Hälso- och sjukvård Delrapport Befolkningens hälsa

Transkript

1 Hälso- och sjukvård Delrapport Befolkningens hälsa,,,,,,,,,,,, Kontaktpersoner Nysams AU: Operatör Helseplan: Peter Molin E-post: Kontaktperson Dag Gjesteby Lena Kirkegaard E-post: Tel: Sven Nilsson E-post: E-post: Ove Löfqvist E-post:

2

3 Innehållsförteckning Hälso- och sjukvården och befolkningsperspektivet... 5 Hälsoutvecklingen... 6 Material och metoder... 7 Diagram... 7 Tabeller... 7 Begreppsförklaringar...7 Nysam-länens demografi...8 Antal kommuner... 8 Folkmängd... 8 Andel äldre... 9 Ålderspyramider... 9 Sjuklighet och dödlighet Självrapporterade hälsoproblem Cancer Bröstcancer och prostatacancer Medellivslängd Självmord Dödstal Sociala förhållanden Långtidssjukskrivna Sjukersättning/aktivitetsersättning Ekonomiskt bistånd Utbildningsnivå Barn i fattiga familjer Index Bilaga med kommuntabeller Rapporten har utarbetats av FoU-enheten, Landstinget. För eventuella frågor, kontakta: fou@lk.dll.se Tfn:

4 2003 För tionde året i rad har en grupp landsting, med Helseplan som operatör, tagit fram nyckeltal för sin hälso- och sjukvård. Antal deltagande landsting har successivt ökat och vilka landsting som deltar inom de olika områdena framgår av delrapporterna. I materialet beskrivs befolkningens hälsa, befolkningens vårdkonsumtion, primärvårdens- och sjukhusens produktion samt landstingens nettokostnader och verksamhetens totalkostnader. Nyckeltal användas inom olika nivåer av landstingens organisationen som ett hjälpmedel i styr- och ledningsprocessen med fokus på uppföljning och prioriteringar av resurser. Verksamhetsansvariga på olika nivåer kan genom nyckeltal få signaler om utvecklingen av egen verksamhet för att kunna göra nödvändiga förändringar. Jämförelser inom hälso- och sjukvård är komplicerat. Det kommer alltid att finnas olikheter mellan landsting, mellan sjukhus och mellan vårdcentraler och ingen jämförelsestudie kan eliminera hela denna osäkerhet. Även om nyckeltalen bara visar en del av sanningen, har arbetet visat sig vara ett värdefullt verktyg vid uppföljning och analys av hälso- och sjukvård. Intentionerna med nyckeltalssamverkan är att ta fram data så att varje landsting ska kunna jämföra sin hälso- och sjukvård med motsvarande i andra landsting. Avsikten är att nyckeltalssystemet ska kunna utvecklas till ett generellt system för kontinuerlig uppföljning av regionens/landstingets verksamhet. En utvecklingsambition som NYSAM delar med Landstingsförbundet och Socialstyrelsen. Genom utvecklingsarbetet har man i betydande grad diskuterat och formulerat gemensamma krav (definitioner, metoder, registreringsrutiner, mm) på ett sådant system. I framtiden gäller det att försäkra sig om att alla driftsenheter som ingår i studien, använder de definitioner man har kommit överens om. NYSAM leds av en styrgrupp med representanter för samtliga deltagande landsting, Socialstyrelsen, Landstingsförbundet och där Helseplan också är representerade. Samarbetet med Landstingsförbundet bör kunna leda till stora vinster för det nationella utvecklingsarbetet. Landstingen har själva tagit fram (baserat på enhetliga definitioner), kvalitetssäkrat och levererat sifferuppgifter för år Grundprincipen är att ansvarig chef på enskilda vårdcentraler och sjukhuskliniker själv ska vara ansvarig för sina siffror. Nyckeltal 2003 redovisas i en huvudrapport och 22 delrapporter: befolkningens hälsa, vårdkonsumtion, primärvård, psykiatri, medicin, onkologi, hud, barn, kirurgi, ortopedi, kvinnosjukvård, ögon, ÖNH och medicinsk service (9 delrapporter). Effekter av hälso- och sjukvårdens insatser är ett viktigt utvecklingsområde för NYSAM. Tidigare har sjukvårdens verksamhet enbart beskrivits i form av konsumtionsdata, resursinsatser och produktivitetsmått. Detta nya område syftar till att komplettera nyckeltalen med indikatorer om hälsoförhållanden relaterade till hälso- och sjukvårdens mål. Indirekta mått på effekter har hämtats ur olika centrala register men ambitionen är att kunna ta fram mer direkta data. NYSAM kommer att utvecklas enligt sin verksamhetsplan. Det innebär bland annat att ytterligare landsting som är beredda att acceptera de krav som ställs på aktivt deltagande och kvalitetsambitionerna är välkomna. För Styrgruppen i maj 2004 Peter Molin, ordf. Sven Nilsson Dag Gjesteby, Lena Kirkegaard Ove Löfqvist operatör Helseplan 4

5 Hälso- och sjukvården och befolkningsperspektivet Landstingens och regionernas roll som företrädare för befolkningen har under det senaste decenniet tydligt utvecklats. Befolkningsföreträdarrollen innebär bland annat att verka för en god och jämlik hälsa i befolkningen samt hälso- och sjukvård efter behov och på lika villkor. Frågor kring behov, befolkningsperspektiv, patientperspektiv, effekter och folkhälsa har fått allt större betydelse. Befolkningsperspektivet blir allt viktigare. Hälso- och sjukvårdens resurser ska prioriteras och fördelas efter behov. Resultatet av hälso- och sjukvårdens insatser måste i sin tur värderas efter vad som åstadkoms i form av hälsovinster i befolkningen och för patientgrupper. Utvecklingstakten inom det medicinska området är snabb; nya behandlingsmetoder påverkar vårdbehoven mer och snabbare än förändringar i befolkningens sjuklighet. Det medför ökade krav och ökad efterfrågan på hälso- och sjukvård en efterfrågan som inte kan mötas med utökad verksamhet. Detta innebär tydligare krav på prioritering, ledning och styrning, vilket i sin tur kräver god informationsförsörjning. Enligt en teoretisk modell är de viktiga momenten i planeringsprocessen beskrivning av befolkningens hälsoförhållanden, fastställande av mål, analys av behov, prioritering, styrning, genomförande samt uppföljning av hälsovinster. En annan närliggande modell utgår från kunskap om hälsoförhållanden och sjukdomsbörda, bedömningar av nyttjandet av evidensbaserade metoder, kostnadseffektivitet och befintliga resurser. Dessa aspekter ställs sedan mot olika avvägningar och värderingar från den politiska arenan, vilket utmynnar i målformuleringar, prioriteringar, styrning, genomförande och uppföljning. Utvecklingen mot en tydligare roll som befolkningsföreträdare för landsting och regioner har inom Nysam bland annat tagit sig uttryck i tillskapandet av Effektgruppen, som försöker spegla just dessa perspektiv. Effektgruppens arbete resulterar bland annat i en återkommande rapport - Befolkningens Hälsa. I rapporten beskrivs hälsoförhållandena i befolkningen med hjälp av registerdata och självrapporterad hälsa. Rapporten presenterar ett antal nyckeltal, som beskriver olika aspekter av befolkningens hälsa. Dessa nyckeltal kan fungera både som hälsolägesbeskrivningar och uppföljningsindikatorer. Skillnader mellan län och kommuner bör ge anledning till mer fördjupade och detaljerade lokala analyser. Rapporten Befolkningens Hälsa är ett jämförande kunskapsunderlag om hälsoläget i befolkningen och den syftar till att ge kunskap och väcka frågor som har betydelse för hälsooch sjukvårdens planering. I denna rapport ges en sammanfattande bild av hälsoläget utifrån tillgängliga hälsodata. 5

6 Hälsoutvecklingen Generellt sett har folkhälsan i Sverige förbättrats sedan en lång tid tillbaka. Medellivslängden ökar och spädbarnsdödligheten tillhör de lägsta i världen. Den ökade andelen äldre kan medföra ett ökat behov av vård. Stora skillnader finns mellan olika socioekonomiska grupper. Generellt kan det sägas att även om hälsan blir bättre så är skillnaden mellan olika grupper lika stora. Bland de stora diagnosgrupperna så minskar hjärt- och kärlsjukdomar medan cancer ökar. Ökningen av cancer beror till stor del på att medellivslängden ökar. Relationen mellan hälsoläge och hälso- och sjukvården är komplicerat. Ökade sjukvårdsinsatser beror till största del på ändrad praxis, exempelvis på att äldre och lindrigare sjuka behandlas i större utsträckning än tidigare. I inledningen påpekades att den medicintekniska utvecklingen tillsammans med ökad efterfrågan har större påverkan på sjukvården än hälsoutvecklingen. Detta medför att en kraftig minskning av exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar inte automatiskt medför en minskning av hälso- och sjukvårdsinsatser inom detta område. I studier av självrapporterad hälsa finns det tecken på att den psykiska hälsan försämrats. Det är främst bland personer i yrkesverksam ålder som denna försämring är synlig. En större andel av kvinnorna än av männen lider av psykisk ohälsa, både nu och tidigare. Stora skillnader finns också mellan andra grupper, till exempel socioekonomiska grupper. Bland kvinnor kan en ökning av andelen som uppger att de har en nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ses. Den kraftigt ökade sjukskrivningen som varit fallet under flera år motsvaras inte av en lika hög ökning i självrapporterad ohälsa. Sjukskrivning är därför problematisk som indikator på ohälsa, flera faktorer spelar in varav sjuklighet är en. Andelen personer som begår självmord har visat en nedåtgående trend under en längre tid. När det gäller alkoholrelaterad dödlighet, som också minskat under flera år, kan dock en lätt ökning bland män ses. Alkoholkonsumtionen har ökat under en längre tid och förväntas fortsätta öka i framtiden. Tobakskonsumtionen har däremot minskat, trots detta har det skett en ökning i tobaksrelaterad sjuklighet som KOL och lungcancer. Detta beror på att dagens incidens påverkas av tidigare rökvanor. Ett framtida hälsoproblem är den ökande andelen överviktiga. Här har det skett en ökning över längre tid. Övervikt är kopplat till en rad sjukdomar, bland annat diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och belastningsskador. För vissa hälsoproblem som belastar sjukvården i stor omfattning finns det tyvärr dåligt med tillgänglig information. Exempel på sådana områden är lättare infektioner och barns ohälsa. 6

7 Material och metoder Rapporten är en sammanställning över olika demografiska, sociala och hälsomässiga förhållanden. Den ger en möjlighet att få en samlad bild av hälsoläget i Nysam-länen. Rapporten är en uppdatering av förra årets delrapport, men några variabler har tillkommit och några har tagits bort. Den baseras på material från en rad olika källor, främst registerdata från Statistiska centralbyrån (SCB) och Socialstyrelsen. Källorna redovisas i anslutning till tabeller och diagram. Diagram I huvuddelen av denna rapport redovisas Nysam-länens avvikelser från riket i så kallade jämförelsediagram. Till skillnad från tidigare redovisas i år faktiska avvikelser 1 från riket och inte procentuella avvikelser. På grund av detta kan det vara svårt att jämföra resultatet med tidigare år. Diagrammen bör tolkas med viss försiktighet. Syftet är dock, som i övrig Nysamrapportering, att ställa frågor snarare än att ge svar. I tabellbilagan finns värden för några av variablerna på kommunnivå. Detta är inte möjligt för alla variabler då talen blir osäkra när de redovisas på denna nivå. Jämförelsediagrammen ska tolkas enligt följande: Har ett län ett positivt värde i diagrammet har länet ett högre värde på den aktuella variabeln jämfört med riket. Har länet ett negativt värde i diagrammet har länet ett lägre värde jämfört med riket. Huruvida det är bra eller dåligt för ett län att avvika på det ena eller det andra sättet går inte att säga generellt. Denna tolkning får läsaren själv göra. I kapitlet Index redovisas ett indexdiagram för varje län. I dessa finns några utvalda variabler från denna rapport. Indexdiagrammen visar respektive landstings procentuella avvikelse från riket till skillnad från jämförelsediagrammen där de faktiska avvikelserna redovisas. Tabeller I bilagan Kommuntabeller, redovisas några av variablerna på kommunnivå. För att få en snabb överblick på variationen mellan kommunerna, inom varje län och för varje variabel, är det högsta värdet markerat med rött och det lägsta med grönt. Begreppsförklaringar Några av de redovisade variablerna bygger på 5-årsmedelvärden. Detta innebär att ett medelvärde för fem års uppgifter beräknas för att få mer stabila resultat. Exempelvis bygger ett 5-årsmedelvärde för 2000 på uppgifter från Ett 3-årsmedelvärde konstrueras enligt samma metod, men bygger på uppgifter från tre år. Begreppet incidens betyder antalet nya fall av en viss sjukdom i en viss befolkning under en definierad tidsperiod. Några av variablerna är åldersstandardiserade vilket innebär att hänsyn har tagits till skillnader i åldersstruktur mellan länen. Vid tolkning av åldersstandardiserade variabler är ålderseffekten eliminerad och skillnader mellan områden eller grupper beror på någonting annat. 1 Värdet på den aktuella variabeln för länet minus värdet för riket. 7

8 Nysam-länens demografi Det är viktigt att ha en viss bakgrundskunskap om länen när de resultat som redovisas i denna rapport ska tolkas. Intressant är bland annat skillnaderna i antal kommuner och i folkmängd, som varierar stort mellan länen. Åldersstrukturen är också en viktig variabel och i denna rapport resovisas andelen äldre och ålderspyramider. Antal kommuner Antalet kommuner i länen varierar stort, alltifrån som endast består av en kommun till med 49 kommuner.,,,,, samt har alla färre än 10 kommuner. Hela området som omfattas i Nysam bestod år 2003 av 156 kommuner, vilket motsvarar drygt hälften av samtliga kommuner i Sverige. Antal Folkmängd Län Kommuner Antal kvinnor Antal män Totalt Totalt Nysam Källa: SCB Folkmängd Folkmängden i Nysam-länen är varierande. s län har minst befolkning med knappt invånare. är den största regionen med ett invånarantal på drygt 1,5 miljoner människor. Förutom, och har de övriga länen ett antal mellan och personer. Dessa variationer är viktiga att ha i åtanke vid tolkningar av statistik. Ett problem som kan infinna sig i de fall regionen är stor och omfattar många invånare är att eventuella skillnader inom länet utjämnas. är ett sådant exempel, där det finns både en storstadskommun och många små kommuner. Samtliga län förutom, och har ett större antal kvinnor än män. 8

9 Andel äldre Andelen äldre i befolkningen ökade under 1900-talet och ökningen fortsätter. Vårdkonsumtionen är större bland de äldre och då gruppen blir större kommer troligtvis vårdbehovet successivt att öka. Andelen 75 år och äldre i riket år 2003 var för kvinnor 10,7 procent och för män 6,9 procent. Kvinnor -2-1,5-1 -0,5 0 0,5 1 1,5 2 -enheter Män -2-1,5-1 -0,5 0 0,5 1 1,5 2 -enheter Andel 75 år och äldre, Avvikelse i procentenheter från riket för respektive kön. Källa: SCB Av Nysam-länen är det s län som har störst andel äldre i befolkningen, medan län har en betydligt lägre andel, både när det gäller kvinnor och män. För kvinnor avviker med två procentenheter från riket och för män med 1,1 procentenheter. I avviker kvinnorna med 1,8 procentenheter och männen med 1,7 procentenheter. Ålderspyramider Ett sätt att studera sammansättningen i en befolkning är att titta på ålderspyramider. Dessa visar på ett tydligt sätt hur fördelningen mellan olika åldersgrupper ser ut. På följande sida visas befolkningspyramiderna för respektive Nysam-län. Förhållandet mellan andelarna i åldersgrupperna år och år i skiljer sig markant, vilket visar sig i att pyramiden har en midja. Pyramiden för län saknar midja vilket visar att andelen personer i åldersgrupperna år upp till år är ungefär lika stor. 9

10 Ålderspyramider, 2003 Procentuell fördelning inom respektive län. Källa: SCB kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män Riket kvinnor män

11 Sjuklighet och dödlighet Sjuklighet och dödlighet är vanliga och viktiga mått för att beskriva hälsoläget i befolkningen. I denna rapport redovisas Självrapporterade hälsoproblem, cancerincidensen för bröst- respektive prostatacancer samt tre dödlighetsmått: medellivslängd, självmord och dödstal. Självrapporterade hälsoproblem Sedan 1975 genomför SCB årligen Undersökningen av levnadsförhållanden (ULF) där personer (16-84 år) intervjuas om bland annat sin hälsa och sina levnadsvanor. Här redovisas sex vanliga hälsoproblem. Data från ULF skiljer sig från övrig data i rapporten, då siffrorna baseras på ett slumpmässigt urval och övriga data är hämtade från register. På följande sida redovisas de sex självrapporterade hälsoproblemen: sjukdomar i rörelseorganen, nedsatt rörelseförmåga, cirkulationsorganens sjukdomar, nedsatt hörsel, högt blodtryck och sjukdomar i nervsystem och sinnesorgan,. Diagrammen är konstruerade så att det för riket vanligaste hälsoproblemet hamnar överst, därefter kommer övriga hälsoproblem i fallande ordning. Nivån i respektive Nysam-län relateras till frekvensen för riket. 11

12 Självrapporterade hälsoproblem 3-årsmedelvärde för åren Källa: Undersökningen av levnadsförhållanden (ULF), SCB Hälsoproblemen är rangordnade efter de i riket mest förekommande och redovisas i fallande ordning. Koderna i diagrammen förklaras i nedre högra hörnet. A B C D E F A B C D E F A B C D E F A B C D E F A B C D E F A B C D E F A B C D E F A B C D E F A B C D E F Kod Hälsoproblem A B C D E F A B C D A B C D E F A B C D A B C D E F Sjukdomar i rörelseorganen Nedsatt rörelseförmåga Cirkulationsorganens sjukdomar Nedsatt hörsel Högt blodtryck Sjukdomar i nervsystem och sinnesorgan E E F F Riket Länet 12

13 Cancer Efter hjärt- och kärlsjukdomar är cancer den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Cancer drabbar framförallt äldre personer och med en åldrande befolkning kan antalet cancerfall förväntas öka. Ökningen beräknas till cirka 1 procent per år. Däremot väntas dödligheten i cancersjukdomar minska. Under den senaste 20-årsperioden har dödligheten minskat med cirka 1,5 procent per år. Bröstcancer och prostatacancer De vanligaste cancerformerna är bröstcancer, vilken utgör 29 procent av alla cancerfall bland kvinnor och prostatacancer, vilken utgör 32 procent av alla cancerfall bland män. Båda dessa cancerformer visar på en ökande trend. 5-årsmedelvärdet för bröstcancerincidens per kvinnor i riket år 2000 ( ) var 13,6 och 5-årsmedelvärdet för prostatacancerincidens per män i riket under samma period var 16,7. Den prostatacancerincidens som redovisas nedan omfattar inte de personer som fått diagnosen i samband med obduktion. I de län där sökning efter prostatacancer vid obduktion sker, återfinns en högre incidens än i övriga län, då mer än hälften av alla män över 80 år har någon grad av denna cancerform. Kvinnor Män Incidens per Incidens per Cancerincidens, 5-årsmedelvärde för åren Avvikelser från rikets incidens för bröstcancer (kvinnor) respektive prostatacancer, justerad för obduktionsfrekvens (män). Källa: Folkhälsan i Siffror, EpC Bland Nysam-länen uppvisar s län högst incidens av bröstcancer och avviker från riket med 2,7 per kvinnor. län har lägst incidens av bröstcancer och avviker från riket med 1,6 per kvinnor. s och s län har den högsta incidensen av prostatacancer och avviker från riket med 2,9 per män. s län har den lägsta incidensen och avviker från riket med 3,9 per män. 13

14 Medellivslängd Medellivslängden (förväntad medellivslängd vid noll års ålder) i Sverige ökar. 5-årsmedelvärdet för kvinnorna i riket år 2001 ( ) var 82,1 år och för männen 77,5 år. Detta är en ökning med 1,7 år för kvinnorna och 2,5 år för männen jämfört med 5-årsmedelvärdet tio år tidigare. Kvinnor Män -2-1,5-1 -0,5 0 0,5 1 1,5 2 År -2-1,5-1 -0,5 0 0,5 1 1,5 2 År Medellivslängd vid 0-års ålder, 5-årsmedelvärde för Avvikelser i antal år från riket för respektive kön. Källa: SCB De största avvikelserna från riket har s län. Medellivslängden för både kvinnor och män i är cirka 1 år längre än i riket. Kvinnorna i s län och männen i s län har en förväntad medellivslängd som är 9 månader kortare än medellivslängden för rikets kvinnor respektive män. 14

15 Självmord Under de senaste 20 åren har självmorden stadigt minskat. År 1980 var antalet självmord per invånare 33,4, motsvarande siffra år 2002 var 20,3. Av de totalt cirka självmorden under 2002 var det nära som begicks av män och ungefär 400 av kvinnor. 5-årsmedelvärdet för riket var 20,6 självmord per invånare 15 år och äldre Antal Antal självmord (säkra och osäkra) 15 år och äldre. 5-årsmedelvärde Avvikelser i antal per invånare 15 år och äldre från riket. Källa: NASP (Nationellt och Stockholms läns landstings centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa) är det län som har högst antal självmord per invånare 15 år och äldre, avvikelsen från riket är 5,5. Lägst antal självmord per invånare 15 år och äldre har som avviker med 5,1 från riket. Dödstal Dödstalet är ett mått som anger antalet döda per av medelbefolkningen. I åldrarna 0-79 år uppvisar cirkulationsorganens sjukdomar och tumörsjukdomar de högsta dödstalen. På följande sidor redovisas dödstalen för de vanligaste diagnoserna för kvinnor respektive män. Diagrammen är konstruerade så att den för riket vanligaste dödsorsaken för kvinnor respektive män hamnar överst. Därefter kommer övriga dödsorsaker i fallande ordning. Nivån i respektive Nysam-län relateras till frekvensen för riket. Observera att rangordningen och skalorna skiljer sig åt mellan könen. 15

16 Dödstal för kvinnor 0-79 år, 2001 per kvinnor åldersstandardiserat. Källa: Folkhälsan i siffror, EpC Dödsorsakerna är rangordnade efter de i riket mest förekommande orsakerna och redovisas i fallande ordning. Diagnoskoderna (kapitelnummer) i diagrammen förklaras i nedre högra hörnet Diagnoskod Dödsorsak 02 Tumörer 09 Cirkulationsorganens sjukdomar 10 Andningsorganens sjukdomar 20 Yttre orsaker 11 Matsmältningsorganens sjukdomar 06 Sjukdomar i nervsystemet 04 Endokrina sjukdomar 05 Psykiska sjukdomar Riket Länet 16

17 Dödstal för män 0-79 år, 2001 per män åldersstandardiserat. Källa: Folkhälsan i siffror, EpC Dödsorsakerna är rangordnade efter de i riket mest förekommande orsakerna och redovisas i fallande ordning. Diagnoskoderna (kapitelnummer) i diagrammen förklaras i nedre högra hörnet Diagnoskod Dödsorsak 09 Cirkulationsorganens sjukdomar 02 Tumörer 20 Yttre orsaker 10 Andningsorganens sjukdomar 11 Matsmältningsorganens sjukdomar 05 Psykiska sjukdomar 04 Endokrina sjukdomar 06 Sjukdomar i nervsystemet Riket Länet 17

18 Sociala förhållanden Undersökningar har visat att det finns samband mellan ohälsa och sociala förhållanden. Det är därför av intresse att studera variabler som speglar den sociala situationen i befolkningen. Uppgifter om långtidssjukskrivna 2 och nytillkomna med sjukersättning/aktivitetsersättning 3 speglar ohälsan i befolkningen. Även andel biståndsmottagare (tidigare socialbidragstagare) är viktigt att studera då det finns ett samband med risken att bli sjuk eller skadas. Ett annat nyckeltal som speglar den ojämlika hälsan är utbildning. Lågutbildade har ofta fler hälsoproblem än välutbildade. Det finns också klasskillnader i sjuklighet och dödlighet bland barn; exempelvis har barn i tjänstemannafamiljer lägre dödlighet än barn till ej facklärda arbetare. För att spegla denna klasskillnad studeras variabeln andel barn i fattiga familjer. Långtidssjukskrivna Den kraftigt ökade sjukskrivningen som varit fallet under flera år motsvaras inte av en lika hög ökning i självrapporterad ohälsa. Sjukskrivning är därför problematisk som indikator på ohälsa, flera faktorer spelar in varav sjuklighet är en. I denna rapport redovisas endast antalet långtidssjukskrivna, vilka i riket år 2003 för kvinnor var 39,0 per sjukpenningförsäkrade kvinnor och för män 22,8 per sjukpenningförsäkrade män. Kvinnor Män Antal Antal Antal långtidssjukskrivna år Avvikelse i antal per sjukpenningförsäkrade från riket för respektive kön. Källa: RFV I s län finns den högsta andelen långtidssjukskrivna. När det gäller kvinnor avviker från riket med 22,5 per sjukpenningförsäkrade kvinnor och för män är avvikelsen 12,3 per per sjukpenningförsäkrade män. Den lägsta andelen långtidssjukskrivna kvinnor finns i s län som avviker med 8,9 per sjukpenningförsäkrade kvinnor från riket och den lägsta andelen för män finns i s län, där avvikelsen är 4,5 per sjukpenningförsäkrade män. 2 Långtidssjukskrivna är de som varit sjukskrivna 90 dagar eller mer. 3 Vid årsskiftet 2002/2003 byttes begreppen förtidspension och sjukbidrag ut mot aktivitetsersättning för personer år och sjukersättning/tidsbegränsad sjukersättning för personer år. 18

19 Sjukersättning/aktivitetsersättning Antalet personer med nybeviljad sjukersättning/aktivitetsersättning i riket år 2003 var bland kvinnor 9,6 per sjukpenningförsäkrade kvinnor och för män 6,9 per sjukpenningförsäkrade män. 4 Kvinnor Män Antal Antal Antal nytillkomna med sjukersättning/aktivitetsersättning år Avvikelse i antal per sjukpenningförsäkrade från riket för respektive kön. Preliminära siffror. Källa: RFV s län har högst andel med nybeviljad sjukersättning/aktivitetsersättning bland Nysam-länen. s län avviker lika tydligt åt motsatta hållet, det vill säga de har en lägre andel med nybeviljad sjukersättning/aktivitetsersättning. Dessa siffror skall tolkas med stor försiktighet. En stor del av avvikelserna består i skillnader i handläggning av ärenden i de olika länen. Om exempelvis en försäkringskassa under en tid satsar särskilt på att ta hand om ärenden som blivit liggande visar sig detta tämligen tydligt i statistiken. En ökning av antalet personer med nybeviljad sjukersättning/aktivitetsersättning kan exempelvis bero på att utredningar av långa sjukfall har prioriterats och många personer ur denna grupp bedömts uppfylla kraven för sjukersättning/aktivitetsersättning. 4 Preliminära siffror. 19

20 Ekonomiskt bistånd En välfärds- och folkhälsoindikator är andelen biståndsmottagare. Undersökningar har visat att dödlighet och sjuklighet är högre bland biståndsmottagare jämfört med andra grupper. År 2003 var det i riket 48,0 kvinnliga biståndsmottagare per kvinnor i åldern år. Motsvarande andel för männen var 46,6. Dessa andelar har under de senaste 5-6 åren stadigt minskat och från år 2002 sjönk andelarna med 2,7 enheter för kvinnor och 1,2 enheter för män. Kvinnor Män Antal Antal Biståndsmottagare, år, Avvikelser i antal per från riket för respektive kön. Källa: Socialstyrelsen har högst andel biståndsmottagare jämfört med riket både när det gäller kvinnor och män. Andelen kvinnliga biståndsmottagare var där 64,0 per kvinnor, vilket innebär en avvikelse från riket med 16 per Det län som låg lägst jämfört med riket var både när det gäller kvinnor och män. Där var det 32,0 per kvinnor som erhöll ekonomiskt bistånd. Detta innebär en avvikelse från riket med 16 per Som tidigare nämnts var det som hade den högsta andelen manliga biståndsmottagare jämfört med riket, 59,9 per män, vilket innebär en avvikelse från riket med 13,2 per I var det 31,4 per män som erhöll ekonomiskt bistånd, en avvikelse från riket med 15,2 per män. 20

21 Utbildningsnivå Utbildningsnivå kan användas som en indikator på socioekonomiska förhållanden, vilka har betydelse för hälsan. I befolkningen minskar andelen personer med endast förgymnasial utbildning. År 2003 hade 23,7 procent av kvinnorna och 26,6 procent av männen, år, förgymnasial utbildning. Kvinnor Män enheter enheter Andel med förgymnasial utbildning år Avvikelse i procentenheter från riket för respektive kön. Källa: SCB De flesta av Nysam-länen har gentemot riket, en högre andel lågutbildade. Högst andel bland kvinnorna finns i och avvikelsen från riket är 4,2 procentenheter. Högsta andelen lågutbildade män återfinns i, som avviker med 4,7 procentenheter. Lägst andel lågutbildade finns i, både när det gäller kvinnor och män. Avvikelsen från riket bland kvinnorna är 3,7 procentenheter och bland männen 2,8 procentenheter. Barn i fattiga familjer Att mäta hur familjers ekonomiska villkor ser ut och därav kunna avgöra vilka som är fattiga eller inte kan göras på flera sätt och val av metod för detta är inte helt självklar. SCB har utvecklat ett mått, inkomststandard, som mäter ekonomisk utsatthet ur barnens perspektiv. Detta mått bygger på den disponibla inkomsten i hushållet dividerat med en norm för levnadsomkostnader vars storlek beror på familjens storlek och sammansättning. Denna norm består av baskonsumtion, kostnader för boendet samt eventuella barnomsorgsutgifter och fackföreningsavgifter. En inkomststandard under 1,0 innebär att familjen har det sämre ställt än vad normen skulle tillåta. I denna rapport kallar vi dessa familjer för fattiga. Utifrån detta kan sedan beräkningar av andel barn i fattiga familjer i varje län göras och det är detta mått som ligger till grund för följande diagram. 21

22 I riket var det 7,4 procent av alla barn som levde i fattiga familjer år 2001, vilket är en minskning med 1,2 procentenheter jämfört med år enheter Andel barn i fattiga familjer, Avvikelse i procentenheter från riket. Källa: SCB Endast två län ligger över riksgenomsnittet och det är s län som ligger högst. Där var det 8,4 procent av barnen som levde i fattiga familjer, vilket innebär en avvikelse från riket med 1 procentenhet. är det län som ligger lägst jämfört med riket. Där var det 4 procent av barnen som levde i fattiga familjer, en avvikelse med 3,4 procentenheter från riket. 22

23 Index För att på länsnivå sammanfatta denna rapport har ett index tagits fram. Detta ger en summarisk bild av hälsoläget i Nysam-länen. Följande variabler ingår i indexdiagrammen: Dödstal, kvinnor och män, år 2001 Bröstcancerincidens, kvinnor, 5-årsmedelvärde för år 2000 Prostatacancerincidens, män, 5-årsmedelvärde för år 2000 Långtidssjukskrivna, kvinnor och män, år 2003 Förgymnasial utbildning, kvinnor och män, år 2003 Andel 75 år och äldre, kvinnor och män, år 2003 Observera att indexdiagrammen visar procentuella avvikelser från riket, därmed skiljer de sig från i rapporten tidigare förekommande diagram. Dödstal, kv Dödstal, m Bröstcancerincidens, kv Prostatacancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv 0 Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m

24 Dödstal, kv Dödstal, m Bröstcancerincidens, kv Prostatacancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m Dödstal, kv Dödstal, m Bröstcancerincidens, kv Prostatacancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m

25 Dödstal, kv Dödstal, m Bröstcancerincidens, kv Prostatacancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m Dödstal, kv Dödstal, m Bröstcancerincidens, kv Prostatacancerincidens, m 0 0 Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m

30

31 Bilaga Kommuntabeller

32 Följande källor gäller för hela tabellbilagan: Källa: SCB Medellivslängd Andel äldre Andel barn i fattiga familjer Utbildningsnivå Källa: Socialstyrelsen Biståndsmottagare Medellivslängd Andel äldre 2003 Andel () barn i fattiga Biståndsmottagare familjer Kvinnor Män Andel () 75 Antal per Antal per Andel () år kvinnor män kvinnor Förgymnasial utbildningsbakgrund Andel () män Riket 82,3 77,5 8,9 7,4 48,0 46,6 23,7 26,6 82,5 77,9 9,9 4,7 32,0 31,4 27,9 28,7 Karlshamn 82,7 78,5 10,0 4,6 24,5 25,6 29,4 31,7 Karlskrona 82,5 77,8 9,8 4,3 34,0 35,8 25,5 24,0 Olofström 82,9 77,8 10,0 3,7 28,6 25,9 30,8 33,1 Ronneby 82,6 77,1 9,9 5,6 41,3 36,7 28,9 28,6 Sölvesborg 82,0 78,6 10,2 5,5 25,5 20,8 30,1 37,3 81,8 77,6 10,3 5,7 44,9 41,4 26,6 29,8 Avesta 81,4 77,0 10,9 5,2 48,0 40,3 30,5 31,8 Borlänge 81,3 77,5 8,9 7,4 54,2 53,5 26,8 27,8 Falun 82,2 78,4 8,8 3,8 53,2 51,4 21,8 24,8 Gagnef 82,5 78,8 9,7 6,2 23,8 22,3 25,0 30,8 Hedemora 82,1 76,1 10,5 6,4 27,8 25,0 29,6 32,3 Leksand 82,6 78,7 11,8 6,0 39,4 38,4 21,9 28,4 Ludvika 81,6 77,4 12,3 5,4 46,0 46,9 30,4 29,5 Malung 81,7 75,6 11,1 7,6 50,2 43,3 29,4 36,5 Mora 82,4 78,5 10,4 4,5 28,9 20,8 24,8 30,5 Orsa 82,5 76,5 11,1 8,7 45,3 50,0 25,5 30,8

33 Medellivslängd Andel äldre 2003 Andel () barn i fattiga Biståndsmottagare 2003 Förgymnasial utbildningsbakgrund familjer Kvinnor Män Andel () 75 år- Antal per kvinnor Antal per män Andel () kvinnor Andel () män Rättvik 81,5 78,7 14,0 7,7 45,7 37,4 28,1 33,1 Smedjebacken 79,7 76,9 9,5 4,9 51,1 41,8 32,1 34,7 Säter 82,7 76,9 9,5 5,7 8,6 9,2 23,7 30,2 Vansbro 81,9 78,2 12,1 6,5 37,3 32,7 33,8 38,4 Älvdalen 82,3 76,5 13,0 5,9 69,1 44,5 30,3 35,5 81,4 76,9 9,3 8,4 48,1 44,7 27,5 30,6 81,5 76,8 10,2 6,0 48,6 45,2 27,6 31,4 Bollnäs 81,9 77,4 12,3 6,9 47,4 42,3 26,7 31,1 Gävle 82,0 77,1 8,7 6,6 44,0 43,3 25,0 27,9 Hofors 80,8 77,1 12,0 4,3 56,9 52,6 33,1 35,9 Hudiksvall 81,0 76,3 9,8 5,5 66,5 60,3 27,4 31,5 Ljusdal 80,7 76,8 12,1 5,8 49,8 41,8 28,2 33,2 Nordanstig 80,4 76,3 10,5 7,5 34,7 36,6 31,1 38,7 Ockelbo 79,6 75,5 11,8 4,3 64,6 43,3 32,9 38,7 Ovanåker 82,8 78,0 11,7 6,5 45,1 40,6 32,5 43,4 Sandviken 81,2 76,8 10,2 5,3 39,0 36,7 28,1 30,4 Söderhamn 81,5 75,9 11,1 5,1 54,4 51,8 30,8 31,8 83,1 78,7 9,0 6,0 33,9 31,9 24,9 29,6 Falkenberg 84,2 78,4 10,3 7,3 34,2 40,9 28,4 34,9 Halmstad 82,2 77,9 9,3 7,5 44,6 40,1 23,5 25,8 Hylte 83,4 78,4 10,9 6,8 40,6 35,0 35,5 42,9 Kungsbacka 83,7 80,0 6,7 3,8 20,3 17,8 20,9 23,8 Laholm 82,6 78,1 10,2 6,1 36,9 32,6 29,3 37,6 Varberg 83,2 78,9 9,6 5,7 30,7 28,7 25,7 33,3 81,7 77,3 10,6 5,3 45,8 45,8 22,7 27,5 Berg 82,0 76,4 13,3 8,5 35,0 36,3 28,8 34,3 Bräcke 79,5 77,6 12,0 6,5 44,8 47,2 25,3 33,2 Härjedalen 83,6 77,6 13,7 6,3 51,9 46,1 29,3 33,2 Krokom 80,5 77,0 9,6 4,6 38,5 37,7 22,9 28,6

34 Medellivslängd Andel äldre 2003 Andel () barn i fattiga Biståndsmottagare 2003 Förgymnasial utbildningsbakgrund familjer Kvinnor Män Andel () 75 år- Antal per kvinnor Antal per män Andel () kvinnor Andel () män Ragunda 80,9 75,4 13,3 4,7 60,0 58,5 28,7 35,4 Strömsund 80,5 76,6 13,4 6,1 75,3 73,7 28,4 31,6 Åre 81,6 76,8 9,3 8,1 33,1 36,9 23,2 31,2 Östersund 82,3 77,9 9,1 3,9 43,0 42,9 18,7 22,2 82,8 78,4 9,8 5,3 38,9 36,1 25,1 30,1 Alvesta 82,5 77,6 10,0 5,0 49,8 39,9 27,5 34,9 Lessebo 80,9 77,4 11,0 5,4 51,4 57,9 29,8 39,2 Ljungby 83,9 78,4 10,0 5,3 26,0 23,9 27,5 31,5 Markaryd 82,8 76,8 11,6 6,3 42,3 33,5 34,4 41,0 Tingsryd 82,4 78,6 13,5 6,6 27,8 23,5 31,1 37,3 Uppvidinge 81,8 78,6 12,6 5,4 31,1 25,5 32,0 41,3 Växjö 82,9 78,7 8,1 5,3 45,0 43,3 19,7 22,3 Älmhult 82,8 79,5 10,8 3,8 19,0 22,2 28,5 36,4 81,8 77,0 9,3 6,9 64,0 59,9 27,3 29 Eskilstuna 81,5 76,3 9,1 8,9 87,5 84,3 28,0 27,4 Flen 80,9 77,2 10,1 8,3 56,4 55,6 28,9 34,0 Gnesta 82,5 78,1 8,2 4,8 48,3 37,1 27,1 30,9 Katrineholm 82,3 76,7 10,7 7,5 59,2 58,3 28,9 30,5 Nyköping 82,1 78,0 9,9 6,2 50,5 42,6 24,7 26,8 Oxelösund 80,8 76,0 9,0 5,3 45,2 41,8 31,1 31,5 Strängnäs 82,0 77,5 8,3 4,5 51,4 46,6 24,6 29,0 Trosa 82,8 77,8 7,1 3,7 30,8 27,8 25,5 27,9 Vingåker 81,2 77,4 10,0 5,1 47,4 43,9 33,2 37,9 82,8 78,6 7,4 5,6 39,0 37,2 20,7 24,1 Enköping 83,0 78,8 8,7 5,4 34,4 35,1 25,1 28,7 Håbo 82,0 77,9 3,3 3,0 37,0 31,3 24,5 27,9 Knivsta 83,5 80,5 4,6 Ej egen kommun ,6 24,9 21,4 26,0 Tierp 82,2 78,5 11,0 5,7 44,2 37,8 30,9 34,3 82,9 78,6 6,8 6,1 41,5 40,8 16,9 19,7 Älvkarleby 82,3 77,1 10,6 5,8 45,5 38,7 30,1 35,4 Östhammar 82,3 78,3 9,5 5,1 23,7 20,4 30,9 34,3

35 Medellivslängd Andel äldre 2003 Andel () barn i fattiga Biståndsmottagare 2003 Förgymnasial utbildningsbakgrund familjer Kvinnor Män Andel () 75 år- Antal per kvinnor Antal per män Andel () kvinnor Andel () män 81,9 77,3 8,7 4,0 44,1 45,0 20,0 23,9 Bjurholm 79,6 75,8 14,8 4,5 51,0 43,8 32,2 37,9 Dorotea 84,2 75,9 15,3 7,1 79,2 64,9 26,4 33,5 Lycksele 81,5 76,2 10,2 4,3 77,5 72,9 22,0 28,5 Malå 79,5 75,2 10,8 4,0 48,2 45,8 28,3 32,2 Nordmaling 80,8 75,1 11,0 6,5 55,2 51,0 28,8 35,2 Norsjö 81,0 76,1 11,2 3,5 15,3 16,2 28,2 36,2 Robertfors 81,7 77,1 11,2 5,4 42,0 39,6 25,8 31,8 Skellefteå 81,3 77,8 9,6 2,8 39,7 40,3 23,0 25,2 Sorsele 79,1 77,4 13,5 7,4 47,3 41,9 28,1 38,1 Storuman 82,0 76,8 11,3 7,8 48,0 51,3 27,7 32,5 Umeå 83,0 78,1 6,0 3,7 43,8 46,3 14,6 17,7 Vilhelmina 81,2 74,0 11,3 7,0 34,4 32,5 25,6 30,5 Vindeln 82,9 75,3 13,6 4,8 38,6 41,0 26,2 31,3 Vännäs 83,3 76,8 9,9 3,9 31,5 38,6 21,8 26,8 Åsele 82,2 74,7 14,6 6,6 49,3 47,5 25,4 32,3 81,8 77,6 9,2 6,7 55,9 54,6 26,4 27,5 Arboga 81,3 78,7 10,7 6,6 45,8 39,2 28,9 27,4 Fagersta 79,8 76,6 11,6 5,6 27,6 29,2 32,3 32,0 Hallstahammar 79,8 76,9 9,6 5,2 39,2 43,2 30,4 31,1 Heby 82,0 77,8 9,6 6,8 30,1 28,3 31,1 37,6 Kungsör 82,3 78,2 8,7 4,5 22,7 21,3 28,9 32,6 Köping 81,1 77,8 10,2 7,8 69,6 63,4 28,5 31,6 Norberg 80,6 78,3 10,6 6,7 65,2 57,5 32,9 34,4 Sala 81,6 77,4 10,0 6,7 58,4 53,3 25,5 30,5 Skinnskatteberg 82,6 78,8 9,3 4,4 44,7 46,7 32,6 37,0 Surahammar 81,0 77,4 8,2 3,3 41,6 35,8 32,4 33,6 Västerås 82,4 77,5 8,4 7,4 63,8 64,7 23,3 22,8

36 Medellivslängd Andel äldre 2003 Andel () barn i fattiga Biståndsmottagare 2003 Förgymnasial utbildningsbakgrund familjer Kvinnor Män Andel () 75 år- Antal per kvinnor Antal per män Andel () kvinnor Andel () män 82,2 77,7 8,8 7,7 52,5 50,0 24,8 27,8 Ale 82,4 78,0 6,0 5,3 45,4 41,3 27,6 31,6 Alingsås 81,9 77,9 9,4 5,0 33,4 28,8 25,5 28,7 Bengtsfors 81,9 78,7 13,2 7,0 23,9 25,1 34,4 38,8 Bollebygd 81,8 78,0 7,0 3,8 34,4 27,9 28,8 35,0 Borås 82,5 77,7 9,6 6,9 48,6 49,9 28,4 30,6 Dals-Ed 80,8 78,0 10,0 9,0 44,0 40,3 34,2 39,9 Essunga 81,7 79,2 10,3 6,9 36,1 30,2 30,3 38,5 Falköping 82,8 77,4 11,1 6,7 46,1 47,7 28,0 35,0 Färgelanda 81,8 76,9 9,9 6,2 33,5 30,4 33,9 42,0 Grästorp 81,8 79,0 10,4 5,0 30,6 29,6 29,7 34,9 Gullspång 81,3 78,1 10,8 7,9 71,7 53,5 32,5 42,7 Göteborg 81,6 76,8 8,3 12,5 84,6 82,8 20,7 21,1 Götene 82,6 78,7 8,9 5,8 18,9 14,7 29,5 37,0 Herrljunga 83,3 77,6 10,5 5,8 38,1 36,3 34,1 40,1 Hjo 81,8 78,2 10,3 7,5 35,6 29,7 27,6 32,0 Härryda 82,9 78,5 5,5 4,1 22,5 21,7 22,2 24,7 Karlsborg 82,5 77,6 13,0 7,0 36,0 22,0 27,3 29,4 Kungälv 83,5 78,9 7,4 5,3 32,3 26,4 23,4 28,4 Lerum 83,7 79,6 5,8 4,1 28,4 28,3 21,7 24,4 Lidköping 82,3 78,0 9,6 5,4 27,4 21,2 24,0 28,5 Lilla Edet 81,1 76,4 7,2 6,5 54,3 41,1 31,8 36,6 Lysekil 83,1 77,6 11,2 5,1 59,1 55,2 29,5 31,9 Mariestad 82,3 78,2 9,9 5,4 23,8 19,3 26,7 31,6 Mark 83,4 78,1 10,1 5,9 33,0 31,8 31,6 39,4 Mellerud 82,9 77,2 11,7 8,9 43,6 40,2 33,5 39,9 Munkedal 81,9 78,4 10,2 10,2 48,0 43,4 31,1 36,1 Mölndal 82,3 78,0 7,2 5,3 38,3 38,2 21,8 23,4 Orust 82,8 78,5 9,2 5,8 34,3 28,1 27,2 34,7 Partille 82,5 78,2 6,9 5,2 31,7 32,9 22,0 23,4 Skara 82,3 77,0 9,7 4,6 29,8 23,3 26,0 32,7 Skövde 82,4 78,4 8,6 5,6 22,5 20,5 22,8 26,8 Sotenäs 82,0 75,9 12,7 5,1 35,6 29,4 30,0 33,0

37 Medellivslängd Andel äldre 2003 Andel () barn i fattiga Biståndsmottagare 2003 Förgymnasial utbildningsbakgrund familjer Kvinnor Män Andel () 75 år- Antal per kvinnor Antal per män Andel () kvinnor Andel () män Stenungsund 81,9 78,3 6,2 5,4 41,5 33,4 23,4 26,1 Strömstad 80,6 78,3 10,7 11,4 26,1 24,0 29,7 30,2 Svenljunga 82,3 77,3 10,6 6,2 29,9 21,8 35,7 45,6 Tanum 81,6 78,7 11,5 8,4 33,8 33,7 29,3 36,3 Tibro 83,2 78,0 9,7 4,6 41,2 40,0 30,5 37,2 Tidaholm 83,0 77,7 10,3 6,4 35,5 25,0 33,7 37,9 Tjörn 82,7 79,2 8,1 5,4 30,2 28,6 26,5 30,9 Tranemo 83,4 78,8 10,1 5,0 25,0 22,7 35,1 47,0 Trollhättan 82,1 77,3 9,1 7,6 43,7 42,8 25,8 24,4 Töreboda 81,4 77,1 10,8 8,0 48,1 38,6 30,6 37,6 Uddevalla 81,8 78,2 10,0 7,1 43,0 40,2 24,7 27,6 Ulricehamn 83,3 79,5 10,9 4,6 27,2 28,2 30,9 38,9 Vara 82,2 78,3 11,2 7,8 33,1 29,8 31,6 39,3 Vårgårda 83,5 77,9 8,1 3,7 34,4 29,6 30,0 38,2 Vänersborg 82,0 77,9 9,0 5,2 30,6 29,9 24,1 27,9 Åmål 83,1 77,3 12,0 6,8 44,8 45,1 28,6 32,0 Öckerö 82,5 79,4 8,4 5,1 19,0 17,9 26,5 32,0 81,5 77,5 9,8 7,2 52,5 52,3 25,5 28,5 Askersund 82,4 77,5 10,7 5,7 22,5 24,3 29,3 34,6 Degerfors 81,9 77,8 10,6 5,8 36,7 42,6 30,1 35,3 Hallsberg 80,2 77,0 9,9 5,5 32,1 31,5 28,4 34,3 Hällefors 79,9 77,5 12,3 6,5 49,7 46,1 33,1 37,0 Karlskoga 80,9 77,5 11,6 5,2 32,1 32,3 28,8 28,3 Kumla 80,7 76,6 8,8 3,9 29,1 34,1 38,6 31,0 Laxå 83,3 77,1 11,8 5,9 22,7 24,6 35,1 34,4 Lekeberg 81,1 79,7 8,8 6,7 56,1 45,1 26,3 36,5 Lindesberg 81,7 77,5 10,5 6,7 45,3 46,6 28,1 32,0 Ljusnarsberg 81,0 73,3 12,9 8,6 47,0 54,7 32,4 35,7 Nora 81,6 77,4 10,0 6,1 48,4 38,9 24,8 27,7 81,8 77,9 8,8 9,0 69,2 69,6 21,6 24,0