Blekinge, Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland, Kronoberg, Sörmland, Uppsala, Värmland, Västerbotten, Västmanland, Västra Götaland, Örebro

Transkript

1 Nyckeltalssamverkan Hälso- och sjukvård,,,,,,, Sörmland, Uppsala,,,, Västra Götaland, Örebro Kontaktpersoner Nysams AU: Operatör Helseplan: Peter Molin E-post: Kontaktperson Dag Gjesteby Lena Kierkegaard E-post: Tel: Ove Löfqvist E-post: E-post: Axel Bergh E-post: Rolf Forsman E-post:

2 Nyckeltal 2006 Hälso- och sjukvård 0. Inledande text sida 1 1. Hälso- och sjukvården och befolkningsperspektivet sida 2 2. Landstingens kostnader sida Vårdkonsumtion sida Primärvård sida Somatisk sjukvård sida Medicinsk service sida Psykiatri sida Habilitering sida 81

3 Nyckeltalssamverkan 2006 För trettonde året i rad har en grupp landsting, med Helseplan som operatör, tagit fram nyckeltal för sin hälso- och sjukvård. Antal deltagande landsting har successivt ökat. Vilka landsting / kliniker som deltar inom de olika områdena framgår av delrapporterna. I materialet beskrivs befolkningens hälsa, befolkningens vårdkonsumtion, primärvårdens-, psykiatrins- och sjukhusens produktion samt landstingens nettokostnader och verksamhetens totalkostnader. Nyckeltal används inom olika nivåer av landstingens organisation som ett hjälpmedel i styr- och ledningsprocessen med fokus på uppföljning och prioriteringar av resurser. Verksamhetsansvariga på olika nivåer kan genom nyckeltal få signaler om utvecklingen av egen verksamhet för att kunna göra nödvändiga förändringar. Intentionerna med nyckeltalssamverkan är att ta fram data så att varje landsting ska kunna jämföra sin hälso- och sjukvård med andra landsting. Avsikten är att nyckeltalssystemet ska kunna utvecklas till ett generellt system för kontinuerlig uppföljning av regionens/landstingets verksamhet. Genom utvecklingsarbetet har man i betydande grad diskuterat och formulerat gemensamma krav (definitioner, metoder, registreringsrutiner, mm) på ett sådant system. I framtiden gäller det att försäkra sig om att alla driftsenheter som ingår, använder de definitioner man har kommit överens om. Nysam leds av en styrgrupp med representanter för samtliga deltagande landsting, och där Helseplan också är representerade. Landstingen har själva tagit fram (baserat på enhetliga definitioner), kvalitetssäkrat och levererat sifferuppgifter för år Grundprincipen är att ansvarig chef på enskilda vårdcentraler och sjukhuskliniker själv ska vara ansvarig för sina siffror. Nyckeltal 2006 redovisas i en separat huvudrapport per landsting och 25 delrapporter: befolkningens hälsa, ekonomi, vårdkonsumtion, primärvård, psykiatri (2), medicin, onkologi, hud, barn, kirurgi, ortopedi, kvinnosjukvård, ögon, ÖNH, habilitering och medicinsk service (9 delrapporter). Kvalitetsdata och data för effekter av hälso- och sjukvårdens insatser är viktiga utvecklingsområden för Nysam. Tidigare har sjukvårdens verksamhet enbart beskrivits i form av konsumtionsdata, aktiviteter, resursinsatser och produktivitetsmått. De nya områdena syftar till att komplettera nyckeltalen med indikatorer om kvalitet och hälsoförhållanden relaterade till hälso- och sjukvårdens mål. Indirekta mått på effekter har hämtats ur olika centrala register men ambitionen är att kunna ta fram mer direkta data. Nysam kommer att utvecklas enligt sin verksamhetsplan. Det innebär bland annat att ytterligare landsting/kliniker/verksamhetsområden som är beredda att acceptera de krav som ställs på aktivt deltagande och kvalitetsambitionerna är välkomna. För Styrgruppen Peter Molin (ordförande), Lena Kierkegaard, Ove Löfqvist, Axel Bergh, Rolf Forsman Dag Gjesteby (operatör Helseplan ) 1

4 Hälso- och sjukvården och befolkningsperspektivet Landstingens och regionernas roll som företrädare för befolkningen har under det senaste decenniet tydligt utvecklats. Befolkningsföreträdarrollen innebär bl.a. att verka för en god och jämlik hälsa i befolkningen samt hälso- och sjukvård efter behov och på lika villkor. Frågor kring behov, befolkningsperspektiv, patientperspektiv, effekter och folkhälsa har fått allt större betydelse. Befolkningsperspektivet blir allt viktigare. Hälso- och sjukvårdens resurser ska prioriteras och fördelas efter behov. Resultatet av hälso- och sjukvårdens insatser måste i sin tur värderas efter vad som åstadkoms i form av hälsovinster i befolkningen och för patientgrupper. Utvecklingstakten inom det medicinska området är snabb; nya behandlingsmetoder påverkar vårdbehoven mer och snabbare än förändringar i befolkningens sjuklighet. Det medför ökade krav och ökad efterfrågan på hälso- och sjukvård en efterfrågan som inte kan mötas med utökad verksamhet. Detta innebär tydligare krav på prioritering, ledning och styrning, vilket i sin tur kräver god informationsförsörjning. Enligt en teoretisk modell är de viktiga momenten i planeringsprocessen beskrivning av befolkningens hälsoförhållanden, fastställande av mål, analys av behov, prioritering, styrning, genomförande samt uppföljning av hälsovinster. En annan närliggande modell utgår från kunskap om hälsoförhållanden och sjukdomsbörda, bedömningar av nyttjandet av evidensbaserade metoder, kostnadseffektivitet och befintliga resurser. Dessa aspekter ställs sedan mot olika avvägningar och värderingar från den politiska arenan, vilket utmynnar i målformuleringar, prioriteringar, styrning, genomförande och uppföljning. Utvecklingen mot en tydligare roll som befolkningsföreträdare för landsting och regioner har inom Nysam bl.a. tagit sig uttryck i tillskapandet av utvecklingsgruppen Befolkningens hälsa, som försöker spegla just dessa perspektiv. Gruppens arbete resulterar bl.a. i en återkommande rapport - Befolkningens Hälsa. Rapporten kommer i år att publiceras hösten Skälet till detta är framför allt att aktuella hälsodata inte finns tillgängliga i tid. I rapporten kommer hälsoförhållandena i befolkningen att beskrivas med hjälp av registerdata och självrapporterad hälsa. Rapporten kommer att presentera ett antal nyckeltal, som beskriver olika aspekter av befolkningens hälsa. Dessa nyckeltal kan fungera både som hälsolägesbeskrivningar och uppföljningsindikatorer. Skillnader mellan län och kommuner bör ge anledning till mer fördjupade och detaljerade lokala analyser. Rapporten Befolkningens Hälsa är ett jämförande kunskapsunderlag om hälsoläget i befolkningen och den syftar till att ge kunskap och väcka frågor, som har betydelse för hälso- och sjukvårdens planering. I detta kapitel ger vi en sammanfattande bild av hälsoläget utifrån tillgängliga hälsodata. Folkmängden redovisas här enligt indelningen den 1 januari Nysams beräkningar vad gäller produktion, ekonomi och vårdkonsumtion är baserade på den faktiska indelningen

5 Hälsoutvecklingen Generellt sett har folkhälsan i Sverige förbättrats sedan en lång tid tillbaka. Socialstyrelsens Lägesrapport om folkhälsan (mars 2007) konstaterar att medellivslängden aldrig har varit högre än den är idag. Jämför man 2004 med 2005 skedde dock endast en ökning bland kvinnorna (med 0,1 år). Enligt SCB:s prognoser kommer medellivslängden att fortsätta att stiga. Den självrapporterade hälsan bland år har förbättrats under en längre tid. Det har diskuterats om det skett en förändring av trenderna från friskare äldre till allt fler äldre med en eller flera sjukdomar. Studier av diabetes, hjärtsjukdomar och högt blodtryck visar att dessa tenderar att öka. Förklaringen till detta kan vara den ökade andelen äldre eller att sjukvården blivit bättre på att upptäcka och behandla dessa sjukdomar. Risken att insjukna eller dö i hjärt- kärlsjukdomar har minskat under en längre tid. Risken att insjukna eller dö i hjärtinfarkt eller stroke har minskat mellan 2003 och Andelen nya cancerfall ökar. Denna ökning av cancer beror till stor del på att medellivslängden ökar. Två fall av tre inträffar efter 65 års ålder. Däremot syns ingen ökning när det gäller cancerdödlighet. Cancer i bröst och prostata är vanligast, tillsammans står de för drygt en tredjedel av alla nya fall. Ökar gör också malignt melanom och annan hudcancer samt lungcancer hos kvinnor. Vad som också påverkar medellivslängden är den stadigt minskade spädbarnsdödligheten. Dödligheten av skador har ökat sedan år 2000 från att tidigare ha minskat under flera decennier. Den självrapporterade psykiska hälsan började försämras under 1990-talets början speciellt bland medelålders och unga individer. Mycket tyder på att en kulmen nåtts runt början av 2000-talet. En minskad andel som rapporterar psykiska problem kan skönjas både bland kvinnor och bland män. Samma tendenser rapporteras också från olika barn- och ungdomsstudier, undantaget är de äldre flickorna (15 år) där ingen minskning kan ses. När det gäller barn och ungdom minskar även somatiska besvär som huvudvärk, magont, ryggont och yrsel. Psykiska sjukdomar som schizofreni och allvarligare psykiska störningar har legat på samma nivå en längre tid. Självmorden fortsätter att minska vilket varit en trend under en längre tid. Undantaget är yngre män. Minskningen av antalet sjukskrivna under början av 2000-talet berodde till stor del på att många i denna grupp fick sjuk- eller aktivitetsersättning, det vill säga de pensionerades bort. På senare år har antalet nybeviljade sjuk- eller aktivitetsersättningar kraftigt minskat samtidigt som antalet sjukfrånvarande också fortsatt att minska. Denna minskning har skett samtidigt som arbetslösheten minskat. Historiskt har det funnits en trend att det är fler sjukskrivna när arbetslösheten är låg och tvärtom. Psykiska orsaker till sjukskrivning har ökat och är idag lika förekommande som diagnoser från rörelseorganen. I flera decennium har det skett en kraftig ökning av övervikt och fetma, denna ökning verkar under de senaste åren ha stannat av. Samma tendens verkar även finnas i barn- och ungdomsgrupper. Rökningen fortsätter att minska både bland kvinnor och bland män. Männen har dock minskat sin rökning mer än kvinnorna. Snusningen har parallellt ökat. Alkoholkonsumtionen ligger på en historik hög nivå. Under 2006 minskade dock alkoholkonsumtionen, minskning fanns även bland ungdomar i årskurs 9. Det är främst utlandsinförd alkohol som minskat men även hemtillverkning. Systembolaget ökade sin försäljning med 6 procent under samma period. Andelen högkonsumenter av alkohol har dock ökat. I denna grupp dricker flickorna lika mycket som pojkarna. I högre åldersgrupper dricker pojkar/män mer än flickor/kvinnor. Den alkoholrelaterade dödligheten har ökat bland män i åldrarna över 65 år och bland kvinnorna i åldrarna över 45 år. Tillgången till olika former av narkotika har ökat kraftigt de senaste åren. Trots denna kraftiga ökning finns tecken på att narkotikamissbruket minskat. Antalet tunga missbrukare uppskattas 2001 till knappt Den narkotikarelaterade sjukligheten och dödligheten har inte ökat under 2000-talet. Stora skillnader finns mellan olika grupper när det gäller livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Olika åldergrupper, kvinnor/män och socioekonomiska grupper är exempel där stora skillnader kan iakttas. Oftast kan den positiva hälsoutvecklingen förklaras av förändringar framförallt i mer privilegierade grupper. 3

6 Livsvillkor De livsvillkor en person lever under påverkar den personliga hälsan. Bostadsort och befolkningssammansättning kan ses som olika livsvillkor. Detta är viktig bakgrundskunskap när de resultat som redovisas i förevarande kapitel, som handlar om befolkningens hälsa, ska tolkas. Variabler som redovisas är antal kommuner och befolkningsstorlek som varierar stort mellan länen. Åldersstrukturen är också en viktig variabel och därför redovisas andelen 75 å och äldre. Undersökningar har visat att det finns samband mellan hälsa och sociala förhållanden. Det är därför av intresse att studera variabler som visar den sociala situationen i befolkningen. Uppgifter om långtidssjukskrivna och nytillkomna med sjukersättning/aktivitetsersättning speglar delvis ohälsan i befolkningen. Ett annat nyckeltal som påvisar den ojämlika hälsan är utbildning. Lågutbildade har ofta fler hälsoproblem än högutbildade. Antal kommuner Antalet kommuner i länen varierar stort, alltifrån som endast består av en kommun, till Västra Götaland med 49 kommuner.,,,,, Sörmland samt Uppsala har alla färre än tio kommuner. Hela området som Nysam omfattar bestod år 2006 av 172 kommuner, vilket motsvarar nära 60 procent av samtliga kommuner i Sverige och nästan exakt halva Sveriges befolkning. Från hör Heby kommun till Uppsala län. Heby tillhörde s län under 2006, men eftersom Statistiska Centralbyrån (SCB) i sin statistik för 2006 använder den nya länsindelningen har vi beslutat att göra likadant. Folkmängd Län Antal kommuner Antal kvinnor Antal män Totalt Sörmland Uppsala Västra Götaland Örebro Totalt Nysam Källa: SCB Folkmängd Folkmängden i Nysam-länen är varierande. s är minst med en befolkning på drygt Västra Götaland är den största regionen med ett invånarantal på drygt en och en halv miljon. Förutom, och har de övriga länen ungefär till invånare. Dessa variationer är viktiga att ha i åtanke vid tolkningar av statistiken i detta kapitel. Ett problem som kan infinna sig i de fall regionen är stor och omfattar många invånare är att eventuella skillnader inom länet utjämnas. Västra Götaland är ett sådant exempel, där det finns både en storstadskommun och många små kommuner. Även siffrorna rörande s län bör tolkas med försiktighet då befolkningen är liten vilket medför större osäkerhetsmarginaler. Samtliga län förutom, och har ett större antal kvinnor än män. 4

7 Andel äldre Andelen äldre i befolkningen ökade under 1900-talet och ökningen har fortsatt in på 2000-talet. Ökningen stoppades dock upp under 2006, beroende på det stora antalet nyfödda under året. Vårdkonsumtionen är större bland de äldre och då gruppen blir större kommer troligtvis vårdbehovet successivt att öka. Andelen 75 år och äldre i riket år 2006 var för kvinnor 10,6 procent och för män 6,9. I diagrammet nedan, liksom i övriga diagram i detta kapitel, redovisas faktiska avvikelser 1 från riket och inte procentuella avvikelser. Sörmland Uppsala Västra Götaland Örebro Kvinnor -2-1,5-1 -0,5 0 0,5 1 1,5 2 procentenheter Sörmland Uppsala Västra Götaland Örebro Män -2-1,5-1 -0,5 0 0,5 1 1,5 2 procentenheter Andel 75 år och äldre, Avvikelse i procentenheter från riket för respektive kön. Källa: SCB Av Nysam-länen var det s län som hade störst andel äldre i befolkningen. Skillnaden mellan länet och riket var för kvinnorna 1,8 procentenheter och för männen 1,6. Även hade en stor andel äldre. Uppsala däremot, län hade en betydligt lägre andel än riket. Differenserna där var för kvinnorna 2,0 procentenheter och för männen 1,0. Långtidssjukskrivna Den ökning i sjukskrivning som varit fallet under flera år har senaste året avbrutits och vänt nedåt. Sjukskrivning är problematisk som indikator på ohälsa då en ökning inte motsvaras av en lika hög ökning i självrapporterad ohälsa. Flera faktorer spelar in varav sjuklighet är en. I denna rapport redovisas endast antalet långtidssjukskrivna 2, vilka för rikets kvinnor år 2005 var 38,8 per sjukpenningförsäkrade och för män 20,8. 1 Faktiska avvikelser = differensen mellan aktuellt Nysam-län och riket. 2 Långtidssjukskrivna är de som varit sjukskrivna 90 dagar eller mer. 5

8 Kvinnor M ä n Sörmland Uppsala Västra Götaland Örebro Antal Sörmland Uppsala Västra Götaland Örebro Antal Antal långtidssjukskrivna år Avvikelse från riket i antal per 1000 sjukpenningförsäkrade för respektive kön. Källa: RFV Bland Nysam-länen avviker mest från riksvärdet. Där är det, bland både kvinnor och män, ett betydligt högre antal långtidssjukskrivna per sjukpenningförsäkrade. Avvikelserna var för kvinnor 21,1 per och för män 9,8 per Det lägsta antalet långtidssjukskrivna per sjukpenningförsäkrade återfinns i. Där var avvikelserna 11,5 per för kvinnor och 4,4 per för män. Sjukersättning/aktivitetsersättning Antalet personer med nybeviljad sjukersättning/aktivitetsersättning 3 i riket år 2005 var bland kvinnor 14,4 per sjukpenningförsäkrade och för män 9,1. Kvinnor M ä n Sörmland Uppsala Västra Götaland Örebro Antal Sörmland Uppsala Västra Götaland Örebro Antal Antal nytillkomna med sjukersättning/aktivitetsersättning år Avvikelse från riket i antal per sjukpenningförsäkrade utan sjukersättning/aktivitetsersättning i december 2004 för respektive kön. Källa: RFV har högst antal per sjukpenningförsäkrade med nybeviljad sjukersättning/aktivitetsersättning bland Nysam-länen. Avvikelserna är för kvinnor 7,8 per och 3 Vid årsskiftet 2002/2003 byttes begreppen förtidspension och sjukbidrag ut mot aktivitetsersättning för personer år och sjukersättning/tidsbegränsad sjukersättning för personer år 6

9 för män 4,1 per s kvinnor har lägst andel där avvikelsen var 3,5 per medan hade lägst andel för män med en avvikelse på 2,6 per Dessa siffror skall tolkas med stor försiktighet. En stor del av avvikelserna består i skillnader i handläggning av ärenden i de olika länen. Om exempelvis en försäkringskassa under en tid satsar särskilt på att ta hand om ärenden som blivit liggande visar sig detta tämligen tydligt i statistiken. En ökning av antalet personer med nybeviljad sjukersättning/aktivitetsersättning kan exempelvis bero på att utredningar av långa sjukfall har prioriterats och många personer ur denna grupp bedömts uppfylla kraven för sjukersättning/aktivitetsersättning. Observera att jämförelsesiffrorna baseras på dem som var sjukpenningförsäkrade men inte tidigare uppbar sjukersättning/aktivitetsersättning, vilket innebär att antalet nytillkomna ställs i relation till antalet sjukpenningförsäkrade som inte fick sjukersättning/aktivitetsersättning vid årets början. Utbildningsnivå Utbildningsnivå kan användas som en indikator på socioekonomiska förhållanden, vilka har betydelse för hälsan. I befolkningen minskar andelen personer med endast förgymnasial utbildning. År 2004 hade mindre än en fjärdedel av befolkningen, år, endast förgymnasial utbildning. Kvinnor M ä n Sörmland Uppsala Västra Götaland Örebro procentenheter Sörmland Uppsala Västra Götaland Örebro procentenheter Andel med endast förgymnasial utbildning år Avvikelse i procentenheter från riket för respektive kön. Källa: SCB De flesta Nysam-länen hade, gentemot riket, en högre andel lågutbildade. Högst andel med lågutbildade kvinnor och män fanns i. Avvikelsen för kvinnorna var 3,7 procentenheter och för männen 4,5 procentenheter. Uppsala och avvek däremot åt motsatt håll och uppvisade en lägre andel av befolkningen med enbart förgymnasial utbildning både när det gäller kvinnor och män. Avvikelsen var störst i och var för kvinnorna 3,8 procentenheter och för männen 3,2 procentenheter. 7

10 Levnadsvanor Människors levnadsvanor har ett starkt samband med den egna hälsan. Det är dock svårt att finna statistik över levnadsvanor och självupplevd hälsa eftersom detta endast kan insamlas genom enkät- eller intervjuundersökningar. Med hjälp av tre skilda enkäter 4 kan vi dock redovisa resultaten för två utvalda variabler som har med levnadsvanor och hälsa att göra. Den ena variabeln är dagligrökning som är en av västvärldens största hälsorisker. Övervikt är den andra variabeln, som kanske kan ses som ett resultat av levnadsvanor och som är en god indikator på hälsan i befolkningen eftersom övervikt ökar risken för bl.a. hjärt- kärlsjukdomar och diabetes. Rökning Trenden för dagligrökande är enligt Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) som genomförs årligen av SCB sedan 1975, neråtgående men har på senare år planat ut något. I riket var 5- årsmedelvärdet för andelen dagligrökare (både kvinnor och män) drygt 25 procent år 1991 och tio år senare var andelen drygt 19 procent. Studeras kvinnor och män separat syns det tydligt att kvinnornas andelar sedan slutet av 1980-talet legat högre än männens och att andelen dagligrökande män sjunkit mer än andelen dagligrökande kvinnor. Andel dagligrökare 2004, år. Källa: HLV-04 och -05, LH Norrland 03 samt LH CDT -04 I s län fanns den högsta andelen dagligrökare både när det gäller kvinnor och män. Andelen för kvinnor var 21 procent och för män 16 procent. I återfanns den lägsta andelen dagligrökare. Andelen för kvinnor där var 13 procent och för män 10 procent. 4 HLV-04 och -05 som är FHI:s enkät Hälsa på lika villkor där Nysam-länen,,,,, samt Västra Götaland deltog. LH Norrland -03 som är Liv & hälsa Norrland där Nysam-länen och deltog. LH CDT -04 som är Liv & hälsa 2004 där Nysam-länen Uppsala, Sörmland, samt Örebro deltog. 8

11 Övervikt I riket var andelen överviktiga kvinnor och män 39 respektive 55 procent enligt HLV-04. SCB:s ULFundersökning visar på något lägre andelar för år 2004 men det syns tydligt en uppåtgående trend som år 2004 till viss del planat ut. Andel överviktiga, 2004, år. Källa: HLV-04, LH Norrland 03 samt LH CDT 04 Högsta andelen överviktiga kvinnor fanns i medan högsta andelen överviktiga män fanns i, och. Andelen för kvinnor var 47 procent och för män 59 procent. I fanns den lägsta andelen överviktiga kvinnor, 36 procent. I fanns den lägsta andelen överviktiga män, 51 procent. 9

12 Hälsa Sjuklighet och dödlighet är vanliga och viktiga mått för att beskriva hälsoläget i befolkningen. I denna rapport redovisas sjuklighetsmåtten cancerincidens och prevalens samt bröst- respektive prostatacancer. När det gäller dödlighet redovisas medellivslängd och åtgärdbar dödlighet. Cancer Efter hjärt- och kärlsjukdomar är cancer den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Cancer drabbar främst äldre personer (cirka två tredjedelar av alla cancerfall diagnostiseras hos personer som är 65 år och äldre) och med en åldrande befolkning kan antalet cancerfall förväntas öka. Antalet cancerfall ökade under det senaste decenniet med 0,5 procent bland kvinnor och drygt en procent bland män. Däremot väntas dödligheten i cancersjukdomar minska. Drygt hälften av dem som får en cancerdiagnos idag förväntas leva lika länge som sina jämnåriga. År 2005 var incidensen i riket 47,67 per kvinnor och 65,12 per män. Kvinnor Män Sörmland Uppsala Västra Götaland Örebro Sörmland Uppsala Västra Götaland Örebro Incidens per Incidens per Cancerincidens per , Avvikelser från rikets incidens, åldersstandardiserade tal. Källa: Cancer Incidence in Sweden 2005, Socialstyrelsen. De flesta Nysam-län uppvisade en lägre incidens än riket. För kvinnor hade Västra Götaland den högsta incidensen med en avvikelse från riket på 2,14 per hade högst incidens för männen och avvek med 6,67 per Lägst incidens bland kvinnorna fanns i där avvikelsen var 6,58 per I fanns den lägsta incidensen för män och avvikelsen där var 14,06 per Medellivslängd Medellivslängden 5 i Sverige har ökat under en längre tid. För kvinnorna var 5-årsmedelvärdet i riket år ,6 år och för männen 78,2 år. Detta är en ökning på 1,4 år för kvinnorna och 2,3 år för männen i jämförelse med 5-årsmedelvärdet 10 år tidigare. Trenden för medellivslängden mellan åren visar att det är, och Uppsala som under denna period har haft en högre medellivslängd än riket, vilket gäller för båda könen.,, (endast männen) och Örebro (endast kvinnorna) har hela tiden legat under rikets medellivslängd. Medellivslängden för männen på har för varje år närmat sig riksgenomsnittet och ligger numer nästan i nivå med riket. En mindre positiv utveckling uppvisar, där medellivslängden legat i stort sett konstant senaste femårsperioden, medan den stadigt ökat för riket som helhet. 5 Förväntad medellivslängd vid 0 års ålder. 10

13 11 Medellivslängd Trender, 5-årsmedelvärden Källa: SCB Sörmland Uppsala Västra Götaland Örebro Riket * Före 1998 bestod inte Västra Götaland av samma kommuner som idag och kan därför inte jämföras med medellivslängden före Kvinnor Män

14 Åtgärdbar död Med åtgärdbar dödlighet menas dödsfall som skulle ha kunnat åtgärdas med hjälp av medicinska insatser eller hälsopolitiska insatser. Åtgärdbar död delas in i två olika huvudgrupper, hälsopolitiska indikatorer och sjukvårdsindikatorer. Sjukvårdsindikatorer Exempel på dödlighet som kan åtgärdas med medicinska insatser är dödlighet i diabetes, astma, stroke och blindtarmsinflammation. Fyraårsmedelvärdet år för dödstal per invånare i åldern 1-74 år var för riket vid sjukvårdsindikatorer 26,5 för kvinnor och 37,7 för män. Sörmland Uppsala Västra Götaland Örebro Kvinnor Antal per inv Sörmland Uppsala Västra Götaland Örebro Män Antal per inv Sjukvårdsindikatorer, dödstal per i åldern 1-74 år , ålderstandardiserat. Källa: Socialstyrelsen hade högst dödstal bland kvinnorna och avvikelsen där var 10,4 per , och hade högst för männen där avvikelsen var 14,9. I Uppsala fanns de lägsta dödstalen för både kvinnor och män och avvikelserna var 4,9 respektive 11,0 per jämfört med riket. Hälsopolitiska indikatorer Exempel på dödlighet som kan åtgärdas med hälsopolitiska insatser är dödlighet i lungcancer, cancer i matstrupen, levercirros och motortrafikolyckor. Fyraårsmedelvärdet år för dödstal per invånare i åldern 1-74 år var för riket vid hälsopolitiska indikatorer 26,7 för kvinnor och 46,2 för män. Sörmland Uppsala Västra Götaland Örebro Kvinnor Antal per inv Sörmland Uppsala Västra Götaland Örebro Män Antal per inv Hälsopolitiska indikatorer, dödstal per i åldern 1-74 år , ålderstandardiserat. Källa: Socialstyrelsen 12

15 hade högst dödstal bland kvinnor och hade högst dödstal för män. Avvikelserna där var 4,9 respektive 14,5 per jämfört med Sverige i sin helhet. hade lägst dödstal bland kvinnor och hade lägst för män. Avvikelserna där var 7,8 respektive 10,1 per kvinnor. Den äldre befolkningen Medellivslängden i Sverige ökar och det blir fler och fler äldre i vår befolkning. År 2010 kommer det att finnas cirka kvinnor och män över 64 år i Sverige. Skador och olyckor är intressanta då de till viss del går att förhindra med förebyggande insatser. Olyckspanoramat är starkt kopplat till åldern hos de drabbade individerna, exempelvis är det vanligare med vägtransportolyckor och skador beroende på avsiktligt våld i gruppen år än i övriga åldersgrupper. Bland dem som är 65 år och däröver är det vanligt med fallolyckor och höftfrakturer. Fallolyckor I riket drabbades åren i genomsnitt 81,0 kvinnor och 52,3 män per 1000 från 65 år och uppåt av fallolyckor som krävde slutenvård. Kvinnor Män Sörmland Uppsala Västra Götaland Örebro Antal fallolyckor per 1000 Sörmland Uppsala Västra Götaland Örebro Antal fallolyckor per 1000 Personer vårdade i slutenvård efter fallolyckor, treårsmedelvärde Avvikelse i antal per från riket för respektive kön. Källa: EpC, Socialstyrelsen, Slutenvårdsregistret och hade betydligt fler olyckor per 1000 än riket medan och s kvinnor hade färre. 13

16 Höftfrakturer I riket drabbades åren i genomsnitt 34,4 kvinnor och 21,2 män per 1000 från 65 år och uppåt av höftfrakturer som krävde slutenvård. Kvinnor Män Sörmland Uppsala Västra Götaland Örebro Antal höftfrakturer per 1000 Sörmland Uppsala Västra Götaland Örebro Antal höftfrakturer per 1000 Personer vårdade i slutenvård efter höftfrakturer, treårsmedelvärde Avvikelse i antal per från riket för respektive kön. Källa: EpC, Socialstyrelsen, Slutenvårdsregistret Jämtländska män hade fler höftfrakturer per 1000 än riket medan en bild med mindre avvikelser gällde för kvinnorna. Vaccinationer Varje år dör ett antal äldre i influensa. Det tvistas om hur stor effekt vaccinationerna har mot sjukdom och död, men det råder inget tvivel om att det finns en effekt. Nyare studier har dock visat på en lägre effekt än tidigare gjorda studier. Ungefär 61 procent av dem över 65 år i riket vaccinerades mot influensa år Sörmland Uppsala Västra Götaland Örebro Båda könen Andel vaccinationer över 65 år Andel vaccinerade i respektive län år Ej uppdelat på kön. Avvikelse i procentenheter från riket. Källa: Smittskyddsinstitutet hade lägst andel, 44 procent, bland Nysam-länen medan hade högst med 72 procent. 14

17 Index För att på länsnivå ge en bild av befolkningens hälsa har ett index tagits fram. Detta ger en summarisk bild av hälsoläget i Nysam-länen. Följande variabler ingår i index-diagrammen: - Cirkulationsorganens sjukdomar, 3-årsmedelvärde för Källa: ULF, SCB - Sjukdomar i rörelseorganen, 3-årsmedelvärde för Källa: ULF - Cancerincidens, kvinnor och män, år Källa: Cancer Incidence in Sweden 2005, Socialstyrelsen - Långtidssjukskrivna, kvinnor och män, år Källa: RFV - Andel med förgymnasial utbildning, kvinnor och män, år Källa: SCB - Andel 75 år och äldre, kvinnor och män, år Källa: SCB Observera att indexdiagrammen visar procentuella avvikelser från riket, därmed skiljer de sig från i rapporten tidigare förekommande diagram. Cirkulationsorganens sjukdomar Sjukdomar i rörelseorganen Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m % 15

18 2. Landstingens kostnader Nysam I detta avsnitt redovisas landstingens nettokostnader. Nettokostnaderna definieras i detta sammanhang som verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar, och ska spegla landstingets kostnader för att ge vård till den egna befolkningen. I tabellerna är intäkterna för såld vård frånräknad. Kostnaderna för köpt vård ingår i kostnaderna. På alla nivåer framgår landstingets kostnader för den egna befolkningens vård oavsett var eller vem som producerat densamma. Sålunda inkluderas även kostnader för privat vård i redovisningarna. Generella statsbidrag räknas ej in i verksamhetens intäkter. Statsbidraget för öppenvårdsläkemedel ändrades från 2005 från att vara specialdestinerat till att ingå i det generella statsbidraget. Samtidigt med övertagande av kostnadsansvaret för läkemedel har kriterierna mellan läkemedel på recept respektive rekvisition förändrats i vissa landsting. Vidare har landstingen valt att redovisa läkemedelkostnaderna på olika nivåer inom organisationen. Dessa förändringar innebär svårigheter att göra jämförelser med tidigare år och För att göra jämförelser med tidigare år så rättvisande som möjligt och för att skapa handlingsutrymme för kommande års jämförelser presenteras diagram såväl med som utan kostnader för läkemedel i delrapport ekonomi. Kostnader är nedbrutna olika mycket för olika landsting. Detta beroende på att olika landsting har haft olika möjligheter att ta fram fördelade kostnader. I tabellerna redovisas nettokostnader från nivå huvudområde ner till specialitet / specialitetsområdesnivå. För mer detaljerad information kring ekonomi v. g. se delrapport Ekonomi. 2.1 Kostnader per huvudområde I detta avsnitt redovisas de totala nettokostnaderna i kronor per invånare med uppdelning på huvudområden. I tabell 1 redovisas huvudmännens nettokostnader per huvudområde och invånare. Det som ingår i Övrig verksamhet framgår av delrapporten. Under året har ett antal av landstingen gjort olika stora strukturförändringar. I tabellen redovisas därför också kostnaderna exklusive kostnaderna för avveckling / omstrukturering som kan definieras som engångsposter under innevarande år för att anpassa den framtida organisationen. Tabell 1: Nettokostnad per invånare år 2006 inklusive läkemedelskostnad. Totalt och exklusive avveckling/omstrukturering, per huvudområde. Kostnaderna rensade för avveckling/omstrukturering till höger. Total nettokostnad Varav Exkl avveckling / omstrukturering Hälso- och sjukvård inkl tandvård o pol Exkl avveckling / omstrukturering Övrig verksamhet Västra Götaland Örebro

19 Landstingets nettokostnader 2006 (inklusive läkemedelskostnad) Avvik i kronor per invånare från Nysam medianvärde Hälso- och sjukvård inkl tandvård o pol verksamhet Övrig verksamhet Örebro Västra Götaland I nedanstående tabell redovisas kostnaden för läkemedel inklusive både öppen- och slutenvårdsläkemedel. Tabell Läkemedel Kostnader för läkemedel år Kronor per invårnare Varav Totala kostnader läkemedel Kostnader läkemedel hälsooch sjukvård exkl tandvård Kostnader läkemedel tandvård Västra Götaland Örebro

20 2.2 Kostnader, hälso- och sjukvård per delområde Nysam De totala nettokostnaderna för hälso- och sjukvård fördelas i tabell 3 på hälso- och sjukvård exkl tandvård och politisk verksamhet för hälso- och sjukvård. Redovisningen omfattar kostnaderna för landstingsinvånarnas vård oberoende var eller vem som producerat vården. Kostnaderna är reducerade med intäkterna för såld vård. I posten politisk verksamhet ingår medlemsavgiften till Sveriges Kommuner och Landsting, partistöd samt kostnader för revision. Tabell 3: Kostnader för hälso- och sjukvård inklusive läkemedelskostnad per invånare och delområde. År Totala kostnader hälso- och sjukvård inkl tandvård och politisk verksamhet Varav Hälso- och sjukvård exkl tandvård och politisk verksamhet Tandvård Politisk verksamhet hälso- och sjukvård Västra Götaland Örebro Nysam - Nyckeltal Totala kostnader hälso- och sjukvård (exkl tandvård och politiker, inkl läkemedel år ) Nysam-median Min Max Kronor per inv

21 Landstingens kostnader 2006 i kronor per invånare Tandvård (inklusive läkemedel) Politisk verksamhet hälso- och sjukvård Västra Götaland Örebro I tabell 4 framgår hur beloppet för hälso- och sjukvård exklusive tandvård och politisk verksamhet är fördelat på delområden. Tabell 4: Kostnader för hälso- och sjukvård exkl tandvård och politikerkostnad men inklusive läkemedelskostnad uppdelat på somatisk vård, primärvård, psykiatrisk vård samt övrigt i kronor per invånare, år Andel i procent av totala kostnader HoS för varje delområde anges till höger. Totala kostnader HoS Varav exkl tandvård och politisk verksamhet Somatisk vård Primärvård Psykiatrisk vård Övrigt, HoS % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % 951 6% % % % % % % % % % % % % Örebro % % % % 19

22 Nyckeltal Kostnader (inklusive läkemedelskostnad) Hälso- och sjukvårdskostnader per delområde (exkl tandvård och politisk verksamhet) kronor per invånare Örebro Somatisk vård Primärvård Psykiatrisk vård Övrigt, HoS I tabell 5 redovisas utvecklingen av kostnaderna för Hälso- och sjukvård (inklusive övrigt HoS) exklusive tandvård uppdelat på somatisk vård, primärvård samt psykiatrisk vård åren Redovisningen är både totalt samt per område. Tabell 5: Utvecklingen av kostnaderna för Hälso- och sjukvård ( inkl övrig HoS) uppdelad på områdena somatisk vård, primärvård samt psykiatrisk vård åren Basår är år OBS för år 2005 och 2006 inklusive läkemedelskostnad Ökning i procent för hälso- och sjukvård (inkl övrig HoS) Varav Somatisk vård Primärvård Psykiatrisk vård 33% 19% 72% 26% 31% 31% 31% 20% 36% 26% 75% 37% 32% 33% 46% 31% 32% 23% 74% 16% 38% 35% 26% 69% 24% 34% 27% 50% 25% 26% 13% 74% 18% Västra Götaland 30% Örebro 28% 19% 65% 24% 20

23 Nysam - Nyckeltal Totala kostnader somatik (inkl läkemedel år ) Nysam-median Min Max Kronor per inv Nysam - Nyckeltal Totala kostnader primärvård (inkl läkemedel år ) Nysam-median Min Max Kronor per inv

24 Nysam - Nyckeltal Totala kostnader psykiatri (inkl läkemedel år ) Nysam-median Min Max Kronor per inv Nysam - Nyckeltal Totala kostnader övrigt hälso- och sjukvård Nysam-median Min Max Kronor per inv

25 Nysam - Nyckeltal Totala kostnader tandvård (inkl läkemedel år ) 800 Nysam-median Min Max 700 Kronor per inv % Nettokostnader 2006 (inklusive läkemedelskostnad) Andel av kostnader för köpt vård Somatisk vård Primärvård Psykiatrisk vård 46% 30% 25% 20% 20% 22% 20% 21% 24% 19% 15% 11% 14% 17% 17% 15% 15% 16% 16% 15% 17% 15% 13% 12% 16% 10% 8% 8% 8% 7% 7% 7% 7% 8% 8% 9% 9% 5% 3% 4% 3% 4% 0% Örebro 23

26 2.3 Vem har producerat vården? Nysam I tabell 6 redovisas vilken typ av producent det är som har producerat den somatiska vården (exkl primärvård). Redovisningen är i kronor per invånare. Fördelningen är egenproducerad vård, dvs vården har givits vid landstingets egna vårdinrättningar samt köpt vård hos andra vårdproducenter (köpt länet inom länet samt köpt vård utanför länet). Tabell 6: Kostnader (inklusive läkemedelskostnad) beroende på vem som har producerat den somatiska vården. Kostnader per invånare år Egenproducerad vård Köpt vård Andel köpt vård % % % % % % % % % % % Örebro % Nyckeltal Kostnader Somatik - Kostnader i kronor per invånare (inklusive läkemedelskostnad) fördelad på egenproducerad och köpt vård Örebro Egenproducerad Köpt vård 24

27 I tabell 7 redovisas vilken typ av producent det är som har producerat primärvården. Redovisningen är i kronor per invånare. Fördelningen är egenproducerad vård, dvs vården har givits vid landstingets egna vårdinrättningar samt köpt vård hos andra vårdproducenter (köpt länet inom länet samt köpt vård utanför länet). Tabell 7: Kostnader (inklusive läkemedelskostnad) beroende på vem som har producerat primärvården. Kostnader per invånare år Egenproducerad vård Köpt vård Andel köpt vård % % % % % % % % % % % Örebro % Örebro Nyckeltal Kostnader Primärvård - Kostnader i kronor per invånare (inklusive läkemedelskostnad) fördelad på egenproducerad och köpt vård Egenproducerad Köpt vård 25

28 I tabell 8 redovisas vilken typ av producent det är som har producerat den psykiatriska vården. Redovisningen är i kronor per invånare. Fördelningen är egenproducerad vård, dvs vården har givits vid landstingets egna vårdinrättningar samt köpt vård hos andra vårdproducenter (köpt länet inom länet samt köpt vård utanför länet). Tabell 8: Kostnader (inklusive läkemedelskostnad) beroende på vem som har producerat den psykiatriska vården. Kostnader per invånare år Egenproducerad vård Köpt vård Andel köpt vård % % % % % % % % % % % Örebro % Nyckeltal Kostnader Psykiatri - Kostnader i kronor per invånare (inklusive läkemedelskostnader) fördelad på egenproducerad och köpt vård Örebro Egenproducerad Köpt vård 26

29 2.4 Kostnader per specialitet och specialitetsområde Nysam I detta avsnitt redovisas kostnaderna nedbrutet på specialiteter och specialitetsområden. Kostnaderna redovisas exklusive läkemedel. Detta för att få jämförbarhet mellan landstingen. Anledningen till att kostnaderna för somatisk vård oftast redovisas på specialitetsområden är att den organisatoriska uppbyggnaden och kostnadsredovisningen skiljer mellan landsting. Redovisningen per specialitetsområde är därför en metod att i förekommande fall kunna redovisa en mer fördelad redovisning med bibehållande av jämförbarheten mellan landstingen. I tabell 9 redovisas nettokostnaderna i kronor per invånare för den somatiska vården fördelad på specialiteter och specialitetsområden. Observera att kostnaderna för samtliga specialiteter redovisas per invånare totalt, således ej för de aktuella åldersgrupperna vad beträffar kvinnosjukvård, barnmedicin och de övriga aktuella specialiteterna (se tabell 11). Detta för att erhålla en totalbild av hur landstingens resurser fördelas. Tabell 9: Kostnader per specialitet respektive specialitetsområde, somatisk vård (exklusive läkemedelskostnad). Kronor per invånare år Medicin mm (1) Barnmedicin Habilitering S:a med vård Andel med vård (%) 52% 55% 54% 58% 51% 55% 54% 55% 58% Kirurgi mm (2) Ortopedi Kvinnosjukvård Ögon ÖNH (3) S:a kirurgisk vård Andel kir vård (%) 48% 45% 46% 42% 49% 45% 46% 45% 42% Somatisk vård totalt I medicin mm (1) inkluderas specialiteterna; internmedicin, lungmedicin, hud, njurmedicin, neurologi, allmän onkologi, kardiologi, thorax, infektion, reumatologi, rehabilitering, yrkesmedicin samt geriatrik. I kirurgi mm (2) inkluderas specialiteterna; kirurgi, urologi, plastikkirurgi, neurokirurgi samt handkirurgi. I ÖNH (3) inkluderas logopedi och audiologi. 27

30 Nyckeltal Kostnader medicinsk vård (exklusive läkemedelskostnad) Kostnader i kronor per medicinsk huvudspecialitet och invånare Medicin mm Barnmedicin Habilitering Nyckeltal Kostnader kirurgisk vård (exklusive läkemedelskostnad) Kostnader i kronor per kirurgisk huvudspecialitet och invånare Kirurgi mm Ortopedi Kvinnosjukvård Ögon ÖNH I tabell 10 redovisas nettokostnaderna per invånare för psykiatrisk vård fördelat på vuxenpsykiatri och barnpsykiatri. Två av landstingen särredovisar dessutom psykogeriatrisk vård. Observera att kostnaderna för specialiteterna redovisas per invånare totalt, således ej för de aktuella åldersgrupperna. Detta för att erhålla en totalbild av hur landstingens resurser fördelas. 28

31 Tabell 10: Kostnader per specialitet respektive specialitetsområde, psykiatrisk vård. Kronor per invånare år Vuxenpsykiatri Barnpsykiatri Psykogeriatrik Psykiatri totalt Nyckeltal Kostnader psykiatrisk vård (exklusive läkemedelskostnad) Kostnader i kronor per psykiatrisk huvudspecialitet och invånare inkl BUP inkl BUP Vuxenpsykiatri BUP Psykogeriatrik I tabell 11 redovisas nettokostnaderna för ett antal specialiteter relaterat till antalet invånare i aktuell målgrupp. Målgruppen för respektive specialitet är enligt följande: Barnmedicin- antalet invånare 0-18 år. Barnpsykiatri - antal invånare 0-17 år. Vuxenpsykiatri - antal invånare 18 år och äldre. Gynekologi- antal kvinnor över 15 år. Tabell 11: Kostnader per invånare år 2006 (exklusive läkemedelskostnad) i respektive målgrupp, vissa specialiteter. Barnmedicin Barnpsykiatri Vuxenpsykiatri Gynekologi

32 Landstingsprofiler Hälso- och sjukvårdskostnader 2005 Nysam Total nettokostnad hälso- och sjukvård 2006 (ex tandvård o politisk verksamhet) (exklusive läkemedelskostnad) Avvik i kronor per invånare från Nysam medianvärde (16.072kr) Nettokostnader hälso- och sjukvård 2006 (exkl läkemedelskostnad) Avvik i kronor per invånare från Nysam medianvärde per specialitet (+kr 2026) Primärvård Medicin mm Barnmedicin 155 Habilitering Kirurgi mm Ortopedi 157 Kvinnosjukvård 10 Ögon 23 ÖNH Vuxenpsykiatri 70 inkl BUP 609 Barnpsykiatri Övrig hälso- och sjukvård

33 3. Vårdkonsumtion Konsumtionstalen används för att belysa befolkningens totala konsumtion av vård, såväl inom det egna landstinget som i andra landsting, inklusive privat vård. Dock ingår inte den primärkommunala sjukvården. Utvecklingen de senaste åren är att vårdkonsumtion har blivit allt mer intressant att följa och utveckla. Utvecklingsgruppen vårdkonsumtion inom Nysam har de senaste åren diskuterat behov och områden för att utveckla beskrivningen av befolkningens konsumtion av hälso- och sjukvård. Under åren har gruppen genomfört tre projekt inom individdata. Projekten har redovisats i separata rapporter. Under 2007 kommer utvecklingsgruppen fortsätta att studera hur individdata kan användas för att följa upp vårdprocessen. På kommunnivå redovisas vårdtiden i dagar, vårdtillfällen, dagsjukvård, läkarbesök, sjuksköterskebesök för medicinsk och kirurgisk vård samt primärvård, besök andra vårdkategorier än läkarbesök för psykiatrisk vård. På länsnivå redovisas även läkemedel och operationer/åtgärder. Konsumtionstalen har inhämtats från respektive landsting. Uppgifterna om slutenvård har i samtliga landsting hämtats från likartade slutenvårdssystem. De tal som levererats från landstingen har av Helseplan använts utan justeringar. Utvecklingsgruppen för vårdkonsumtion har granskat uppgifterna för att göra en rimlighetsbedömning beträffande datakvalité och täckningsgrad. Uppgifterna har av Helseplan sammanställts för invånarna per kommun och landstinget totalt. I databasen finns uppgifter separat för vård producerat vid landstingets olika kliniker/enheter, vård köpt enligt speciella avtal, vård köpt enligt riks- och regionsjukvårdsavtal samt vård hos privata läkare (som finansieras av landstinget, antingen via vårdavtal eller via ersättning enligt den nationella taxan). I huvudrapporten redovisas uppgifter på länsnivå Samtliga resultat vid redovisning av konsumtionsdata är vårdkonsumtion mätt i antal per 1000 invånare. Konsumtionstalen är ej åldersstandardiserade. För mer detaljerad information kring vårdkonsumtion v.g. se delrapport vårdkonsumtion. 31

34 Vårdkonsumtion 2006 Antal vårdtillfällen per 1000 inv alla specialiteter Uppsala Eget Summa köpt Köpt vård ingår ej Västra Götaland Sörmland Örebro Nyckeltal - Vårdkonsumtion totalt Antal vårdtillfällen per 1000 inv 220 MEDIAN MIN MAX