Hälso- och sjukvård Delrapport primärvård

Transkript

1 Nyckeltalssamverkan Hälso- och sjukvård Delrapport primärvård,,,,,,,,,,, Kontaktpersoner Nysams AU: Operatör Helseplan: Peter Molin E-post: Kontaktperson Dag Gjesteby Lena Kierkegaard E-post: Tel: Sven Nilsson E-post: E-post: Ove Löfqvist E-post:

2 Nyckeltal 2003 Hälso- och sjukvård Delrapport primärvård 0. Inledande text sida 2 1. Primärvård sida Definitioner och bearbetningar sida Primärvårdsprofil sida Utvecklingsfrågor sida 5 Tabellbilaga i separat Excelfil : * Länsnivå * Kommunnivå Sida 1

3 Nyckeltalssamverkan 2003 För tionde året i rad har en grupp landsting, med Helseplan som operatör, tagit fram nyckeltal för sin hälso- och sjukvård. Antal deltagande landsting har successivt ökat och vilka landsting som deltar inom de olika områdena framgår av delrapporterna. I materialet beskrivs befolkningens hälsa, befolkningens vårdkonsumtion, primärvårdens- och sjukhusens produktion samt landstingens nettokostnader och verksamhetens totalkostnader. Nyckeltal användas inom olika nivåer av landstingens organisationen som ett hjälpmedel i styr- och ledningsprocessen med fokus på uppföljning och prioriteringar av resurser. Verksamhetsansvariga på olika nivåer kan genom nyckeltal få signaler om utvecklingen av egen verksamhet för att kunna göra nödvändiga förändringar. Jämförelser inom hälso- och sjukvård är komplicerat. Det kommer alltid att finnas olikheter mellan landsting, mellan sjukhus och mellan vårdcentraler och ingen jämförelsestudie kan eliminera hela denna osäkerhet. Även om nyckeltalen bara visar en del av sanningen, har arbetet visat sig vara ett värdefullt verktyg vid uppföljning och analys av hälso- och sjukvård. Intentionerna med nyckeltalssamverkan är att ta fram data så att varje landsting ska kunna jämföra sin hälso- och sjukvård med motsvarande i andra landsting. Avsikten är att nyckeltalssystemet ska kunna utvecklas till ett generellt system för kontinuerlig uppföljning av regionens/landstingets verksamhet. En utvecklingsambition som NYSAM delar med Landstingsförbundet och Socialstyrelsen. Genom utvecklingsarbetet har man i betydande grad diskuterat och formulerat gemensamma krav (definitioner, metoder, registreringsrutiner, mm) på ett sådant system. I framtiden gäller det att försäkra sig om att alla driftsenheter som ingår i studien, använder de definitioner man har kommit överens om. NYSAM leds av en styrgrupp med representanter för samtliga deltagande landsting, Socialstyrelsen, Landstingsförbundet och där Helseplan också är representerade. Samarbetet med Landstingsförbundet bör kunna leda till stora vinster för det nationella utvecklingsarbetet. Landstingen har själva tagit fram (baserat på enhetliga definitioner), kvalitetssäkrat och levererat sifferuppgifter för år Grundprincipen är att ansvarig chef på enskilda vårdcentraler och sjukhuskliniker själv ska vara ansvarig för sina siffror. Nyckeltal 2003 redovisas i en huvudrapport och 22 delrapporter: befolkningens hälsa, vårdkonsumtion, primärvård, psykiatri, medicin, onkologi, hud, barn, kirurgi, ortopedi, kvinnosjukvård, ögon, ÖNH och medicinsk service (9 delrapporter). Effekter av hälso- och sjukvårdens insatser är ett viktigt utvecklingsområde för NYSAM. Tidigare har sjukvårdens verksamhet enbart beskrivits i form av konsumtionsdata, resursinsatser och produktivitetsmått. Detta nya område syftar till att komplettera nyckeltalen med indikatorer om hälsoförhållanden relaterade till hälso- och sjukvårdens mål. Indirekta mått på effekter har hämtats ur olika centrala register men ambitionen är att kunna ta fram mer direkta data. NYSAM kommer att utvecklas enligt sin verksamhetsplan. Det innebär bland annat att ytterligare landsting som är beredda att acceptera de krav som ställs på aktivt deltagande och kvalitetsambitionerna är välkomna. För Styrgruppen i maj 2004 Peter Molin, ordf. Sven Nilsson Dag Gjesteby, Lena Kierkegaard Ove Löfqvist operatör Helseplan Sida 2

4 1. Primärvård Nysam Primärvården redovisas på länsnivå i denna rapport och på läns- och kommunnivå i delrapport Primärvård. Till respektive landsting redovisas dessutom data på enhetsnivå och på faktablad. Talen är beräknade efter SCB:s officiella invånarantal för respektive kommun och län. NYSAM och Landstingsförbundet har ett samarbete i syfte att rationalisera statistikarbetet och förenkla datainsamlingen för primärvården. NYSAM ansluter sig därmed till den verksamhetsindelning (VI2000) som Landstingsförbundet infört och som alla landsting beslutat använda. Alla landsting ska samla in och redovisa data enligt Landstingsförbundets specifikationer. De landsting som deltar i NYSAM lämnar en del ytterligare uppgifter som grund för nyckeltalsberäkningarna. Primärvården är olika organiserad i landstingen. Oberoende av organisation och driftsform efterfrågas data för alla de verksamhetsformer som ingår i primärvård, dvs allmänläkarverksamhet, sjuksköterskeverksamhet, barnhälsovård, mödrahälsovård, sjukgymnastik, arbetsterapi, jourverksamhet, primärvårdsansluten hemsjukvård, sluten primärvård och övrig primärvård. Redovisning av verksamheterna sker med följande indelning: På länsnivå redovisas distriktsläkarverksamhet inklusive distriktssköterskeverksamhet [innehåller allmänläkarvård (ALV), sjuksköterskevård (SSV) och hemsjukvård (HSV)], barnhälsovård (BHV), mödrahälsovård (MHV), jourverksamhet (JOU), övrig primärvård (ÖPV) och sluten primärvård (SPV) sammanslaget. Dessutom finns delverksamheterna inom primärvården redovisade var för sig (exklusive sluten primärvård och övrig primärvård). På kommunnivå redovisas på motsvarande sätt delområdena som på länsnivå. Primärvårdsgruppen i Nysam har tagit fram en beskrivning Primärvårdsprofil som avser att visa väsentliga organisatoriska skillnader mellan landstingen. Beskrivningen redovisas i avsnitt 1.2. Redovisningen omfattar såväl privata som offentliga vårdgivare. Datastruktur primärvård : Primärvård Allmänläkarvård Sjuksköterskevård Mödrahälsovård Barnhälsovård Sjukgymnastik Arbetsterapi Jourverksamhet Primärvårdens hemsjukvård Sluten primärvård Övrig primärvård Sida 3

5 1.1 Definitioner och bearbetningar Nysam Materialet har insamlats och registrerats av respektive landstings kontaktperson. I huvudsak har varje primärvårdsenhet själva fyllt i formulären men det förekommer att vissa landsting har valt att fylla i formulären på central- eller förvaltningsnivå. Efter inregistrering har kontrollblanketter tagits fram för respektive landsting. I arbetet med att bearbeta det material som inkommit från landstingen har bland annat följande manuella justeringar gjorts. Personalkostnaderna för landstingsdriven primärvård har beräknats genom att den angivna summan för personalkostnader justerats med köpta och sålda vårdtjänster. Personalkostnader för privat primärvård har beräknats genom att 50 % av den angivna bruttoersättningen inklusive patientintäkten antagits vara personalkostnader. Denna summa har i förekommande fall reducerats med intäkten av sålda vårdtjänster. Personalresursen uttrycks i antalet årsarbetare och bygger på antalet arbetade timmar. En årsarbetare har bestämts till 1760 arbetade timmar. Verksamhet som bassänger med tillhörande personal, ambulanser, samt specialistmottagningar som till exempel hud-, barn- och psykiatri och annat som ej kan betraktas som reguljär primärvårdsverksamhet har plockats bort och överförts till sjukhusverksamheten. Denna sortering har gjorts av landstingen själva. 1.2 Primärvårdsprofil Primärvårdsprofilen avser att visa väsentliga organisatoriska skillnader mellan landstingen och redovisas nedan eftersom dessa uppgifter kan ha betydelse vid tolkning av de uppgifter som sedan följer. Landsting Växlades hemsjukvården över till kommunerna i ÄDEL-växlingen? Används undersköterskor i hemsjukvården? Ja Nej Delvis Ja Nej Delvis X X X X Gästrikland X X Hälsingland X X X 1) X X 2) X 2) X X Sörmland X 3) X X 4) X X X X 2) X X X 1) Bistånd för hemtjänst gräns för sjukvårdshuvudmannaskapet. 2) Särskilt boende inom äldreomsorgen i övrigt inom primärvården. 3) Sjuksköterskor (distriktssköterskor), sjukgymnaster och terapeuter för hemsjukvård i eget boende kvar hos primärvården 4) Växlat all hemsjukvård utom för barn upp till 16 år samt distriktsköterskebesök Sida 4

6 Landsting Hur stor andel av läkarbesöken i MHV svarar allmänläkare för Antal jourutbudspunkter totalt Andel besök hos privata sjukgymnaster Andel besök hos privata allmänläkare Är lab en fri nyttighet? Är röntgen en fri nyttighet? varav allmänläkarbemannade 0% % 16% 100% % 5% Gästrikland 0% % Nej Nej Hälsingland 31% % 13% Nej Nej 0% % 21% 0% 1 läk / 3 ssk/dsk 1 0% Nej Ja 0% % 3% Ja Ja Sörmland 20% % 20% Nej Nej 20% % 18% Nej Nej Helt kostnadsansv % 48% Nej Ja Ja Ja Inga data % Nej Nej Tre landsting,, och behöll hela hemsjukvården vid ÄDEL-växlingen till kommunerna. I,,, och har man kvar vissa delar av hemsjukvården medan övriga växlade över helt så att kommunerna har ansvaret. Detta återspeglas fram för allt på nyckeltal (arbetat tid, aktiviteter och personalkostnad) som gäller sjuksköterskor/distriktssköterskor och undersköterskor på distriktsläkarmottagning och distriktssköterskemottagning. Antal jourutbudspunkter varierar från 10 till 2. Att bemanna en jourmottagning kvällstid och hela helger kräver drygt tre läkartjänster i omräknad tid. Det innebär att landsting med många jourutbudspunkter förbrukar mer allmänläkartid utanför dagtid. I en bristsituation begränsar det tillgängligheten under den tid den största besöksvolymen efterfrågas nämligen dagtid, vardagar. Andelen privata vårdgivare varierar också mycket mellan landstingen. Det som inte framkommer i tabellen ovan eller i nyckeltalstabellerna är den skillnad i åtagande som finns mellan privata allmänläkare i de olika landstingen. En del landsting som och har ett helhetsåtagande oberoende av driftsform medan andra endast har taxeanslutna läkare med ett begränsat ansvar för primärvårdens totala verksamhetsområden. 1.3 Utvecklingfrågor Primärvårdsgruppen har under arbetsåret fortsatt arbetet med nyckeltal för en rad utvecklingsområden. Aktivitetsdata (kontakter med patienter på telefon), diagnosrelaterade nyckeltal, diabetessjukdom, astma/kol och hypertoni. Dessa uppgifter presenteras endast i delrapport Primärvård då man i primärvårdsgruppen funnit att vissa data bör bearbetas ytterligare. Det beror på två huvudorsaker dels att definitionerna måste förtydligas dels på att de enskilda vårdcentralerna inte har stödjade IT-system för framtagande av denna typ av uppgifter. Primärvårdsgruppen fann dock att det är av pedagogiskt värde att presentera uppgifterna i delrapporten för att få en diskussion om hur dessa data ska kunna tas fram på ett sätt så att kvaliteten kan säkras. Under 2003 har utvecklingsgruppen inom primärvård genomfört ett pilotprojekt inom ämnesområdet diabetes i primärvård. Avsikten har varit att testa möjligheterna, att utifrån befintliga journalsystem fånga vårdens innehåll och kvalitet utan omfattande manuellt arbete och kombinera detta med ett patientperspektiv i form av enkäter samt en kortfattad beskrivning av diabetesvårdens lokala organisation. Resultaten har sammanställts i en rapport. Rapporten ligger till grund för att stimulera fortsatt arbete med att utveckla instrument för att beskriva vårdkvalitet och effekter inom olika kliniska ämnesområden. Sida 5

7 Primärvård 2003 Nedan visas ett urval av nyckeltal i figurer på länsnivå. Nysam Primärvård 2003 ALV / SSV / BHV / MHV / HEMSJUKVÅRD / JOUR / SLUTEN PV / ÖVR PV Antal besök per 1000 invånare Läkarbesök SSK+DSK+BM+USK besök Primärvård 2003 ALV / SSV / BHV / MHV / HEMSJUKVÅRD / JOUR / SLUTEN PV / ÖVR PV Personalkostnad i kronor per inv (exkl jour) US Sida 6

8 Primärvård 2003 ALV / SSV / BHV / MHV / HEMSJUKVÅRD / JOUR / SLUTEN PV / ÖVR PV Antal invånare per årsarbetande läkare (dag+jour) Primärvård 2003 ALV / SSV / BHV / MHV / HEMSJUKVÅRD / JOUR / SLUTEN PV / ÖVR PV Antal invånare per årsarbetande övrig personal Sida 7

9 Primärvård 2003 ALV / SSV / BHV / MHV / HEMSJUKVÅRD / JOUR / SLUTEN PV / ÖVR PV Antal årsarbetande läkare till jourverksamhet Primärvård DLM / DSM Antal läkarbesök (exkl jour) / 1000 inv Antal SSK+DSK besök på mott. / 1000 inv Summa besök totalt DLM+DSM Antal jourläkarbesök / 1000 inv SSK+DSK+USK-besök i pat hem / 1000 inv Sida 8

10 Nyckeltal Primärvård DLM / DSM Antal läkarbesök per Sörmland Värmland Nysam-median Nyckeltal Primärvård DLM / DSM Antal SSK+DSK-besök på mottagning per inv 1300 Sörmland Värmland Median Sida 9

11 Primärvård DLM / DSM Antal läkarbesök / årsarb. läkare Nyckeltal Primärvård DLM / DSM Antal läkarbesök per årsarb läkare Sörmland Värmland Nysam-median Sida 10

12 Primärvård DLM / DSM Antal SSK+DSK-besök totalt / årsarb. SSK+DSK Nyckeltal Primärvård DLM / DSM Antal SSK+DSK-besök per årsarb SSK+DSK Sörmland Värmland Nysam-median Sida 11

13 Nyckeltal Primärvård DLM / DSM Nysam-medianvärde - utvecklingen över tid - besök per inv Besök läkare Besök SSK+DSK på mott Besök SSK+DSK+USK i patientens hem Primärvård DLM / DSM Andel remisser till annan specialist av samtl.besök US 0% 5% 10% 15% 20% 25% Sida 12

14 Primärvård DLM / DSM Köpta laboratorie- och radiologiska kostnader / läkarbesök US US Sida 13

15 % 89 0% Sida 14

16 74 US Sida 15

17 % Sida 16

18 277 Sida 17