Hälso- och sjukvård Delrapport kvinnosjukvård

Transkript

1 Nyckeltalssamverkan Hälso- och sjukvård Delrapport kvinnosjukvård,,,,,,,, Uppsala,, Kontaktpersoner Nysams AU: Operatör Helseplan: Peter Molin E-post: Kontaktperson Dag Gjesteby Lena Kirkegaard E-post: Tel: / Sven Nilsson E-post: sven.nilsson@ltdalarna.se E-post: dag.gjesteby@helseplan.no Ove Löfqvist E-post: ove.lofqvist@ltkronoberg.se Axel Bergh E-post: axel.bergh@vgregion.se

2 Nyckeltal 2004 Hälso- och sjukvård Delrapport kvinnosjukvård 0. Inledande text sida 3 1. Landstingens kostnader kvinnosjukvård sida 4 2. Vårdkonsumtion kvinnosjukvård sida Somatisk sjukvård - kvinnosjukvård sida Landstingsprofiler sida 30 Tabellbilaga länsnivå Tabellbilaga kliniknivå Sida 2

3 Nyckeltalssamverkan 2004 För elfte året i rad har en grupp landsting, med Helseplan som operatör, tagit fram nyckeltal för sin hälso- och sjukvård. Antal deltagande landsting har successivt ökat och vilka landsting / kliniker som deltar inom de olika områdena framgår av delrapporterna. I materialet beskrivs befolkningens hälsa, befolkningens vårdkonsumtion, primärvårdens- och sjukhusens produktion samt landstingens nettokostnader och verksamhetens totalkostnader. Nyckeltal användas inom olika nivåer av landstingens organisation som ett hjälpmedel i styr- och ledningsprocessen med fokus på uppföljning och prioriteringar av resurser. Verksamhetsansvariga på olika nivåer kan genom nyckeltal få signaler om utvecklingen av egen verksamhet för att kunna göra nödvändiga förändringar. Intentionerna med nyckeltalssamverkan är att ta fram data så att varje landsting ska kunna jämföra utfallet av sin hälso- och sjukvård med andra landsting. Avsikten är att nyckeltalssystemet ska kunna utvecklas till ett generellt system för kontinuerlig uppföljning av regionens/landstingets verksamhet. En utvecklingsambition som NYSAM delar med Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen. Genom utvecklingsarbetet har man i betydande grad diskuterat och formulerat gemensamma krav (definitioner, metoder, registreringsrutiner, mm) på ett sådant system. I framtiden gäller det att försäkra sig om att alla driftsenheter som ingår i studien, använder de definitioner man har kommit överens om. NYSAM leds av en styrgrupp med representanter för samtliga deltagande landsting, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och där Helseplan också är representerade. Samarbetet med Sveriges Kommuner och Landsting bör kunna leda till stora vinster för det nationella utvecklingsarbetet. Landstingen har själva tagit fram (baserat på enhetliga definitioner), kvalitetssäkrat och levererat sifferuppgifter för år Grundprincipen är att ansvarig chef på enskilda vårdcentraler och sjukhuskliniker själv ska vara ansvarig för sina siffror. Nyckeltal 2004 redovisas i en huvudrapport och 23 delrapporter: befolkningens hälsa, ekonomi, vårdkonsumtion, primärvård, psykiatri, medicin, onkologi, hud, barn, kirurgi, ortopedi, kvinnosjukvård, ögon, ÖNH och medicinsk service (9 delrapporter). Effekter av hälso- och sjukvårdens insatser är ett viktigt utvecklingsområde för NYSAM. Tidigare har sjukvårdens verksamhet enbart beskrivits i form av konsumtionsdata, resursinsatser och produktivitetsmått. Detta nya område syftar till att komplettera nyckeltalen med indikatorer om hälsoförhållanden relaterade till hälso- och sjukvårdens mål. Indirekta mått på effekter har hämtats ur olika centrala register men ambitionen är att kunna ta fram mer direkta data. NYSAM kommer att utvecklas enligt sin verksamhetsplan. Det innebär bland annat att ytterligare landsting som är beredda att acceptera de krav som ställs på aktivt deltagande och kvalitetsambitionerna är välkomna. För Styrgruppen Peter Molin (ordf), Lena Kirkegaard, Sven Nilsson, Ove Löfqvist, Axel Bergh Dag Gjesteby (operatör Helseplan ) Sida 3

4 1. Landstingens kostnader - kvinnosjukvård I detta avsnitt redovisas landstingens nettokostnader. Nettokostnaderna definieras i detta sammanhang som verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar, och ska spegla landstingets kostnader för att ge vård till den egna befolkningen. I tabellerna är intäkterna för såld vård frånräknad. Kostnaderna för köpt vård ingår i kostnaderna. På alla nivåer framgår landstingets kostnader för den egna befolkningens vård oavsett var eller vem som producerat densamma. Sålunda inkluderas även kostnader för privat vård i redovisningarna. Generella statsbidrag räknas ej in i verksamhetens intäkter. Kostnader är nedbrutna olika mycket för olika landsting. Detta beroende på att olika landsting har haft olika möjligheter att ta fram fördelade kostnader. I tabellerna redovisas nettokostnader från nivå huvudområde ner till specialitet / specialitetsområdesnivå. För mer detaljerad information kring ekonomi v. g. se delrapport Ekonomi. Kostnader, hälso- och sjukvård per delområde De totala nettokostnaderna för hälso- och sjukvård fördelas i tabell 3 på hälso- och sjukvård exkl tandvård och politikerkostnader för hälso- och sjukvård. Redovisningen omfattar kostnaderna för landstingsinvånarnas vård oberoende var eller vem som producerat vården. Kostnaderna är reducerade med intäkterna för såld vård. I posten politikerkostnad ingår medlemsavgiften till Sveriges Kommuner och Landsting, partistöd samt kostnader för revision. Tabell 3: Kostnader för hälso- och sjukvård per invånare och delområde. År Totala kostnader hälso- och sjukvård inkl tandvård och politikerkostnad Varav Hälso- och sjukvård exkl tandvård och politikerkostnad Tandvård Politikerkostnad hälso- och sjukvård Västra Götaland Örebro Sida 4

5 I tabell 4 framgår hur beloppet för hälso- och sjukvård exklusive tandvård och politikerkostnad är fördelat på delområden. Tabell 4: Kostnader för hälso- och sjukvård exkl tandvård och politikerkostnad uppdelat på somatisk vård, primärvård, psykiatrisk vård samt övrigt i kronor per invånare, år Andel i procent av totala kostnader HoS för varje delområde anges till höger. Totala kostnader HoS exkl tandvård och politikerkostnad Varav Somatisk vård Primärvård Psykiatrisk vård Övrigt, HoS % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % 949 7% % % % % % % % % % % Örebro % % % Nyckeltal Kostnader Hälso- och sjukvårdskostnader per delområde (exkl tandvård och politiker kostn) kronor per invånare Örebro Somatisk vård Primärvård Psykiatrisk vård Övrigt, HoS Sida 5

6 I nedanståande graf redovisas utvecklingen av kostnaderna för somatisk vård, primärvård samt psykiatrisk vård åren Redovisningen är både totalt samt per område. Nyckeltal - Ökningen i landstingens hälso- och sjukvårdskostnader åren Hälso- och sjukvård (inkl övrigt HoS, exkl tandvård) Somatik Primärvård Psykiatri 37% 35% 33% 32% 33% 3 28% 27% 3 29% 27% 25% 22% 22% 22% 21% 24% 23% 24% 24% 21% 25% 2 18% 19% 19% 18% 17% 15% 14% 15% 1 11% 1 5% 5% Sörmland Västra Götaland Örebro Nyckeltal Kostnader Andel kostnader per huvudområde Medicinsk vård Kirurgisk vård Primärvård Psykiatrisk vård Medicinsk + kirurgisk vård Örebro Medicinsk + kirurgisk vård Sida 6

7 Vem har producerat somatiska vården? I tabell 6 redovisas vilken typ av producent det är som har producerat den somatiska vården, exkl primärvård, som landstingsinvånarna konsumerat. Redovisningen är i kronor per invånare. Fördelningen är egenproducerad vård, dvs vården har givits vid landstingets egna vårdinrättningar, köpt vård hos andra vårdproducenter inom länet samt köpt vård utanför länet. Tabell 6: Kostnader beroende på vem som har producerat den somatiska vården. Kostnader per invånare år Egenproducerad vård Köpt vård inom länet Köpt vård utom länet Andel köpt vård % % % % % % % % % % Örebro % Nyckeltal Kostnader Somatik - Kostnader i kronor per invånare fördelad på egenproducerad, köpt vård inom länet och köpt vård utomläns Örebro Egenproducerad Köpt inom länet Köpt utomläns Sida 7

8 Kostnader per specialitet och specialitetsområde I detta avsnitt redovisas kostnaderna nedbrutet på specialiteter och specialitetsområden. Anledningen till att kostnaderna för somatisk vård oftast redovisas på specialitetsområden är att den organisatoriska uppbyggnaden och kostnadsredovisningen skiljer mellan landsting. Redovisningen per specialitetsområde är därför en metod att i förekommande fall kunna redovisa en mer fördelad redovisning med bibehållande av jämförbarheten mellan landstingen. I tabell 9 redovisas nettokostnaderna i kronor per invånare för den somatiska vården fördelad på specialiteter och specialitetsområden. Observera att kostnaderna för samtliga specialiteter redovisas per invånare totalt, således ej för de aktuella åldersgrupperna vad beträffar kvinnosjukvård, barnmedicin och de övriga aktuella specialiteterna. Detta för att erhålla en totalbild av hur landstingens resurser fördelas. Tabell 9: Kostnader per specialitet respektive specialitetsområde, somatisk vård. Kronor per invånare år Medicin mm (1) Barnmedicin Habilitering S:a med vård Andel med vård (%) 51% 56% 53% 57% 5 57% 55% 56% 57% Kirurgi mm (2) Ortopedi Kvinnosjukvård Ögon ÖNH (3) S:a kirurgisk vård Andel kir vård (%) 49% 44% 47% 43% 5 43% 45% 44% 43% Somatisk vård totalt I medicin mm (1) inkluderas specialiteterna; internmedicin, lungmedicin, hud, njurmedicin, neurologi, allmän onkologi, kardiologi, thorax, infektion, reumatologi, rehabilitering, yrkesmedicin samt geriatrik. I kirurgi mm (2) inkluderas specialiteterna; kirurgi, urologi, plastikkirurgi, neurokirurgi samt handkirurgi. I ÖNH (3) inkluderas logopedi och audiologi. Sida 8

9 Nyckeltal Kostnader kirurgisk vård Kostnader i kronor per kirurgisk huvudspecialitet och invånare Kirurgi mm Ortopedi Kvinnosjukvård Ögon ÖNH Kostnader i kronor per invånare 2004 Kvinnosjukvård Uppgift saknas Sida 9

10 2. Vårdkonsumtion - ögonsjukvård Konsumtionstalen används för att belysa befolkningens totala konsumtion av vård inom det egna landstinget, i andra landsting, privat vård samt riks- och regionvård. Utvecklingen de senaste åren är att vårdkonsumtion har blivit allt mer intressant att följa och utveckla. Utvecklingsgruppen Vårdkonsumtion inom NYSAM har de senaste åren diskuterat behov och områden för att utveckla beskrivningen av befolkningens konsumtion av hälso- och sjukvård. Syftet med detta är att visa på mervärdet av att använda individdata för beskrivning av vårdkonsumtion och övergripande vårdprocess. Utvecklingsgruppen har under året genomfört ett projekt avseende vårdkonsumtion ur ett individ- och befolkningsperspektiv (Rapport 2, Modell för beskrivning av vårdkonsumtion). På kommunnivå har samlats in: vårdtiden i dagar, vårdtillfällen, dagsjukvård, läkarbesök, sjuksköterskebesök för medicinsk och kirurgisk vård samt primärvård, besök övriga vårdkategorier än läkarbesök för psykiatrisk vård, köpt vård enligt speciella avtal, riks- och regionsjukvård samt privatläkarbesök. Uppgifterna är relaterade till lägsta möjliga organisatoriska nivå, det vill säga till klinik/specialitet. Konsumtionstalen har inhämtats från respektive landsting. Uppgifterna om slutenvård har i samtliga landsting hämtats från likartade slutenvårdssystem. Vad gäller uppgifter om öppenvård är insamlingsrutinerna fortfarande olika i landstingen. Precis som tidigare år har en del landsting datasystem för datafångst på helårsbasis, andra gör stickprovsundersökningar som får utgöra bas för beräkning på helårsbasis. De tal som levererats från respektive landsting har av Helseplan använts utan justeringar. Utvecklingsgruppen för vårdkonsumtion har granskat uppgifterna för att göra en rimlighetsbedömning beträffande datakvalité och täckningsgrad. Uppgifterna har av Helseplan sammanställts per kommun och för länet totalt. I databasen finns uppgifter separat för vård producerat vid landstingets olika kliniker, vård köpt enligt speciella avtal, vård köpt enligt riks- och regionsjukvårdsavtal samt vård hos privata läkare (som finansieras av landstinget, antingen via vårdavtal eller via ersättning enligt den nationella taxan). I huvudrapporten redovisas uppgifter på länsnivå. I delrapport Vårdkonsumtion redovisas även uppgifter på kommunnivå. Samtliga resultat vid redovisning av konsumtionsdata är vårdkonsumtion mätt i antal per 1000 invånare. Konsumtionstalen är ej åldersstandardiserade. Pga byte av administrativt system klarar landstinget Sörmland inte att i tid ta fram kvalitetssäkrade data för primärvården gällande För mer detaljerad information kring vårdkonsumtion v.g. se delrapport Vårdkonsumtion. Sida 10

11 Nyckeltal - Vårdkonsumtion 2004 totalt Antal VTF per 1000 inv per landsting Medicinsk vård Kirurgisk vård Primärvård Psykiatrisk vård Uppsala Västra Götaland Örebro Nyckeltal - Vårdkonsumtion 2004 totalt Antal läkarbesök per 1000 inv per landsting Medicinsk vård Kirurgisk vård Primärvård Psykiatrisk vård Ej PV Uppsala Västra Götaland Örebro Sida 11

12 Vårdkonsumtion Kvinnosjukvård Antal läkarbesök per 1000 inv Uppsala Sörmland Vårdkonsumtion Kvinnosjukvård Antal vårdtillfällen per 1000 inv Sörmland Uppsala Sida 12

13 Vårdkonsumtion Kvinnosjukvård Vårdtid i dagar per 1000 inv Sörmland Uppsala Sida 13

14 3. Somatisk sjukvård - kvinnosjukvård Nysam Med produktion på sjukhus avses den vård som producerats på respektive klinik i länets sjukhus oavsett patientens hemort. I talen finns därmed både patienter från det egna upptagningsområdet och andra patienter i och utanför länet. Sjukhusproduktionen redovisas på kliniknivå för alla kliniker/enheter. Data från alla enheter är summerad upp till länsnivå för följande medicinska huvudspecialiteter : medicin mm/infektion, onkologi, hud, barn, kirurgi, mm/urologi, ortopedi, KK, ögon och ÖNH/audiologi/HC. Rapportstruktur på länsnivå: Somatisk sjukvård Medicin mm Onkologi Hud Barn Kirurgi mm Ortopedi KK Ögon ÖNH/Audio Klinikrapporter finns i egna delrapporter inom respektive specialitet. Generellt: Det är utarbetat specifika rapporter för olika specialiteter / servicefunktioner: medicin mm/infektion, onkologi, hud, barn, kirurgi mm/urologi, ortopedi, kvinnosjukvård, ögon, ÖNH/audiologi/HC, akutmottagning, röntgen, anestesi/iva och operation. Nyckeltal på kliniknivå är produktionsrelaterad. Agrigerade nyckeltal på länsnivå är relaterade till länets befolkning. I övrig personal ingår all personal som är inrapporterat, utom sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Under läkare totalt ingår alla läkare, inkl. AT-läkare om inte annat anges. Nyckeltal baserad på personalkostnad eller personalkostnad övrig personal slutenvård (per vårdtillfälle/besök/drg-poäng) omfattar all personalkostnad minus kr per årstjänst sjukgymnaster/arbetsterapeuter, delat på respektive talvärde. Detta gör att nyckeltalet inte speglar den reella kostnaden. Nyckeltalet fungerar däremot som ett relationsvärde i jämförelse mellan lika kliniker. Befolkningstal Befolkningsrelaterade nyckeltal på länsnivå är i huvudsak relaterade till hela länets befolkning per , med undantag av barn (antal barn 0-18 år), BUP (antal barn 0-17 år), kvinnosjukvård (antal kvinnor 15 år+) och mammografi (antal kvinnor 40 år+). Sida 14

15 Gememsamma definitioner Besök. Ett besök är en vårdkontakt inom öppenvård som innebär personligt möte mellan patient och vårdgivare som dokumenterats i journal. Dagsjukvård. Med dagsjukvård menas öppen vård som innebär mer omfattande och/eller resurskrävande insatser än vad ett besök normalt kräver. Dagsjukvård omfattar dagkirurgi, dagmedicin och övrig dagsjukvård. För patienten skall det finnas en upprättad vårdplan. Detta skall gälla oavsett vilken avdelning som avses, alltså inkl. intagningsavdelning, akutvårdsavdelning etc. Vårdtillfälle. Med vårdtillfälle menas vårdkontakt i sluten vård. Vårdtillfälle avgränsas av in- och utskrivning inom ett medicinskt verksamhetsområde (klinik/basenhet/ motsvarande). Utskrivning skall ligga till grund för beräkning av antal vårdtillfällen under året. Slutenvård. Med slutenvård menas vård till patient som är inskriven vid en av sjukhusets vårdavdelningar. Kommentarer från utvecklingsgrupperna Det har etablerats utvecklingsgrupper inom de flesta medicinska specialiteterna som per idag ingår i nyckeltalssystemet. I år 2004 s material har både definitioner av basdata och nyckeltalen diskuterats i samtliga grupper. Utvecklingsgruppen för kvinnosjukvård har medsänt följande kommentarer om speciella faktorer som påvekar nyckeltal på kvinnokliniker: Flera faktorer finns som märkbart påverkar nyckeltalen på kvinnoklinikerna. Vad gäller vissa nyckeltal ger detta kraftigt utslag vid jämförelse med t ex andra kirurgiska specialiteter. Andra nyckeltal ger kraftiga skillnader mellan olika kvinnokliniker utan att det i sig betyder skillnader i praxis eller produktivitet. Det är viktigt att alla som tar del av siffrorna har klart för sig vilka nyckeltal som kan kräva ytterligare information för att tolkas rätt: Kvinnoklinikerna med förlossningsavdelning och/eller BB har nyfödda barn på avdelningen. Vanligtvis är dessa barn ej registrerade i de patientadministrativa systemen men väl i klinikernas DRG-system. Olika uppgifter om antal vårdtillfällen och antal vårddagar föreligger alltså beroende på vilket system uppgifterna hämtas. Barnen är resurskrävande både vad gäller utrustning och personal. En BB-avdelning har personal anställd speciellt för att ta hand om barnen men barnens sängar räknas ej som vårdplatser. Detta innebär att en BB-avdelning har till synes mer personal/vårdplats än exempelvis en vanlig kirurgavdelning. Vid ev. jämförelse av kostnader mellan enheter av olika specialitet är detta mycket viktigt att notera. Operationsenhetens tillhörighet skiljer sig mellan de olika kvinnoklinikerna vilket kan ha betydelse för vissa nyckeltal. Rätt fördelning av kostnaderna inom klinik med egen operationsenhet och mellan klinikerna vid centraloperation är mycket viktig. Öppenvårdens organisation skiljer sig mycket mellan de olika länen. Specialistmottagningar utanför sjukhusen kan finnas organiserade under klinik eller primärvård. Det är viktigt att all specialistvård tas med och att kostnaderna följer prestationerna. Vi önskar i detta sammanhang också påpeka att det finns intresse av att få fram hur många besök med gynekologisk diagnos som huvuddiagnos som utförs i primärvården (utom specialistbesök). Sida 15

16 De olika kvinnoklinikerna har mycket olika organisation. Gemensamma BB och gynavdelningar, delade avdelningar (med andra kliniker). Svårigheter kan här föreligga i att renodla prestationstal och kostnader. Dagkirurgi är i nyckeltalsprojektet klart definierat. Dock föreligger skillnader i om patienterna registreras som mottagningsbesök eller med vårddag. Detta påverkar i sin tur medelvårdtid m m. Det är också mycket olika vilket ingrepp som utförs direkt på mottagningen och vad som görs på operationsenhet. Nyckeltal som berör dagkirurgi bör i de allra flesta fall kommenteras av respektive klinik. Onkologisk vård förekommer i mycket varierande grad på de olika klinikerna Detta har stor betydelse för bl a vårdtid och medicinkostnader. Bör kommenteras vid jämförelse. Mödravårdens organisation skiljer mellan de olika länen. Varierar mellan att helt organiseras i primärvården med specialistmödravård knuten till kliniken till att vara helt införlivad med kliniken. Detta påverkar självklart vissa nyckeltal. Bör kommenteras vid jämförelse. Kvinnoklinikerna är mestadels undantagna från remisstvång, vilket gör att mottagningsverksamheten skiljer sig från andra klinikers. Bör observeras vid jämförelse med andra specialiteter. Sida 16

17 Kvinnosjukvård, länsnivå tabell se bilaga Nysam Nyckeltal Kvinnosjukvård länsnivå Antal VTF exkl barn egna lt / 1000 kvinnor >15 år Uppsala Nyckeltal Kvinnokliniker Antal VTF per 1000 kvinnor >15 år Uppsala Sida 17

18 Nyckeltal Kvinnosjukvård länsnivå Antal VDG exkl barn egna lt / 1000 kvinnor >15 år Uppsala Nyckeltal Kvinnokliniker Antal VDG (exkl barn) egna lt / 1000 inv Uppsala Sida 18

19 Nyckeltal Kvinnosjukvård länsnivå Antal läkarbesök egna lt / 1000 kvinnor >15 år Uppsala Läkarbesök exkl privata Läkarbesök privata spec Nyckeltal Kvinnosjukvård Antal läkarbesök per 1000 kvinnor >15 år Uppsala Sida 19

20 Nyckeltal Kvinnosjukvård länsnivå Antal op tillfällen (sv+öv) egna lt per 1000 inv Uppsala Slutenvård Dagkirurgi Övrig öppenvårdskirurgi Nyckeltal Kvinnokliniker Antal operationstillfällen (sv+öv) egna lt / 1000 inv Uppsala Sida 20

21 Nyckeltal Kvinnokliniker Andel op.tillfällen dagkirurgi / op.tillfällen totalt Uppsala Nyckeltal Kvinnokliniker Antal vårdkontakter annan dagsjukvård / 1000 kvinnor <15 år Uppsala Sida 21

22 Nyckeltal Kvinnosjukvård länsnivå Personalkostnad per kvinna >15 år Uppsala Nyckeltal Kvinnosjukvård Personalkostnad / inv Uppsala Sida 22

23 Nyckeltal 2004 Kvinnosjukvård länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde Personalkostnad per invånare Uppsala Nyckeltal Kvinnosjukvård länsnivå Personalkostnader BB/förlossning per förlossning Uppsala Sida 23

24 Nyckeltal Kvinnosjukvård länsnivå Antal årsarb läkare per kvinnor >15 år Uppsala Nyckeltal Kvinnosjukvård Antal årsarb läkare totalt / inv Uppsala Örebro Sida 24

25 Nyckeltal Kvinnosjukvård länsnivå Fördelning läkare Andel ST-läkare av årsarb läkare totalt Andel specialister av årsarb. läkare tot Uppsala Nyckeltal Kvinnosjukvård länsnivå Fördelning specialister på åldersgrupper Uppsala Andel specialister år av årsarb läkare totalt Andel specialister år av årsarb läkare totalt Andel specialister år av årsarb läkare totalt Sida 25

26 Nyckeltal Kvinnosjukvård länsnivå Antal årsarb övrig personal per kvinnor >15 år Uppsala Nyckeltal Kvinnokliniker Antal årsarb övrig personal / inv Uppsala Sida 26

27 Nyckeltal Kvinnosjukvård länsnivå Antal disp VPL / kvinnor >15 år Uppsala Nyckeltal Kvinnokliniker Antal disp vårdplatser / inv Uppsala Sida 27

28 Nyckeltal 2004 Kvinnosjukvård länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde Antal disp VPL / inv Uppsala Nyckeltal 2004 Kvinnosjukvård länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde Antal VTF per vårdplats Uppsala Sida 28

29 Nyckeltal Kvinnosjukvård länsnivå Antal läkarbesök per läkare - exkl privata specialister Uppsala Nyckeltal Kvinnosjukvård länsnivå Antal läkarbesök per läkare - privata specialister Uppsala Sida 29

30 4. Landstingsprofiler Nyckeltal 2004 Kvinnosjukvård länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde KK: inv länet=kvinnor>15 år -45% -3-15% 15% 3 45% AKTIVITETSDATA Antal VTF exkl barn egna lt /1000 inv Antal VDG exkl barn egna lt /1000 inv Antal läkarbesök egna lt /1000 inv Antal sköterskebesök /1000 inv -53% Antal op.tillf (sv+öv) egna lt /1000 inv RESURSDATA Personalkostnad / inv Personalkostnader BB/ förlossning / förlossning Antal årsarb. läkare / inv Antal övrig personal / inv Antal disp VPL / inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF exkl barn / disp VPL Antal läkarbesök / årsarb. läkare MEDICINSK PRAXIS Andel op.tillf öv/ op.tillf totalt Sida 30

31 Nyckeltal 2004 Kvinnosjukvård länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde KK: inv länet=kvinnor>15 år -45% -3-15% 15% 3 45% AKTIVITETSDATA Antal VTF exkl barn egna lt /1000 inv Antal VDG exkl barn egna lt /1000 inv Antal läkarbesök egna lt /1000 inv Antal sköterskebesök /1000 inv Antal op.tillf (sv+öv) egna lt /1000 inv RESURSDATA Personalkostnad / inv Personalkostnader BB/ förlossning / förlossning Antal årsarb. läkare / inv Antal övrig personal / inv Antal disp VPL / inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF exkl barn / disp VPL Antal läkarbesök / årsarb. läkare MEDICINSK PRAXIS Andel op.tillf öv/ op.tillf totalt Sida 31

32 Nyckeltal 2004 Kvinnosjukvård länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde KK: inv länet=kvinnor>15 år -45% -3-15% 15% 3 45% AKTIVITETSDATA Antal VTF exkl barn egna lt /1000 inv Antal VDG exkl barn egna lt /1000 inv Antal läkarbesök egna lt /1000 inv 67% Antal sköterskebesök /1000 inv Antal op.tillf (sv+öv) egna lt /1000 inv RESURSDATA Personalkostnad / inv Personalkostnader BB/ förlossning / förlossning Antal årsarb. läkare / inv Antal övrig personal / inv Antal disp VPL / inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF exkl barn / disp VPL Antal läkarbesök / årsarb. läkare MEDICINSK PRAXIS Andel op.tillf öv/ op.tillf totalt Sida 32

33 Nyckeltal 2004 Kvinnosjukvård länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde KK: inv länet=kvinnor>15 år -45% -3-15% 15% 3 45% AKTIVITETSDATA Antal VTF exkl barn egna lt /1000 inv Antal VDG exkl barn egna lt /1000 inv Antal läkarbesök egna lt /1000 inv Antal sköterskebesök /1000 inv Antal op.tillf (sv+öv) egna lt /1000 inv RESURSDATA Personalkostnad / inv Personalkostnader BB/ förlossning / förlossning Antal årsarb. läkare / inv Antal övrig personal / inv Antal disp VPL / inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF exkl barn / disp VPL Antal läkarbesök / årsarb. läkare MEDICINSK PRAXIS Andel op.tillf öv/ op.tillf totalt Sida 33

34 Nyckeltal 2004 Kvinnosjukvård länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde KK: inv länet=kvinnor>15 år -45% -3-15% 15% 3 45% AKTIVITETSDATA Antal VTF exkl barn egna lt /1000 inv Antal VDG exkl barn egna lt /1000 inv Antal läkarbesök egna lt /1000 inv Antal sköterskebesök /1000 inv Antal op.tillf (sv+öv) egna lt /1000 inv RESURSDATA Personalkostnad / inv Personalkostnader BB/ förlossning / förlossning Antal årsarb. läkare / inv Antal övrig personal / inv Antal disp VPL / inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF exkl barn / disp VPL Antal läkarbesök / årsarb. läkare MEDICINSK PRAXIS Andel op.tillf öv/ op.tillf totalt Sida 34

35 Nyckeltal 2004 Kvinnosjukvård länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde KK: inv länet=kvinnor>15 år -45% -3-15% 15% 3 45% AKTIVITETSDATA Antal VTF exkl barn egna lt /1000 inv Antal VDG exkl barn egna lt /1000 inv Antal läkarbesök egna lt /1000 inv Antal sköterskebesök /1000 inv 167% Antal op.tillf (sv+öv) egna lt /1000 inv RESURSDATA Personalkostnad / inv Personalkostnader BB/ förlossning / förlossning Antal årsarb. läkare / inv Antal övrig personal / inv Antal disp VPL / inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF exkl barn / disp VPL Antal läkarbesök / årsarb. läkare MEDICINSK PRAXIS Andel op.tillf öv/ op.tillf totalt Sida 35

36 Nyckeltal 2004 Kvinnosjukvård länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde KK: inv länet=kvinnor>15 år -45% -3-15% 15% 3 45% AKTIVITETSDATA Antal VTF exkl barn egna lt /1000 inv Antal VDG exkl barn egna lt /1000 inv Antal läkarbesök egna lt /1000 inv Antal sköterskebesök /1000 inv Antal op.tillf (sv+öv) egna lt /1000 inv RESURSDATA Personalkostnad / inv Personalkostnader BB/ förlossning / förlossning Antal årsarb. läkare / inv Antal övrig personal / inv Antal disp VPL / inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF exkl barn / disp VPL Antal läkarbesök / årsarb. läkare MEDICINSK PRAXIS Andel op.tillf öv/ op.tillf totalt Sida 36

37 Nyckeltal 2004 Kvinnosjukvård länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde KK: inv länet=kvinnor>15 år -45% -3-15% 15% 3 45% AKTIVITETSDATA Antal VTF exkl barn egna lt /1000 inv Antal VDG exkl barn egna lt /1000 inv Antal läkarbesök egna lt /1000 inv Antal sköterskebesök /1000 inv Antal op.tillf (sv+öv) egna lt /1000 inv RESURSDATA Personalkostnad / inv Personalkostnader BB/ förlossning / förlossning Antal årsarb. läkare / inv Antal övrig personal / inv Antal disp VPL / inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF exkl barn / disp VPL Antal läkarbesök / årsarb. läkare MEDICINSK PRAXIS Andel op.tillf öv/ op.tillf totalt Sida 37

38 Nyckeltal 2004 Kvinnosjukvård länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde KK: inv länet=kvinnor>15 år -45% -3-15% 15% 3 45% AKTIVITETSDATA Antal VTF exkl barn egna lt /1000 inv Antal VDG exkl barn egna lt /1000 inv Antal läkarbesök egna lt /1000 inv Antal sköterskebesök /1000 inv Antal op.tillf (sv+öv) egna lt /1000 inv RESURSDATA Personalkostnad / inv Personalkostnader BB/ förlossning / förlossning Antal årsarb. läkare / inv Antal övrig personal / inv Antal disp VPL / inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF exkl barn / disp VPL Antal läkarbesök / årsarb. läkare MEDICINSK PRAXIS Andel op.tillf öv/ op.tillf totalt Sida 38

39 BILAGA: TABELLBILAGA LÄNSNIVÅ TABELLBILAGA KLINIKNIVÅ

40 4.2.2 Kvinnosjukvård 2004 länsnivå KK : inv länet = kvinner >15 år Tabell sid 1 Nysam AKTIVITETSDATA 1) Uppsala 2 ) Antal VTF exkl barn egna lt / 1000 inv Antal VTF barn / 1000 inv ,1 25 8, Antal VDG exkl barn egna lt / 1000 inv Antal VDG barn egna lt / 1000 inv Antal läkarbesök egna lt /1000 inv Antal besök övrig personal totalt /1000 inv Antal sköterskebesök (barnmorska + SSK) / 1000 inv Antal op.tillf. (sv+öv) egna lt / 1000 inv Antal op.tillfällen slutenvård egna lt / 1000 inv , Antal op.tillfällen dagkirurgi egna lt / 1000 inv ,6 9,3 10 5,9 11 Antal op.tillfällen övrig öppenvårdskirurgi egna lt / 1000 inv 17 6,5 6,3 6,6 12 6,4 7 7,6 2,3 Antal dagsjukvård (exkl endoskopier) / 1000 inv , ,6 25 RESURSDATA Personalkostnad / inv Personalkostnader BB/förlossning / förlossning Pers.kostnad läkare + övr pers sv / VTF exkl barn Antal årsarb. läkare totalt / inv Antal övrig personal / inv Antal övrig personal / årsarb. läkare 6,3 6,4 4,4 4,9 5,5 6 6,1 4,7 5,4 Antal disp VPL / inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF exkl barn / disp VPL slutenvård Antal VTF exkl barn / årsarb. läkare Antal läkarbesök / årsarb. läkare Antal kuratorsbesök / årsarb kurator MEDICINSK PRAXIS Andel op.tillf öv/ op.tillf totalt 66% 61% 54% 58% 61% 48% 66% 5 41% UTBILDNINGSNIVÅ Andel specialister av årsarb. läkare tot 87% 76% 8 56% 65% 63% 74% 67% 7 Andel ST-läkare av årsarb läkare totalt 9% 18% 12% 28% 23% 26% 25% 22% 29% Andel specialister år av årsarb läkare totalt 17% 24% 36% 6,5% 18% 21% Andel specialister år av årsarb läkare totalt 28% 19% 21% 14% 16% 28% Andel specialister år av årsarb läkare totalt 27% 11% 13% 16% 6,5% 9,2% 8,9% 1) Varberg KK har ej inrapporterat data ) Endast data från Enköping inrapporterat

41 Kvinnosjukvård 2004 kliniknivå Tabell sid 2 Nysam FAKTAUPPGIFTER län s län s län s län BLS Priv spec gyn Falun Avesta Borlänge Ludvika Gyn/ Mora Visby Priv spec Gävle Karlskrona Gynmott Gynmott MHV/ Ungd Gyn mott Antal förlossningar Antal vårdtillfällen (VTF) exkl barn Antal vårddagar (VDG) exkl barn Antal läkarbesök Antal sköterskebesök (barnmorska + SSK) Antal timmar jourkompsaldo per KOSTNADSDATA Pers.kostnad läkare + övr pers sv / VTF exkl barn Pers.kostnad läkare + övr pers öv / läkarbesök Pers.kostnad BB/förlossning / förlossning Antal övriga personal / årsarb. läkare tot 6,3 6,9 2,7 2 7,4 7 4,4 5 PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF exkl barn / disp VPL slutenvård Antal VDG exkl barn / disp VPL slutenvård Antal VTF exkl barn + dagkir + dagsjukv + läkarbesök / läkare Antal VTF exkl barn + dagkir + dagsjukvård) / läkare Antal VTF exkl barn / årsarb. läkare Antal läkarbesök / årsarb. läkare Antal op.tillf. (sv+öv) / årsarb. läkare Antal kuratorsbesök / årsarb kurator Antal adm personal / årsarb läkare + övrig personal 0,07 0,12 0,24 0,07 0,08 0,12 MEDICINSK PRAXIS Andel akuta VTF i slutenvård 67% 78% 8 71% 8 Andel op.tillf. dagkir / op. tillf. totalt 66% 52% 10 76% 54% 44% UTBILDNINGSNIVÅ Andel specialister av årsarb. läkare tot 87% 69% 10 67% 98% 95% 77% 10 42% Andel ST-läkare av årsarb läkare totalt 9% 23% 2,1% 5,5% 12% 27% Andel specialister år av årsarb läkare totalt 17% 2 67% 2,1% 36% 8,6% Andel specialister år av årsarb läkare totalt 28% 19% 21% 1 Andel specialister år av årsarb läkare totalt 27% 6,3% 72% 13% 12% Andel SSK/BM av sum SSK/BM+K+bitr 57% 55% 65% 55% 88% 71% 67% 65% Andel BM av sum SSK/BM+K+bitr 43% 37% 65% 65% 57% 56% 4

42 Kvinnosjukvård 2004 kliniknivå Tabell sid 3 Nysam FAKTAUPPGIFTER Antal förlossningar Antal vårdtillfällen (VTF) exkl barn Antal vårddagar (VDG) exkl barn Antal läkarbesök Antal sköterskebesök (barnmorska + SSK) Antal timmar jourkompsaldo per KOSTNADSDATA Pers.kostnad läkare + övr pers sv / VTF exkl barn Pers.kostnad läkare + övr pers öv / läkarbesök Pers.kostnad BB/förlossning / förlossning Antal övriga personal / årsarb. läkare tot PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF exkl barn / disp VPL slutenvård Antal VDG exkl barn / disp VPL slutenvård Antal VTF exkl barn + dagkir + dagsjukv + läkarbesök / läkare Antal VTF exkl barn + dagkir + dagsjukvård) / läkare Antal VTF exkl barn / årsarb. läkare Antal läkarbesök / årsarb. läkare Antal op.tillf. (sv+öv) / årsarb. läkare Antal kuratorsbesök / årsarb kurator Antal adm personal / årsarb läkare + övrig personal MEDICINSK PRAXIS Andel akuta VTF i slutenvård Andel op.tillf. dagkir / op. tillf. totalt UTBILDNINGSNIVÅ Andel specialister av årsarb. läkare tot Andel ST-läkare av årsarb läkare totalt Andel specialister år av årsarb läkare totalt Andel specialister år av årsarb läkare totalt Andel specialister år av årsarb läkare totalt Andel SSK/BM av sum SSK/BM+K+bitr Andel BM av sum SSK/BM+K+bitr Hudiksvall Priv spec Gyn s län s län s län Halmstad Kungsbacka Priv spec Östersund Priv spec Gyn Växjö Ljungby Priv spec Gyn Gyn/obst ,8 2,5 5,5 5,9 6, ,17 0,18 0,12 0,13 0,6 82% 81% 85% 73% 72% 58% 10 61% 38% 62% 68% % 52% % 23% 26% 3,5% 21% 22% 6,5% 56% 64% 64% 56% 72% 39% 45% 62% 44% 33%

43 Kvinnosjukvård 2004 kliniknivå Tabell sid 4 Nysam FAKTAUPPGIFTER Antal förlossningar Antal vårdtillfällen (VTF) exkl barn Antal vårddagar (VDG) exkl barn Antal läkarbesök Antal sköterskebesök (barnmorska + SSK) Antal timmar jourkompsaldo per KOSTNADSDATA Pers.kostnad läkare + övr pers sv / VTF exkl barn Pers.kostnad läkare + övr pers öv / läkarbesök Pers.kostnad BB/förlossning / förlossning Antal övriga personal / årsarb. läkare tot PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF exkl barn / disp VPL slutenvård Antal VDG exkl barn / disp VPL slutenvård Antal VTF exkl barn + dagkir + dagsjukv + läkarbesök / läkare Antal VTF exkl barn + dagkir + dagsjukvård) / läkare Antal VTF exkl barn / årsarb. läkare Antal läkarbesök / årsarb. läkare Antal op.tillf. (sv+öv) / årsarb. läkare Antal kuratorsbesök / årsarb kurator Antal adm personal / årsarb läkare + övrig personal MEDICINSK PRAXIS Andel akuta VTF i slutenvård Andel op.tillf. dagkir / op. tillf. totalt UTBILDNINGSNIVÅ Andel specialister av årsarb. läkare tot Andel ST-läkare av årsarb läkare totalt Andel specialister år av årsarb läkare totalt Andel specialister år av årsarb läkare totalt Andel specialister år av årsarb läkare totalt Andel SSK/BM av sum SSK/BM+K+bitr Andel BM av sum SSK/BM+K+bitr s län Uppsala län s län Eskilstuna Katrineholm Nyköping Priv spec Eskilstuna Gyn Priv spec Strängnäs Gyn Priv spec Katrineholm Gyn Priv spec Nyköping Gyn Enköping Umeå Lycksele ,3 6,7 5,7 1,5 4, ,09 0,29 0,08 0,11 0,13 75% 1 81% 8 75% 61% 87% 63% 95% 38% 69% 67% 10 66% % 63% 68% 29% 19% 22% 31% 18% 33% 12% 7,8% 96% 19% 61% 16% 0,15% 2 59% 73% % 56% 38% 53% 55% 34% 53% 56%

44 Kvinnosjukvård 2004 kliniknivå Tabell sid 5 Nysam FAKTAUPPGIFTER Antal förlossningar Antal vårdtillfällen (VTF) exkl barn Antal vårddagar (VDG) exkl barn Antal läkarbesök Antal sköterskebesök (barnmorska + SSK) Antal timmar jourkompsaldo per Skellefteå s län Västerås- Priv spec Obst/Gyn KOSTNADSDATA Pers.kostnad läkare + övr pers sv / VTF exkl barn Pers.kostnad läkare + övr pers öv / läkarbesök Pers.kostnad BB/förlossning / förlossning Antal övriga personal / årsarb. läkare tot ,5 5,4 PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF exkl barn / disp VPL slutenvård Antal VDG exkl barn / disp VPL slutenvård Antal VTF exkl barn + dagkir + dagsjukv + läkarbesök / läkare Antal VTF exkl barn + dagkir + dagsjukvård) / läkare Antal VTF exkl barn / årsarb. läkare Antal läkarbesök / årsarb. läkare Antal op.tillf. (sv+öv) / årsarb. läkare Antal kuratorsbesök / årsarb kurator Antal adm personal / årsarb läkare + övrig personal ,07 0,08 MEDICINSK PRAXIS Andel akuta VTF i slutenvård Andel op.tillf. dagkir / op. tillf. totalt 73% 56% 41% UTBILDNINGSNIVÅ Andel specialister av årsarb. läkare tot Andel ST-läkare av årsarb läkare totalt Andel specialister år av årsarb läkare totalt Andel specialister år av årsarb läkare totalt Andel specialister år av årsarb läkare totalt Andel SSK/BM av sum SSK/BM+K+bitr Andel BM av sum SSK/BM+K+bitr 76% 66% 10 15% 29% 28% 47% 1,8% 64% 55% 52% 42%

45 (Nyckeltalssamverkan) En grupp landsting, med konsultföretaget Helseplan som operatör, arbetar med att ta fram nyckeltal för sin hälso- och sjukvård. Antal landsting har successivt ökat från starten Under året 2004 deltog i olika delar av materialet:,,,,,, Kalmar,, Sörmland, Stockholm, Uppsala, Värmland,,, Västra Götaland, Örebro och Östergötland. För närmare information kontakta: Helseplan telefon: hemsida: e-post: helseplan@helseplan.se