Nu blir det en utmaning att göra något spännande av toppvåningen. Ett annat exempel är vårt engagemang i Medvinden, skridskobanan på Storsjön. Den har stimulerat till många fler aktiviteter både på och i anslutning till isen och sporthandlarna har sålt skridskor och annan utrustning som aldrig förr. Också det faktum att vi även i år har fått många nya elkunder ute i landet utan någon egen marknadsföring är betydelsefullt. Det visar dels att vi håller konkurrenskraftiga priser, dels att vi har ett starkt varumärke. Det är naturligtvis positivt för oss men det bidrar också till en allmänt positiv bild av Jämtland. Det är bra både för regionen och för oss. Jämtkrafts årsredovisning 2003 Jämtkrafts årsredovisning 2003

5 jämtkraft och miljön Miljöarbetet - en röd tråd Helhetssyn och hållbar utveckling är två begrepp som återkommer i Jämtkrafts miljöarbete. Miljöcertifieringen är ett synligt tecken på ett konsekvent arbete mot ständig förbättring, där alla medarbetare känner till och tar ansvar för sin del av helheten. Miljöcertifieringen innebär att miljöhänsyn ska genomsyra alla verksamheter inom Jämtkraft. Den förutsätter konkreta och mätbara mål och ständiga förbättringar. Alla medarbetare ska veta var man hittar rutiner och instruktioner, lagkrav och produktinformation. Genom utbildning får alla den kompetens som krävs. Certifieringsföretaget BVQI genomför två miljörevisioner varje år när valda delar av verksamheten kontrolleras. Däremellan genomförs interna revisioner. Miljötänkande genomsyrar verksamheten Miljöledningssystemet innebär struktur i miljöarbetet, klara regler för var ansvaret ligger och rutiner för hur arbeten ska utföras för att inte bara miljö- utan också säkerhets- och hälsoaspekter ska tillgodoses. Hanteringen av oljor och kemikalier är noga beskriven, från inköp till destruktion. Nödlägesplaner finns för svåra situationer som dammbrott, brand och utsläpp. Men viktigast är att genom förebyggande arbete försöka förutse och så långt möjligt förhindra sådant som skulle kunna skada människor eller miljö. I företagets långsiktiga planering värderas olika miljöaspekter och mätbara, tidsbestämda miljömål fastställs av ledningen. Dessa övergripande mål återfinns i affärsplanerna för respektive affärsområde. I verksamhetsplanerna bryts miljömålen ner till konkreta handlingsplaner som också avspeglar sig i budgeten. På så sätt löper miljöarbetet som en röd tråd genom hela företaget. Ute i verksamheten finns miljöhandläggare med den viktiga rollen att i det dagliga arbetet fungera som kontaktpersoner och kunskapsstöd i miljöfrågor. De ingår i miljörådet som har till uppgift att utveckla och underhålla miljöledningssystemet och att samordna enheternas miljöarbete för att det ska bli så effektivt som möjligt inom koncernen. Det operativa ansvaret för miljöfrågorna ligger på respektive enhetschef. Deponifri industri Under året har särskild uppmärksamhet ägnats åt avfallshanteringen. I september kunde det arbetssätt som kallas deponifri industri starta. Där ingår att redan vid inköpen tänka i miljöoch hållbarhetstermer. Genom att bygga upp en fullständig källsortering ska Jämtkraft närma sig målet att bli ett deponifritt företag. Rättesnöret är en källsorteringshandbok med 38 olika fraktioner. Alla medarbetare har fått utbildning i avfallshantering, och de som är berörda har utbildats i hantering av farligt gods. Grundtanken är att det vi gör oss av med i första hand ska gå till återanvändning, i andra hand ska materialet återvinnas och i sista hand kan det gå till förbränning eller destruktion. Konkreta exempel på vårt miljöarbete Med kraftvärmeverket har stora miljöförbättringar uppnåtts och redan låga utsläppsnivåer inom fjärrvärmeverksamheten har ytterligare förbättrats. Andelen el från förnybara energikällor har ökat, främst genom kraftvärmeverket men också vindkraftverket i Almåsa. Det mångåriga arbetet med att byta ut transformatorer med spår av PCB i oljan är nu inne i slutfasen. Lagkravets gräns på 50 ppm (miljondelar) har passerats men Jämtkraft har lagt ribban betydligt högre än så, på 2 ppm. De sista transformatorerna kommer att bytas ut under Fjärrvärmeverksamheten har tagit ytterligare ett steg på vägen mot att sluta kretsloppet. Det handlar om att återföra träaskan med sina många värdefulla näringsämnen till skogsmarken. Tillståndsfrågorna är klarlagda efter samråd med Östersunds kommun, Länsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelsen. Askåterföring planeras starta under 2004, och blir då den första permanenta i länet. Jämtkraft har licens att sälja Bra Miljöval El. Den licensberättigade produktionen består av vattenkraft, biobränslebaserad elproduktion i kraftvärmeverket och vindkraft. Miljöpolicy Jämtkraft förädlar i huvudsak jämtländska naturresurser till energi med hänsyn till vad som är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och ekologiskt motiverat. Det innebär att miljöarbetet ska präglas av en helhetssyn för att främja en hållbar utveckling. Jämtkraft ska medverka i utvecklingen av ett kretsloppsanpassat samhälle och aktivt samarbeta med våra ägare, kunder och myndigheter och andra intressenter på miljöområdet. Jämtkraft ska ytterligare förbättra sina anläggningar, metoder och rutiner för att minimera utsläpp eller annan negativ påverkan av miljön där lagstiftningen utgör endast ett minimikrav samt verka för att andelen förnyelsebar energi ökar. Jämtkraft ska prioritera tekniska lösningar, som kan integreras i framtida miljökrav, samt i ett långsiktigt helhetsperspektiv hushålla med jordens resurser. Jämtkraft ska ha aktuell kunskap om energiförsörjningens hälsooch miljöpåverkan och utnyttja denna vid planering och drift av verksamheten. Jämtkrafts samtliga medarbetare och nära samarbetspartners som leverantörer/entreprenörer ska ha god kunskap om miljö och verksamhetens miljökrav. Miljö är ett linjeansvar i Jämtkraft. I miljöfrågor ansvarar varje organisatorisk enhet för kartläggning, planering, åtgärder, utbildning, information och uppföljning inom sitt ansvarsområde. Inom Jämtkraft samordnas miljöfrågorna av en miljösamordnare. Jämtkrafts årsredovisning 2003 Jämtkrafts årsredovisning 2003

6 omvärld Omvärld Jämtkraft påverkas i hög grad av vad som sker i omvärlden. Det kan vara allt från en nyetablering i närmiljön till nya EU-direktiv. lla pågående och planerade utbyggnader i Åreområdet är ett tydligt exempel på hur skeenden i vårt område i mycket hög grad påverkar Jämtkraft i rollen som leverantör av infrastruktur. Behovet av såväl el som värme ökar och än högre krav ställs på säkra leveranser. Det kräver stora investeringar i elnätet. Fjärrvärmenätet behöver byggas ut och eventuellt kompletteras med en ny produktionsanläggning. Kommunikationsnätet är viktigt och intresset för bredbandsanslutningar är stort. Det faktum att alpina VM 2007 står som mål för många av investeringarna betyder att mycket ska ske under några få år. På väg mot fjärravläsning Under året har utredningen om förändrade mätkrav resulterat i lagförslag om sänkt gräns för vilka kunder som ska timmätas från 1 juli Utredningen föreslår också att elmätarna hos samtliga kunder ska läsas av en gång i månaden från 1 juli Det innebär att antalet avläsningar för Jämtkrafts del inom några år kommer att öka från till per år. För att kunna hantera den uppgiften blir system- och kvalitetsfrågor mycket viktiga. Arbetet pågår för att skapa ett enkelt och robust fjärravläsningssystem med låga driftkostnader och hög kvalitet. Nyordningen innebär också att ett stort antal elmätare måste bytas ut. Jämtkraft är en av initiativtagarna till ett samarbete mellan elnätföretag dit allt fler ansluter sig. Målet är att få fram en flexibel lösning med höga krav på kvalitet. Genom samarbetet sprids riskerna, kompetensen ökar och kostnaderna fördelas. De nya avläsningsrutinerna beräknas kosta cirka 100 miljoner kronor fram till Månadsvisa avläsningar innebär att kunderna kommer att kunna få en faktura baserad på faktisk förbrukning i stället för dagens preliminära beräkning. Baksidan är en ökad kostnad för kunden. Skäliga nätavgifter Under flera år har Energimyndigheten i samarbete med elbranschen arbetat med utvecklingen av den så kallade nätnyt- tomodellen. Den är avsedd att vara ett verktyg för att bedöma nätavgiften i förhållande till den prestation nätföretagen utför. Modellen gäller från och med 2004 men många frågor återstår. Branschen har gemensamt framfört farhågor om att modellens beräkningar utifrån ett teoretisk nät inte tar tillräcklig hänsyn till de förhållanden som faktiskt råder. Oro finns också för att behovet av kvalitet och investeringar i elnäten inte ges utrymme. Förbud mot gemensam VD Två svenska utredningar föreslår förbud mot gemensam VD och styrelse i elnät- och elhandelsbolag resp elhandels- och fjärrvärmebolag inom samma koncern. En sådan ordning skulle väsentligt motverka våra ambitioner att göra ett så bra jobb som möjligt för våra kunder. Som huvudsakligt skäl anges risk för korssubventionering. För mindre bolag skulle den här ordningen leda till orimligt höga kostnader, något som också uttryckts i EU:s möjlighet att undanta bolag med färre än kunder. Jämtkraft och andra energibolag har via branschorganet Svensk Energi framfört sin oro för minskad mångfald på elmarknaden om förslaget går igenom. Mot ett hållbart energisystem Andelen förnybar elproduktion ska öka enligt beslut i såväl Sverige som i EU. Lagen om elcertifikat som infördes 1 maj 2003 är ett sätt att stimulera elproduktion med hjälp av sol, vind, vatten och biobränsle. Jämtkraft är inledningsvis en vinnare i det systemet eftersom en stor del av vår produktion berättigar till certifikat. Intresset för vindkraft ökar, också inom Jämtkrafts område. Antalet förfrågningar om anslutning till elnätet har varit stort under flera år och omfattar för närvarande flera hundra megawatt. De flesta planerade verk har en effekt på högst 1,5 MW och med nuvarande regelverk innebär det att nätbolaget inte kan ta ut alla kostnader från kraftproducenten. Det får som följd att betydande kostnader fördelas på övriga nätkunder. Ett system för handel med utsläppsrätter ska införas inom EU från år Syftet är att koldioxidutsläppen i Europa ska minska. Jämtkraft kommer att beröras i begränsad omfattning. Från 1 juli 2004 öppnas den europeiska elmarknaden för företagskunder och det blir möjligt att fritt välja elleverantör inom EU. Om tre år öppnas marknaden även för privatkunder. De nya reglerna skapar en helt ny konkurrenssituation som mycket väl kan komma att förändra prisbilden. 10 Jämtkrafts årsredovisning 2003 Jämtkrafts årsredovisning

7 personal Antal Antalet tillsvidareanställda ökade från 252 till 262, varav 215 är män (82 %) och 47 är kvinnor (18 %). Under året nyanställdes 23 personer (10 män och 13 kvinnor) och 33 slutade, varav 16 gick i pension. Medelåldern var vid årsskiftet 44,5 år. Av ledningsgruppens 11 medlemmar är 3 kvinnor (27 %) och av företagets 28 chefer är 6 kvinnor (21 %). I den frivilliga störningshjälpsorganisationen ingick 630 personer (628 män och 2 kvinnor). Personalstruktur Män: 215 Kvinnor: 47 Totalt: 262 Bevara det friska friskt Jämtkrafts övergripande personal- och kompetensförsörjningsarbete ska bidra till att behovet av medarbetare och kompetens tillgodoses så att företaget ska kunna nå visionen. Personalarbetet har under året haft som tema att skapa förutsättningar för ökad hälsa och att det friska ska bevaras friskt. Detta är grundförutsättningar för att behålla, utveckla, motivera och engagera medarbetarna. Ett lika viktigt som självklart inslag är friskvård. Utöver det traditionella friskvårdsprogrammet med olika former av träning har en rad andra prova-på-aktiviteter genomförts. Syftet har varit att bredda friskvårdsprogrammet för att på så vis intressera och stimulera än fler medarbetare att ta ansvar för det egna välbefinnandet. Uppskattade aktiviteter har t ex varit bågskytte, Body Balance, stavgång, målning, drejning och föreläsningar om stress, kost och motion. Förebyggande arbetsmiljöarbete Under året har ett nytt avtal om företagshälsovård träffats. Tyngdpunkten ligger på det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Företagshälsovården kommer att vara en aktiv samarbetspartner när det gäller det systematiska arbetsmiljöarbetet men också i det förebyggande arbetet och när det gäller den arbetsrelaterade ohälsan. För att minska de negativa konsekvenserna av ohälsa har Jämtkraft tecknat en sjukvårdsförsäkring som ger de anställda snabb tillgång till specialistvård hos privata vårdgivare. Vinsten är att medarbetarna kan slippa onödigt lång väntan i vårdköer vilket i många fall kan innebära längre sjukskrivningar än nödvändigt. Dessutom minskar företagets förlust av kompetens till följd av sjukfrånvaro. Hög frisknärvaro En viktig uppgift i arbetsmiljöarbetet under året har varit att se över uttaget av övertid. Ett visst mått av övertidsarbete är oundvikligt i vår bransch, men medarbetarnas hälsa och välbefinnande får inte äventyras. Ambitionen har varit att dels minska det totala antalet övertidstimmar och dels att fördela övertiden på fler personer. Övertiden har totalt sett minskat med 23 procent jämfört med året innan. Frisknärvaron på Jämtkraft är fortsatt hög. 52 procent av medarbetarna har inte haft någon dags sjukfrånvaro under året. Sjukfrånvaron har minskat jämfört med fjolåret, från 5,57 procent till 4,97 procent. Planering för framgång Hösten präglades i stor utsträckning av det intensiva arbetet med verksamhetsplaneringen som haft och kommer att få stor betydelse för känslan av delaktighet i företaget. Många har varit engagerade och verksamhetsplaneringen har inneburit att Jämtkrafts övergripande uppdrag konkretiserats inte bara på enhetsnivå, utan också på avdelnings- och medarbetarnivå. En väsentlig framgångsfaktor för Jämtkraft är varje medarbetares engagemang, att var och en kan se sin roll och känna betydelsen av sin insats. Förmågan att hantera förändringar ser vi som en påtaglig och avgörande utmaning för att även i fortsättningen vara framgångsrika. Ändrade och nya värderingar, ny teknik och övriga förändringar i omvärlden gör att vi ständigt måste se över metoder och processer för att få en kontinuerlig utveckling av organisationen. Att ha rätt kompetens, på rätt plats och vid rätt tid kommer att vara en avgörande framgångsfaktor. Den utmaningen kommer Jämtkraft att jobba aktivt med. Attrahera IN Susann Persson Bemanna Susann är utbildad civilingenjör inom lantmäteri och har tidigare arbetat på Energimyndigheten. Efter tio år som utflyttad jämte kom tanken på att flytta tillbaka. Att återvända till fjäll, vidder och skog kändes mer och mer lockande. Drömmen blev verklighet och i dag bor Susann på Rödön med utsikt över Storsjön och Oviksfjällen och arbetar på Jämtkraft. Susann utreder energiinvesteringar, till exempel hanteringen av planerade vindkraftprojekt som vill anslutas till Jämtkrafts nät. Jag trivs jättebra här på Jämtkraft. Det är en skön stämning som ger en bra effektivitet, konstaterar Susann. Personalarbetet handlar dels om att kunna attrahera nya medarbetare med rätt kompetens (IN) och dels om att engagera och utveckla befintliga medarbetare i samklang med företagets behov (I). Ytterligare en viktig bit är att medarbetare som lämnar Jämtkraft besitter värdefull kompetens, som så långt som möjligt bör återföras till företaget (UT). Mats Edvardsson i Utveckla Behålla Mats har gjort en resa på nära 25 år inom Jämtkraft. Han har arbetat som linjemontör, beredare, kartritare, gatubelysningsplanerare, samordnare på elnät/entreprenad, funktionschef på optoteknik och är nu avdelningschef på Telecom. Jag tycker Jämtkraft är ett positivt företag att arbeta på och det tror jag beror på att det går så bra och att vi har och har haft god ekonomi. Det lägger nog grunden för den positiva stämningen men också att det finns många möjligheter. håller på med olika saker och om man vill så kan man byta inriktning och utvecklas inom företaget. Det har jag gjort under mina 25 år det är en tilllåtande kultur. Kompetens Ragnar Persson UT Ragnar Persson gick i pension i höstas efter att ha arbetat på Jämtkraft sedan 1967, först som nätmontör och sedan som mätaravläsare de senaste 4-5 åren. Ragnar, som kallas Föllinge-Persson, var en stor skidåkare under framförallt 1960-talet. Han har bland annat sex individuella SM-segrar, vann tremilen i Svenska skidspelen två år i rad och femmilen i Holmenkollen Träningen har Ragnar haft nytta av även i jobbet. Det är ju inte fel att ha bra kondition när man är ute på linjejobb. 12 Jämtkrafts årsredovisning 2003 Jämtkrafts årsredovisning

8 marknad Nya elkunder Fokus på kunderna Hög kvalitet, god service och långsiktigt låga priser är ord som ständigt återkommer i Jämtkrafts verksamhet. Genom att leva upp till dem vill Jämtkraft skapa långsiktiga relationer till kunderna. Trots höga börspriser på el har Jämtkraft kunnat hålla låga priser, framför allt till våra lokalkunder. Till det bidrar en hög andel egen vattenkraftproduktion, elproduktionen från kraftvärmeverket och inte minst uppdraget från våra ägare. Istället för att generera höga vinster ska Jämtkraft hålla långsiktigt låga priser för att på så sätt behålla köpkraft i regionen. Det gäller inte bara elpriset utan också nätavgiften och kostnaden för fjärrvärme. Ökade kundkontakter Det ökade intresset för energibranschen har resulterat i en kraftig ökning av antalet kundkontakter. Det har märkts i hela företaget men främst hos vårt Kontaktcenter. Under de vanligtvis lugna semestermånaderna juni och juli hade vi rekordmånga samtal. Det är både lokalkunder och elkunder ute i landet som hör av sig. Det som framförs i media är inte alltid helt lätt att förstå och det känns tryggt att kunna ringa eller mejla för att reda ut frågor och funderingar. Elpriser och avtal är ämnen som dominerar, men även frågor kring utbyggnad av fjärrvärme och bredband, anslutningsavgifter, energirådgivning och önskemål om kabelvisning inför grävarbeten är vanliga. Målet är att Jämtkrafts Kontaktcenter ska klara 80 procent av alla kundärenden - om det inte går ska man direkt koppla vidare till rätt person inom företaget. Våra medarbetare i Kontaktcenter har under året tagit emot telefonsamtal, mejl, fax, brev och besök. För att möta de ökade önskemålen om personlig kontakt har vi dels förstärkt Kontaktcenter med fler medarbetare, dels bytt telefonisystem för att kunna höja kvalitet och servicegrad. Möjlighet till direktkontakt med Jämtkraft på hemmaplan har även den här säsongen erbjudits våra kunder. Med husvagn har vi besökt femton byar, från Storlien i väst till Bräcke i öst, från Strömsund i norr till Svenstavik i söder. Ungefär personer passade på att ge synpunkter och ställa frågor - eller att bara få en pratstund. Attraktiv elleverantör Jämtkrafts låga priser uppmärksammas ofta i prisjämförelser i media. Avgiftsundersökning Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, som genomförs av flera bostadsorganisationer, visar även i år ett glädjande resultat för invånarna i våra ägarkommuner. Både elpris och nätavgifter är bland de lägsta i landet, och Östersunds kommun har landets näst lägsta totalkostnad för fjärrvärme, el, vatten och avfall. En undersökning av fjärrvärmepriserna i Sverige, gjord av Villaägarnas Riksförbund, visade att Jämtkrafts fjärrvärmepriser i Östersunds och Krokoms kommuner var de fjärde lägsta i landet. Uppmärksamheten har stärkt varumärket Jämtkraft och vi uppfattas som en attraktiv elleverantör även utanför nätområdet - cirka av elkunderna kommer från övriga delar av landet. Under året vi har fått mer än nya kunder. Jämtkrafts kundtidning gick till final och en delad tredje plats i Svenska Publishingpriset som delades ut hösten Fyrfasen Graninge Vattenfall Prisjämförelse Jämtkraft Sydkraft Jämförelsen avser årskostnad för elkunder som inte gjort ett aktivt val. Beräkningen baseras på en årsförbrukning på kwh. Årskostnaden är beräknad på aktuella priser den 30 december 2003, exklusive moms, energiskatt, elcertifikat och nätavgifter. Lokalpris är ett extra lågt pris för våra elkunder inom ägarkommunerna Östersund, Åre och Krokom, eller inom Jämtkrafts nätområde. Priset kan hållas nere tack vare vår egen elproduktion. Vårt uppdrag att hålla långsiktigt låga priser inte vinstmaximering är också en viktig drivkraft. 14 Jämtkrafts årsredovisning 2003 Jämtkrafts årsredovisning

9 elkraft Hög tillgänglighet och effektiv produktion Hög andel egen produktion är en viktig förutsättning för att Jämtkraft ska kunna hålla ett lågt lokalpris. Elproduktion i egna anläggningar 925 GWh, därav vattenkraft 763 GWh, kraftvärmeverket 160 GWh, vindkraft 1,6 GWh Inköp av kompletterande kraft: 669 GWh Försäljningsvolym: GWh Enligt ett långsiktigt avtal köper Jämtkraft 0,97 procent av årsproduktionen vid kärnkraftverket i Forsmark, 231 GWh år Magasinsläget i Indalsälven var vid årsskiftet 49 procent mot normalt 66 procent. Cirka 700 personer har besökt något av våra vattenkraftverk under året. Elproduktion Variationerna i vädret avspeglas i prisnivåerna på den gemensamma nordiska elbörsen Nord Pool. I början av året noterades de högsta priserna på elbörsen sedan avregleringen Medelpriset låg under de första veckorna i januari över 80 öre/kwh. Orsaken var den mycket torra hösten året innan. Dessutom var det kallt, särskilt kring årsskiftet. Med mildare väder och mer nederbörd sjönk priserna raskt till rimligare, men fortfarande förhållandevis höga nivåer. En torr sommar och höst drev priserna uppåt, dock inte till samma höga nivåer som året innan. Året slutade med milt väder och mer nederbörd och priserna vände neråt igen. Den avreglerade elmarknaden har inneburit krav på nya kompetenser inom energiföretagen. Riskhantering och rutiner kring handeln på elbörsen Nord Pool har blivit en strategisk fråga. Branschorganisationen Svensk Energi och Nord Pool har under året för första gången genomfört en kvalificerad utbildning inom elhandelsområdet. Jämtkraft är nu ett av de företag som har medarbetare som efter godkänd grund- och specialistutbildning kan kalla sig certifierade elhandlare. Kraftvärme kompletterar vattenkraften Vattenkraftproduktionen detta torra år blev 763 GWh, vilket är cirka 170 GWh lägre än ett normalår. Kraftvärmeverket producerade under året 160 GWh el, ett viktigt tillskott till vår vattenkraft. Den ackumulatortank som byggs kommer att göra kraftvärmeverket än mer lönsamt. De timmar av dygnet efterfrågan är störst och börspriserna som högst kan vi genom att utnyttja tanken öka elproduktionen. Vindkraftverket i Almåsa producerade under sitt första år 1,6 GWh. Vårt inköp av kraft från elbörsen och från andra kraftbolag blev 669 GWh. Effektivitet och säkerhet Ett nytt system för planering av vattenkraftproduktion och elhandel infördes för ett par år sedan. Nu pågår arbetet med att installera ett nytt modernt system för fjärrkontroll, ett omfattande projekt som nu är inne i slutfasen. Förutom fjärrkontrollsystemet ingår kommunikationsutrustning mot kraftstationer och fördelningsstationer. Jämtkraft arbetar aktivt och långsiktigt med dammsäkerhet i samarbete med Svensk Energi, Räddningstjänsten och Länsstyrelsen. Under året har en del förbättringar gjorts i dammanläggningar och studier har gjorts för att bedöma hur extrema vattenflöden kan komma att påverka våra anläggningar. Dammsäkerhet är en stor och viktig fråga som kommer att vara aktuell under lång tid framöver. Löpande underhållsarbete har bedrivits enligt upprättade underhållsplaner. Därutöver har en större åtgärd utförts i den äldre kraftstationen i Hissmofors där delar av en turbin har renoverats. Egen produktion en styrka Produktionen i egna anläggningar är betydelsefull för vår ekonomi i dag och kommer sannolikt att vara än viktigare i framtiden. Tillgängligheten i kraftvärmeverket påverkar i hög grad företagets ekonomi. En hög andel egen produktion gör oss mindre beroende av inköp från elbörsen med dess varierande priser. Att den egna produktionen i stor utsträckning är förnybar och därmed också ger upphov till elcertifikat är en styrka för såväl företaget som för miljön. Resultatet inom det nya affärsområdet Elcertifikat ger möjlighet till fortsatt satsning på ekologiskt hållbar elproduktion. Kr/MWh Börspris på el, veckomedel Vecka Källa: Nord Pool 16 Jämtkrafts årsredovisning 2003 Jämtkrafts årsredovisning

10 elnät Investeringar i elnätet Mkr Medelavbrottsfrekvens per kund/år Antal avbrott 3 Ledningsnätet km Ca 300 nya anslutningar till elnätet under året. 1 januari 2004 höjdes nätavgiften för första gången sedan Höjningen var i genomsnitt 1 öre/kwh. Antal avbrott 2003 Driftstörning: 2,5 avbrott per kund och år Planerat: 0,7 avbrott per kund och år Medelavbrottstid 2003 Driftstörning: 135 min = 2 tim 15 min Planerat: 112 min = 1 tim 52 min Leveranssäkerheten i fokus Ett långsiktigt arbete för att förbättra driftsäkerheten ger resultat. De allra flesta av årets dagar och dygnets timmar fungerar Jämtkrafts elleveranser helt utan störningar. För att trygga elförsörjningen i Åredalen krävs stora investeringar under de närmaste åren. När störningar ändå inträffar gäller det att ta vara på erfarenheterna. Investeringen i ett nytt tekniskt driftstöd ger Jämtkraft ett bra verktyg. Genom att mata in en mängd uppgifter utifrån den noggranna analys av orsaker och vidtagna åtgärder som görs efter varje störning kan statistik tas fram över avbrott på varje ledningssträcka och hos enskilda kunder. Det gör det lättare än hittills att hitta svaga punkter i nätet och få överblick över avbrottstider och felorsaker. Kunder kan få bättre och snabbare svar på sina frågor och företaget har ett bra instrument för planering. Sedan början av 1990-talet har strategin i den långsiktiga planeringen varit att när ombyggnad sker ska driftsäkerheten i den nya anläggningen vara högre än i den gamla. Det innebär att i möjligaste mån lägga elledning längs väg och så att matning från två håll blir möjlig. När äldre ledningar byts ut är det mot jordkabel eller isolerad ledning. Ledningsgator besiktigas och röjs kontinuerligt. Samordningen av underhållsarbeten ska utvecklas så att även planerade och i förväg aviserade avbrott ska bli så få och så korta som möjligt. Vädret vanligaste felorsaken Jämtkrafts nätområde ligger i en region med ett vädermässigt utsatt läge och 40 procent av årets strömavbrott orsakades av åska, vind, snö och fallande träd. Stormdygnen i december som lamslog stora delar av landet drabbade även Jämtkraft. Trots att många ledningar över geografiskt stora områden blev strömlösa låg medelavbrottstiden på 3-4 timmar. Att avbrotten kunde hållas så pass korta är ett resultat av effektiv organisation och utrustning, möjlighet att snabbt kalla ut många egna montörer och inte minst berömvärda insatser från störningshjälpsorganisationen, 630 frivilliga ute i bygderna som hjälper till att hitta fel. Under de senaste 10 åren har Jämtkraft bara haft ett fåtal avbrott per år som varit längre än 12 timmar. Och de avbrotten har dessutom berört få kunder. Beredskap inför längre elavbrott finns. Jämtkraft ingår tillsammans med andra elnätföretag i en regional grupp för samverkan vid omfattande störningar. För riktigt svåra lägen finns en lokal samverkansplan som tagits fram i samarbete mellan Länsstyrelsen, kommunerna, SOS Alarm, Försvarsmakten, Telia och elnätföretagen i länet. Investeringar främst i Åredalen Förutom löpande underhåll och planerade investeringar i nätet är det i Åreområdet trycket är högst. Högspänningsnätet i Åre samhälle förstärks för att klara alla nya anslutningar och för att Åre med omnejd ska kunna försörjas med högspänning från två håll. En ny stamstation i Enafors har upphandlats under året och kommer att vara i drift till nästa vinter. Hela projektet är budgeterat till cirka 30 miljoner kronor. Den här investeringen ger ytterligare en anslutning till stamnätet och möjlighet till alternativa driftlägen vid underhållsarbeten och eventuella störningar. Det ökande intresset för vindkraft märks i antalet förfrågningar om anslutning till Jämtkrafts elnät. Under året genomfördes projektering för anslutning av en vindkraftpark med sju vindkraftverk i Krokoms kommun Driftstörning Planerade avbrott Driftstörning Planerade avbrott Medelavbrottstid per kund/år 1 0 Antal minuter Jämtkrafts årsredovisning 2003 Jämtkrafts årsredovisning

11 fjärrvärme Lyckad kraftvärmesatsning Jämtkrafts största enskilda anläggningsinvestering hittills, kraftvärmeverket, invigdes av kungen i början av året. Kraftvärmesatsningen har blivit en god affär för Jämtkraft och för våra kunder. Jämtkraft producerar, distribuerar och säljer fjärrvärme i Östersund och i centralorterna i Krokoms och Åre kommuner. Dessutom drivs ett närvärmeprojekt i Bergs kommun. Låga utsläpp av kväveoxid (NOx) ger ca 3 miljoner kronor tillbaka på NOx-avgifterna. Även CO-utsläppen ligger på en mycket låg nivå. Årets nyanslutningar motsvarar en förbrukning på 16 GWh Omsättningen ökade med 64 Mkr Kraftvärmeverket producerade 435 GWh fjärrvärme (därav 68 GWh genom att ta vara på värmen i rökgaserna) och 160 GWh el. Total produktion 639 GWh. Mer än personer har besökt Kraftvärmeverket under året. Produktionen vid kraftvärmeverket har fungerat bra och under året producerades 435 GWh fjärrvärme och 160 GWh el med hjälp av biobränsle. För att effektivisera produktionen ytterligare byggs en ackumulatortank som ska tas i drift hösten Den kommer att ge bättre totalekonomi, ökad drift- och leveranssäkerhet och dessutom minska oljebehovet till ett minimum. Tankens placering på Östersunds skidstadion är resultatet av ett nära samarbete mellan Jämtkraft, Östersunds kommun och idrottsrörelsen. Med en spännande yttre utformning och en toppvåning på 55 meters höjd blir den en attraktion utöver det vanliga. Ekonomiskt är den också ett viktigt inslag i kommunens EU-projekt för utvecklingen av området som friluftsområde och tävlingsarena. Efterfrågan på biobränsle har ökat i landet, vilket har lett till höjda priser. Vårt geografiska läge mitt i skogsbältet ger oss emellertid fördelar i form av god tillgång och korta transporter. Ett viktigt arbete är att långsiktigt säkra tillgången på bränsle till konkurrenskraftiga priser. Utbyggd fjärrvärme en miljövinst Stora satsningar har gjorts under flera år för att bygga ut fjärrvärmenätet främst inom Östersund-Frösön. Ambitionen har hela tiden varit att genom rationell planering hålla anslutningskostnaderna på en rimlig nivå. Det har också resulterat i hög anslutningsgrad, till nytta inte minst för miljön. Utbyggnaden fortsätter, både genom att ledningsnätet byggs ut där det är ekonomiskt rimligt och genom att försöka få med kvarvarande fastigheter i redan utbyggda områden. Under året har även fjärrvärme dragits till ett villaområde som av ägarna konverterats från direktverkande el. År 2002 byggdes fjärrvärmeledning till Ås, cirka en mil utanför Östersund. Under 2003 har 60 villor anslutits där. Den kraftiga expansionen i Åredalen innebär också ökad efterfrågan på fjärrvärme. Årets största nyanslutning är den nybyggda Multihallen i Åre, 7 GWh. Det totala antalet nyanslutningar under året var 185, de allra flesta villakunder. För 2004 planeras ytterligare cirka 130 anslutningar. Ett synbart tecken på det stora intresset för fjärrvärme och hur den produceras är att mer än personer besökt kraftvärmeverket under året. Producerad energi, värme Kulvertnätet Tidigare byggt Årets utbyggnad 222, GWh Km Jämtkrafts årsredovisning 2003 Jämtkrafts årsredovisning

12 telecom Telecominvesteringar Kkr Cirka lägenheter och ett stort antal företag är anslutna till stadsnätet i Östersund. Åtta tjänsteleverantörer i stadsnätet. Priset till privatkund sänktes under Delägarskap i bolaget Norrsken ger tillgång till fibernät i en ringledning genom inlandet ner till Mälardalen och Stockholm och upp längs kusten. 0 Bredband stärker regionen Jämtkraft fick under 2003 uppdraget att bygga ut bredband i Östersunds kommun. Att vara delaktig i de fortsatta satsningarna på infrastruktur är en del i Jämtkrafts vision att vara en drivkraft för regionen. Planeringen av bredbandsutbyggnaden i Östersunds kommun har pågått under större delen av året. Under hösten började det praktiska arbetet med att bygga ett sammanbindande optofibernät till de orter som är prioriterade enligt kommunens IT-infrastrukturprogram. Målet är att ansluta procent av hushållen på berörda orter. Utbyggnaden kommer att vara klar till årsskiftet 2005/2006 och kommer förhoppningsvis att locka flera leverantörer av olika tjänster till nätet, till fromma för bygdens utveckling. Renodlad roll som nätägare När stadsnätet i Östersund började byggas 1996 var tanken att Jämtkraft enbart skulle vara ägare till nätet. Men eftersom utbudet av tjänster var ringa kom vi i samarbete med andra även att bli tjänsteleverantör. Nu är situationen en annan och Jämtkraft har beslutat att dra sig tillbaka från den rollen och koncentrera sig på att äga, bygga och driva kommunikationsnät. Nätet kan nu brukas av flera olika tjänsteleverantörer. Ett ökat utbud av tjänster och pressade priser för kunden har ökat intresset för att ansluta sig till stadsnätet. Egen infrastruktur i form av optofiber, kompletterat med radiolänk och Radio-LAN och dessutom hyrda förbindelser, gör att Jämtkraft kan erbjuda ett brett utbud av kommunikationslösningar för näringsliv och privatpersoner, främst inom ägarkommunerna Östersund, Krokom och Åre. Under 2003 har flera samarbetsavtal med andra nätägare tecknats. Samarbetsavtalen innebär att Jämtkraft och andra nätägare byter kapacitet med varandra vilket ger oss möjlighet att växa på ett kostnadseffektivt sätt. Kvalitetssäkring och utveckling Flera insatser för att kvalitetssäkra kommunikationsnätet har gjorts under året. Ett stort arbete har varit att samla all dokumentation kring fibernät och radionät i ett gemensamt dokumentationssystem. Tekniken i kommunikationsnätet har renodlats och anläggningar som inte klarar kvalitetskraven har byggts om eller avvecklats. Jämtkraft hanterar nu driften i egen regi i hela nätet. Under året har organisationen förstärkts med fler medarbetare för att klara den växande verksamheten. Under 2003 startade planeringen av ett projekt med datakommunikation via elnätet. Ett villaområde i Östersund valdes ut som testområde och 75 familjer kommer under tre månader att få prova och utvärdera den nya tekniken. Om projektet faller väl ut kommer elnätskommunikation att kunna användas som en väsentlig byggsten i de ortsnät som ska byggas i avtalet med Östersunds kommun. Tekniken ger större möjlighet att nå mer glesbefolkade delar i de prioriterade orterna. Fler tjänster på samma infrastruktur Jämtkraft har eget fibernät från Östersund, via Krokom till Åre och ambitionen är att knyta ihop det med nätet i Åre by för att möta efterfrågan där. Även bredbandsutbyggnaden i Östersunds kommun innebär flera samordningsfördelar. Kommunikationsnätet kommer också att kunna användas för att samla in mätvärden för el och fjärrvärme och för Jämtkrafts eget behov av kommunikation för fjärrstyrning av anläggningar. Under året har samarbetsavtal tecknats med ett flertal nya partners och på så sätt har Jämtkrafts position på kommunikationsmarknaden stärkts. Ett exempel på det är att det från årsskiftet finns möjlighet att via fibernätet få tillgång till kabel-tv. 22 Jämtkrafts årsredovisning 2003 Jämtkrafts årsredovisning

13 elcertifikat Elcertifikat nytt affärsområde Intäkter och kostnader som rör handeln med elcertifikat läggs i ett nytt affärsområde. Lagen om elcertifikat trädde i kraft 1 maj 2003 som en del i regeringens långsiktiga energipolitik. Under 2003 har Jämtkraft fått elcertifikat för sin elproduktion. Elproduktionen vid kraftvärmeverket motsvarar 87 procent av certifikaten. För att täcka Jämtkrafts kunders behov av elcertifikat har det åtgått certifikat. Syftet med elcertifikatsystemet är att stimulera produktion av el från förnybara energikällor, det vill säga sol, vind, vatten och biobränsle. Staten delar ut ett certifikat per megawattimme el producerad i godkända anläggningar. För Jämtkrafts del ger kraftvärmeverkets produktion närmare 90 procent av certifikaten, men också vindkraftverket i Almåsa och sju mindre vattenkraftstationer, Billsta, Strömbacka, Lillå, Handöl övre, Handöl nedre, Dammån och Slagsån, bidrar. Handel med elcertifikat Certifikaten säljs i första hand till de egna elkunderna, som enligt lag är skyldiga att köpa certifikat motsvarande en viss andel av sin förbrukning, s k kvotplikt. Jämtkrafts pris för elcertifikat var under året 1,6 öre/kwh exkl moms, ett av de lägsta priserna på marknaden. Under året såldes cirka elcertifikat till Jämtkrafts elkunder. Kvotplikten har under 2003 varit 7,4 procent. Den kommer att höjas årligen till att år 2010 vara 16,9 procent. Trots den höjda kvotplikten kommer Jämtkrafts elproduktion under de närmaste åren att ge ett överskott av certifikat. Dessa kommer att säljas. Under 2003 såldes certifikat till andra energiföretag, vilket innebar en intäkt på 2,5 miljoner kronor. i dag går till värme. Produktionen beräknas kunna bli 8 GWh, motsvarande fyra vindkraftverk. Projektet har fått statligt stöd för klimatutvecklingsprogram, s k Klimp. Att Jämtkraft bildat ett nytt affärsområde för elcertifikat beror bland annat på att framtiden för elcertifikatsystemet är oviss och osäkerheten kring affären därför mycket stor. En översyn ska göras av riksdagen under Elproduktion baserad på torv kommer att ingå i systemet från 1 april och det innebär att en högre andel av produktionen vid kraftvärmeverket blir berättigad till elcertifikat. Resultatet från elcertifikataffären ska framöver användas för att öka andelen förnybar elproduktion. Ett projekt som skulle kunna bli aktuellt är tankarna på att producera el av den deponigas från Gräfsåsen i Östersund som 24 Jämtkrafts årsredovisning 2003 Jämtkrafts årsredovisning

14 karta över verksamhetsområdet Elkraft Jämtkrafts egna vattenkraftstationer har en samlad effekt på ca 219 MW. De producerar under ett normalt år ca 930 GWh elström. Kraftvärmeverkets installerade eleffekt är 45 MW och det producerar ett normalår 160 GWh el. Vindkraftverket i Almåsa kan producera 2 GWh per år. Kraftstation 1... Hissmofors 2... Kattstrupeforsen 3... Granboforsen 4... Högfors 5... Långfors 6... Näsaforsen 7... Ålviken 8... Lövhöjden 9... Dammån Slagsån Duved Handöl nedre Handöl övre Billsta Strömbacka Lillå Rönnöfors Elnät Jämtkrafts nätområde omfattar 588 km regionnät, km fördelningsnät och km lågspänningsnät. Inom nätområdet finns nätstationer och 39 fördelningsstationer. Kraftvärmeverk Vindkraftverk Almåsa Regionledning 45 kv Regionledning 145 kv Fördelningsstation Gräns för nätområdet Jämtkraft finns på följande orter: Östersund, Hissmofors, Föllinge, Järpen, Duved, Änge och Hackås. Kontor Telecom Jämtkraft Telecom AB erbjuder bredbandsanslutning till företag, fastighetsägare och privatkunder. Optokabelnätet omfattar totalt ca 40 mil. Bolaget kan idag erbjuda bredband i Östersund, Åre, Duved, Lit, Marieby, Järpen, Änge, Ås, Nälden, Ope, Hålland, Dvärsätt, Hackås, Myrviken, Brunflo, Orrviken och Krokom. Radiolänkmast Fjärrvärme Jämtkraft bedriver fjärrvärmeverksamhet förutom i Östersund på följande orter: Myrviken, Brunflo, Föllinge, Nälden, Ås, Krokom, Järpen, Mörsil, Åre, Duved, Kall och Hallen. Fjärrvärmeanläggningarna producerade 639 GWh under Fjärrvärmeanläggning 26 Jämtkrafts årsredovisning 2003 Jämtkrafts årsredovisning

15 bokslut Årsredovisning för räkenskapsåret 2003 Styrelsen och verkställande direktören får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för år 2003, bolagets 114:e verksamhetsår. Ägarförhållande Jämtkraft AB ägs till 77,8 procent av Östersunds kommun (org nr ). Vattenfall AB äger 20,6 procent av aktierna. Resterande 1,6 procent ägs till lika delar av Åre och Krokoms kommuner. Röstmässigt fördelar sig inflytandet i bolaget något annorlunda. Östersunds kommun innehar 72 procent av rösterna, Vattenfall AB 16 procent av rösterna och Åre och Krokoms kommuner innehar vardera 6 procent av rösterna på bolagsstämman. Styrelsen består av fem ledamöter från Östersunds kommun, Åre och Krokoms kommuner har två ledamöter vardera och Vattenfall AB har en ledamot i styrelsen. Jämtkraft I Jämtkraftkoncernen ingår, förutom moderbolaget Jämtkraft AB, de helägda dotterbolagen Jämtkraft Elnät AB, Jämtlandskraft AB, AB Kattstrupeforsen, Jämtkraft Telecom AB, Krokoms Energi AB och Åre Fjärrvärme AB. Bolaget äger vidare 80 procent av aktierna i Jämtlands Mineral AB. Verksamhet Jämtkraft och dess dotterbolag producerar, distribuerar och säljer elenergi och fjärrvärme främst inom Jämtlands län. erbjuder dessutom bredbandsanslutning via optokabelnät och radioförbindelse. Verksamheten är sedan tidigare indelad i affärsområdena Elkraft, Elnät, Fjärrvärme och Telecom. En ny lag om elcertifikat trädde i kraft den 1 maj Syftet med lagen är att öka andelen el som produceras med hjälp av sol, vind, vatten och biobränsle. Jämtkraft har under året bildat ett särskilt affärsområde, Elcertifikat, för särredovisning av intäkter och kostnader hänförliga till certifikaten. Affärsområde Elkraft Affärsområdet omfattar moderbolaget Jämtkrafts egna produktionsanläggningar samt de anläggningar som finns inom AB Kattstrupeforsen. Elproduktionen baseras i huvudsak på vattenkraft och kraftvärme. Elproduktionen under ett normalt vattenår uppgår totalt till GWh inklusive kraftvärmeverket. Jämtkrafts andel av produktionen vid Forsmarks kärnkraftverk uppgår under ett år med normal tillgänglighet till 230 GWh. Affärsområdet har därutöver ett antal kraftleveransavtal med andra producenter samt köper och säljer tillfällig kraft på den nordiska elmarknaden. Den totala elproduktionen i Jämtkrafts anläggningar uppgick 2003 till 925 GWh varav el producerad i vattenkraftstationer svarar för 763 GWh. Jämfört med 2002 sjönk vattenkraftproduktionen med 18 procent. Detta har till viss del kunnat kompenseras av elproduktionen från kraftvärmeverket som under 2003 producerat 160 GWh. Vindkraftverket på Almåsaberget har under året producerat 1,6 GWh el, vilket motsvarar 92 procent av ett normalår. Inköpt volym under året uppgick till 669 GWh. Försäljningsvolymen blev GWh, en ökning med 5 procent. Försäljning över elbörsen svarar för 31 GWh. Den mycket torra sommaren och hösten 2002 medförde att nivån i vattenmagasinen vid ingången av 2003 var betydligt lägre än normalt. Då vårfloden blev förhållandevis kort och dessutom följdes av en mycket torr sommar och höst har magasinen inte återfyllts i normal utsträckning. Fyllnadsgraden i våra vattenmagasin var vid årsskiftet 2003/2004 endast 49 procent, drygt 17 procent lägre än normalt. Snittpriserna på den nordiska elbörsen Nord Pool har under 2003 legat på 33,3 öre/kwh, att jämföra med 25,2 öre/kwh för Vårt lokalpris på el höjdes i februari 2003 från 22,5 öre till 29,5 öre. Därefter har priset sänkts till 27,5 öre. Under slutet av 2003 och början av 2004 har vi kunnat se sjunkande börspriser på el. Om denna utveckling står sig vintern ut räknar vi med att kunna justera ner våra försäljningspriser ytterligare. Prisutvecklingen på elbörsen beror dock i hög grad på hur nederbörden i Norden blir framöver. Den totala omsättningen för Affärsområde Elkraft uppgick till 413 Mkr, en ökning med 107 Mkr jämfört med föregående år. Omsättningsökningen är hänförlig till såväl ökade försäljningsvolymer som höjda försäljningspriser på grund av minskad egen elproduktion och höga inköpspriser. Rörelsens kostnader blev 289 Mkr, en ökning med 58 Mkr jämfört med föregående år. Kostnadsökningen är främst hänförlig till ökade inköpsvolymer och höjda börspriser på Nord Pool. Affärsområdet redovisar en vinst om 65 Mkr efter finansiella intäkter och kostnader. En förbättring med 50 Mkr jämfört med föregående år. Affärsområde Telecom Affärsområdet omfattar verksamheten i Jämtkraft Telecom AB. Bolaget arrenderar ett optokabelnät från Jämtkraft Elnät AB. Tillsammans med bolagets egen infrastruktur i form av radiolänkar och Radio-LAN samt en del hyrd kopparförbindelse och fiberoptik från andra infrastrukturägare kan bolaget erbjuda ett brett utbud av kommunikationslösningar för näringsliv och privatpersoner i stora delar av Jämtland. Bolaget har under verksamhetsåret fokuserat kring de anbud om bredbandsutbyggnad som lämnats till fyra kommuner i Jämtland. Under våren stod det klart att Östersunds kommun avsåg att teckna avtal med bolaget medan övriga tre kommuner valde annan leverantör. Under året har planering och förberedelser fortsatt för bredbandsutbyggnaden. Vidare har det gjorts ett omfattande arbete kring kvalitetssäkring av nätet i form av dokumentation och ombyggnation av anläggningar med hög störningsfrekvens. Delägarskapet i Norrsken ger bolaget tillgång till den fiber som Svenska Kraftnät förlagt på kraftledningarna i vår region, över inlandet till Mälardalen och Stockholm. Under året har Norrsken haft likviditetsproblem varför Jämtkraft Telecom AB lämnat ett villkorat aktieägartillskott till Norrsken AB om 912 tkr varav 552 tkr avser Genom delägarskapet i Norrsken får Jämtkraft Telecom AB tillgång till egen fiberkapacitet till mycket konkurrenskraftiga priser. Omsättningen ökade med 0,6 Mkr till 15,4 Mkr. Under 2003 har bolaget tillförts ett marknadsföringsbidrag om 3 Mkr från övriga verksamheter inom Jämtkraftkoncernen. Bolaget redovisar för verksamhetsåret 2003 en förlust efter finansnetto om 5 Mkr, en förbättring med 1 Mkr jämfört med föregående år. För 2004 räknar vi med att förbättra resultatet ytterligare. Affärsområde Elnät Affärsområdet omfattar Jämtkraft Elnät ABs region- och lokalnät med tillhörande tjänster, nätkundverksamhet samt mätning och rapportering. Geografiskt täcker koncernens elnätområde en stor del av Jämtland och omfattar helt eller delvis sex kommuner. I uppgiften att överföra och distribuera el till slutkund ingår dessutom ett ansvar för att inom nätområdet mäta och överföra mätvärden till elmarknadens aktörer. Till Affärsområde Elnät hör även service- och tekniktjänster inom områdena elnät, mätning och kabelfelsökning, reservkraft, utomhusbelysning samt optoteknik. Under 2003 överfördes GWh att jämföra med normalårets GWh. Samtidigt transporterades 925 GWh från vår elproduktion inom området, vilket är 15 procent under normalårets. Omsättningen för affärsområdet uppgick till 220 Mkr, varav intäkterna från nätavgifter svarar för 188 Mkr. Övriga intäkter uppgick till 32 Mkr, en minskning med 4 Mkr jämfört med föregående år. Rörelsens kostnader blev 138 Mkr, en ökning med 7 Mkr jämfört med föregående år. Kostnadsökningen är hänförlig till fortsatt höga omvärldskrav på nätverksamheten, en transformatorskada i Lugnvik samt affärsområdets del i gemensamma fördelade kostnader. Affärsområde Elnät redovisar ett resultatet efter finansiella intäkter och kostnader om 20 Mkr, en försämring med 17 Mkr jämfört med Resultatförsämringen är hänförlig till lägre intäkter, ökade kostnader och ökade avskrivningar. Som en följd av den fortsatt negativa resultatutvecklingen inom affärsområdet har vi höjt våra nätavgifter med i genomsnitt 1 öre/kwh från och med 1 januari Våra nätavgifter har dessförinnan varit oförändrade sedan elmarknadsreformen infördes Affärsområde Fjärrvärme Affärsområdet omfattar produktion och distribution av fjärrvärme inom Östersund-Frösön och Brunflo samt elproduktion i det nya kraftvärmeverket i Lugnvik. Affärsområdet omfattar även produktion och leverans av fjärrvärme inom Bergs, Krokoms och Åre kommuner. Produktionen sker i huvudsak med inhemska bränslen såsom trädbränsle, torv, spillvärme och deponigas. Arbetet med investeringen i den nya ackumulatortanken på skidstadion i Östersund har påbörjats under året. Ackumulatorn ger en ännu bättre totalekonomi för Jämtkrafts fjärrvärme- och elproduktion i Östersund vilket i slutänden gynnar våra kunder. Investeringen uppgår till 85 Mkr och idrifttagning beräknas ske under Under 2003 har 185 nyanslutningar gjorts till fjärrvärmenäten varav de allra flesta är nya villakunder. För 2004 planeras ytterligare cirka 130 anslutningar. Omsättningen för affärsområdet blev 275 Mkr, en ökning med 64 Mkr jämfört med föregående år. Av omsättningen svarar elförsäljningen från kraftvärmeverket för 60 Mkr. Fjärrvärmeförsäljningen uppgick till 564 GWh och har påverkats negativt av den milda väderleken under året. Kraftvärmeverket har under året producerat 160 GWh el vilket är i nivå med de kalkyler som ligger till grund för investeringen. Elproduktionen har överlåtits till Affärsområde Elkraft för motsvarande marknadspriser på el. Rörelsens kostnader uppgick till 203 Mkr, en ökning med 30 Mkr jämfört med föregående år. Merparten av kostnadsökningen avser bränsle- och produktionskostnader för kraftvärmeverket men speglar också de högre priserna på biobränsle för alla anläggningar. Affärsområdet redovisar ett resultat efter finansiella intäkter och kostnader om 23 Mkr, en resultatförbättring med 18 Mkr jämfört med föregående år. Affärsområde Elcertifikat En ny lag om elcertifikat trädde i kraft den 1 maj Syftet med lagen är att öka andelen el som produceras med hjälp av sol, vind, vatten och biobränsle. Elcertifikaten ska göra det lönsamt att bygga nya anläggningar och att bygga om, bygga ut eller konvertera gamla för en mer miljövänlig produktion. Staten delar ut elcertifikat till bolag med anläggningar som producerar el med hjälp av förnyelsebara energikällor. Certifikaten säljs sedan till elkunderna som enligt lag är skyldiga att köpa elcertifikat motsvarande en viss andel av sin elförbrukning, så kallad kvotplikt. Varje elbolag måste ha tillräckligt med certifikat för att täcka de egna kundernas behov. De som inte genom egen produktion får tillräckligt många från staten måste köpa från bolag som har överskott. Jämtkraft är en vinnare i detta system och kommer inledningsvis att kunna sälja elcertifikat både till de egna kunderna och till andra bolag. En särskild riskpolicy för certifikatshandeln har antagits under året. Under 2003 har Jämtkraft erhållit elcertifikat. Av dessa har elproduktion motsvarande 87 procent av certifikaten producerats i vårt biobränsleeldade kraftvärmeverk. För täckande av egen kvotplikt har det åtgått certifikat. Certifikatpriset gentemot våra elkunder har under året uppgått till 1,6 öre/kwh exklusive moms. Under året har Jämtkraft även avyttrat delar av det överskott av elcertifikat som vår elproduktion gett upphov till. Totalt har på detta sätt avyttrats certifikat. Marknadsvärdet för certifikaten låg inledningsvis på 215 kr för att i slutet av året komma upp till 245 kronor. Antal kvarvarande elcertifikat vid årets slut uppgår till st. Omsättningen från elcertifikat under året uppgick totalt till 22,9 Mkr varav de internationella Recs-certifikaten svarar för 3,3 Mkr. Resultatet efter finansnetto blev 20,4 Mkr. Ekonomisk analys koncernen Rörelsens intäkter ökade under 2004 med 138 Mkr till 854 Mkr. Omsättningsökningen på 19 procent beror på såväl högre elintäkter till följd av ökade försäljningsvolymer och högre elmarknadspriser som höjda fjärrvärmepriser. Elförsäljningens andel av intäkterna var 386 Mkr. En ökning med 111 Mkr jämfört med föregående år. Nätintäkterna uppgick till 174 Mkr vilket är i nivå med föregående år. Värmeförsäljningen ökade med 11 Mkr till 210 Mkr genom den höjning av fjärrvärmepriset som gjordes under Telecomintäkterna uppgick till 9,4 Mkr, en ökning med 1,4 Mkr jämfört med föregående år. Omsättningen för det nya affärsområdet Elcertifikat blev nästan 23 Mkr. Rörel- Skuldsättningsgrad Självfinansering 28 Jämtkrafts årsredovisning 2003 Jämtkrafts årsredovisning

16 bokslut Resultat före skatt Rörelse- och nettomarginal Resultat sens kostnader ökade med 41 Mkr till 549 Mkr. De högre kostnaderna förklaras av ökade kostnader för elinköp och biobränsle till följd av högre marknadspriser. Vidare har såväl bränsle- som driftkostnader ökat till följd av idrifttagningen av kraftvärmeverket. De planenliga avskrivningarna uppgick till 138 Mkr, en ökning med 22 Mkr jämfört med föregående år. Ökningen förklaras främst av investeringen i kraftvärmeverket. Nettot av koncernens finansiella intäkter och kostnader blev -48 Mkr, en ökning med 1 Mkr jämfört med föregående år. Av årets räntekostnader avser 5,3 Mkr orealiserade kursförluster till följd av försvagningar av den norska valutan. Motsvarande lägre inköpskostnader för el på elbörsen Nord Pool har dock erhållits under året. Jämfört med 2002 har räntekostnaderna minskat med 7,5 Mkr till följd av alltjämt sjunkande marknadsräntor. Rörelseresultatet efter avskrivningar för 2003 blev 167 Mkr, en förbättring med 75 Mkr. Rörelseresultatet i procent av intäkterna (rörelsemarginalen) blev 19,6 procent. Resultatet före skatt uppgick 2003 till 119 Mkr. I procent av rörelsens intäkter blev resultatet (nettomarginalen) 13,9 procent. Kassaflödet före finansieringsverksamheten uppgick till -29 Mkr jämfört med -41 Mkr under motsvarande period i fjol. Resultatet före skatt innebär en räntabilitet på eget kapital om 9,8 procent. Soliditeten uppgick till 40,1 procent. Finansiell ställning s likvida medel uppgick per den 31 december 2003 till 60 Mkr vilket motsvarar 7 procent av omsättningen. De totala långfristiga räntebärande skulderna uppgick till Mkr, en minskning med 1 Mkr. Av de långfristiga räntebärande skulderna förfaller 4 Mkr till betalning senare än 5 år efter balansdagen. Nettoskuldsättningen, dvs totala räntebärande skulder minus likvida medel, ökade med 25 Mkr till Mkr. Den effektiva årsräntan på koncernens låneskuld blev 3,82 procent. Tillsammans med Östersunds kommun och dess övriga bolag samt stiftelser disponeras en koncernkredit om 150 Mkr. Denna utnyttjades ej vid årsskiftet. Investeringar Under 2003 slutfördes i det närmaste investeringen i kraftvärmeverket. Vidare påbörjades arbetet med den nya ackumulatortanken på skidstadion i Östersund. Investeringen uppgår till 85 Mkr och tanken tas i drift under hösten investerade totalt för 218 Mkr under 2003 varav investeringen i det nya kraftvärmeverket uppgick till 69 Mkr. I övriga elproduktionsanläggningar investerades 2 Mkr. Återstående ännu ej utbetalt statligt bidrag för investeringen i kraftvärmeverket uppgår till ca 30 Mkr. Investeringarna inom Affärsområde Elnät uppgick till 77 Mkr, varav optonät 21 Mkr. Investeringarna avsåg förnyelseåtgärder och utbyggnad av överförings- och distributionsnäten. Pågående arbete hänförligt till en ny stamstation i Enafors uppgår till 4 Mkr. Inom fjärrvärmeområdet har investeringarna, förutom kraftvärmeverket, under 2003 uppgått till totalt 48 Mkr varav den nya ackumulatorn svarar för 22 Mkr. Utbyggnaden av fjärrvärmenätet har fortsatt under året. Investeringarna inom IT och telekom blev 11 Mkr. Pågående investering i ombyggnad av huvudkontoret uppgår till 11 Mkr. s självfinansieringsgrad uppgick till 118 procent. Omsättningen för moderbolaget ökade med 153 Mkr till 732 Mkr. Omsättningsökningen är helt och hållet hänförlig till elrörelsen. Rörelsens kostnader ökade till 519 Mkr vilket är en ökning med 39 Mkr jämfört med föregående år. Ökningen beror huvudsakligen på ökade kostnader för inköp av kompletterande elkraft och bränsle till fjärrvärmerörelsen. De planenliga avskrivningarna uppgick till 61 Mkr, en ökning med 17 Mkr jämfört med motsvarande period i fjol. Ökningen är huvudsakligen hänförlig till det nya kraftvärmeverket. Rörelseresultatet förbättrades med 98 Mkr till 152 Mkr. Finansnettot försämrades med 1 Mkr till 29 Mkr. Under 2003 belastas finansnettot med orealiserade kursförluster avseende norska kronor om 5,3 Mkr. Motsvarande lägre inköpskostnader för el på elbörsen Nord Pool har dock erhållits under året. Resultat efter finansiella poster blev 123 Mkr. har, för att bland annat minimera skattebelastningen, lämnat koncernbidrag om 24 Mkr till följande bolag: Jämtkraft Telecom AB 7 Mkr, Krokoms Energi AB 3 Mkr och Åre Fjärrvärme AB 14 Mkr. Nettoresultatet för året blev 14 Mkr. Kassaflödet före finansieringsverksamheten uppgick till -61 Mkr. Riskhantering För att styra och kontrollera de finansiella risker som är förknippade med koncernens verksamhet finns policydokument framtagna som reglerar finans- och elhandelsverksamheten. De finansiella riskerna är huvudsakligen valutarisk, ränterisk, motpartsrisk och elhandelsrisker. Valutarisker uppstår framför allt genom köp och försäljning av el på den nordiska elbörsen. Jämtkraft strävar efter att minimera koncernens valutaexponering. Ränterisker är risken för att ränteförändringar påverkar koncernens resultat negativt. Fördelningen mellan lån med kort respektive lång räntebindningstid anpassas så att önskad stabilitet uppnås till lägsta möjliga räntekostnad. Övervägande delen av låneportföljen löper numera till rörlig ränta. Motpartsrisk är risken att en motpart inte kan uppfylla sina förpliktelser. Motpartsrisker hänförliga till kundkrediter hanteras inom ramen för den operativa verksamheten. Elhandelsrisker har tillkommit sedan elmarknaden avreglerades Elkraft upphandlas numera till marknadspriser och därtill kopplade finansiella instrument på elbörsen Nord Pool och bilateralt. Jämtkraft uppdaterar löpande det regelverk som finns för uppföljning och hantering av risker kopplade till elhandeln. använder aktivt de finansiella instrument som finns tillgängliga. Terminshandeln har som främsta syfte att säkerställa priset på den kraft som måste inköpas utöver den egna produktionen. Ansvaret för handeln med terminskontrakt åvilar driftenheten och sker inom ett fastställt riskmandat. Under året har en riskpolicy för hantering av elcertifikat antagits. Miljöpåverkan bedriver tio tillståndspliktiga och tio anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalken. Tre tillstånd avser fjärrvärmeproduktion inom moderbolaget, Jämtkraft AB. De anmälningspliktiga verksamheterna berör mindre enheter för fjärrvärmeproduktion inom Jämtkraft AB, Krokoms Energi AB och Åre Fjärrvärme AB. Fjärrvärmens bränslemix bestod under 2003 till 97 procent av förnyelsebara bränslen. Till dessa räknas trädbränsle, metangas från soptipp, rötgas från reningsverk, sjövärme (Åresjön) och torv. Det sker även återvinning av rökgaserna. Jämtkrafts fjärrvärmeanläggningar har effektiv förbränning och rökgasrening samt låga utsläpp av försurande ämnen och tungmetaller. Jämtkrafts fjärrvärme har också låga utsläpp av koldioxid. Ju lägre desto bättre eftersom koldioxid förstärker växthuseffekten som förändrar klimatet på jorden. Jämtkraft har också två tillstånd för torvbrytning och fem tillstånd för dammar i anslutning till kraftstationer för produktion av el. Utbyggnad av vattenkraft har historiskt sett inneburit en utarmning av biotoper och arter, lokalt och regionalt. Störst allmänt intresse i detta sammanhang riktas mot fiskefrågor. Torv har fördelaktiga förbränningstekniska egenskaper då den eldas tillsammans med trädbränslen men torven representerar också höga naturvärden. Idag bryts torv på en promille av landets totala myrareal. Målanalys Jämtkrafts ägare, Östersunds, Åre och Krokoms kommuner samt Vattenfall, har i konsortialavtal och ägardirektiv lagt fast såväl övergripande som ekonomiska mål för Jämtkrafts verksamhet. Dessa innebär i korthet att: Jämtkraft ska drivas på ett sådant sätt att förutsättningar skapas för utveckling av regionen genom leverans av energi med hög kvalitet och god service till långsiktigt låga priser. Jämtkraft ska på skäliga villkor söka förvärva den eldistributionsverksamhet inom bolagets yttre områdesgräns, som för närvarande ej ägs av bolaget. Jämtkraft ska aktivt verka så att företaget kan stärka sin position till att vara det regionalt ledande energiföretaget. Nuvarande verksamhetsområde utgör härför ingen gräns för verksamheten. Soliditeten i Jämtkraft ska uppgå till lägst 30 procent. Jämtkraft ska ha en räntabilitet på eget kapital, beräknat på resultatet före skatt, om lägst 6 procent. Soliditeten uppgick till 40,1 procent för Räntabiliteten på eget kapital, beräknat på resultatet före skatt, blev 9,8 procent. Räntabiliteten på eget kapital efter skatt uppgick till 7,0 procent. Utsikt för 2004 Året har inletts med ett bättre magasinsläge än 2003 och därmed är marknadspriset på el stabilare och lägre. Vi fortsätter att erbjuda våra lokalpriskunder ett mycket lågt pris. Kraftvärmeverket har fortsatt visat sig vara en kraftfull tillgång för bolaget, både genom produktion av el till konkurrenskraftigt pris och genom de elcertifikat som produktionen skapar. Utbyggnaden i Åredalen fortsätter och vi kommer i höst att ta i drift den nya stamstationen i Enafors som kommer att höja leveranskvalitén inom området. Telecom har påbörjat och intensifierar utbyggnaden av bredband i Östersunds kommun i enlighet med det avtal som tecknats. Regeringsrätten har förklarat regeringens beslut om Långforsens ombyggnad som olagligt. Vad detta innebär för projektet är oklart. Styrelsearbetet under året Jämtkraft AB:s styrelse består av tolv ledamöter med tolv ersättare. Östersunds kommun utser fem ledamöter och fem ersättare medan Åre och Krokoms kommuner utser två ledamöter och två ersättare vardera. Vat- Förslag till vinstdisposition tenfall AB utser en ledamot och en ersättare i styrelsen. Dessutom utser de anställdas organisationer två ledamöter och två ersättare. Styrelsens sammanträden följer en årlig plan ägnad att säkerställa erforderligt beslutsfattande samt styrelsens behov av information. Arbetet påverkas i övrigt av den gällande arbetsordningen för styrelsen. Arbetsordningen reglerar bland annat styrelsens arbets- och ansvarsområden, arbetsuppgifter och beslutanderätt. Av arbetsordningen framgår också arbetsfördelningen mellan styrelsen, styrelsens ordförande samt verkställande direktören. Styrelsen har under året haft nio sammanträden varav ett konstituerande. Förutom uppföljning och rapportering av den löpande verksamheten har styrelsen behandlat koncernens strategiska inriktning samt koncernens ekonomiska utveckling. Styrelsen har även haft att ta ställning till investeringar. Enligt den upprättade koncernbalansräkningen utgör vinsten för året kronor, vartill kommer fria reserver kronor, resulterande i ett fritt eget kapital på kronor. Avsättning till bundna fonder erfordras ej. Styrelsen och verkställande direktören föreslår, att de till bolagsstämmans förfogande stående vinstmedlen i moderbolaget, nämligen från föregående år balanserade vinstmedel kronor jämte årets resultat kronor kronor Skall disponeras så att till aktieägarna utdelas kronor till nästa år överföres kronor kronor kronor Utdelning Ägarna har i konsortialavtal slagit fast att utdelning på Jämtkrafts aktiekapital skall utgå med högst 5 procent på såväl stam- som preferensaktiernas nominella värde. Möjlighet finns att justera procentsatsen utifrån förändringar i konsumentprisindex. Utdelningen för 2003 föreslås till kkr. Detta motsvarar 0,3 procent av synligt eget kapital i koncernen och 4,3 procent av vinsten efter full skatt i koncernen. 30 Jämtkrafts årsredovisning 2003 Jämtkrafts årsredovisning

17 s balansräkning bokslut s resultaträkning Belopp i kkr Not Nettoomsättning 1,2, Rörelsens kostnader 4,5, Avskrivningar enligt plan Rörelseresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före skatt Betalda skatter Latenta skatter Årets resultat affärsområde Nettoomsättning Resultat efter finansnetto El Fjärrvärme Elnät Telecom Elcertifikat Övrigt och eliminering Summa Belopp i kkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Nyttjanderätter Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Tekniska anläggningar Inventarier och installationer Pågående nyanläggningar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav Andra långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 21 Bundet eget kapital Aktiekapital ( aktier à nom kronor) Bundna reserver Fritt eget kapital Fria reserver Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsatt till pensioner Avsatt till skatter Summa avsättningar Långfristiga skulder Räntebärande skulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Räntebärande skulder Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER POSTER INOM LINJEN Ställda panter Ansvarsförbindelser Jämtkrafts årsredovisning 2003 Jämtkrafts årsredovisning

18 s kassaflödesanalys Belopp i kkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resultat före skatt Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet Avskrivningar Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar Nedskrivning av aktier Inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av varulager Ökning av kortfristiga fordringar Ökning/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten s resultaträkning Belopp i kkr Not Nettoomsättning 1,2, Rörelsens kostnader 4,5, Avskrivningar enligt plan Rörelseresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Förändring av periodiseringsfond Avskrivning utöver plan Erhållna koncernbidrag Lämnade koncernbidrag Resultat före skatt Skatt på årets resultat Årets resultat INVESTERINGSVERKSAMHETEN Lämnat aktieägartillskott Förvärv av anläggningstillgångar Försäljning av anläggningstillgångar Statsbidrag Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Minskning av långfristiga fordringar Förändring av långfristiga skulder Utbetald utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde LIKVIDA MEDEL Likvida medel vid årets början Årets kassaflöde Likvida medel vid årets slut Jämtkrafts årsredovisning 2003 Jämtkrafts årsredovisning

19 s balansräkning s kassaflödesanalys Belopp i kkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Tekniska anläggningar Inventarier och installationer Pågående nyanläggningar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Fordringar hos koncernföretag Andelar i intresseföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav Andra långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Kundfordringar Fordringar koncernföretag Fordringar Östersunds kommun Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 21 Bundet eget kapital Aktiekapital ( aktier à nom kronor) Reservfond Fritt eget kapital Balanserad vinst Årets resultat Summa eget kapital Obeskattade reserver Periodiseringsfond Avskrivningar utöver plan Summa obeskattade reserver Avsättningar Avsatt till pensioner Summa avsättningar Långfristiga skulder Räntebärande skulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder till koncernföretag Räntebärande skulder Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER POSTER INOM LINJEN Ställda panter Ansvarsförbindelser Belopp i kkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet Avskrivningar Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar Inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av varulager Ökning av kortfristiga fordringar Ökning/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av anläggningstillgångar Försäljning av anläggningstillgångar Statsbidrag Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Minskning av långfristiga fordringar Förändring av långfristiga skulder Erhållna koncernbidrag Lämnade koncernbidrag Utbetald utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde LIKVIDA MEDEL Likvida medel vid årets början Årets kassaflöde Likvida medel vid årets slut Jämtkrafts årsredovisning 2003 Jämtkrafts årsredovisning

20 redovisningsprinciper och värderingsprinciper DEFINITIONER Redovisningsprinciper De redovisningsprinciper som tillämpas överensstämmer med Årsredovisningslagen samt rekommendationer och uttalanden från Bokföringsnämnden, Redovisningsrådet och FAR förutom redovisningen av koncernbidrag. Principerna är oförändrade jämfört med föregående år. Koncernredovisning Koncernbokslutet omfattar moderbolaget och alla bolag där Jämtkraft vid årsskiftet ägde mer än 50 procent av aktiekapitalet eller för övrigt har ett bestämmande inflytande. Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden, enligt vilken anskaffningsvärdet av aktier i dotterbolagen elimineras mot det matematiska värdet av dotterbolagens egna kaptial inklusive 72 procent obeskattade reserver vid förvärvstidpunkten för respektive bolag. Resterande övervärden har höjt koncernens anläggningstillgångar i byggnader och mark, tekniska anläggningar samt inventarier och installationer och skrivs av under dessa tillgångars beräknade återstående livslängd. Andelar i intressebolag redovisas till anskaffningsvärdet då dessa har ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild. Anläggningar Anläggningarna är värderade till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Inventarier och installationer med anskaffningsvärde understigande 10 kkr omkostnadsförs vid anskaffningstillfället. Avskrivningar Avskrivningar enligt plan beräknas på anläggningarnas anskaffningsvärde med linjär fördelning efter anläggningarnas bedömda ekonomiska livslängd. Avskrivningstiden framgår av not 6 till resultaträkningen. Beroende på tillgängligt resultatutrymme och inom ramen för skattelagstiftningen görs i bolagen avskrivning utöver plan som redovisas som bokslutsdisposition. Det ackumulerade värdet av avskrivningar utöver plan upptas i balansräkningen bland obeskattade reserver. I koncernredovisningen behandlas bokslutsdispositioner och obeskattade reserver enligt ovan beskrivna principer. Lager Lager och förråd är värderade enligt lägsta värdets princip, dvs det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Värdet i den energi som finns lagrad i form av vatten i regleringsmagasinen redovisas inte som tillgång. Fordringar och skulder Fordringar värderas till de belopp varmed de beräknas inflyta. Icke utländska skulder värderas till anskaffningsvärde som i samtliga fall överensstämmer med de belopp som beräknas bli betalda. Kundfordringarna har upptagits till det belopp varmed de beräknas inflyta och avsättning för förlustrisker har i likhet med föregående år skett efter individuell prövning. Energimarknaden Handel med terminskontrakt sker på Nord Pool i syfte att säkerställa prisnivån för produktion och leveranser av fysisk kraft. Redovisning av utfallet sker enligt matchningsprincipen, dvs vid leveranstidpunkten. Affärsområdesredovisning Jämtkrafts rörelsedrivande enheter motsvarar ej koncernens legala struktur. Några affärsområden förekommer i skilda juridiska personer medan andra utgör delar av en juridisk persons verksamhet. Vid fördelning av företagsgemensamma kostnader samt interna prestationer har en del schabloniseringar kommit till användning. Latent skatt Vid beräkning av latent skatt hänförlig till bokslutsdispositioner och obeskattade reserver används en skattesats om 28 procent. Räntabilitet på eget kapital före skatt Årets resultat före skatt i relation till medelvärdet av summan av eget kapital vid årets in- och utgång. Årets resultat före skatt Genomsnittligt eget kapital Räntabilitet på eget kapital, procent 9,8 Syfte: Visar hur företaget har klarat ägarkravet. Räntabilitet på eget kapital efter skatt Årets resultat efter beräknad skatt i relation till medelvärdet av summan av eget kapital vid årets in- och utgång. Beräknad skatt är betald skatt + 28 procent av årets förändring av obeskattade reserver. Årets resultat Genomsnittligt eget kapital Räntabilitet på eget kapital, procent 7,0 Syfte: Visar hur företaget har förräntat aktieägarnas kapital. Räntabilitet på sysselsatt kapital Rörelseresultat efter avskrivningar enligt plan inklusive finansiella intäkter i relation till medelvärdet av balansomslutningen med avdrag för icke räntebärande skulder och latenta skatteskulder. Rörelseresultat efter avskrivningar enligt plan ökat med finansiella intäkter Genomsnittligt sysselsatt kapital Räntabilitet på sysselsatt kapital, procent 7,1 Syfte: Visar hur företaget förräntat det kapital som ägare och långivare ställt till förfogande. Räntabilitet på totalt kapital Rörelseresultat efter avskrivningar enligt plan inklusive finansiella intäkter i relation till medelvärdet av balansomslutningen vid årets in- och utgång. Rörelseresultat efter avskrivningar enligt plan ökat med finansiella intäkter Genomsnittlig balansomslutning Räntabilitet på totalt kapital, procent 5,7 Syfte: Visar hur företaget förräntat samtliga tillgångar. Skuldsättningsgrad Räntebärande skulder med avdrag för likvida medel i förhållande till eget kapital vid årets utgång. Räntebärande skulder med avdrag för likvida medel Eget kapital Skuldsättningsgrad, ggr 0,92 Syfte: Visar företagets finansiella exponering. Räntetäckningsgrad Rörelseresultatet efter avskrivningar enligt plan inklusive finansiella intäkter i relation till finansiella kostnader. Rörelseresultat efter avskrivningar enligt plan ökat med finansiella intäkter Finansiella kostnader Räntetäckningsgrad, ggr 3,2 Syfte: Visar företagets förmåga att betala de finansiella kostnaderna. Kapitalomsättningshastighet Rörelsens intäkter i relation till balansomslutning vid årets utgång. Rörelsens intäkter Balansomslutning Kapitalomsättning, ggr 0,28 Syfte: Visar hur kapitalintensiv verksamheten är. Självfinansieringsgraden Kassaflöde från löpande verksamhet i relation till årets investeringar. Kassaflöde från löpande verksamhet Årets investeringar Självfinansieringsgrad, procent 118 Syfte: Visar hur årets egna medel bidrar till finansiering av investeringar. Rörelsemarginal Rörelseresultat efter avskrivningar i relation till rörelsens intäkter. Rörelseresultat efter avskrivningar Rörelsens intäkter Rörelsemarginal, procent 19,6 Syfte: Visar hur stor del av försäljningen som finns kvar för att täcka räntor, skatt och vinst. Soliditet Eget kapital i relation till balansomslutning vid årets utgång. Nettomarginal Resultat före skatter i relation till rörelsens intäkter. Eget kapital Balansomslutning Soliditet, procent 40,1 Syfte: Visar företagets finansiella uthållighet. Resultat före skatter Rörelsens intäkter Nettomarginal, procent 13,9 Syfte: Visar hur stor del av försäljningen som finns kvar för att täcka skatt och vinst. 38 Jämtkrafts årsredovisning 2003 Jämtkrafts årsredovisning

Årsredovisning. Jämtkraft AB 2004

Årsredovisning. Jämtkraft AB 2004 Årsredovisning Jämtkraft AB 2004 Innehåll Kort om Jämtkraft 4-5 Här finns vi 6 Året i korthet 7 Nyckelfakta 7 Miljöpolicy 8 VD kommenterar 9-12 Affärer och marknader 13-20 Elkraft 14 Elnät 15 Elcertifikat

Läs mer

Ett annorlunda uppdrag

Ett annorlunda uppdrag Vi har energi över. Ett annorlunda uppdrag Våra ägare är märkligt ointresserade av stora vinster. Erhard Borgren, init iativtagare till Öster sunds Elektriska Belysnin gsaktiebolag 1889. Jämtkraft är ett

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle.

Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle. 1 Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle. 2 Vi säljer energi. Men det våra kunder köper är något helt annat. 3 Luleåborna köper ljus och

Läs mer

Innehåll. VD har ordet... 4-5 Året i korthet... 6 Kort om Jämtkraft... 7 Omvärld... 8-9

Innehåll. VD har ordet... 4-5 Året i korthet... 6 Kort om Jämtkraft... 7 Omvärld... 8-9 Innehåll VD har ordet... 4-5 Året i korthet... 6 Kort om Jämtkraft... 7 Omvärld... 8-9 Elkraft... 10-11 Elnät... 12-13 Fjärrvärme... 14-15 Telecom... 16-17 Elcertifikat... 18-19 Våra kunder... 20-21 Personal...

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord fredagen den 24 maj 2013 Delårsrapport Q1 2013 2013-01-01 2013-03-31 Nettoomsättning 75 187 tkr (69 174) Rörelseresultat 17 231 tkr (19 657) Resultat efter skatt 17 451 tkr *

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen

Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen Erbjudandet gäller till och med 1 december 2013. Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen Statkraft SCA Vind AB Investera i förnybar energi och påverka dina elkostnader Nu kan du som har elabonnemang

Läs mer

Årsredovisning. Jämtkraft AB 2006

Årsredovisning. Jämtkraft AB 2006 Årsredovisning Jämtkraft AB 2006 Innehåll VD har ordet... 4-5 Året i korthet... 6 Kort om Jämtkraft... 7 Omvärld... 8-9 Elkraft... 10-11 Elnät... 12-13 Fjärrvärme... 14-15 Telecom... 16-17 Elcertifikat...

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2012 Tidaholms Energi AB

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2012 Tidaholms Energi AB Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2012 Tidaholms Energi AB Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2011 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Låt oss berätta om vår verksamhet... 3 Vår verksamhet i korthet... 4 Vår

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord fredagen den 15 maj 2015 Delårsrapport Q1 2015 2015-01-01 2015-03-31 Nettoomsättning 71 767 tkr (70 803) Rörelseresultat 21 356 tkr (22 345) Resultat efter skatt 15 408 tkr *

Läs mer

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 AB Borlänge Energi

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 AB Borlänge Energi Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2013 AB Borlänge Energi Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2013 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Låt oss berätta om vår verksamhet... 3 Vår verksamhet i korthet... 4 Vår

Läs mer

Företagspresentation. Mölndal Energi

Företagspresentation. Mölndal Energi Företagspresentation Mölndal Energi Mölndal energis verksamhetsområden Produktion Fjärrvärme Elhandel Nära och enkelt med passion för miljön El och värme är något vi tar för givet. Det ska bara fungera.

Läs mer

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Pressmeddelande 2007-01-17 Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Åtskilliga elbolag bryter mot lagen. Den 1 januari 2007 trädde Förändringar i lagen om elcertifikat i kraft, vilket ska underlätta

Läs mer

Frågor och svar om el

Frågor och svar om el Frågor och svar om el Fråga: Varför ser fakturan annorlunda ut nu? Istället för en räkning från Söderhamn NÄRA så har jag fått två? Du som har Källmärkt el från Söderhamn NÄRA elhandel undrar kanske varför

Läs mer

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindkraftens rolle i energisystemet nya krav på vindkraft och på elmarknaden Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindenheten Hållbart nyttjande av vindresursen Med ett hållbart nyttjande av vindresursen

Läs mer

Förvärv av vindkraftverk

Förvärv av vindkraftverk KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Handläggare Datum 2015-04-28 Diarienummer KSN-2014-1682 Kommunstyrelsen Förvärv av vindkraftverk Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastlägga

Läs mer

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag 2013-09- 02 Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag Övergripande OE är positiva till förslaget om en skattereduktion istället för årsvis nettodebitering. Det är mycket

Läs mer

Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2014 4 (8)

Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2014 4 (8) Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2014 4 (8) VÅR VERKSAMHET I KORTHET Hållbarhet och framtidens energisystem är viktiga för alla beslut och för vårt agerande inom Växjö Energi. Som leverantör av värme, kyla,

Läs mer

Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport

Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport 2013-06-30 Omsättningen har ökat i och med försäljningen av aktierna i intressebolagskoncernen TVKF 1 AB som istället ersatts av direkt ägda hel- och delägda vindkraftverk.

Läs mer

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Elnätet vår livsnerv -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Vad är det för skillnad mellan elnät och elhandel? Avregleringen av

Läs mer

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft. framtidens energikälla framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.se Historik Vindpark Kil (8 MW) i Tanums

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Erbjudande om delägande i Nordanstig Vind AB

Erbjudande om delägande i Nordanstig Vind AB Erbjudande om delägande i Nordanstig Vind AB Eolus Vind AB (publ) Eolus Vind AB är Sveriges ledande vindkraftprojektör med branschens längsta erfarenhet. Vi projekterar, uppför, säljer och förvaltar vindkraftanläggningar

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord måndagen den 15 september 2014 Delårsrapport Q2 2014 2014-01-01 2014-06-30 Nettoomsättning 121 124 tkr (120 650) Rörelseresultat 22 489 tkr (9 944) Resultat efter skatt 16 851

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord torsdagen den 15 maj 2014 Delårsrapport Q1 2014 2014-01-01 2014-03-31 Nettoomsättning 70 803 tkr (75 187) Rörelseresultat 20 469 tkr (16 280) Resultat efter skatt 15 771 tkr

Läs mer

Tillsammans. för Landskronas miljö

Tillsammans. för Landskronas miljö Tillsammans för Landskronas miljö Vår roll i det hållbara samhället En icke fungerande revolver som inspiration Knuten kallas Non CO 2 och är en tydlig symbol för både Landskrona och för verksamheten där

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Inflyttningsavgift? Tariff? Abonnemang Allmänna Avtalsvillkoren Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

År 2014 kommer att gå till historien som ett extremt varmt år!

År 2014 kommer att gå till historien som ett extremt varmt år! VD HAR ORDET År 2014 kommer att gå till historien som ett extremt varmt år! Våren var betydligt varmare än normalt och under sommaren var det tropisk hetta med mycket åska. Kraftiga skyfall och översvämningar

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

Remissvar Motion 2001:40 om att landstinget ska köpa miljömärkt el (3 bilagor)

Remissvar Motion 2001:40 om att landstinget ska köpa miljömärkt el (3 bilagor) 2002-04-25 LOC 0112-1145 LS 0112-0693 1(6) Landstingskontoret Registraturen Box 22550 104 22 STOCKHOLM Remissvar Motion 2001:40 om att landstinget ska köpa miljömärkt el (3 bilagor) Ärendet Remissvar på

Läs mer

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef Vindkraft inom E.ON Elnät Jan-Erik Olsson - Strategichef DN Debatt Vindkraftens aktuella läge EUs klimatmål med 20 procent förnybar energi till 2020 är en kraftfull satsning med tanke på övriga medlemsländers

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 2017

Verksamhetsplan 2015 2017 Verksamhetsplan 2015 2017 Budget 2015 Innehållsförteckning sid Verksamhetsstyrning 3 Vision för Arvika kommun 5 Om verksamheten 6 Medborgare/brukare/kunder 7 Förnyelse/tillväxt/utveckling 8 Ekonomi 9 Budget

Läs mer

HEMAB Härnösand Energi & Miljö AB

HEMAB Härnösand Energi & Miljö AB HEMAB Härnösand Energi & Miljö AB Vår verksamhet: Fjärrvärme Renhållning / återvinning Vatten och avlopp Elnät Stadsnät Vindkraft HEMAB - affärsidé HEMAB skall vara ett lokalt kommunägt företag nära kunderna/ägarna.

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord måndagen den 14 september 2015 Delårsrapport Q2 2015 2015-01-01 2015-06-30 Nettoomsättning 124 555 tkr (121 124) Rörelseresultat 17 420 tkr (22 489) Resultat efter skatt 16 546

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2015-04-30 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över regeringskansliets promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 (Diarienummer Fi2015/1733) Branschorganisationen

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Elhandelsföretag? Avläsning? Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag Innehåll Prisändringsmodell och målsättningar... 3 Övergripande mål... 3 Prisändringsmodell... 3 Övriga principer och

Läs mer

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20 För oss är saken klar. Vi vill vara med och bygga det hållbara samhället. Att skapa en trygg energi- försörjning som minskar utsläppen av koldioxid. Om vi tillsammans blir smartare i hur vi använder energin

Läs mer

Trelleborgs Energiförsäljning AB

Trelleborgs Energiförsäljning AB Trelleborgs Energiförsäljning AB Rapport till lekmannarevisorerna Granskning av ändamålsenlighet 15 december 2010 Bengt-Åke Hägg Godkänd revisor Sammanfattning och kommentarer Bolagets övergripande målsättning

Läs mer

Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme

Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme Vår energi gör livet bättre idag och för kommande generationer. Fortum Värme med dotterbolag producerar miljöanpassad fjärrvärme, fjärrkyla och el. Företaget har totalt

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Tertialrapport 1 2010 Dala Energi AB (publ)

Tertialrapport 1 2010 Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord fredag den 18 juni 2010. Tertialrapport 1 2010 Tertial 1, 2010-01-01 2010-04-30 Detta är Dala Energis första tertialrapport och därför finns ingen jämförelse för samma period

Läs mer

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007 Energimyndigheten informerar om elcertifikatsystemet Lagändringar OM ELCERTIFIKAT Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som syftar till att öka den förnybara elproduktionen med 17 TWh

Läs mer

2013-01-01-2013-06-30

2013-01-01-2013-06-30 Delårsrapport för Älvsborgsvind AB (publ) Perioden 2013-01-01-2013-06-30 Älvsborgsvind AB (publ) 1 av 5 Delårsrapport, jan-jun 2013, för Älvsborgsvind AB(publ) Styrelsen och verkställande direktören för

Läs mer

Årsredovisning. Jämtkraft AB 2009

Årsredovisning. Jämtkraft AB 2009 Årsredovisning Jämtkraft AB 2009 Innehåll: Året i korthet... 4 Drivkraft... 5 VD har ordet...6 7 Jämtkraft i dag...8 9 Jämtkraft och miljön...10 11 Låga priser... 12 13 Elproduktion...14 15 Våra medarbetare...

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord tisdagen den 31 maj 2011. Delårsrapport 2011-01-01 2011-03-31 Dala Energi AB övergick till att upprätta kvartalsrapporter 2010-09-30 varför historisk jämförelse samma period

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Elhandelsföretag? Avläsning? Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund Sveriges nätpriser 2006-2007 Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. METOD OCH AVGRÄNSNINGAR 4 4. De högsta och lägsta nätpriserna 2007 4 5. Vanliga argument

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB Organisationsnummer 556528-3248 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Energi och Miljö AB:s verksamhet är, enligt bolagsordningen att - bedriva

Läs mer

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Göteborg Energi 2007 Ägare Antal kunder Antal anställda Rörelsens intäkter Investeringar Göteborg Stad Ca 300 000

Läs mer

Årsredovisning Jämtkraft AB 2007

Årsredovisning Jämtkraft AB 2007 Årsredovisning Jämtkraft AB 2007 Innehåll Året i korthet... 4 Kort om Jämtkraft... 5 VD har ordet... 6-7 Jämtkraft och miljön... 8-9 Omvärld... 10-11 Personal... 12-13 Marknad... 14-15 Affärsområden 16-27

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB Sida 1 av 6 MILJÖLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB INNEHÅLL MILJÖPOLICY 3 RIKTLINJER FÖR MILJÖARBETET 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Organisation och ledarskap 3 Miljöledningssystem

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB Organisationsnummer 556532-6187 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Stadsnät AB:s verksamhet är enligt bolagsordningen, att anskaffa, äga och förvalta

Läs mer

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2012 Växjö Energi AB

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2012 Växjö Energi AB Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2012 Växjö Energi AB Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2011 2 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Låt oss berätta om vår verksamhet... 3 Vår verksamhet i korthet... 4 Vår ekonomi...

Läs mer

Solceller. Diedrik Fälth, energiingenjör och solcellsexpert

Solceller. Diedrik Fälth, energiingenjör och solcellsexpert Solceller Diedrik Fälth, energiingenjör och solcellsexpert Den största myten * En film om solel Så här sa ett elföretag år 2000 Sydgas och Sydkrafts intresse ligger i att få praktisk erfarenhet i småskalig

Läs mer

Enklare vardag Hållbar framtid

Enklare vardag Hållbar framtid Välkommen! Enklare vardag Hållbar framtid Agenda Utveckling i Umeå tillsammans med våra kunder Jan Ridfeldt, Energilösningar Hjälp att beräkna årskostnad för fjärrvärme Mattias Lindberg, marknad Elnätet

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige -ny marknadsdelning från 1 november 2011 Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige Bakgrund Möjliga konsekvenser av förändringen Vilka förändringar kan tänkas på

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Producera din egen el

Producera din egen el E.ON Elnät Producera din egen el Information om hur du blir mikroproducent Med mikroproduktion menar vi en elproduktion som kräver en säkringsstorlek på högst 63 ampere och en produktionseffekt upp till

Läs mer

E.ON Elnät. Personlig service när ditt företag behöver kraft

E.ON Elnät. Personlig service när ditt företag behöver kraft E.ON Elnät Personlig service när ditt företag behöver kraft Thomas Thorkelsson, chef för avdelningen för stora kunder på E.ON Elnät. Hos E.ON Elnät får du en egen kontaktperson som du kan ringa om du får

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes prislista för Företag

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes prislista för Företag Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes prislista för Företag Innehåll Prisändringsmodell och målsättningar... 3 Övergripande mål... 3 Prisändringsmodell... 3 Övriga principer och målsättningar...

Läs mer

Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet

Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2015-03-30 Dnr: 14/02808 SAKEN Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

Värme Samarbete Service

Värme Samarbete Service Värme Samarbete Service Lokalt och miljövänligt, alltid med hög service Nossebro Energiverk äger ett av Sveriges minsta elnät men är också ett av Sveriges mest miljövänliga elhandelsbolag, uppmärksammat

Läs mer

Älvsborgsvind AB (publ)

Älvsborgsvind AB (publ) Delårsrapport för Älvsborgsvind AB (publ) Perioden 2015-01-01-2015-06-30 Älvsborgsvind AB (publ) 1 av 6 Delårsrapport jan-jun 2015, för Älvsborgsvind AB(publ) Styrelsen och verkställande direktören för

Läs mer

Falu Energi & Vatten

Falu Energi & Vatten Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15

Läs mer

KopparStadens satsning på vindkraft. Anders Nordlund, Fastighetschef

KopparStadens satsning på vindkraft. Anders Nordlund, Fastighetschef KopparStadens satsning på vindkraft Anders Nordlund, Fastighetschef En lönsam miljöinvestering som ger oss trygghet i elpriset Del i miljöengagemang KopparStaden har öppnat dörren till egen förnyelsebar

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer

DALA VINDKRAFT EKONOMISK FÖRENING

DALA VINDKRAFT EKONOMISK FÖRENING Dala Vindkraft 2013 DALA VINDKRAFT EKONOMISK FÖRENING erbjuder andelsägande i de vindkraftverk som föreningen äger. Detta bidrar till en ökad elproduktion från förnybara källor i Dalarna. Andelsägare i

Läs mer

Vattenkraft. En oändlig energi.

Vattenkraft. En oändlig energi. Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens

Läs mer

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Varför vindkraft? Möjligheter Utbyggnaden Ekonomi Våra frågor 2 Våra budskap Billigaste förnybara energikällan som finns att tillgå Bidrar till försörjningstrygghet

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Fingrid. Kraft med ansvar.

Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid i korthet Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2015 400 kv stamnät 220 kv stamnät 110 kv stamnät likströmsförbindelse andras nät Elektricitet är en oskiljaktig del av

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer