Årsredovisning. Jämtkraft AB 2004

Transkript

1 Årsredovisning Jämtkraft AB 2004

2 Innehåll Kort om Jämtkraft 4-5 Här finns vi 6 Året i korthet 7 Nyckelfakta 7 Miljöpolicy 8 VD kommenterar 9-12 Affärer och marknader Elkraft 14 Elnät 15 Elcertifikat 16 Fjärrvärme 17 Telecom 18 Marknad 19 Personal 20 Årsredovisning Förvaltningsberättelse Styrelse och ledning 27 s resultat- och balansräkning s kassaflödesanalys 30 s resultat- och balansräkning s kassaflödesanalys 33 Redovisnings- och värderingsprinciper 34 Definitioner 35 Noter Revisionsberättelse 44 Fem år i sammandrag 45 Summary and Review Text, grafisk form och produktion: Jämtkraft information Foto: Stefan Linnerhag, Lennart Jonasson, Peder Maijet, Thomas Weije, Getty Images Tryck: Arkpressen 2005 Jämtkraft AB årsredovisning 2004

3 Regionen har fått ett nytt landmärke, Arctura, Jämtkrafts ackumulatortank på skidstadion i Östersund. Kort om Jämtkraft Jämtkraft ägs av Östersunds, Krokoms och Åre kommuner och Vattenfall. Jämtkraft med dotterbolag producerar, distribuerar och säljer elenergi och fjärrvärme främst inom Östersunds, Åre och Krokoms kommuner. erbjuder också bredbandsanslutning via optonät och radiolänk. Största delen av den elkraft som Jämtkraft säljer lokalt produceras i egna vattenkraftverk och i vårt kraftvärmeverk. Vi har drygt el- och nätkunder i närområdet samt elkunder runt om i Sverige. Fjärrvärmen som vi levererar i Östersund, Åre och Krokom produceras i huvudsak av biobränsle. Verksamheten är indelad i affärsområdena Elkraft, Elnät, Fjärrvärme, Telecom och Elcertifikat. Omsättningen uppgår till 900 miljoner kronor per år och vår balansomslutning är miljoner kronor. Antalet anställda uppgår till knappt 270 personer. Huvudkontoret ligger i Östersund. Jämtkrafts vision är att vara en drivkraft för regionens utveckling och framgång. Vårt grundläggande uppdrag är att förse regionen med trygg, säker energi till långsiktigt lågt pris. Två väsentliga förutsättningar som gör att vi kan leva upp till den målsättningen är: - hög andel egen produktion av el och fjärrvärme genom strategiska och långsiktiga investeringar. - ägarna låter vinsten stanna kvar i verksamheten och låter den komma kommuninnevånarna till del genom låga energipriser. De låga priserna gör att kunderna slipper betala onödigt mycket för sin energi. Värdet för kommuninvånarna i Östersund, Åre och Krokom för den låga energikostnaden, inklusive moms och andra uteblivna skatter, motsvarar 300 miljoner kronor per år. En väl fungerande infrastruktur för el, fjärrvärme och bredband är väsentliga förutsättningar för att samhället ska kunna utvecklas på ett bra sätt. Regionens utveckling är beroende av att vi fullföljer vårt uppdrag, att förse regionen med trygg, säker infrastruktur till långsiktigt lågt pris. På samma sätt är utvecklingen av Jämtkrafts affärsverksamhet intimt kopplad till regionens framgång. Beroendet är ömsesidigt. Jämtkraft har en stark och sund ekonomi. Våra investeringar är långsiktiga och det krävs ett starkt kassaflöde för att klara av att förnya och utveckla vår kapitalintensiva verksamhet. Livslängden för våra investeringar är mycket lång, år. Långsiktighet och hållbarhet utgör därför naturliga delar i vårt sätt att planera och tänka. Vi har under senaste femårsperioden investerat över en miljard kronor i regionen. Bland våra större investeringar märks kraftvärmeverk, ackumulator (Arctura eller Termosen ) samt bredbandsutbyggnad. 4 Jämtkraft AB årsredovisning 2004 Jämtkraft AB årsredovisning 2004

4 HÄR FINNS VI ÅRET I KORTHET/NYCKELFAKTA Året i korthet Elpriset till våra lokalkunder har under året sänkts från 27,5 till 23 öre/kwh. Den 1/ sänktes lokalpriset till 20 öre/kwh. Förbättrat finansnetto till följd av lägre låneräntor och lägre lånevolym. Soliditet % 50 Jämtkraft Jämtkraft AB Kraftvärmeverket i Lugnvik är en mycket god investering som har stor inverkan på resultatet i flera affärsområden. 40 Ackumulatortanken på skidstadion i Östersund har tagits i drift och ger en ännu bättre totalekonomi för fjärrvärme- och elproduktionen i Östersund. Jämtkraft får ett mycket bra betyg av kunderna enligt Svenskt Kvalitetsindex mätningar av kundnöjdhet. I utbyggnaden av fibernät inom Östersund kommun har under året 800 km optokabel tillkommit beställningar på anslutning. Miljöarbetet väl förankrat i företaget enligt externa revisioner inom miljöcertifieringen. Vår inriktning mot förnybar produktion ger elcertifikat som är mycket betydelsefulla för vårt resultat Räntabilitet på eget kapital före skatt Jämtkraft Elnät AB Jämtkraft Telecom AB Åre Fjärrvärme AB Krokoms Energi AB AB Kattstrupeforsen En ny stamstation i Enafors har tagits i drift. Den ger ytterligare en anslutning till Svenska Kraftnäts stamnät och höjer leveranssäkerheten i västra Jämtland. Jämtkraft får ett bra resultat i nätnyttomodellen, myndigheternas bedömning av nätpriset i förhållande till kundnyttan. % Jämtlandskraft AB Jämtlands Mineral AB 80 % Den milda vintern gav lägre fjärrvärmeförsäljning än budgeterat. 10 JÄMTKRAFT finns på följande orter: Östersund, Krokom, Änge, Föllinge, Järpen, Duved och Hackås. ELKRAFT Kraftstation 1 Hissmofors 2 Kattstrupeforsen 3 Granboforsen 4 Högfors 5 Långfors 6 Näsaforsen 7 Ålviken 8 Lövhöjden 9 Dammån 10 Slagsån 11 Duved 12 Handöl nedre 13 Handöl övre 14 Billsta 15 Strömbacka 16 Lillå 17 Rönnöfors 18 Kraftvärmeverket Elproduktionen är ett normalår cirka 930 GWh vattenkraft, cirka 200 GWh i kraftvärmeverket och cirka 1,5 GWh vindkraft. ELNÄT Ledningsnätet omfattar km, därav regionnät 615 km, fördelningsnät km och lågspänningsnät km. Andelen jordkabel är i fördelningsnätet 23 procent och i lågspänningsnätet 65 procent. Inom nätområdet finns nätstationer och 39 fördelningsstationer. FJÄRRVÄRME Jämtkraft bedriver fjärrvärmeverksamhet på följande orter: Östersund, Brunflo, Ås, Krokom, Nälden, Föllinge, Järpen, Mörsil, Åre, Duved, Kall, Hallen och Myrviken. Värmeproduktionen ett normalår är cirka 660 GWh. TELECOM Jämtkraft erbjuder bredbandsanslutning till företag, fastighetsägare och privatpersoner. Optonätet omfattar totalt cirka km. Bredbandskunder finns i Östersund, Åre, Järpen, Änge, Lit, Krokom, Ås, Orrviken, Hackås, Marieby, Ope, Brunflo, Bodlägden, Bye, Digernäs, Fannbyn, Hara, Namn, Slandrom, Od, Munkflohögen, Knutbränna, Fåker, Tandsbyn, Böle, Frösön, Bringåsen, Lillsjöhögen, Fjäl, Ringsta, Kallsta, Husås, Nyby, Storhögen, Högarna, Häggenås, Noderåsen och Storbränna. Expansion i Åreområdet påverkar flera av Jämtkrafts affärsområden ökad efterfrågan har lett till utbyggnad av såväl el- som fjärrvärmenät nya elkunder under året låga priser och god service lockar kunder från hela landet. Nyckelfakta Förändring % Rörelsens intäkter, kkr ,5 Resultat före skatt, kkr ,2 Räntabilitet på eget kapital efter skatt, % 10,3 7,0 Räntabilitet på eget kapital före skatt, % 13,9 9,8 Räntabilitet på totalt kapital, % 7,0 5,7 Soliditet, % 43,4 40,1 Kassaflöde, kkr ,0 Investeringar, kkr ,1 Försäljning av el, GWh ,7 Egen produktion av el, GWh ,7 Produktion av elcertifikat, antal ,1 Inköp av el, GWh ,3 Försäljning av fjärrvärme, GWh ,3 Produktion av fjärrvärme, GWh ,3 Medelantal anställda i koncernen , Jämtkrafts ägare Procent av aktiekapital och antal ledamöter Östersunds kommun 77,8 % 5 ledamöter Vattenfall AB 20,6 % 1 ledamot Krokoms kommun 0,8 % 2 ledamöter Åre kommun 0,8 % 2 ledamöter Den interna drivkraften Jämtkraft har 264 medarbetare, 218 män och 46 kvinnor ( tillsvidareanställda per ). Kunder (per ) Antal elkunder: Antal värmekunder: Antal nätkunder: Antal bredbandskunder: Jämtkraft AB årsredovisning 2004 Jämtkraft AB årsredovisning 2004

5 MILJÖPOLICY Miljöpolicy Jämtkraft förädlar i huvudsak jämtländska naturresurser till energi med hänsyn till vad som är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och ekologiskt motiverat. Det innebär att miljöarbetet ska präglas av en helhetssyn för att främja en hållbar utveckling. VD kommenterar Jämtkraft ska medverka i utvecklingen av ett kretsloppsanpassat samhälle och aktivt samarbeta med våra ägare, kunder och myndigheter och andra intressenter på miljöområdet. Jämtkraft ska ytterligare förbättra sina anläggningar, metoder och rutiner för att minimera utsläpp eller annan negativ påverkan av miljön där lagstiftningen utgör endast ett minimikrav samt verka för att andelen förnyelsebar energi ökar. Jämtkraft ska prioritera tekniska lösningar, som kan integreras i framtida miljökrav, samt i ett långsiktigt helhetsperspektiv hushålla med jordens resurser. Jämtkraft ska ha aktuell kunskap om energiförsörjningens hälsooch miljöpåverkan och utnyttja denna vid planering och drift av verksamheten. Jämtkrafts samtliga medarbetare och nära samarbetspartners som leverantörer/entreprenörer ska ha god kunskap om miljö och verksamhetens miljökrav. Miljö är ett linjeansvar i Jämtkraft. I miljöfrågor ansvarar varje organisatorisk enhet för kartläggning, planering, åtgärder, utbildning, information och uppföljning inom sitt ansvarsområde. Inom Jämtkraft samordnas miljöfrågorna av en miljösamordnare. Jämtkraft AB årsredovisning 2004 Jämtkraft AB årsredovisning 2004

6 VD KOMMENTERAR VD KOMMENTERAR Jämtkraft gjorde ett mycket bra resultat under Vi har landets lägsta priser på el till kunderna i våra ägarkommuner, vi har landets lägsta pris på fjärrvärme bland de som inte har tillgång till spillvärme, vår nätverksamhet klarar gott och väl de krav som ställs i den så kallade nätnyttomodellen, ändå gör vi ett så bra resultat. Hur går det till, kan man fråga sig. Flera faktorer bidrar till det. Vi har för det första kontroll över produktionen av el och värme eftersom den sker i egna anläggningar. Vår inriktning mot förnybar produktion ger elcertifikat som är mycket betydelsefulla för vårt goda resultat. Konsortialavtal och bolagsordning är andra viktiga faktorer. Ägarnas låga krav på utdelning låter vinsterna stanna i bolaget och ger oss ekonomisk styrka att göra omfattande investeringar. Det är i sin tur en förutsättning för att vi långsiktigt ska kunna behålla våra låga priser. Det blir en positiv spiral där alla är vinnare. Det stärker företaget. Våra investeringar och vår verksamhet gynnar näringslivet i regionen. Våra kunder, det vill säga kommuninvånarna, kan använda sina pengar till annat, och det ger förhoppningsvis ett mervärde som bidrar till att man gärna bor här eller flyttar hit. Bolaget har en lång historia och bolagets ledning har alltid varit förutseende, försiktig men förutseende. Vi har inte varit först men vi har satsat, vi har investerat. Långsiktighet har alltid varit ett rättesnöre. Elmarknaden har fungerat ganska bra. Under torra perioder stiger priserna, när tillgången på vatten ökar sjunker de till mer normala nivåer. De svenska elpriserna är nu så låga att de i nuläget inte stimulerar till att bygga någon ny elproduktion. Det faktum att vi i Sverige och i Norden ligger så nära kapacitetsgränsen ger oss mycket VD kommenterar stora variationer i elpriset, pendlingar mellan extremt höga och extremt låga nivåer. Det är en helt annan värld än för tio år sedan, när elmarknaden avreglerades. Vi kan se en oro hos de stora kunderna, till exempel i Finland, där industrin gått samman och bygger kärnkraftverk för att säkra energitillgång och kostnadsnivå. Liknande signaler hörs i vårt land. Branschens rykte Svenskt Kvalitetsindex och andra undersökningar visar att energibranschen som helhet har ett mycket lågt förtroende hos kunderna. Jämtkraft ser en helt annan bild. Här kan jag se flera orsaker. Vår höga leveranskvalitet och vårt låga pris naturligtvis, men också vår lokala förankring med närvaro i regionen. Det ger rika tillfällen till personliga kontakter, såväl mer formella som spontana. Dessutom har vi under senare år gjort en medveten satsning på kundrelationer och har hög servicegrad i vårt kontaktcenter. Energisparande och energiomställning Vi är ett lokalt förankrat bolag men vi lever och verkar i ett globalt sammanhang. Det finns farhågor om att konsumtionen av energi i världen kommer att ha ökat till det dubbla på 30 år om efterfrågan får styra. På vägen dit kommer vi att hamna i en orimlig situation med global uppvärmning, miljöförstörelse och annat. Inom EU är man väl medveten om problemet och driver frågan om minskad energianvändning bland annat via så kallade Vita certifikat. I det arbetet deltar även vi. Också Sverige hamnar i en allt mer besvärlig situation. Elförbrukningen ökar, om än inte så mycket, samtidigt som produktionskapaciteten snarare är på väg ner. Vi blir allt mer beroende av import, det gäller Sverige, Norden och EU. När vi fångar upp signalerna från EU och övriga världen måste vi ställa oss frågan vad vi i i länderna kan göra. Hur kan vi minska elförbrukningen utan att minska välfärden. Elcertifikaten har tillkommit som ett sätt att styra åt rätt håll och vi kommer i Jämtkraft att satsa på åtgärder som ligger i linje med tanken med systemet. Fibernätet, en framtidssatsning Utbyggnaden av fibernät inom Östersund kommun har tagit fart under året. Det engagemang vi mött ute i byarna visar att infrastruktur av det här slaget ses som en nödvändig förutsättning för att kunna bo och verka i glesbygd. Vi är övertygade om att höghastighetsförbindelse med omvärlden inom en snar framtid kommer att vara lika naturligt som att ha tillgång till el och telefon. Utvecklingen på det området går fort och inom några få år kommer det att finnas möjligheter som vi inte ser i dag. Optokabeln med sin nära nog obegränsade kapacitet gör våra kunder väl rustade inför framtiden. Miljöarbetet väl förankrat Miljöarbetet har varit viktigt under många år. I vår miljöpolicy fastslogs redan 1996 att Jämtkrafts miljöarbete ska präglas av en helhetssyn för att främja en hållbar utveckling. Det mottot har vi arbetat efter och så kommer vi att fortsätta. Miljöcertifieringens externa revisioner ger oss kvitto på att miljömedvetandet är högt och arbetet väl förankrat ute i företaget. Miljötänkandet ingår som en naturlig del vid planering, vid fastställande av affärsmål, vid upphandling och i det dagliga arbetet. Det förebyggande arbetet är naturligtvis det allra viktigaste, att tankemässigt försöka ligga steget före. Det gäller inom miljöområdet och det gäller inom alla andra delar av vår verksamhet. För att stimulera arbetet kring arbetsmiljön har vi under året tecknat ett samarbetsavtal mellan företaget och de fackliga organisationerna. Tanken är att företagsövergripande frågor som rör arbetsmiljö och medbestämmande ska integreras och hanteras naturligt i det dagliga arbetet. Ny mätning, nya möjligheter Branschen befinner sig i en kraftig förändringsprocess för tillfället. Det gäller på flera områden, inte minst på nätsidan och i fråga om kvalitetssäkring. Nya krav på mätning ställs delvis från 2006 och fullt ut från De kraven ger, med den tekniska utveckling vi ser, utrymme för att söka nya möjligheter till relationer med våra kunder; nya tjänster, höjd kvalitet, fler önskemål. Det kommer att öka möjligheterna att driva vårt nät och vår verksamhet så effektivt som möjligt och att erbjuda våra kunder nya tjänster. Jämtkraft strävar efter att vara tidigt ute, till gagn för våra kunder. Här är det fantasin som sätter gränserna. Teknikutvecklingen kommer att ge möjligheter som vi inte ser i dag. Det enda vi vet är att våra rutiner och vårt sätt att arbeta kommer att förändras. Jag skulle vilja säga att den nya mätningen med kommunikation med kundens el- och fjärrvärmemätare kommer att ge möjligheter för den största förändringen i vårt företag sedan elmarknadens avreglering, kanske till och med större. Långfors Långfors fortsätter och är nu inne på sitt femtonde år. Till vår och många andras förvåning förklarade regeringsrätten i början av året regeringens beslut som ogiltigt. Vi hamnade i ett juridiskt okänt läge. Processen har fortsatt under året med yttranden och remissomgång och förhandlingarna börjar nu närma sig slutet. Vi tycker att vårt förslag till ombyggnad är en bra lösning och skulle bli besvikna om den inte fick komma till stånd. Vattenkraften är en väl fungerande teknik sedan lång tid tillbaka. Ibland finns möjlighet till viss effektivisering, men i de flesta fall blir vinsten liten i förhållande till kostnaden. En ombyggnad av Långfors gamla kraftstation däremot, skulle ge en klar och lönsam effektivisering. Vindkraft Vårt vindkraftverk i Almåsa är fortfarande att betrakta som ett försök för att samla kunskap om vindkraftproduktion i våra väderförhållanden. Erfarenheterna hittills har visat att osäkerheten är stor. Det gäller vindstyrkor, teknik och inte minst priset på el och elcertifikat. Alla dessa faktorer måste finnas på plussidan för att man ska nå lönsamhet. De investeringar vi gör ska vara långsiktigt lönsamma och i dag bedömer vi ett större engagemang i vindkraft i fjällområdet som alltför osäkert. Intresset för vindkraft är stort och utbyggnad sker inom vårt nätområde. Under året har en vindkraftpark på sju verk kopplats in på vårt elnät. Vindkraft är bra på rätt ställe och under rätta förutsättningar och utvecklingen går mot större och effektivare verk. Men 10 Jämtkraft AB årsredovisning 2004 Jämtkraft AB årsredovisning

7 omvärld VD KOMMENTERAR produktionen är fortfarande i de flesta fall liten om man jämför med den i ett vattenkraftverk. Och eftersom vinden är lynnig till sin natur så är det ändå vattenkraften som står för den stabila och reglerbara produktionen. En annan sida av saken är det regelverk som gäller. Vindkraftverk på högst 1,5 MW, och där ligger de allra flesta i dag, är befriade från kostnaderna för drift och underhåll av näten och för anslutning och leverans till stamnätet. För Jämtkrafts del rör det sig om cirka 1 miljon kronor per år som i stället ska slås ut på våra befintliga nätkunder. Stormen visar sårbarheten Den orkan som drabbat Sydsverige i början av år 2005 har lett till eftertanke. Hur väl rustade är vi själva? Två omfattande stormar drabbade södra Sverige även hösten 1969 och det var då vi bildade den störningshjälpsorganisation vi fortfarande har. Ambitionen var att en störning maximalt skulle vara 24 timmar. Det var en långsiktig satsning och den har givit resultat. Styrkan består i dag av mer än 600 personer, spridda i vårt vidsträckta nätområde. Den bidrar i hög grad till att vårt arbete vid störning kan bedrivas effektivt, och en dygnslång störning är något som mycket få av våra kunder behövt uppleva på många, många år. Med självklarhet har vi bidragit med omfattande resurser för att bistå de drabbade i södra Sverige, med montörer, med utrustning och genom att i möjlig mån avstå från entreprenörer och deras maskiner. Det har inneburit stora omprioriteringar och senareläggning av egen verksamhet. Vad den här störningen framför allt har visat är samhällets sårbarhet. Kravet på fungerande elförsörjning som en självklarhet har ökat påtagligt under årens lopp. Samhället klarar sig inte utan el i dag. Vi har fått en ny syn på betydelsen av elförsörjning med andra och högre krav, krav som inte alltid beaktas när myndigheterna bedömer branschen. Regionens utveckling och framtid Våra låga priser med framför allt lokalpriset på el för invånarna i våra ägarkommuner Östersund, Krokom och Åre skulle jag vilja kalla vårt största bidrag till regionens utveckling. Den köpkraft som stannar i regionen, jämfört med om våra priser på el, nät och fjärrvärme legat på medelnivå för landet, rör sig om cirka 300 miljoner kronor varje år. Arctura, ackumulatortanken på skidstadion i Östersund, är ett väl synligt exempel på hur Jämtkrafts intressen kunnat samverka med andras till något riktigt bra. Vi ser med spänning fram emot att få uppleva den speciella belysningen av tanken och invigningen av toppvåningen. Få projekt har fått ett så positivt bemötande som det här. Det är en intressant och spektakulär satsning för Jämtkraft, för idrotten och för regionen. Nu gäller det både för oss och för omvärlden att se de möjligheter som erbjuds och ta vara på dem. Som drivkraft ser vi också vår marknadsföring genom sponsringssamarbeten. De projekt vi går in i ska kunna fungera som motor, bidra till utveckling. De ska skapa mötesplatser och möjlighet att bygga och bibehålla goda relationer med våra kunder. Det gäller våra stora åtaganden och det gäller de många små. Att den militära verksamheten nu flyttar ut är en fråga inte bara för Östersunds kommun utan för regionen. Verksamheten har funnits under många decennier och har påverkan långt utanför kasernerna. Det berör även Jämtkraft och vi frågar oss naturligtvis på vilka sätt vi kan underlätta omställningen. Vår vision är att vara en drivkraft för regionen och i enlighet med den kommer vi att på olika sätt engagera oss och tillsammans med andra försöka hitta möjligheterna. Ta vara på känslan av samhörighet och engagemang för att skapa något bra för regionen. Jag vill också nämna den kraftfulla satsning vi nu gör på åtgärder för att gynna omställningen av energisystemet. Att öka andelen förnybar energiproduktion är ett sätt att bidra. Att minska konsumtionen av el är ett annat, kanske effektivare, sätt. Genom energisparande ökar tillgången på förnybar energi genom att den räcker längre och vi skjuter fram den tidpunkt när vi måste ta till mer miljöstörande alternativ. Med delvis nyrekryterade medarbetare kommer vi genom aktiva åtgärder att hjälpa våra kunder att bli medvetna elkonsumenter och därmed kunna ta bort onödig konsumtion. Det är ett arbete på lång sikt, början på en lång vandring. Affärer och marknader Elkraft Elnät Elcertifikat Fjärrvärme Telecom Marknad Personal 12 Jämtkraft AB årsredovisning 2004 Jämtkraft AB årsredovisning

8 ELKRAFT ELNÄT Jämtkraft elproduktion 2004 Vattenkraft Kraftvärme Vindkraft Totalt 782 GWh 194 GWh 1,7 GWh 978 GWh Inköp av kraft från elbörsen och från andra kraftbolag var 560 GWh. Affärsområdets investeringar uppgick under 2004 till 17,6 miljoner kronor Normalårsproduktion vattenkraft (930 GWh) Vattenkraft Kraftvärme Elproduktion MWh = megawattimme = 1 tusen kilowattimmar GWh = gigawattimme = 1 miljon kilowattimmar GWh Hög andel egen elproduktion Vädret styr produktionen i våra vattenkraftverk. Kraftvärmeverket med ackumulatortanken är ett betydelsefullt komplement till vattenkraften. Vattenkraftåret 2004 inleddes med ett stort underskott i nederbörd och vattenmagasin, såväl lokalt som nationellt. En regnig höst förbättrade situationen avsevärt och i slutet av året hade underskottet bytts till nära normala nivåer i vårt område och ett visst överskott totalt i Norden. Som alltid är nederbörden den faktor som påverkar elpriserna mest. Börspriset pendlade under året mellan 200 och 300 kr/mwh med de högsta priserna i augusti och de lägsta i december. Medelpriset på börsen under året blev 256 kr/mwh vilket är betydligt lägre än år 2003 då medelpriset var 333 kr/mwh. Kraftvärmeverket ett viktigt komplement Kraftvärmeverket är Jämtkrafts tredje största elproduktionsanläggning och ett mycket bra komplement till vattenkraften. Den ackumulatortank som tagits i drift under året har stor betydelse för ekonomin. Den ger under delar av året möjlighet att producera mer el under timmar när börspriset är högt och att lägga inköpen till tider när börspriset är lågt. Tilldelningen av elcertifikat höjer ytterligare värdet på elproduktionen i kraftvärmeverket. Sammantaget innebär vår egna produktion möjligheter till fortsatt mycket låga elpriser för våra lokalkunder. Flera produktionskällor en säkerhet Produktionen i våra vattenkraftverk blev betydligt lägre än normalt trots ett nederbördsrikt slut på året. Årsproduktionen blev 782 GWh, vilket är 145 GWh mindre än ett normalår. Kraftvärmeverket producerade under året 194 GWh el, mot planerade 160 GWh. Utvärderingen av vindkraftverket i Almåsa pågår fortfarande. År 2004 var ett relativt bra år ur vindsynpunkt och produktionen var jämnare än året innan, men låg ändå 15 procent under kalkylerad nivå. Den totala produktionen under året var 1,7 GWh. En kompletterande produktionskälla är den biogasmotor som planeras kunna tas i drift sommaren Den beräknas kunna ge 8 GWh el. Dammsäkerhet utöver minimikraven En fördjupad dammsäkerhetsutvärdering har under året genomförts för dammen i Hissmofors, med en lyckad provtappning som avslutande moment. Att vår egenkontroll kring dammsäkerhet är väl dokumenterad har särskilt omnämnts vid extern miljörevision, liksom att riskanalyser har genomförts i större omfattning än vad branschens gemensamma riktlinjer kräver. Bra Miljöval stöd till forskning Jämtkraft har licens att sälja Bra Miljöval El. Den licensberättigade produktionen består av vattenkraft, biobränslebaserad elproduktion i kraftvärmeverket och vindkraft. Den ettöring extra som våra kunder betalar för Bra Miljöval blir stöd till ett flerårigt forskningsprojekt där forskare från Uppsala universitet studerar effekterna på vatten, sediment och fisk efter försiktig näringstillförsel i ett reglerat vattensystem. Preliminära resultat visar på positiva effekter på bland annat fiskens tillväxt. Säkra elleveranser ett ständigt pågående arbete Driftsäkerheten i Jämtkrafts elnät är hög. Det är resultatet av ett fortlöpande långsiktigt underhållsarbete, bra tekniskt driftstöd och effektiv organisation med egna montörer med lokalkännedom, spridda i vårt område. Lägg därtill vår störningshjälpsorganisation, 620 personer runt om i vårt nätområde, som hjälper oss att leta fel och därmed förkorta avbrottstiden för våra kunder. Denna styrka av frivilliga är också en extra trygghet som när vi i början av 2005 kunde bidra med 26 montörer och cirka arbetstimmar som hjälp till stormdrabbade områden i södra Sverige. Ny stamstation tryggar Västjämtland Senaste årens expansion i Åreområdet har inneburit insatser för att säkra elleveranserna i västra Jämtland bland annat genom årets största enskilda investering i elnätet, en ny stamstation i Enafors. Den ger ytterligare en anslutningspunkt till Svenska Kraftnäts stamnät och möjlighet till alternativa driftlägen vid underhållsarbeten och eventuella störningar. I Åre samhälle har elnätet förstärkts och delvis byggts ut. Vindkraften byggs ut I samband med etableringen av en vindkraftpark i Offerdal har Jämtkraft på entreprenad utfört ett omfattande arbete, från beredning och upphandling till ledningsdragning, montage av mätutrustning och utbyggnad av fördelningsstationen. Utbyggnaden av vindkraft inom vårt nätområde får ekonomiska konsekvenser för våra kunder även om det inte är Jämtkraft som bygger. För vindkraftverk upp till 1,5 MW är det med dagens regelverk nätbolaget som ska stå för kostnader för drift och underhåll av ledningsnätet liksom för kostnaden för transport av elen söderut. Med befintliga vindkraftverk rör det sig om cirka 1 miljon kronor per år som Jämtkrafts nätkunder får betala. Skärpt nätövervakning Den så kallade nätnyttomodellen har införts som ett av Energimarknadsinspektionens verktyg för att bedöma nätavgifterna i förhållande till den prestation nätbolagen utför. Våra låga nätavgifter och få avbrott innebär att vi väl klarar uppsatta krav. Dock har vi tillsammans med övriga i branschen framfört synpunkter på modellen; den kan vara ett av instrumenten för att bedöma nätbolagens verksamhet, men en teoretisk modell kan inte ensam utgöra ett mått på nätbolagens arbete. Den viktiga frågan om elnätens kvalitet är en av de punkter som behöver klargöras ytterligare. PCB-sanering unikt i branschen Under året har en av Jämtkrafts största satsningar på miljöområdet fullbordats. De sista transformatorerna med spår av PCB i oljan har bytts ut. Jämtkraft har satt gränsen redan vid 2 ppm (miljondelar), att jämföra med lagkravet som tillåter 50 ppm. Projektet har funnits med i Jämtkrafts miljöprogram sedan 1997 när inventering och provtagningar inleddes. Cirka PCB-prover har tagits på transformatorer och brytare. Byte av samtliga elmätare Från 1 juli 2006 ska många kunders elförbrukning mätas timme för timme och tre år senare, 2009, ska avläsning varje månad för alla kunder vara genomförd. Det innebär i praktiken att fjärravläsning blir en nödvändighet. För att få fram en ekonomisk och flexibel lösning med höga krav på kvalitet tog Jämtkraft tidigt initiativ till ett samarbetsprojekt mellan elnätföretag. Det formaliserades i Svenska Mätsamarbetet dit så småningom 35 företag anslutit sig, tillsammans representerande mer än 1 miljon kunder. Under 2004 har ett arbete med att upphandla ett teknik- och leverantörsoberoende insamlingssystem påbörjats, det vill säga det tekniska system som ska ta hand om alla de mätvärden som inom några år kommer att hanteras. Parallellt har gjorts en upphandling av nya mätare för timmätning och under 2005 genomförs den första etappen i upphandlingen. Affärsområdets investeringar uppgick under 2004 till 94 miljoner kronor, därav optonät 30 miljoner kronor. Ledningsnätet är km, därav regionnät 615 km, fördelningsnät km och lågspänningsnät km. Andelen jordkabel är i fördelningsnätet 23 % och i lågspänningsnätet 65 %. Strömavbrott 2004, per kund Driftstörning: 1,5 avbrott Medelavbrottstid : 1 tim 24 min Planerade avbrott: 0,5 avbrott Medelavbrottstid: 1 tim 7 min. Antal avbr Driftstörning Planerade avbrott Driftstörning Investeringar i elnätet Planerade avbrott Mkr Medelavbrottsfrekvens per kund/år Medelavbrottstid per kund/år Antal minu Jämtkrafts årsredovisning Jämtkraft AB årsredovisning 2004 Jämtkraft AB årsredovisning

9 ELCERTIFIKAT FJÄRRVÄRME Satsning på omställning av energisystemet Fjärrvärme det stora miljöprojektet Jämtkrafts elproduktion har under 2004 givit elcertifikat. Av dem har drygt använts för att täcka de egna kundernas kvotplikt. Priset på elcertifikat till våra kunder har under året varit 2,1 öre/kwh inkl moms. Som en del i regeringens långsiktiga energipolitik delar staten ut elcertifikat till bolag med anläggningar som producerar el med hjälp av förnyelsebara energikällor, det vill säga sol, vind, vatten och biobränsle. Certifikaten säljs sedan till elkunderna som enligt lag är skyldiga att köpa elcertifikat motsvarande en viss andel av sin elförbrukning, så kallad kvotplikt. För Jämtkrafts del genereras 90 procent av elcertifikaten från det biobränsleeldade kraftvärmeverkets produktion, men också vindkraftverket i Almåsa och sju mindre vattenkraftstationer, Billsta, Strömbacka, Lillå, Handöl Övre, Handöl Nedre, Dammån och Slagsån, bidrar. Ökad kvotplikt Kvotplikten för elkunderna har under 2004 varit 8,1 procent. Den kommer att höjas årligen för att år 2010 vara 16,9 procent. Trots den höjda kvotplikten kommer Jämtkrafts elproduktion under de närmaste åren att ge fler certifikat än vad som behövs för att täcka våra kunders kvotplikt. Elproduktion baserad på torv ingår i systemet från 1 april 2004 och det innebär att en högre andel av elproduktionen vid kraftvärmeverket blir berättigad till elcertifikat. Osäkerheten kring elcertifikaten är emellertid stor, förutsättningarna kan snabbt förändras genom politiska beslut. Satsningar på projekt för omställning av energisystemet Affärsområdets resultat kommer att användas i linje med syftet med systemet. Jämtkraft gör en offensiv satsning för att bidra till omställning av energisystemet och i slutet av året fattades beslut att utreda möjligheterna att ytterligare effektivisera vår vattenkraft, bygga ny vindkraft och kraftvärme. Vi ska också bidra genom att hjälpa våra kunder att spara el och genom att ersätta eluppvärmning med fjärrvärme. Rekrytering av fem nya medarbetare till satsningarna pågår. Ett projekt som är under utveckling är en gasmotor för att producera el och fjärrvärme av deponigas. Produktionen beräknas kunna bli 8 GWh, vilket motsvarar hushållsel till cirka lägenheter. Projektet har fått statligt stöd för klimatutvecklingsprogram, s k Klimp. Målet är att gasmotorn ska kunna tas i drift sommaren Jämtkraft deltar också i ett samarbetsprojekt kring så kallade Vita Certifikat där Energimyndigheten och Elforsk ingår. Bakgrunden är ett förslag till EU-direktiv om minskad energianvändning. Jämtkraft har en stark position på den lokala värmemarknaden. Fjärrvärme är det självklara förstahandsvalet där möjlighet finns. Fjärrvärme har funnits i Östersund under tre decennier och har på ett avgörande sätt bidragit till en bättre miljö. Biobränsle från regionen Värmeproduktionen sker till allra största delen med biobränsle, ett av Jämtkrafts miljömål. Bränslet kommer i huvudsak från närområdet, vilket betyder korta transportsträckor och många arbetstillfällen i regionen, inom främst skogs- och transportnäring. Pågående projekt utreder dels hur vi långsiktigt ska säkra tillgången på bränsle till rätt kvalitet, volym och pris, dels hur aska ska kunna återföras till skogsmark. Kraftvärmeverket, som varit i drift i drygt två år, har fortsatt visa sig vara en mycket god investering som gjordes i precis rätt tid. År 2004 har i likhet med flera tidigare år varit varmare än normalt och värmeförsäljningen lägre än planerat. Det uppvägs dock av att elproduktionen varit högre än beräknat. Den stora investeringen under året är den ackumulatortank som tagits i drift. Ackumulatortanken ger fördelar såväl ekonomiskt som drift- och miljömässigt i kraftvärmeverket. Elproduktionen kan maximeras, drift- och leveranssäkerheten ökar och oljebehovet minskar till ett minimum. Funktion men också form Ackumulatortanken har blivit ett nytt landmärke. Stor vikt har lagts vid att ge den ett spännande yttre. Placeringen har dessutom starkt bidragit till att Östersunds kommun kunnat utveckla skidstadion. Ackumulatorns toppvåning, som invigs under 2005, har fått en funktionell inredning och har goda förutsättningar att bli en verklig attraktion och drivkraft för Östersund och länet. I en namntävling bland allmänheten har byggnaden fått namnet Arctura. Ytterligare en teknisk byggnad som givits ett tilltalande yttre är en ny pumpstation på Frösön. En driftmässigt, miljömässigt och ekonomiskt mycket god investering som fått formen av en pyramid i blågrön glaserad klinker. Utbyggnaden fortsätter För att möta utvecklingen i Åre har fjärrvärmenätet byggts ut för nya anslutningar. Investeringar i en större biobränsleeldad panna och en ny pumpstation kommer att förbättra ekonomin i Årenätet. Ett minskat behov av olja blir en vinst såväl för miljön som ekonomiskt. Även i Nälden har en ny biobränsleeldad panna tagits i drift. Inför 2005 inriktas arbetet i Östersund mot ökad anslutning till fjärrvärmenätet av framför allt elvärmda villor, helt i linje med syftet med elcertifikaten, att ersätta el för uppvärmning med biobränslebaserad fjärrvärme. Samtidigt hjälper vi våra kunder att sänka värmekostnaden. EU inför utsläppsrätter Från 1 januari 2005 gäller systemet med utsläppsrätter inom EU. Varje utsläppsrätt motsvarar utsläpp av 1 ton koldioxid (CO 2 ) och utsläppsrätter kan köpas och säljas. Varje land har tilldelats en viss mängd utsläppsrätter som sedan fördelats mellan branscher och företag med en viss procentsats utifrån medelutsläpp åren Jämtkrafts fjärrvärmeverksamhet i Östersund ingår i systemet. Vår tilldelning av utsläppsrätter gör att vi räknar med att behöva köpa cirka utsläppsrätter per år Priset kommer att variera beroende på utbud och efterfrågan. Vi räknar med en årlig kostnad på cirka kronor. Total värmeproduktion Jämtkraft producerar, distribuerar och säljer fjärrvärme i Östersunds, Krokoms, Åre och Bergs kommuner. Total årsproduktion 2004 var 624 GWh. Kraftvärmeverket producerade 400 GWh fjärrvärme och 194 GWh el. Årets nyanslutningar motsvarar en förbrukning på cirka 10 GWh, därav cirka 6 GWh i Östersund. Årets utbyggnad av fjärrvärmenätet var 6,3 km. GWh Affärsområdets investeringar uppgick under 2004 till 93 miljoner kronor. Jämtkrafts fjärrvärmepriser tillhör de lägsta i landet. Det visar den årliga Nils Holgersson-undersökningen, utförd av ett antal bostadsföretag och hyresgäströrelsen Jämtkrafts årsredovisning Jämtkraft AB årsredovisning 2004 Jämtkraft AB årsredovisning

10 TELECOM MARKNAD Kraftfull utbyggnad av fibernätet Lågt pris och lokal förankring En ny teknisk plattform för drift och övervakning av stadsnätet i Östersund upphandlades under året och är i drift sedan början av Den stora bredbandsutbyggnaden i Östersund kommun har fortsatt. Under året har cirka 800 km optokabel tillkommit. Utbyggnaden ska i sin helhet vara klar vid årsskiftet Optonätet arrenderas av Jämtkraft Elnät som bygger och driver det. Stora investeringar och kraftig expansion i Östersunds kommun är det som präglat år Under året har ett intensivt arbete pågått med förläggning av optonät till de byar som prioriterats i kommunens ITinfrastrukturprogram. Gensvaret har varit över förväntan med långt fler beställningar än beräknat. Utbyggnaden sker i nära samarbete med berörda byar, som i många fall valt att göra en del av entreprenadarbete själva för att hålla kostnaderna nere. Resultatet har blivit ett attraktivt pris och därmed en hög anslutningsgrad, cirka 70 procent. Vid årsskiftet hade 11 av totalt 38 byar anslutits. Efterfrågan på anslutning till optonätet är stor också inom Östersund- Frösön och när kommunutbyggnaden är klar kommer verksamheten att inriktas mot centralare områden. En annan viktig verksamhet inom affärsområdet är att ansvara för drift och underhåll av all kommunikation inom Jämtkraftkoncernen, allt från fast telefoni till fjärrkommunikation med anläggningar och fjärravläsning av mätare hos kunder. Infrastruktur för ett brett tjänsteutbud Jämtkraft beslöt att från den 1 juli 2004 ta rollen att enbart bygga och driva infrastruktur. För att kunna erbjuda kunder ett urval tjänster sluts avtal med ett flertal tjänsteoperatörer och nya söks kontinuerligt. I strategin för framtiden ingår att anslutning via optokabel ska vara huvudalternativet. Jämtkraft är den enda leverantör i Jämtland som erbjuder fiberanslutning till hushåll. Samarbete med fördelar Jämtkraft deltar aktivt i flera projektgrupper i Svenska Stadsnätsföreningen, en sammanslutning som dels erbjuder möjligheter att utbyta kunskap och erfarenhet, dels innebär möjligheter att utnyttja gemensamma avtal till bra villkor med tjänsteoperatörer. En viktig fråga för framtiden är tillgången till digital-tv via optonätet där kundernas möjlighet till interaktivitet förväntas kunna öka avsevärt kommande åren. Försök med elnätskommunikation Under några månader i början av året genomfördes ett försöksprojekt hos 75 hushåll med elnätskommunikation, det vill säga Internet via elnätet. Efter att ha utvärderat försöket är vår bedömning att tekniken brister i driftsäkerhet och användarvänlighet och därmed ännu inte är kommersiellt mogen. Jämtkrafts verksamhet ska kännetecknas av hög kvalitet, god service och långsiktigt låga priser. Det är vårt uppdrag och utgör grunden för goda relationer till våra kunder. Jämtkraft har nöjda kunder. Det ser vi i de mätningar som Svenskt Kvalitetsindex gör, det ser vi i våra egna undersökningar och det upplever vi i den dagliga kontakten med kunderna. Som lokalt företag känns det både naturligt och viktigt att ha goda relationer till våra kunder. Låga priser är en bra grund, god service och hög kvalitet lika så. Våra nät för leverans av el och värme och våra produktionsanläggningar underhålls kontinuerligt. Vid fjärrvärmeutbyggnad ingår lokala informationsträffar och personliga möten som en naturlig del. Goda lokala kontakter har underlättat när bybor valt att göra grävjobb själva för att hålla nere kostnaden för anslutning till optofibernätet. Vårt kontaktcenter har hög bemanning och ett nytt telefonisystem ger ökade valmöjligheter för kunden. Sveriges lägsta elpris Jämtkraft arbetar med två prismodeller. Kunder i Åre, Krokoms och Östersunds kommun erbjuds Sveriges lägsta elpris, vårt lokalpris. Grunden till det är dels att vår egen elproduktion räcker till större delen av våra lokalkunders behov, dels våra ägares låga krav på utdelning och klart uttalade mål att vi ska verka för utveckling av regionen genom långsiktigt låga priser. Den el vi säljer till kunder i övriga Sverige köper vi, och de priser vi erbjuder dessa kunder är kopplade till priserna på elbörsen. Prissättningen grundas på att priserna ska vara såväl attraktiva för kunden som en god affär för Jämtkraft. Jämtkraft bidrar till ökad köpkraft i regionen Jämtkrafts elpris för lokala kunder sänktes under 2004 från 27,5 till 23 öre/kwh och vid årsskiftet 2004/2005 gjordes ytterligare en sänkning. Nuvarande lokalpris ligger på samma nivå som Nätpriset höjdes 1 januari 2004 för första gången sedan 1996, med i genomsnitt 1 öre/kwh. Den kostnadsökning som kunderna trots allt drabbats av är till alldeles övervägande del skatter och avgifter. Även Jämtkrafts fjärrvärmepriser är låga. Det gör att en köpkraft på 300 miljoner kronor varje år stannar i regionen, jämfört med om priset på el, nät och fjärrvärme legat på en medelnivå för landet. Jämtkrafts låga priser på el, nät och fjärrvärme bidrar i hög grad till att våra ägarkommuner finns med på listan över landets billigaste kommuner enligt Nils Holgersson-undersökningen, den undersökning som varje år görs av bostadsorganisationerna och hyresgäströrelsen. Samarbeten i branschen Det låga förtroendet för elbranschen som helhet har föranlett branschorganet Svensk Energi att under hösten 2004 kraftsamla i en stor kundoffensiv. Jämtkraft har deltagit i fyra av fem delprojekt, ett stort engagemang i förhållande till vår storlek. Inom Energidataföreningen, en sammanslutning av 22 energiföretag, har vi medverkat i arbetet att ta fram ett nytt kunddebiteringssystem. Ny kommunikation med kunden Inom några år kommer fjärravläsning av mätare att ge stora möjligheter att utveckla kommunikationen med kunderna och därmed möjlighet att erbjuda nya tjänster. Det gäller framför allt el- men också fjärrvärmekunder. Även på bredbandssidan går utvecklingen snabbt mot nya kommunikationsmöjligheter. Sponsring som stödjer utveckling Sponsring är en viktig del av Jämtkrafts marknadsföring. De sponsringssamarbeten Jämtkraft går in i ska bidra till regionens utveckling och ge möjlighet till goda relationer. En bra fördelning eftersträvas mellan olika aktiviteter, åldrar och geografiska områden. Ett nytt inslag är att vi under sponsrar länets fjällräddare med fem toppmoderna räddningspulkor. Invånarna i våra tre ägarkommuner har den näst lägsta elkostnaden i landet, el- och nätkostnad sammanräknat, enligt Nils Holgerssonundersökningen. Även fjärrvärmepriserna ligger lågt. Antal kunder El Nät Fjärrvärme Bredband Elprisets utveckling för en lokal Jämtkraftkund sedan elmarknaden avreglerades 1996 Elkostnad ,4 öre/kwh Skatter, avgifter Skatter, avgifter 41,3 öre (47 %) Elkostnad öre/kwh 16,5 öre (27 %) 22,2 öre (36 %) Nät 22,8 öre (26 %) 23,3 öre (27 %) Nät 22,3 öre (37 %) Avser total elkostnad för en lägenhetskund med en årsförbrukning på kwh. El: fasta och rörliga kostnader för den förbrukade elen. Nät: fasta och rörliga kostnader för transport av elen. Skatter, avgifter: kostnader som påförts av myndigheter, som elskatt, moms och elsäkerhetsavgifter. El El 18 Jämtkrafts årsredovisning Jämtkraft AB årsredovisning 2004 Jämtkraft AB årsredovisning

11 PERSONAL Friska och engagerade medarbetare Rätt kompetens, på rätt plats och vid rätt tid är en strategiskt viktig fråga för Jämtkraft. Det handlar om att rekrytera medarbetare med ny kompetens, om att skapa förutsättningar för att behålla och utveckla den befintliga kompetensen, liksom om att värdefull kunskap återförs och finns kvar när medarbetare lämnar företaget Personalstruktur 2004 Antal Män: 222 (83 %) Kvinnor: 47 (17 %) Totalt: 269 Medelantalet anställda minskade från 271 till 269. Under året nyanställdes 8 personer (7 män och 1 kvinna) och 5 slutade, varav 3 gick i pension. Medelåldern var vid årsskiftet 45 år. Av ledningsgruppens 11 medlemmar är 3 kvinnor (27%) och av företagets 28 chefer är 6 kvinnor (21 %). l den frivilliga störningshjälpsorganisationen ingick 620 personer (618 män och 2 kvinnor). Under de närmaste 10 åren kommer drygt 20 procent av Jämtkrafts medarbetare att gå i pension. Samtidigt står företaget inför nya utmaningar. En systematisk inventering av den kompetens som finns samlad i Jämtkraft har påbörjats under året, framför allt för att fånga upp det kunnande som finns hos våra medarbetare utöver det som används i det dagliga arbetet. Syftet är att vid behov snabbt kunna identifiera lämpliga kompetensprofiler internt. I anslutning till detta görs en kartläggning över kompetensbehovet i de olika verksamheterna på kort och på lång sikt. De medarbetare som nyanställts under året har i flera fall inneburit att nya kompetenser knutits till företaget. I slutet av 2004 påbörjades till exempel rekryteringen av fem nyutexaminerade akademiker att engageras i utvecklingsprojekt. Detta är också ett led i att främja den framtida rekryteringen till tekniska yrken i allmänhet och till energibranschen i synnerhet. Ökad samverkan mellan företaget och de fackliga organisationerna Under året har ett samverkansavtal tecknats mellan företaget och de fackliga organisationerna. Avtalet innebär i huvudsak att företagsövergripande frågor kring medbestämmande och arbetsmiljö integreras för att ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Balans mellan arbete och fritid Satsningen på friska och engagerade medarbetare har varit ett framträdande område även under det gångna året och arbetstidsfrågan har ägnats stor uppmärksamhet. Strävan att ytterligare minska övertidsuttaget har lyckats väl. Det minskade med 35 procent jämfört med 2003 och har sedan 2002 mer än halverats. med kvinnodominerade arbetsplatser inom vård och omsorg med schemalagd arbetstid. Jämtkrafts försök är unikt genom att det genomförs i ett mansdominerat teknikföretag i en verksamhet som tidigare arbetat kontorsarbetstid. Modellen provas av medarbetare som hanterar insamling av mätvärden, ett arbete som pågår dygnet runt under årets alla dagar. Program för att behålla det friska friskt Förutom de traditionella inslagen i Jämtkraft friskvårdsprogram har medarbetarna erbjudits möjlighet att prova på annorlunda aktiviteter som stimulerar det egna välbefinnandet. Även vår personalklubb Strömkarlen bidrar till ett positivt klimat och god sammanhållning genom allehanda aktiviteter av såväl fysisk som social karaktär. Arbetsmiljöarbetet inriktas på att friska medarbetare ska förbli friska, men också att sjukskrivna så snabbt som möjligt ska kunna återgå till arbetet. Sjukfrånvaron för 2004 minskade från 4,97 procent till 3,88 procent jämfört med året innan. 149 medarbetare eller drygt 56 procent hade inte någon sjukfrånvaro alls under året. Tydligt ledarskap Ett väl fungerande ledarskap är en viktig förutsättning för att nå uthållig effektivitet, utveckling och framgång. Jämtkrafts ledningsgrupp har under året arbetat med ett utvecklingsprogram med stöd av företagshälsovården och under 2005 kommer alla avdelningschefer att genomgå ett liknande program. Därefter kommer en större medarbetarutbildning att genomföras. Årsredovisning Förvaltningsberättelse Styrelse och ledning s resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys s resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys Redovisnings- och värderingsprinciper Definitioner Noter till årsredovisningen Revisionsberättelse Fem år i sammandrag Som en direkt följd av ett idéseminarium på temat ledarskap och effektiv resursanvändning har ett försök med arbete enligt den så kallade 3-3 modellen påbörjats. Denna modell har hittills mestadels förknippats 20 Jämtkraft AB årsredovisning 2004 Jämtkraft AB årsredovisning

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisning för räkenskapsåret 2004 Styrelsen och verkställande direktören får härmed avge förvaltningsberättelse och bokslut för år 2004, bolagets 115:e verksamhetsår. Ägarförhållande Jämtkraft AB ägs till 77,8 procent av Östersunds kommun (org nr ). Vattenfall AB äger 20,6 procent av aktierna. Resterande 1,6 procent ägs till lika delar av Åre och Krokoms kommuner. Röstmässigt fördelar sig inflytandet i bolaget något annorlunda. Östersunds kommun innehar 72 procent av rösterna, Vattenfall AB 16 procent av rösterna och Åre och Krokoms kommuner innehar vardera 6 procent av rösterna på bolagsstämman. Styrelsen består av fem ledamöter från Östersunds kommun, Åre och Krokoms kommuner har två ledamöter vardera och Vattenfall AB har en ledamot i styrelsen. Jämtkraft I Jämtkraftkoncernen ingår, förutom moderbolaget Jämtkraft AB, de helägda dotterbolagen Jämtkraft Elnät AB, Jämtlandskraft AB, AB Kattstrupeforsen, Jämtkraft Telecom AB, Krokoms Energi AB och Åre Fjärrvärme AB. Bolaget äger vidare 80 procent av aktierna i Jämtlands Mineral AB. Verksamhet Jämtkraft och dess dotterbolag producerar, distribuerar och säljer elenergi och fjärrvärme främst inom Jämtlands län. erbjuder dessutom bredbandsanslutning via optokabelnät och radioförbindelse. Verksamheten är sedan tidigare indelad i affärsområdena Elkraft, Elnät, Fjärrvärme, Telecom och Elcertifikat. Affärsområde Elkraft Affärsområdet omfattar moderbolaget Jämtkrafts egna produktionsanläggningar samt de anläggningar som finns inom AB Kattstrupeforsen. Elproduktionen baseras i huvudsak på vattenkraft och kraftvärme. Elproduktionen under ett normalt vattenår uppgår totalt till GWh inklusive kraftvärmeverket. Jämtkrafts andel av produktionen vid Forsmarks kärnkraftverk uppgår under ett år med normal tillgänglighet till 230 GWh. Affärsområdet har därutöver ett antal kraftleveransavtal med andra producenter samt köper och säljer tillfällig kraft på den nordiska elmarknaden. Den totala elproduktionen i Jämtkrafts anläggningar uppgick 2004 till 978 GWh varav el producerad i vattenkraftstationer svarar för 782 GWh. Jämfört med 2003 ökade vattenkraftproduktionen med 19 GWh. Elproduktionen från kraftvärmeverket blev 194 GWh under En ökning med 34 GWh jämfört med Vindkraftverket på Almåsaberget har under året producerat 1,7 GWh el. Vinden har uppgått till 101 procent av ett normalår. Vi har under året haft smärre problem med vindmätare och styrutrustning vilket påverkat produktionsutfallet. Inköpt volym under året uppgick till 560 GWh, en minskning med 109 GWh jämfört med föregående år. Försäljningsvolymen blev GWh, en minskning med 118 GWh. Dessutom såldes 62 GWh via den nordiska elbörsen Nord Pool. Vid årsskiftet 2004/2005 var fyllnadsgraden i våra vattenmagasin 62 procent vilket är något lägre än normalt. Motsvarande värde föregående år var 49 procent. De nordiska vattenmagasinen var vid årsskiftet fyllda till cirka 70 procent och är nu återställda till normalt läge efter två år med ett stundtals besvärande vattenunderskott. Förbättringen i vattenmagasinen har medfört att elpriserna på den nordiska elbörsen Nord Pool fallit rejält sedan i somras. Snittpriserna har under 2004 legat på 25,6 öre/kwh, att jämföra med 33,3 öre/kwh för Vårt lokalpris på el sänktes under året från 27,5 öre till 23 öre. Vid årsskiftet 2004/2005 gjordes ytterligare än sänkning av lokalpriset till 20 öre. Under slutet av 2004 och början av 2005 har vi kunnat se sjunkande börspriser på el. Om denna utveckling står sig vintern ut räknar vi med att kunna justera ner våra försäljningspriser ytterligare. Prisutvecklingen på elbörsen beror dock i hög grad på hur nederbörden i Norden blir framöver. Den totala omsättningen för Affärsområde Elkraft uppgick till 419 Mkr, en ökning med 6 Mkr jämfört med föregående år. Rörelsens kostnader blev 298 Mkr, en ökning med 8 Mkr jämfört med föregående år. Finansnettot förbättrades under 2004 med närmare 10 Mkr. Affärsområdet redovisar en vinst om 71 Mkr efter finansiella intäkter och kostnader, en förbättring med 6 Mkr jämfört med föregående år. Affärsområde Elnät Affärsområdet omfattar Jämtkraft Elnät ABs regionoch lokalnät med tillhörande tjänster, nätkundverksamhet samt mätning och rapportering. Geografiskt täcker koncernens elnätområde en stor del av Jämt- land och omfattar helt eller delvis sex kommuner. I uppgiften att överföra och distribuera el till slutkund ingår dessutom ett ansvar för att inom nätområdet mäta och överföra mätvärden till elmarknadens aktörer. Till Affärsområde Elnät hör även service- och tekniktjänster inom områdena elnät, mätning och kabelfelsökning, reservkraft, utomhusbelysning samt optoteknik. Under 2004 överfördes GWh att jämföra med normalårets GWh. Samtidigt transporterades 967 GWh från vår elproduktion inom området, vilket är 11 procent under normalårets. Omsättningen för affärsområdet uppgick till 244 Mkr, varav intäkterna från nätavgifter svarar för 200 Mkr. Övriga intäkter uppgick till 44 Mkr. Rörelsens kostnader blev 132 Mkr, en minskning med 6 Mkr jämfört med föregående år. Kostnadsminskningen är främst ett resultat av ett större inslag av investeringar och nyanslutningar under året. Affärsområde Elnät redovisar ett resultat efter finansiella intäkter och kostnader om 57 Mkr, en förbättring med 37 Mkr jämfört med Resultatförbättringen är hänförlig till såväl höjda nätavgifter som nyanslutningsavgifter och erhållna försäkringsersättningar. Även lägre kostnader och ett förbättrat finansnetto bidrar till resultatförbättringen. Energimarknadsinspektionen har i januari 2005 presenterat resultatet av granskningen av 2003 års nättariffer i den så kallade Nätnyttomodellen. Modellen beräknar vilken nytta (nätnytta) nätföretaget har levererat till sina kunder. Nätnyttan jämförs med den intäkt nätföretaget har från sin nätverksamhet. Jämtkraft Elnät AB faller väl ut i modellen och hamnar under riktvärdet innebärande att våra priser understiger den prestation vi utfört gentemot våra kunder. Trots positivt utfall i modellen har vi, liksom energibranschen i övrigt, framfört farhågor att modellens beräkningar utifrån ett teoretiskt nät inte tar tillräcklig hänsyn till de förhållanden som faktiskt råder. Oro finns också för att behovet av kvalitet och investeringar i elnäten inte ges tillräckligt utrymme i modellen. Affärsområde Elcertifikat Affärsområdet omfattar intäkter och kostnader hänförliga till de elcertifikat som vår miljövänliga elproduktion ger upphov till. Införandet av elcertifikaten syftar till att öka andelen el som produceras med hjälp av sol, vind, vatten och biobränsle. Elcertifikaten ska göra det lönsamt att bygga nya anläggningar och att bygga om, bygga ut eller konvertera gamla för en mer miljövänlig produktion. Staten delar ut elcertifikat till bolag med anläggningar som producerar el med hjälp av förnyelsebara energikällor. Certifikaten säljs sedan till elkunderna som enligt lag är skyldiga att köpa elcertifikat motsvarande en viss andel av sin elförbrukning, så kallad kvotplikt. Varje elbolag måste ha tillräckligt med certifikat för att täcka de egna kundernas behov. De som inte genom egen produktion får tillräckligt många från staten måste köpa från bolag som har överskott. Jämtkraft är en vinnare i detta system och kommer inledningsvis att kunna sälja elcertifikat både till de egna kunderna och till andra bolag. Certifikathandeln regleras genom en särskild riskpolicy. Under 2004 har Jämtkraft erhållit elcertifikat vilket är fler certifikat än föregående år. Av dessa har elproduktion motsvarande 92 procent av certifikaten producerats i vårt biobränsleeldade kraftvärmeverk. För täckande av egen kvotplikt har det åtgått certifikat. Certifikatpriset gentemot våra elkunder har under året uppgått till 1,6 öre/kwh exklusive moms. Till följd av höjd kvotplikt har certifikatpriset höjts med 1 öre från årsskiftet 2004/2005. Under året har Jämtkraft även avyttrat delar av det överskott av elcertifikat som vår elproduktion gett upphov till. Totalt har på detta sätt avyttrats certifikat. Snittpriset för certifikaten har under året legat på 233 kronor. Antal kvarvarande elcertifikat vid årets slut uppgick till Omsättningen från elcertifikaten under året uppgick totalt till 53 Mkr. Resultatet efter finansnetto blev 35 Mkr. Affärsområde Fjärrvärme Affärsområdet omfattar produktion och distribution av fjärrvärme inom Östersund-Frösön och Brunflo samt elproduktion i det nya kraftvärmeverket i Lugnvik. Affärsområdet omfattar även produktion och leverans av fjärrvärme inom Åre, Krokoms och Bergs kommuner. Produktionen sker i huvudsak med inhemska bränslen såsom trädbränsle, torv, spillvärme och deponigas. Under året har den nya ackumulatortanken på skidstadion i Östersund tagits i drift. Ackumulatorn ger en ännu bättre totalekonomi för Jämtkrafts fjärrvärme- och elproduktion i Östersund. Investeringen uppgår till 85 Mkr. Under 2004 har 150 nyanslutningar gjorts till fjärrvärmenäten varav de allra flesta är nya villakunder. För 2005 planeras ytterligare cirka 130 anslutningar. Omsättningen för affärsområdet blev 305 Mkr, en ökning med 30 Mkr jämfört med föregående år. Av omsättningen svarar elförsäljningen från kraftvärmeverket för 73 Mkr vilket är 13 Mkr mer än föregående år. Utöver elförsäljningen har affärsområdet erhållit ersättning för ökade bränslekostnader från Affärsområde Elcertifikat med 14 Mkr. Motsvarande ersättning för 2003 låg på 2 Mkr. Fjärrvärmeförsäljningen uppgick till 566 GWh och har, även under 2004, påverkats negativt av den milda väderleken. Kraftvärmeverket har under året producerat 194 GWh el vilket är betydligt över de kalkyler som ligger till grund för investeringen. Elproduktionen har överlåtits till Affärsområde Elkraft för motsvarande marknadspriser på el. Rörelsens kostnader uppgick till 222 Mkr, en ökning med 19 Mkr jämfört med föregående år. Av kostnadsökningen svarar höjda bränslekostnader för nästan 16 Mkr. Affärsområdet redovisar ett resultat efter finansiella intäkter och kostnader om 32 Mkr, en resultatförbättring med 9 Mkr jämfört med föregående år. Resultatförbättringen har sin grund i ökad elproduktion från kraftvärmeverket och ett förbättrat finansnetto. Affärsområde Telecom Affärsområdet omfattar verksamheten i Jämtkraft Telecom AB. Bolaget arrenderar ett optokabelnät från Jämtkraft Elnät AB. Tillsammans med bolagets egen infrastruktur i form av radiolänkar och Radio-LAN samt en del hyrd kopparförbindelse och fiberoptik från andra infrastrukturägare kan bolaget erbjuda ett Skuldsättningsgrad ggr. 0,97 0,90,9 0,92 0, ,1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Självfinansering Mkr Kassaflöde löpande verksamhet Investeringar 22 Jämtkraft AB årsredovisning 2004 Jämtkraft AB årsredovisning

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Resultat före skatt Mkr Nettomarginal Rörelsemarginal Resultat Resultat före skatt Rörelseresultat Rörelse- och nettomarginal % Mkr brett utbud av kommunikationslösningar för näringsliv och privatpersoner i stora delar av Jämtland. Under året har utbyggnaden av IT-infrastruktur inom Östersunds kommun prioriterats. Intresset från kunderna har varit stort och vi har under året fått beställningar på närmare anslutningar inom ramen för bredbandsprojektet. En stor del av dessa kunder kommer att anslutas under våren och sommaren Under året har upphandling och implementering gjorts av en ny teknisk plattform för att underlätta kundadministration, övervakning och drift av nätet samt dokumentation av såväl nät som aktiv utrustning. Den nya plattformen har höjt kvalitet och tillgänglighet i nätet. Jämtkraft Telecom AB är delägare i Norrsken AB. Genom delägarskapet får Jämtkraft Telecom AB tillgång till egen fiberkapacitet över inlandet till Mälardalen och Stockholm till mycket konkurrenskraftiga priser. Omsättningen för bolaget ökade med 3,5 Mkr till 18,9 Mkr. Även under 2004 har bolaget tillförts ett marknadsföringsbidrag om 3 Mkr från övriga verksamheter inom Jämtkraftkoncernen. Rörelsens kostnader ökade under året från 13 till 18,1 Mkr. Bolaget redovisar för verksamhetsåret 2004 en förlust efter finansnetto om 4,8 Mkr, en förbättring med 0,5 Mkr jämfört med föregående år. Under 2005 räknar vi med att förbättra resultatet kraftigt till följd av ett stort antal nya kunder. Ekonomisk analys koncernen Rörelsens intäkter ökade under 2004 med 47 Mkr till 901 Mkr. Omsättningsökningen på 5,5 procent beror på såväl högre nätintäkter till följd av höjda nätavgifter som ökade intäkter från våra elcertifikat till följd av högre produktion. Elförsäljningens andel av intäkterna var 386 Mkr vilket är i nivå med föregående år. Nätintäkterna uppgick till 186 Mkr, en ökning med 12 Mkr jämfört med föregående år. Omsättningsökningen är hänförlig till den höjning av nätavgifterna som genomfördes den 1 januari Fjärrvärmeförsäljningen är i nivå med föregående år och uppgick till 213 Mkr. Försäljningen påverkades även under 2004 av den milda väderleken. Telecomintäkterna uppgick till 11,1 Mkr, en ökning med 1,7 Mkr jämfört med föregående år. Omsättningen från våra elcertifikat blev nästan 52 Mkr. En ökning med 29 Mkr jämfört med föregående år. Den kraftiga ökningen av intäkter från våra elcertifikat beror på såväl högre produktion som på det faktum att certifikaten infördes den 1 maj 2003 vilket därmed ger en helårseffekt först under Rörelsens kostnader för koncernen var 549 Mkr vilket är i nivå med föregående år. De planenliga avskrivningarna uppgick till 139 Mkr, en ökning med 1 Mkr jämfört med föregående år. Nettot av koncernens finansiella intäkter och kostnader blev -30 Mkr, en förbättring med 18 Mkr jämfört med föregående år. Den kraftigt förbättrade finansiella ställningen har sin grund i fortsatt fallande räntor. Det starka kassaflödet har under året kunnat användas till att återbetala lån. Vidare belastades 2003 med orealiserade kursförluster om 5,3 Mkr. Rörelseresultatet efter avskrivningar för 2004 blev 213 Mkr, en förbättring med 46 Mkr. Rörelseresultatet i procent av intäkterna (rörelsemarginalen) blev 23,6 procent. Resultatet före skatt uppgick 2004 till 183 Mkr. I procent av rörelsens intäkter blev resultatet (nettomarginalen) 20 procent. Kassaflödet före finansieringsverksamheten uppgick till 249 Mkr jämfört med 158 Mkr under motsvarande period i fjol. Resultatet före skatt innebär en räntabilitet på eget kapital om 13,9 procent. Soliditeten uppgick till 43,4 procent. Finansiell ställning s likvida medel uppgick per den 31 december 2004 till 38 Mkr vilket motsvarar 4,2 procent av omsättningen. De totala långfristiga räntebärande skulderna uppgick till Mkr, en minskning med 73 Mkr. Av de långfristiga räntebärande skulderna förfaller 3 Mkr till betalning senare än 5 år efter balansdagen. Nettoskuldsättningen, dvs totala räntebärande skulder minus likvida medel, minskade med 89 Mkr till Mkr. Den effektiva årsräntan på koncernens låneskuld blev 2,9 procent. Tillsammans med Östersunds kommun och dess övriga bolag samt stiftelser disponeras en koncernkredit om 150 Mkr. Denna utnyttjades ej vid årsskiftet. Investeringar investerade totalt för 228 Mkr vilket är 10 Mkr mer än föregående år. Statsbidrag har under året utbetalats med 19 Mkr jämfört med 31 Mkr året innan. Investeringen i det nya kraftvärmeverket slutfördes under Av totala investeringar under året avser kraftvärmeverket 7 Mkr. I övriga elproduktionsanläggningar investerades 3 Mkr. Investeringarna inom Affärsområde Elnät uppgick till 94 Mkr, varav optonät 30 Mkr. Pågående arbete hänförligt till en ny stamstation i Enafors uppgår till 15 Mkr. Övriga investeringar inom affärsområdet avsåg förnyelseåtgärder och utbyggnad av överförings- och distributionsnäten. Inom fjärrvärmeområdet har investeringarna, förutom kraftvärmeverket, under 2004 uppgått till totalt 97 Mkr varav den nya ackumulatorn svarar för 49 Mkr. Utbyggnaden av fjärrvärmenätet har fortsatt under året. Investeringarna inom IT och Affärsområde Telecom uppgick till 18 Mkr varav pågående arbete avseende bredbandsutbyggnaden inom Östersunds kommun uppgick till 10 Mkr. Investeringar hänförligt till ombyggnaden av huvudkontoret uppgick till 9 Mkr. s självfinansieringsgrad uppgick till 141 procent. Omsättningen för moderbolaget ökade med 24 Mkr till 756 Mkr. Omsättningsökningen är helt och hållet hänförlig till försäljningen av elcertifikat. Rörelsens kostnader ökade till 523 Mkr vilket är en ökning med 4 Mkr jämfört med föregående år. Ökningen är hänförlig till bränslepriserna inom fjärrvärmeverksamheten. De planenliga avskrivningarna uppgick till 66 Mkr, en ökning med 5 Mkr jämfört med motsvarande period i fjol. Ökningen avser huvudsakligen ackumulatorn på skidstadion som togs i drift under året. Rörelseresultatet förbättrades med 15 Mkr till 167 Mkr. Ett fortsatt lågt ränteläge och minskad nettoskuldsättning har varit positivt för finansnettots utveckling under året. Finansnettot förbättrades med 7 Mkr till 22 Mkr. Resultatet efter finansnettot blev 145 Mkr, en förbättring med 22 Mkr jämfört med föregående år. har, för att bland annat minimera skattebelastningen, lämnat koncernbidrag till Åre Fjärrvärme AB med 13,6 Mkr och till Jämtkraft Telecom AB med 4,8 Mkr. Riskhantering För att styra och kontrollera de finansiella risker som är förknippade med koncernens verksamhet finns policydokument framtagna som reglerar finans- och elhandelsverksamheten. De finansiella riskerna är huvudsakligen valutarisk, ränterisk, motpartsrisk och elhandelsrisker. Valutarisker uppstår framför allt genom köp och försäljning av el på den nordiska elbörsen. Jämtkraft strävar efter att minimera koncernens valutaexponering. Ränterisker är risken för att ränteförändringar påverkar koncernens resultat negativt. Fördelningen mellan lån med kort respektive lång räntebindningstid anpassas så att önskad stabilitet uppnås till lägsta möjliga räntekostnad. Övervägande delen av låneportföljen löper numera till rörlig ränta. Motpartsrisk är risken att en motpart inte kan uppfylla sina förpliktelser. Motpartsrisker hänförliga till kundkrediter hanteras inom ramen för den operativa verksamheten. Elhandelsrisker har tillkommit sedan elmarknaden avreglerades Elkraft upphandlas numera till marknadspriser och därtill kopplade finansiella instrument på elbörsen Nord Pool och bilateralt. Jämtkraft uppdaterar löpande det regelverk som finns för uppföljning och hantering av risker kopplade till elhandeln. använder aktivt de finansiella instrument som finns tillgängliga. Terminshandeln har som främsta syfte att säkerställa priset på den kraft som måste inköpas utöver den egna produktionen. Ansvaret för handeln med terminskontrakt åvilar driftenheten och sker inom ett fastställt riskmandat. Under året har en riskpolicy för hantering av elcertifikat antagits. Miljöcertifiering Jämtkraft är miljöcertifierat enligt ISO sedan Certifikatet omfattar marknadsföring av energi- och kommunikationstjänster, produktion och distribution av el och fjärrvärme. Företaget omfattas av externa miljörevisioner vid två tillfällen per år. Miljöpåverkan bedriver tio tillståndspliktiga och tio anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalken. Tre tillstånd avser fjärrvärmeproduktion inom moderbolaget, Jämtkraft AB. De anmälningspliktiga verksamheterna berör mindre enheter för fjärrvärmeproduktion inom Jämtkraft AB, Krokoms Energi AB och Åre Fjärrvärme AB. Fjärrvärmens bränslemix bestod under 2004 till 98 procent av förnyelsebara bränslen. Jämtkrafts fjärrvärmeanläggningar har effektiv förbränning och rökgasrening, samt låga utsläpp av försurande ämnen, tungmetaller och koldioxid. Jämtkraft har också två tillstånd för torvbrytning och fem tillstånd för dammar i anslutning till kraftstationer för produktion av el. Utbyggnad av vattenkraft har historiskt sett inneburit en utarmning av biotoper och arter, lokalt och regionalt. Störst allmänt intresse i detta sammanhang riktas mot fiskefrågor. Torv har fördelaktiga förbränningstekniska egenskaper då den eldas tillsammans med trädbränslen men torven representerar också höga naturvärden. Idag bryts torv på en promille av landets totala myrareal. Målanalys Jämtkrafts ägare, Östersunds, Åre och Krokoms kommuner samt Vattenfall, har i konsortialavtal och ägardirektiv lagt fast såväl övergripande som ekonomiska mål för Jämtkrafts verksamhet. Dessa innebär i korthet att: Jämtkraft ska drivas på ett sådant sätt att förutsättningar skapas för utveckling av regionen genom leverans av energi med hög kvalitet och god service till långsiktigt låga priser. Jämtkraft ska på skäliga villkor söka förvärva den eldistributionsverksamhet inom bolagets yttre områdesgräns, som för närvarande ej ägs av bolaget. Jämtkraft ska aktivt verka så att företaget kan stärka sin position till att vara det regionalt ledande energiföretaget. Nuvarande verksamhetsområde utgör härför ingen gräns för verksamheten. Soliditeten i Jämtkraft ska uppgå till lägst 30 procent. Jämtkraft ska ha en räntabilitet på eget kapital, beräknat på resultatet före skatt, om lägst 6 procent. Soliditeten uppgick till 43,4 procent för Räntabiliteten på eget kapital, beräknat på resultatet före skatt, blev 13,9 procent. Räntabiliteten på eget kapital efter skatt uppgick till 10,3 procent. Förslag till vinstdisposition Enligt den upprättade koncernbalansräkningen utgör vinsten för året kronor, vartill kommer fria reserver kronor, resulterande i ett fritt eget kapital på kronor. Avsättning till bundna fonder erfordras ej. Styrelsen och verkställande direktören föreslår, att de till bolagsstämmans förfogande stående vinstmedlen i moderbolaget, nämligen från föregående år balanserade vinstmedel kronor jämte årets resultat kronor kronor ska disponeras så att till aktieägarna utdelas kronor samt en engångsutdelning om kronor till nästa år överföres kronor kronor Utdelning Ägarna har i konsortialavtal slagit fast att utdelning på Jämtkrafts aktiekapital skall utgå med högst 5 procent på såväl stam- som preferensaktiernas nominella värde. Möjlighet finns att justera procentsatsen utifrån förändringar i konsumentprisindex. Utdelningen för 2004 föreslås till kkr jämte en engångsutdelning om kkr. Detta motsvarar 0,4 procent av synligt eget kapital i koncernen och 4 procent av vinsten efter full skatt i koncernen. 24 Jämtkraft AB årsredovisning 2004 Jämtkraft AB årsredovisning

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE STYRELSE OCH LEDNING Utsikt för 2005 Orkanen som drabbade Sydsverige i början av januari kommer att få återverkningar på elnätsidan under 2005 och framöver. Jämtkraft Elnät AB liksom de flesta nätföretag i Sverige har lagt stora resurser på att delta i uppbyggnadsarbetet. Resurser som enligt planeringen skulle använts i den egna verksamheten. Omprioriteringar och senareläggningar kommer därför att prägla nätverksamheten. Erfarenheter från orkanens härjningar och de förändrade förutsättningar som kan komma att gälla kan leda till högre investeringsnivå under De höga elpriser som varit under ett par år har nu fallit till vad som kan antas vara en mer normal nivå eftersom nederbörden ökat. Jämtkraft fortsätter att erbjuda våra kunder inom Östersunds, Åre, Krokoms och delar av Bergs kommun ett mycket lågt lokalpris, sannolikt Sveriges lägsta elpris. När elpriset faller minskar också värdet av elproduktionen från kraftvärmeverket. Detta kommer under året att återspeglas i ett något sämre resultat för fjärrvärmerörelsen. Marknadsföringen för att öka anslutningar till fjärrvärmen fortsätter. Utbyggnaden av fibernätet inom Östersunds kommun fullföljs under året i enlighet med det avtal som tecknats med kommunen. Anslutningen av nya kunder ökar påtagligt och vi förväntar ett avsevärt förbättrat resultat för Jämtkraft har inlett året med en kraftig satsning på att minska elförbrukningen såväl hos våra kunder som hos oss själva. Samtidigt söker vi öka produktionen av förnyelsebar el. Vi ser detta som en självklar förberedelse för att åstadkomma den omställning av energisystemet som krävs bland annat mot bakgrund av Kyoto-protokollets intentioner. Styrelsearbetet under året Jämtkraft ABs styrelse består av tolv ledamöter och tolv ersättare. Östersunds kommun utser fem ledamöter och fem ersättare medan Åre och Krokoms kommuner utser två ledamöter och två ersättare vardera. Vattenfall AB utser en ledamot och en ersättare i styrelsen. Dessutom utser de anställdas organisationer två ledamöter och två ersättare. Styrelsens sammanträden följer en årlig plan ägnad att säkerställa erforderligt beslutsfattande samt styrelsens behov av information. Arbetet påverkas i övrigt av den gällande arbetsordningen för styrelsen. Arbetsordningen reglerar bland annat styrelsens arbets- och ansvarsområden, arbetsuppgifter och beslutanderätt. Av arbetsordningen framgår också arbetsfördelningen mellan styrelsen, styrelsens ordförande samt verkställande direktören. Styrelsen har under året haft elva sammanträden varav ett konstituerande. Förutom uppföljning och rapportering av den löpande verksamheten har styrelsen behandlat koncernens strategiska inriktning samt koncernens ekonomiska utveckling. Styrelsen har även haft att ta ställning till investeringar. Styrelse Från vänster: Ulf Edström, Henrik Grill (VD), Claes-Göran Bergh, Alf Högström, Kjell Svantesson, Ivar Petersson, Göte Norlander, Olle Olovsson, Thomas Jonsson, Pär Jönsson, Catriné Allansdotter Sandberg, Melcher Falkenberg (sekreterare), Jörgen Josefsson, Nils Ericsson (ordförande) Ledningsgrupp Styrelseledamöter Utsedda av Östersunds kommun Nils Ericsson, ordf, Ulf Edström, vice ordf, Catriné Allansdotter Sandberg, Pär Jönsson, Kjell Svantesson. Ersättare Tord Andnor, Magnus Andersson, Viola Backlund, Birgitta Leijon, Olle B Häggkvist. Utsedda av Krokoms kommun Alf Högström, Göte Norlander. Ersättare Mi Bringsaas, Elisabeth Friberg. Utsedda av Åre kommun Olle Olovsson, Ivar Peterson. Ersättare Olle Berling, Micael Hålén. Utsedd av Vattenfall AB Jörgen Josefsson Ersättare Kjell Isaksson Arbetstagarrepresentanter SKTF Thomas Jonsson Ersättare Stig-Arne Jönsson SEKO Claes-Göran Bergh Ersättare Sven-Olof Hallén Auktoriserade revisorer Deloitte & Touche AB Auktoriserad revisor Claes-Göran Carlsson Lekmannarevisorer Hans Furborg, Staffan Ekström, Kjell Vejdeland. Suppleant Sewald Ellmin Från vänster: Olle Wåhlén, Ulf Lindqvist, Lena Gustafsson, Hans Plogner, Jan Berglund, Henrik Grill (VD), Bengt Eriksson, Ulla Möller, Tommy Ericsson, Lillemor Olsson, Melcher Falkenberg 26 Jämtkraft AB årsredovisning 2004 Jämtkraft AB årsredovisning

15 KONCERNENS RESulTATRÄKNING KONCERNENS BALANSräkning Belopp i kkr Not Nettoomsättning 1,2, Rörelsens kostnader 4,5, Avskrivningar enligt plan Rörelseresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före skatt Betalda skatter Latenta skatter ÅRETS RESULTAT Belopp i kkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Nyttjanderätter Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Tekniska anläggningar Inventarier och installationer Pågående nyanläggningar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav Andra långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 21 Bundet eget kapital Aktiekapital ( aktier à nominellt kr) Bundna reserver Fritt eget kapital Fria reserver Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsatt till pensioner Avsatt till skatter Summa avsättningar Långfristiga skulder Räntebärande skulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Räntebärande skulder Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER POSTER INOM LINJEN Ställda panter Ansvarsförbindelser Jämtkraft AB årsredovisning 2004 Jämtkraft AB årsredovisning

16 KONCERNENS kassaflödesanalys MODERBOLAgets RESulTATRÄKNING Belopp i kkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resultat före skatt Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet Avskrivningar Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar Nedskrivning av aktier Inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning av varulager Ökning av kortfristiga fordringar Minskning av kortfristiga skulder Belopp i kkr Not Nettoomsättning 1,2, Rörelsens kostnader 4,5, Avskrivningar enligt plan Rörelseresultat Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Lämnat aktieägartillskott Förvärv av anläggningstillgångar Försäljning av anläggningstillgångar Statsbidrag Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Förändring av periodiseringsfond Avskrivning utöver plan Lämnade koncernbidrag FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Minskning av långfristiga fordringar Förändring av långfristiga skulder Utbetald utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten Resultat före skatt Skatt på årets resultat ÅRETS RESULTAT Årets kassaflöde LIKVIDA MEDEL Likvida medel vid årets början Årets kassaflöde Likvida medel vid årets slut Jämtkraft AB årsredovisning 2004 Jämtkraft AB årsredovisning

17 s balansräkning s kassaflödesanalys Belopp i kkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Tekniska anläggningar Inventarier och installationer Pågående nyanläggningar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Fordringar hos koncernföretag Andelar i intresseföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav Andra långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Kundfordringar Fordringar koncernföretag Fordringar Östersunds kommun Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 21 Bundet eget kapital Aktiekapital ( aktier à nominellt kr) Reservfond Fritt eget kapital Balanserad vinst Årets resultat Summa eget kapital Obeskattade reserver Periodiseringsfond Avskrivningar utöver plan Summa obeskattade reserver Avsättningar Avsatt till pensioner Summa avsättningar Långfristiga skulder Räntebärande skulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder till koncernföretag Räntebärande skulder Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER POSTER INOM LINJEN Ställda panter Ansvarsförbindelser Belopp i kkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet Avskrivningar Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar Inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning av varulager Ökning fordringar Ökning/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av anläggningstillgångar Försäljning av anläggningstillgångar Statsbidrag Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Minskning av långfristiga fordringar Förändring av långfristiga skulder Erhållna koncernbidrag Lämnade koncernbidrag - - Utbetald utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde LIKVIDA MEDEL Likvida medel vid årets början Årets kassaflöde Likvida medel vid årets slut Jämtkraft AB årsredovisning 2004 Jämtkraft AB årsredovisning

18 redovisningsprinciper och värderingsprinciper DEFINITIONER Redovisningsprinciper De redovisningsprinciper som tillämpas överensstämmer med Årsredovisningslagen samt rekommendationer och uttalanden från Bokföringsnämnden, Redovisningsrådet och FAR förutom redovisningen av koncernbidrag. Principerna är oförändrade jämfört med föregående år. Koncernredovisning Koncernbokslutet omfattar moderbolaget och alla bolag där Jämtkraft vid årsskiftet ägde mer än 50 procent av aktiekapitalet eller för övrigt har ett bestämmande inflytande. Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden, enligt vilken anskaffningsvärdet av aktier i dotterbolagen elimineras mot värdet av dotterbolagens egna kapital inklusive 72 procent obeskattade reserver vid förvärvstidpunkten för respektive bolag. Resterande övervärden har höjt koncernens anläggningstillgångar i byggnader och mark, tekniska anläggningar samt inventarier och installationer och skrivs av under dessa tillgångars beräknade återstående livslängd. Lager Lager och förråd är värderade enligt lägsta värdets princip, dvs det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Värdet i den energi som finns lagrad i form av vatten i regleringsmagasinen redovisas inte som tillgång. Fordringar och skulder Fordringar värderas till de belopp varmed de beräknas inflyta. Icke utländska skulder värderas till anskaffningsvärdet som i samtliga fall överensstämmer med de belopp som beräknas bli betalda. Kundfordringarna har upptagits till det belopp varmed de beräknas inflyta och avsättning för förlustrisker har i likhet med föregående år skett efter individuell prövning. Energimarknaden Handel med terminskontrakt sker på Nord Pool i syfte att säkerställa prisnivån för produktion och leveranser av elkraft. Redovisning av utfallet sker enligt matchningsprincipen, dvs vid leveranstidpunkten. Latent skatt Vid beräkning av latent skatt hänförlig till bokslutsdispositioner och obeskattade reserver används en skattesats om 28 procent. Räntabilitet på eget kapital före skatt Årets resultat före skatt i relation till medelvärdet av summan av eget kapital vid årets in- oc h utgång. Årets resultat före skatt Genomsnittligt eget kapital Räntabilitet på eget kapital, procent 13,9 Syfte: Visar hur företaget har klarat ägarkravet. Räntabilitet på eget kapital efter skatt Årets resultat efter beräknad skatt i relation till medelvärdet av summan av eget kapital vid årets in- och utgång. Beräknad skatt är betald skatt plus 28 procent av årets förändring av obeskattade reserver. Årets resultat Genomsnittligt eget kapital Räntabilitet på eget kapital, procent 10,3 Syfte: Visar hur företaget har förräntat aktieägarnas kapital. Skuldsättningsgrad Räntebärande skulder med avdrag för likvida medel i förhållande till eget kapital vid årets utgång. Räntebärande skulder med avdrag för likvida medel Eget kapital Skuldsättningsgrad, ggr 0,8 Syfte: Visar företagets finansiella exponering. Räntetäckningsgrad Rörelseresultatet efter avskrivningar enligt plan inklusive finansiella intäkter i relation till finansiella kostnader. Rörelseresultat efter avskrivningar enligt plan ökat med finansiella intäkter Finansiella kostnader Räntetäckningsgrad, ggr 6,0 Syfte: Visar företagets förmåga att betala de finansiella kostnaderna. Kapitalomsättningshastighet Rörelsens intäkter i relation till balansomslutning vid årets utgång. Andelar i intressebolag redovisas till anskaffningsvärdet då dessa har ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild. Anläggningar Anläggningarna är värderade till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Inventarier och installationer med anskaffningsvärde understigande 10 kkr omkostnadsförs vid anskaffningstillfället. Avskrivningar Avskrivningar enligt plan beräknas på anläggningarnas anskaffningsvärde med linjär fördelning efter anläggningarnas bedömda ekonomiska livslängd. Avskrivningstiden framgår av not 6 till resultaträkningen. Beroende på tillgängligt resultatutrymme och inom ramen för skattelagstiftningen görs i bolagen avskrivning utöver plan som redovisas som bokslutsdisposition. Det ackumulerade värdet av avskrivningar utöver plan upptas i balansräkningen bland obeskattade reserver. I koncernredovisningen behandlas bokslutsdispositioner och obeskattade reserver enligt ovan beskrivna principer. Affärsområdesredovisning Jämtkrafts rörelsedrivande enheter motsvarar ej koncernens legala struktur. Några affärsområden förekommer i skilda juridiska personer medan andra utgör delar av en juridisk persons verksamhet. Vid fördelning av företagsgemensamma kostnader samt interna prestationer har en del schabloniseringar kommit till användning. Räntabilitet på sysselsatt kapital Rörelseresultat efter avskrivningar enligt plan inklusive finansiella intäkter i relation till medelvärdet av balansomslutningen med avdrag för icke räntebärande skulder och latenta skatteskulder. Rörelseresultat efter avskrivningar enligt plan ökat med finansiella intäkter Genomsnittligt sysselsatt kapital Räntabilitet på sysselsatt kapital, procent 8,8 Syfte: Visar hur företaget förräntat det kapital som ägare och långivare ställt till förfogande. Räntabilitet på totalt kapital Rörelseresultat efter avskrivningar enligt plan inklusive finansiella intäkter i relation till medelvärdet av balansomslutningen vid årets in- och utgång. Rörelseresultat efter avskrivningar enligt plan ökat med finansiella intäkter Genomsnittlig balansomslutning Räntabilitet på totalt kapital, procent 7,0 Syfte: Visar hur företaget förräntat samtliga tillgångar. Soliditet Eget kapital i relation till balansomslutning vid årets utgång. Eget kapital Balansomslutning Soliditet, procent 43,4 Syfte: Visar företagets finansiella uthållighet. Rörelsens intäkter Balansomslutning Kapitalomsättning, ggr 0,28 Syfte: Visar hur kapitalintensiv verksamheten är. Självfinansieringsgraden Kassaflöde från löpande verksamhet i relation till årets investeringar. Kassaflöde från löpande verksamhet Årets investeringar Självfinansieringsgrad, procent 141 Syfte: Visar hur årets egna medel bidrar till finansiering av investeringar. Rörelsemarginal Rörelseresultat efter avskrivningar i relation till rörelsens intäkter. Rörelseresultat efter avskrivningar Rörelsens intäkter Rörelsemarginal, procent 23,6 Syfte: Visar hur stor del av försäljningen som finns kvar för att täcka räntor, skatt och vinst. Nettomarginal Resultat före skatter i relation till rörelsens intäkter. Resultat före skatter Rörelsens intäkter Nettomarginal, procent 20,3 Syfte: Visar hur stor del av försäljningen som finns kvar för att täcka skatt och vinst. 34 Jämtkraft AB årsredovisning 2004 Jämtkraft AB årsredovisning

19 Noter till årsredovisningen Noter till årsredovisningen Not 1 Nettoomsättning Energiförsäljning Elförsäljning Värmeförsäljning Summa energiförsäljning Nätintäkter Telecomintäkter Intäkter elcertifikat Övriga intäkter Aktiverat arbete för egen räkning Summa nettoomsättning Under året debiterad energiskatt uppgår till 221 Mkr och ingår ej i nettoomsättningen. Not 2 Nettoomsättning och resultat efter finansnetto per rörelsegren Nettoomsättning Resultat efter finansnetto El Fjärrvärme Elnät Telecom Elcertifikat Övrigt och eliminering Summa Not 3 Inköp och försäljning inom koncernen Inköp Försäljning Not 4 Rörelsens kostnader Råvaror och material Övriga externa kostnader Personalkostnader Summa rörelsens kostnader Not 5 Upplysning om revisorernas arvode Arvode revisorer, kronor Deloitte & Touche AB Revisionsuppdrag Övriga uppdrag Arvode lekmannarevisorer Totalt Not 6 Personal- och lönekostnader Personalfördelning per kommun Östersund Krokom Åre Berg 7 8 Könsfördelning ledande befattningshavare Kvinnor Styrelseledamöter 3 1 Andra personer i företagets ledning inkl VD 3 3 Totalt 6 4 Män Styrelseledamöter Andra personer i företagets ledning inkl VD 8 8 Totalt Till Resultatpremiestiftelsen har under året utbetalats 1,1 Mkr. Medeltal anställda Män Kvinnor Totalt Löner och arvoden, kkr Styrelser och VD Övriga anställda Totalt Sociala kostnader, kkr Styrelser och VD Övriga anställda Totalt Pensionskostnader, kkr Styrelser och VD Övriga anställda Totalt Sjukfrånvaro, procent Total sjukfrånvaro 3,88 4,97 Andel sjukfrånvaro som avser frånvaro under sammanhängande tid av 60 dagar eller mer Sjukfrånvaro för 69,67 66,18 Kvinnor 6,04 9,44 Män 3,43 4,02 Kvinnor Män Kvinnor Män 29 år eller yngre 0,41 1,52 3,04 1, år 7,28 2,12 9,54 3,48 50 år eller äldre 5,99 5,36 12,39 5, personer har ingått i störningshjälpsorganisationen. I medelantalet anställda ingår dessa med sammanlagt 0,58 helårsarbetare. 36 Jämtkraft AB årsredovisning 2004 Jämtkraft AB årsredovisning

20 Noter till årsredovisningen Noter till årsredovisningen Förmåner till ledande befattningshavare Verkställande direktör i Jämtkraft AB har under 2004 uppburit lön och annan ersättning, inklusive värdet av bilförmån, på kkr. VDs framtida pension omfattar pensionsförmåner i enlighet med gällande ITP-plan. Pensionsåldern är 63 år. Vid uppsägning från bolagets sida har VD rätt till en engångsersättning motsvarande en årslön utöver lön under uppsägningstiden. Till andra ledande befattningshavare baseras den framtida pensionen på gällande pensionsplan. Vid uppsägning från bolagets sida gäller trygghetsavtalet. Not 7 Avskrivningar enligt plan Nyttjanderätter Byggnader och mark Tekniska anläggningar Inventarier och installationer Summa avskrivningar enligt plan Avskrivningarna är baserade på tillgångarnas anskaffningsvärden. Avskrivningarna fördelas linjärt över anläggningarnas ekonomiska livslängd. Bolaget tillämpar riksskatteverkets rekommendationer vad gäller avskrivningar på byggnader, markanläggningar m m. Avskrivningstid, antal år Elanläggningar Värmeanläggningar Ledningar, maskiner och inventarier Fordon och inventarier 5 5 Maskiner i produktionsanläggningar Ledningsnät Mätare och styrutrustning 10 - Byggnader Torvtäkter 15 Markanläggningar (på 100 resp 75 procent av värdet) Not 8 Finansiella intäkter Utdelning på aktier och andelar *) Ränteintäkter **) Summa finansiella intäkter *) Utdelning från dotterbolag utgör 5 Mkr. **) Ränteintäkter från dotterbolag utgör 5,9 (8,3) Mkr. Not 9 Finansiella kostnader Räntekostnader Summa finansiella kostnader Not 11 Nyttjanderätter Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde Investeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Avskrivningar Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Ackumulerade avskrivningar utöver plan Bokfört värde Not 12 Byggnader och mark Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde Investeringar Försäljningar / utrangeringar / omföringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Avskrivningar Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Försäljningar / utrangeringar / omföringar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Ackumulerade avskrivningar utöver plan Bokfört värde I koncernens anskaffningsvärde ingår förvärvade övervärden med kkr. Taxeringsvärden på fastigheter Industri- och övriga fastigheter Markvärde Byggnadsvärde Summa taxeringsvärde Not 10 Skatter Betalda skatter Latenta skatter Summa skatter Årets skattekostnad på kkr (33 761) utgjorde 25,7 procent (28,4) av resultatet före skatt. 38 Jämtkraft AB årsredovisning 2004 Jämtkraft AB årsredovisning