Hälso- och sjukvård Huvudrapport

Transkript

1 Nyckeltalssamverkan Hälso- och sjukvård Huvudrapport,,,,, Jämtland,, Sörmland, Uppsala,,, Västra Götaland, Kontaktpersoner Nysams AU: Operatör Helseplan: Peter Molin E-post: Kontaktperson Dag Gjesteby Lena Kirkegaard E-post: Tel: Sven Nilsson E-post: E-post: Ove Löfqvist E-post: Axel Bergh E-post:

2 Nyckeltal 2004 Hälso- och sjukvård 0. Inledande text sida 1 1. Hälso- och sjukvården och befolkningsperspektivet sida 2 2. Landstingens kostnader sida Vårdkonsumtion sida Primärvård sida Somatisk sjukvård sida Medicinsk service sida Psykiatri sida 50

3 Nyckeltalssamverkan 2004 För elfte året i rad har en grupp landsting, med Helseplan som operatör, tagit fram nyckeltal för sin hälso- och sjukvård. Antal deltagande landsting har successivt ökat och vilka landsting / kliniker som deltar inom de olika områdena framgår av delrapporterna. I materialet beskrivs befolkningens hälsa, befolkningens vårdkonsumtion, primärvårdens- och sjukhusens produktion samt landstingens nettokostnader och verksamhetens totalkostnader. Nyckeltal användas inom olika nivåer av landstingens organisation som ett hjälpmedel i styr- och ledningsprocessen med fokus på uppföljning och prioriteringar av resurser. Verksamhetsansvariga på olika nivåer kan genom nyckeltal få signaler om utvecklingen av egen verksamhet för att kunna göra nödvändiga förändringar. Intentionerna med nyckeltalssamverkan är att ta fram data så att varje landsting ska kunna jämföra utfallet av sin hälso- och sjukvård med andra landsting. Avsikten är att nyckeltalssystemet ska kunna utvecklas till ett generellt system för kontinuerlig uppföljning av regionens/landstingets verksamhet. En utvecklingsambition som NYSAM delar med Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen. Genom utvecklingsarbetet har man i betydande grad diskuterat och formulerat gemensamma krav (definitioner, metoder, registreringsrutiner, mm) på ett sådant system. I framtiden gäller det att försäkra sig om att alla driftsenheter som ingår i studien, använder de definitioner man har kommit överens om. NYSAM leds av en styrgrupp med representanter för samtliga deltagande landsting, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och där Helseplan också är representerade. Samarbetet med Sveriges Kommuner och Landsting bör kunna leda till stora vinster för det nationella utvecklingsarbetet. Landstingen har själva tagit fram (baserat på enhetliga definitioner), kvalitetssäkrat och levererat sifferuppgifter för år Grundprincipen är att ansvarig chef på enskilda vårdcentraler och sjukhuskliniker själv ska vara ansvarig för sina siffror. Nyckeltal 2004 redovisas i en huvudrapport och 23 delrapporter: befolkningens hälsa, ekonomi, vårdkonsumtion, primärvård, psykiatri, medicin, onkologi, hud, barn, kirurgi, ortopedi, kvinnosjukvård, ögon, ÖNH och medicinsk service (9 delrapporter). Effekter av hälso- och sjukvårdens insatser är ett viktigt utvecklingsområde för NYSAM. Tidigare har sjukvårdens verksamhet enbart beskrivits i form av konsumtionsdata, resursinsatser och produktivitetsmått. Detta nya område syftar till att komplettera nyckeltalen med indikatorer om hälsoförhållanden relaterade till hälso- och sjukvårdens mål. Indirekta mått på effekter har hämtats ur olika centrala register men ambitionen är att kunna ta fram mer direkta data. NYSAM kommer att utvecklas enligt sin verksamhetsplan. Det innebär bland annat att ytterligare landsting som är beredda att acceptera de krav som ställs på aktivt deltagande och kvalitetsambitionerna är välkomna. För Styrgruppen Peter Molin (ordf), Lena Kirkegaard, Sven Nilsson, Ove Löfqvist, Axel Bergh Dag Gjesteby (operatör Helseplan ) 1

4 1. Hälso- och sjukvården och befolkningsperspektivet Landstingens och regionernas roll som företrädare för befolkningen har under det senaste decenniet tydligt utvecklats. Befolkningsföreträdarrollen innebär bl.a. att verka för en god och jämlik hälsa i befolkningen samt hälso- och sjukvård efter behov och på lika villkor. Frågor kring behov, befolkningsperspektiv, patientperspektiv, effekter och folkhälsa har fått allt större betydelse. Befolkningsperspektivet blir allt viktigare. Hälso- och sjukvårdens resurser ska prioriteras och fördelas efter behov. Resultatet av hälso- och sjukvårdens insatser måste i sin tur värderas efter vad som åstadkoms i form av hälsovinster i befolkningen och för patientgrupper. Utvecklingstakten inom det medicinska området är snabb; nya behandlingsmetoder påverkar vårdbehoven mer och snabbare än förändringar i befolkningens sjuklighet. Det medför ökade krav och ökad efterfrågan på hälso- och sjukvård en efterfrågan som inte kan mötas med utökad verksamhet. Detta innebär tydligare krav på prioritering, ledning och styrning, vilket i sin tur kräver god informationsförsörjning. Enligt en teoretisk modell är de viktiga momenten i planeringsprocessen beskrivning av befolkningens hälsoförhållanden, fastställande av mål, analys av behov, prioritering, styrning, genomförande samt uppföljning av hälsovinster. En annan närliggande modell utgår från kunskap om hälsoförhållanden och sjukdomsbörda, bedömningar av nyttjandet av evidensbaserade metoder, kostnadseffektivitet och befintliga resurser. Dessa aspekter ställs sedan mot olika avvägningar och värderingar från den politiska arenan, vilket utmynnar i målformuleringar, prioriteringar, styrning, genomförande och uppföljning. Utvecklingen mot en tydligare roll som befolkningsföreträdare för landsting och regioner har inom Nysam bl.a. tagit sig uttryck i tillskapandet av Effektgruppen, som försöker spegla just dessa perspektiv. Effektgruppens arbete resulterar bl.a. i en återkommande rapport - Befolkningens Hälsa. Rapporten kommer i år att publiceras hösten Skälet till detta är framför allt att aktuella hälsodata inte finns tillgängliga i tid. I rapporten beskrivs hälsoförhållandena i befolkningen med hjälp av registerdata och självrapporterad hälsa. Rapporten presenterar ett antal nyckeltal, som beskriver olika aspekter av befolkningens hälsa. Dessa nyckeltal kan fungera både som hälsolägesbeskrivningar och uppföljningsindikatorer. Skillnader mellan län och kommuner bör ge anledning till mer fördjupade och detaljerade lokala analyser. Rapporten Befolkningens Hälsa är ett jämförande kunskapsunderlag om hälsoläget i befolkningen och den syftar till att ge kunskap och väcka frågor, som har betydelse för hälso- och sjukvårdens planering. I detta kapitel ger vi en sammanfattande bild av hälsoläget utifrån tillgängliga hälsodata. Hälsoutvecklingen Generellt sett har folkhälsan i Sverige förbättrats sedan en lång tid tillbaka. Socialstyrelsens Folkhälsorapport 2005 visar att medellivslängden ökar och att spädbarnsdödligheten tillhör de lägsta i världen. Den ökade andelen äldre kan medföra ett ökat behov av vård, samtidigt finns tecken på att de år som läggs till livet generellt endast medför lätt ohälsa. Stora skillnader finns dock mellan kvinnor och män och mellan olika socioekonomiska grupper. Även om hälsan i befolkningen blir allt bättre så är skillnaden mellan olika grupper lika stora som tidigare. Bland de stora diagnosgrupperna minskar hjärt- kärlsjukdom, framför allt hjärtinfarkt. Även risken att dö i slaganfall minskar något. Antalet nya cancerfall ökar. Ökningen av cancer beror till stor del på att medellivslängden ökar. Däremot syns ingen ökning när det gäller dödlighet. Dödligheten i diabetes har minskat bland kvinnor men inte bland män. Förekomsten av diabetes har ökat kraftigt, främst beroende på förändrad åldersstruktur och minskad dödlighet. Insjuknande i diabetes bland barn sker i tidigare åldrar jämfört med tidigare. Bland vuxna förväntas insjuknandet i diabetes öka framför allt beroende på att fler personer är överviktiga. 2

5 I dag uppskattas att procent lider av någon form av psykisk ohälsa. Andelen som uppger att de känner ängslan, oro eller ångest har ökat de senaste 15 åren. Allvarliga psykiska problem som kräver psykiatrisk behandling har i stort sätt legat på samma nivå sedan 1950-talet. Självmordsfrekvensen har minskat med en tredjedel sedan mitten av 1980-talet. En liten tendens till ökning finns dock bland män år. Dödligheten i skador har inte förändrats de senaste tio åren. Under talet och början av 1990-talet skedde en kraftig minskning av dödligheten i skador. Inga förändringar har skett av det dödliga våldet, som har legat på samma nivå de senaste 30 åren. Trots att alkoholkonsumtionen har ökat kraftigt så har den alkoholrelaterade dödligheten totalt sett minskat. Den ökade tillgängligheten till alkohol kan förväntas leda till ökade alkoholproblem. Studier bland högstadieelever visar att det under 2000-talet skett en minskning av dem som berusar sig ofta eller som har testat narkotika. Tobakskonsumtionen har däremot minskat under en längre tid, trots detta har det skett en ökning i tobaksrelaterad sjuklighet som KOL och lungcancer. Detta beror på att de som insjuknar i dag påverkas av tidigare rökvanor. Astma, allergier och annan över-känslighet ökar bland befolkningen. Dessa sjukdomar är de vanligaste långvariga hälsoproblemen hos barn. En annan grupp sjukdomar som också ökat är de sexuellt överförbara sjukdomarna. Det är klamydia som står för den största ökningen. Under 2004 rapporterades det högsta antalet nya fall sedan anmälningsplikten infördes Olika former av värkproblem har blivit vanligare. Sjukdomar i rörelseorganen är den vanligaste sjukskrivningsorsaken, följt av psykiska besvär. Svenska barn och ungdomar har i ett internationellt perspektiv mycket god hälsa. Rapporter finns dock om att olika psykosomatiska problem ökar som exempelvis oro, ont i magen och huvudvärk. Relationen mellan hälsoläge och hälso- och sjukvården är komplicerat. Ökade sjukvårdsinsatser beror till största del på ändrad praxis, exempelvis på att äldre och lindrigare sjuka får mer behandling än tidigare. I inledningen påpekades att den medicintekniska utvecklingen tillsammans med ökad efterfrågan har större påverkan på sjukvården än hälsoutvecklingen. Detta medför att en kraftig minskning av exempelvis hjärt- kärlsjukdomar inte automatiskt medför en minskning av hälso- och sjukvårdsinsatser för detta område. Nysam-länens demografi Det är viktigt att ha en viss bakgrundskunskap om länen när de resultat som redovisas i denna rapport ska tolkas. Intressant är bland annat skillnaderna i antal kommuner och i folkmängd, som varierar stort mellan länen. Åldersstrukturen är också en viktig variabel och i denna rapport redovisas andelen äldre och ålderspyramider. Antal kommuner Antalet kommuner i länen varierar stort, alltifrån som endast består av en kommun till Västra Götaland med 49 kommuner.,,, Jämtland,, Sörmland samt Uppsala har alla mindre än tio kommuner. Hela området som omfattas i Nysam bestod år 2004 av 156 kommuner, vilket motsvarar drygt hälften av samtliga kommuner i Sverige. 3

6 Folkmängd Antal Kommuner Län Antal kvinnor Antal män Totalt Jämtland Sörmland Uppsala Västra Götaland Totalt Nysam Källa: SCB Folkmängd Folkmängden i Nysam-länen är varierande. s är minst med en befolkning på knappt människor. Västra Götaland är den största regionen med ett invånarantal på drygt 1,5 miljoner människor. Förutom, Jämtland och har de övriga länen ungefär till invånare. Dessa variationer är viktiga att ha i åtanke vid tolkningar av statistik. Ett problem som kan infinna sig i de fall regionen är stor och omfattar många invånare är att eventuella skillnader inom länet utjämnas. Västra Götaland är ett sådant exempel, där det finns både en storstadskommun och många små kommuner. Även siffrorna rörande s län bör tolkas med försiktighet då befolkningen är liten vilket medför större osäkerhet. Samtliga län förutom, Jämtland och har ett större antal kvinnor än män. 4

7 Ålderspyramider Procentuell fördelning per ålder inom respektive län, år Källa:SCB 5

8 Ålderspyramider På föregående sida redovisas befolkningens åldersstruktur med hjälp av ålderspyramider. Dessa pyramider redovisar andelen invånare i procent av respektive ålder och inte antal, då de olika Nysamlänen har stor variation i antal invånare. Formen på pyramiderna beror på utvecklingen av fruktsamhet, dödlighet och flyttningar. För 100 år sedan var de pyramidformade, men numera har formen blivit alltmer rektangulär. Gemensamt för alla län är de stora årgångarna från 40-, 60- och 90-talen. Olika län uppvisar olika mönster, exempelvis har Uppsala en stor andel av befolkningen i förvärvsarbetande åldrar, medan Jämtland har en stor andel äldre i befolkningen. Lägg också märke till avsaknaden av midja på figurerna från Uppsala och för åldrarna år, vilket förmodligen hänger samman med att de är studieorter. Andel äldre Andelen äldre i befolkningen ökade under 1900-talet och ökningen fortsätter. Vårdkonsumtionen är större bland de äldre och då gruppen blir större kommer troligtvis vårdbehovet successivt att öka. Andelen 75 år och äldre i riket år 2004 var för kvinnor 10,7 procent och för män 6,9. I diagrammet nedan, liksom i övriga diagram i detta kapitel, redovisas faktiska avvikelser från riket och inte procentuella avvikelser. Kvinnor Män Jämtland Sörmland Uppsala Västra Götaland -2-1,5-1 -0,5 0 0,5 1 1,5 2 procentenheter Jämtland Sörmland Uppsala Västra Götaland -2-1,5-1 -0,5 0 0,5 1 1,5 2 procentenheter Andel 75 år och äldre, Avvikelse i procentenheter från riket för respektive kön. Källa: SCB Av Nysam-länen är det Jämtlands län som har störst andel äldre i befolkningen, medan Uppsala län har en betydligt lägre andel. Sjuklighet, dödlighet och sociala förhållanden Sjuklighet och dödlighet är vanliga och viktiga mått för att beskriva hälsoläget i befolkningen. I denna rapport redovisas sjuklighetsmåtten cancerincidens totalt samt bröst- respektive prostatacancer. När det gäller dödlighet redovisas medellivslängd och självmord. Andra områden som finns med i detta kapitel är långvarig sjukdom, andel med nybeviljad sjukersättning/ aktivitetsersättning och utbildningsnivå. 5-årsmedelvärde innebär att medelvärdet för fem års uppgifter beräknas för att få ett mer tillförlitligt resultat. Exempelvis bygger 5-årsmedelvärdet för år 2002 på uppgifter från åren

9 Självrapporterade hälsoproblem Sedan 1975 genomför SCB årligen Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) där personer (16-84 år) intervjuas om bland annat sin hälsa och sina levnadsvanor. Här redovisas sex vanliga hälsoproblem. Data från ULF skiljer sig från övrig data i rapporten, då siffrorna baseras på ett slumpmässigt urval och övriga data är hämtade från register. På följande sida redovisas de sex vanligaste självrapporterade hälsoproblemen: sjukdomar i rörelseorganen, nedsatt rörelseförmåga, cirkulationsorganens sjukdomar, nedsatt hörsel, högt blodtryck och sjukdomar i nervsystem och sinnesorgan. Diagrammen är konstruerade så att det för riket vanligaste hälsoproblemet hamnar överst, därefter kommer övriga hälsoproblem i fallande ordning. Nivån i respektive Nysam-län relateras till frekvensen för riket och anges i procent. s län uppvisar högst andel med sjukdomar i rörelseorganen, medan län uppvisar den lägsta andelen. Sörmlands län har högst andel med nedsatt rörelseförmåga, medan s län har lägst andel. När det gäller cirkulationsorganens sjukdomar uppvisar s län den högsta andelen och s län tillsammans med Sörmlands län de lägsta andelarna. är det län med högst andel med nedsatt hörsel, och är de län med lägst andelar. Av Nysam-länen är det i Uppsala län som högst andel med högt blodtryck återfinns, lägst andel har s län. och Jämtlands län har de högsta andelarna med sjukdomar i nervsystem och sinnesorgan, medan s län har den lägsta andelen. 7

10 Självrapporterade hälsoproblem 3-årsmedelvärde för år Andel i procent av befolkningen med respektive hälsoproblem. Källa: Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF), SCB Hälsoproblemen är rangordnade efter de i riket mest förekommande och redovisas i fallande ordning. Koderna i diagrammen förklaras i nedre högra hörnet. Nysam A B C D E F A B C D E F A B C D E F Jämtland A B C D E F A B C D E F A B C D E F Sörmland Uppsala A B C D E F A B C D E F A B C D E F Kod Hälsoproblem A B C D E F Västra Götaland A B C D A B C D E F A B C D A B C D E F Sjukdomar i rörelseorganen Nedsatt rörelseförmåga Cirkulationsorganens sjukdomar Nedsatt hörsel Högt blodtryck Sjukdomar i nervsystem och sinnesorgan E E F F Riket Länet 8

11 Cancer Efter hjärt- och kärlsjukdomar är cancer den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Cancer drabbar framförallt äldre personer (cirka två tredjedelar av alla cancerfall diagnostiseras hos personer som är 65 år eller äldre) och med en åldrande befolkning kan antalet cancerfall förväntas öka. Ökningen beräknas till cirka en procent per år. Däremot väntas dödligheten i cancersjukdomar minska. Under den senaste 20-årsperioden har dödligheten minskat med cirka 1,5 procent per år. Kvinnor Män Jämtland Sörmland Uppsala Västra Götaland Incidens per Jämtland Sörmland Uppsala Västra Götaland Incidensper Cancerincidens per , Avvikelser från rikets incidens, åldersstandardiserade tal. Källa: Cancer Incidence in Sweden 2003, Socialstyrelsen De flesta Nysam-länen uppvisar en lägre incidens än riket. Västra Götaland uppvisar högst incidens av Nysam-länen, både för kvinnor och män. Lägst incidens bland kvinnorna finns i och för männen finns den lägsta nivån i. Bröstcancer och prostatacancer De vanligaste cancerformerna är bröstcancer, vilken utgör 29 procent av alla cancerfall bland kvinnor och prostatacancer, vilken utgör 32 procent av alla cancerfall bland män. Båda dessa cancerformer visar på en ökande trend. 5-årsmedelvärdet för bröstcancerincidens per kvinnor i riket år 2000 ( ) var 13,6 och 5-årsmedelvärdet för prostatacancerincidens per män i riket under samma period var 16,7. Den prostatacancerincidens som redovisas nedan omfattar inte de personer som fått diagnosen i samband med obduktion. Detta på grund av att i de län där obduktion är vanligare, återfinns en högre incidens än i övriga län, då mer än hälften av alla män över 80 år har någon grad av denna cancerform. 9

12 Kvinnor Män Jämtland Sörmland Uppsala Västra Götaland Jämtland Sörmland Uppsala Västra Götaland Incidens per Incidens per Cancerincidens, 5-årsmedelvärde för åren Avvikelser från rikets incidens för bröstcancer (kvinnor) respektive prostatacancer, justerad för obduktionsfrekvens (män). Källa: Folkhälsan i Siffror, EpC Bland Nysam-länen uppvisar s län högst incidens av bröstcancer och avviker från riket med 2,7 per kvinnor. län har lägst incidens av bröstcancer och avviker från riket med 1,6 per kvinnor. Jämtlands och s län har den högsta incidensen av prostatacancer och avviker från riket med 2,9 per män. s län har den lägsta incidensen och avviker från riket med 3,9 per män. Medellivslängd Medellivslängden 1 i Sverige ökar. 5-årsmedelvärdet för kvinnorna i riket år 2001 ( ) var 82,1 år och för männen 77,5 år. Detta är en ökning med 1,7 år för kvinnorna och 2,5 år för männen i jämförelse med 5-årsmedelvärdet tio år tidigare. Ju mörkare färgen är på kartan, desto högre medellivslängd har befolkningen i länet. Ofta är variationen mellan kommuner större än mellan län. 1 Förväntad medellivslängd vid 0 års ålder. 10

13 Kvinnor Män Jämtland Jämtland Västra Götaland Uppsala Sörmland Uppsala Sörmland Västra Götaland Medellivslängd vid 0-års ålder, 5-årsmedelvärde för Avvikelser i antal år från riket för respektive kön. Källa: SCB De största avvikelserna från riket har s län. Medellivslängden för både kvinnor och män i är cirka ett år längre än i riket. Kvinnorna i s län och männen i s län har en förväntad medellivslängd som är nio månader kortare än medellivslängden för rikets kvinnor respektive män. Självmord Under de senaste 20 åren har självmorden stadigt minskat. År 1980 var antalet självmord per invånare i 5 år och äldre 33,4, motsvarande siffra år 2002 var 20,3. Av de totalt cirka självmorden under 2002 var det nära som begicks av män och ungefär 400 av kvinnor. 5-årsmedelvärdet för riket var 20,6 självmord per invånare 15 år och äldre. Jämtland Sörmland Uppsala Västra Götaland Antal Antal självmord (säkra och osäkra) 15 år och äldre, kvinnor och män. 5-årsmedelvärde Avvikelser i antal per invånare 15 år och äldre från riket. Källa: NASP (Nationellt och Stockholms läns landstings centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa) 11

14 är det län som har högst antal självmord per invånare 15 år och äldre, avvikelsen från riket är 5,5. Detta tal skall tolkas med försiktighet då det för s del rör sig om få faktiska fall. Lägst antal självmord per invånare 15 år och äldre har som avviker med 5,1 från riket. Långtidssjukskrivna Den kraftigt ökade sjukskrivningen som varit fallet under flera år motsvaras inte av en lika hög ökning i självrapporterad ohälsa. Sjukskrivning är därför problematisk som indikator på ohälsa, flera faktorer spelar in varav sjuklighet är en. I denna rapport redovisas endast antalet långtidssjukskrivna 2, vilka för riket år 2004 för kvinnor var 46,9 per 1000 sjukpenningförsäkrade och för män 25,1. Kvinnor Män Jämtland Sörmland Uppsala Västra Götaland Antal Jämtland Sörmland Uppsala Västra Götaland Antal Antal långtidssjukskrivna år Avvikelse från riket i antal per 1000 sjukpenning-försäkrade för respektive kön. Källa: RFV Bland Nysam-länen avviker Jämtlands län mest från riksvärdet, där är det, bland både kvinnor och män, en betydligt högre andel långtidssjukskrivna per 1000 sjukpenningförsäkrade. Den lägsta andelen långtidssjukskrivna per 1000 sjukpenningförsäkrade återfinns på, både för kvinnor och män. Sjukersättning/aktivitetsersättning Antalet personer med nybeviljad sjukersättning/aktivitetsersättning i riket år 2004 var bland kvinnor 12,2 per 1000 sjukpenningförsäkrade och för män 8,4. 2 Långtidssjukskrivna är de som varit sjukskrivna 90 dagar eller mer. 12

15 Kvinnor Män Jämtland Sörmland Uppsala Västra Götaland Jämtland Sörmland Uppsala Västra Götaland Antal Antal Antal nytillkomna med sjukersättning/aktivitetsersättning år Avvikelse från riket i antal per 1000 sjukpenningförsäkrade för respektive kön. Källa: RFV s län har högst andel med nybeviljad sjukersättning/aktivitetsersättning bland Nysam-länen medan det angränsande s län har lägst andel. Detta mönster gäller för både kvinnor och män. Dessa siffror skall tolkas med stor försiktighet. En stor del av avvikelserna består i skillnader i handläggning av ärenden i de olika länen. Om exempelvis en försäkringskassa under en tid satsar särskilt på att ta hand om ärenden som blivit liggande visar sig detta tämligen tydligt i statistiken. En ökning av antalet personer med nybeviljad sjukersättning/aktivitetsersättning kan exempelvis bero på att utredningar av långa sjukfall har prioriterats och många personer ur denna grupp bedömts uppfylla kraven för sjukersättning/aktivitetsersättning. Utbildningsnivå Utbildningsnivå kan användas som en indikator på socioekonomiska förhållanden, vilka har betydelse för hälsan. I befolkningen minskar andelen personer med endast förgymnasial utbildning. År 2003 hade en fjärdedel av befolkningen, år, endast förgymnasial utbildning. Kvinnor Män Jämtland Sörmland Uppsala Västra Götaland Jämtland Sörmland Uppsala Västra Götaland procentenheter procentenheter Andel med endast förgymnasial utbildning år Avvikelse i procentenheter från riket för respektive kön. Källa: SCB De flesta av Nysam-länen har, gentemot riket, en högre andel lågutbildade. Uppsala och s län avviker däremot åt motsatt håll och uppvisar en lägre andel av befolkningen med enbart förgymnasial utbildning. 13

16 Index För att på länsnivå sammanfatta detta kapitel har ett index tagits fram. Detta ger en summarisk bild av hälsoläget i Nysam-landstingen. Följande variabler ingår i indexdiagrammen: Cirkulationsorganens sjukdomar, 3-årsmedelvärde för 2001 Sjukdomar i rörelseorganen, 3-årsmedelvärde för 2001 Cancerincidens, kvinnor och män, år 2003 Långtidssjukskrivna, kvinnor och män, år 2003 Andel med endast förgymnasial utbildning, kvinnor och män, år 2003 Andel 75 år och äldre, kvinnor och män, år 2003 Observera att indexdiagrammen visar procentuella avvikelser från riket, därmed skiljer de sig från i rapporten tidigare förekommande diagram. Cirkulationsorganens sjukdomar Sjukdomar i rörelseorganen Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m % 14

17 Cirkulationsorganens sjukdomar Sjukdomar i rörelseorganen Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m % Cirkulationsorganens sjukdomar Sjukdomar i rörelseorganen Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m % 15

18 Cirkulationsorganens sjukdomar Sjukdomar i rörelseorganen Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m % Cirkulationsorganens sjukdomar Sjukdomar i rörelseorganen Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m % 16

19 Jämtland Cirkulationsorganens sjukdomar Sjukdomar i rörelseorganen Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m % Cirkulationsorganens sjukdomar Sjukdomar i rörelseorganen Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m % 17

20 Sörmland Cirkulationsorganens sjukdomar Sjukdomar i rörelseorganen Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m % Uppsala Cirkulationsorganens sjukdomar Sjukdomar i rörelseorganen Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m % 18

21 Cirkulationsorganens sjukdomar Sjukdomar i rörelseorganen Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m 0, % Cirkulationsorganens sjukdomar Sjukdomar i rörelseorganen Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv -0,1 Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m % 19

22 Västra Götaland Cirkulationsorganens sjukdomar Sjukdomar i rörelseorganen 0 Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m % Cirkulationsorganens sjukdomar Sjukdomar i rörelseorganen Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m % 20

23 2. Landstingens kostnader I detta avsnitt redovisas landstingens nettokostnader. Nettokostnaderna definieras i detta sammanhang som verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar, och ska spegla landstingets kostnader för att ge vård till den egna befolkningen. I tabellerna är intäkterna för såld vård frånräknad. Kostnaderna för köpt vård ingår i kostnaderna. På alla nivåer framgår landstingets kostnader för den egna befolkningens vård oavsett var eller vem som producerat densamma. Sålunda inkluderas även kostnader för privat vård i redovisningarna. Generella statsbidrag räknas ej in i verksamhetens intäkter. Kostnader är nedbrutna olika mycket för olika landsting. Detta beroende på att olika landsting har haft olika möjligheter att ta fram fördelade kostnader. I tabellerna redovisas nettokostnader från nivå huvudområde ner till specialitet / specialitetsområdesnivå. För mer detaljerad information kring ekonomi v. g. se delrapport Ekonomi. 2.1 Kostnader per huvudområde I detta avsnitt redovisas de totala nettokostnaderna i kronor per invånare med uppdelning på huvudområden. I tabell 1 redovisas huvudmännens nettokostnader per huvudområde och invånare. Det som ingår i Övrig verksamhet framgår av delrapporten. Under året har ett antal av landstingen gjort olika stora strukturförändringar. I tabellen redovisas därför också kostnaderna exklusive kostnaderna för avveckling / omstrukturering som kan definieras som engångsposter under innevarande år för att anpassa den framtida organisationen. Tabell 1: Nettokostnad per invånare år Totalt och exklusive avveckling/omstrukturering, per huvudområde. Kostnaderna rensade för avveckling/omstrukturering till höger. Total nettokostnad Varav Exkl avveckling / omstrukturering Hälso- och sjukvård inkl tandvård o pol Exkl avveckling / omstrukturering Övrig verksamhet Jämtland Södermanland Västra Götaland

24 I tabell 2 redovisas ökningen av de totala nettokostnaderna mellan åren Kostnaderna per invånare redovisas exklusive kostnader för avveckling/omstrukturering. Tabell 2: Utvecklingen av totala nettokostnad per invånare åren Basår är år Nettokostnad / inv Ökning % Ökning i % per år % 8,2% 0,6% % 5,1% 7,6% 5,4% 2,8% ,3% 0,8% % 5,8% 5,9% 4,5% 3,6% % 5,8% 6,5% 6,0% -0,2% Jämtland ,0% % 8,0% 6,9% 6,1% 4,2% Södermanland % 8,6% 6,8% 7,8% 5,1% ,1% % 8,7% 11,1% 8,1% -6,7% Västra Götaland % 7,9% 6,2% 3,7% 2,8% % 4,4% 5,7% 4,0% 0,3% 2.2 Kostnader, hälso- och sjukvård per delområde De totala nettokostnaderna för hälso- och sjukvård fördelas i tabell 3 på hälso- och sjukvård exkl tandvård och politikerkostnader för hälso- och sjukvård. Redovisningen omfattar kostnaderna för landstingsinvånarnas vård oberoende var eller vem som producerat vården. Kostnaderna är reducerade med intäkterna för såld vård. I posten politikerkostnad ingår medlemsavgiften till Sveriges Kommuner och Landsting, partistöd samt kostnader för revision. 22

25 Tabell 3: Kostnader för hälso- och sjukvård per invånare och delområde. År Totala kostnader hälso- och sjukvård inkl tandvård och politikerkostnad Varav Hälso- och sjukvård exkl tandvård och politikerkostnad Tandvård Politikerkostnad hälso- och sjukvård Jämtland Södermanland Västra Götaland Nysam - Nyckeltal Totala kostnader hälso- och sjukvård (exkl tandvård och politiker) Jämtland Sörmland Västra Götaland Kronor per inv

26 Landstingens kostnader 2004 i kronor per invånare Tandvård Politikerkostnad hälso- och sjukvård Södermanland Västra Götaland Jämtland I tabell 4 framgår hur beloppet för hälso- och sjukvård exklusive tandvård och politikerkostnad är fördelat på delområden. Tabell 4: Kostnader för hälso- och sjukvård exkl tandvård och politikerkostnad uppdelat på somatisk vård, primärvård, psykiatrisk vård samt övrigt i kronor per invånare, år Andel i procent av totala kostnader HoS för varje delområde anges till höger. Totala kostnader HoS exkl tandvård och politikerkostnad Varav Somatisk vård Primärvård Övrigt, HoS % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % Jämtland % % % % % % % 949 7% Södermanland % % % % % % % % % % % % % % % % 24

27 Nyckeltal Kostnader Hälso- och sjukvårdskostnader per delområde (exkl tandvård och politiker kostn) kronor per invånare Södermanland Jämtland Somatisk vård Primärvård Övrigt, HoS I tabell 5 redovisas utvecklingen av kostnaderna för somatisk vård, primärvård samt psykiatrisk vård åren Redovisningen är både totalt samt per område. Tabell 5: Utvecklingen av kostnaderna för somatisk vård, primärvård samt psykiatrisk vård åren Basår är år Ökning i procent för somatisk vård, primärvård och psykiatri sammantaget Varav Somatisk vård Primärvård 22% 21% 22% 18% 22% 28% 5% 24% 19% 14% 37% 18% 19% 17% 27% 11% Södermanland 33% 32% 30% 29% 24% 21% 24% 33% Västra Götaland 23% 15% 10% 27% 25% 25

28 Nyckeltal - Ökningen i landstingens hälso- och sjukvårdskostnader åren % Hälso- och sjukvård (inkl övrigt HoS, exkl tandvård) Somatik Primärvård Psykiatri 37% 35% 33% 32% 33% 30% 28% 27% 30% 29% 27% 25% 22% 22% 22% 21% 24% 23% 24% 24% 21% 25% 20% 18% 19% 19% 18% 17% 15% 14% 15% 10% 11% 10% 5% 5% 0% Sörmland Västra Götaland Nyckeltal Kostnader Andel kostnader per huvudområde Primärvård 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Jämtland Medicinsk + kirurgisk vård Södermanland Medicinsk + kirurgisk vård 26

29 2.3 Vem har producerat vården? I tabell 6 redovisas vilken typ av producent det är som har producerat den somatiska vården, exkl primärvård, som landstingsinvånarna konsumerat. Redovisningen är i kronor per invånare. Fördelningen är egenproducerad vård, dvs vården har givits vid landstingets egna vårdinrättningar, köpt vård hos andra vårdproducenter inom länet samt köpt vård utanför länet. Tabell 6: Kostnader beroende på vem som har producerat den somatiska vården. Kostnader per invånare år Egenproducerad vård Köpt vård inom länet Köpt vård utom länet Andel köpt vård % % % % % Jämtland % % Södermanland % % % % Nyckeltal Kostnader Somatik - Kostnader i kronor per invånare fördelad på egenproducerad, köpt vård inom länet och köpt vård utomläns Jämtland Södermanland Egenproducerad Köpt inom länet Köpt utomläns 27

30 I tabell 7 redovisas vilken typ av producent det är som har producerat primärvården som landstingsinvånarna konsumerat. Redovisningen är i kronor per invånare. Fördelningen är egenproducerad vård, dvs vården har givits vid landstingets egna vårdinrättningar, köpt vård hos andra vårdproducenter inom länet samt köpt vård utanför länet. Tabell 7: Kostnader beroende på vem som har producerat primärvården. Kostnader per invånare år Egenproducerad vård Köpt vård inom länet Köpt vård utom länet Andel köpt vård % % % % % Jämtland % % Södermanland % % % % Nyckeltal Kostnader Primärvård - Kostnader i kronor per invånare fördelad på egenproducerad, köpt vård inom länet och köpt vård utomläns Södermanland Jämtland Egenproducerad Köpt inom länet Köpt utomläns 28

31 I tabell 8 redovisas vilken typ av producent det är som har producerat den psykiatriska vården, exkl primärvård, som landstingsinvånarna konsumerat. Redovisningen är i kronor per invånare. Fördelningen är egenproducerad vård, dvs vården har givits vid landstingets egna vårdinrättningar, köpt vård hos andra vårdproducenter inom länet samt köpt vård utanför länet. Tabell 8: Kostnader beroende på vem som har producerat den psykiatriska vården. Kostnader per invånare år Egenproducerad vård Köpt vård inom länet Köpt vård utom länet Andel köpt vård % % % % % Jämtland % % Södermanland % % % % Nyckeltal Kostnader Psykiatri - Kostnader i kronor per invånare fördelad på egenproducerad, köpt vård inom länet och köpt vård utomläns Jämtland Södermanland Egenproducerad Köpt inom länet Köpt utomläns 29

32 2.4 Kostnader per specialitet och specialitetsområde I detta avsnitt redovisas kostnaderna nedbrutet på specialiteter och specialitetsområden. Anledningen till att kostnaderna för somatisk vård oftast redovisas på specialitetsområden är att den organisatoriska uppbyggnaden och kostnadsredovisningen skiljer mellan landsting. Redovisningen per specialitetsområde är därför en metod att i förekommande fall kunna redovisa en mer fördelad redovisning med bibehållande av jämförbarheten mellan landstingen. I tabell 9 redovisas nettokostnaderna i kronor per invånare för den somatiska vården fördelad på specialiteter och specialitetsområden. Observera att kostnaderna för samtliga specialiteter redovisas per invånare totalt, således ej för de aktuella åldersgrupperna vad beträffar kvinnosjukvård, barnmedicin och de övriga aktuella specialiteterna (se tabell 11). Detta för att erhålla en totalbild av hur landstingens resurser fördelas. Tabell 9: Kostnader per specialitet respektive specialitetsområde, somatisk vård. Kronor per invånare år Södermanland Medicin mm (1) Barnmedicin Habilitering S:a med vård Andel med vård (%) 51% 56% 53% 57% 50% 57% 55% 56% 57% Kirurgi mm (2) Ortopedi Kvinnosjukvård Ögon ÖNH (3) S:a kirurgisk vård Andel kir vård (%) 49% 44% 47% 43% 50% 43% 45% 44% 43% Somatisk vård totalt I medicin mm (1) inkluderas specialiteterna; internmedicin, lungmedicin, hud, njurmedicin, neurologi, allmän onkologi, kardiologi, thorax, infektion, reumatologi, rehabilitering, yrkesmedicin samt geriatrik. I kirurgi mm (2) inkluderas specialiteterna; kirurgi, urologi, plastikkirurgi, neurokirurgi samt handkirurgi. I ÖNH (3) inkluderas logopedi och audiologi. 30

33 Nyckeltal Kostnader medicinsk vård Kostnader i kronor per medicinsk huvudspecialitet och invånare Södermanland Medicin mm Barnmedicin Habilitering Nyckeltal Kostnader kirurgisk vård Kostnader i kronor per kirurgisk huvudspecialitet och invånare Södermanland Kirurgi mm Ortopedi Kvinnosjukvård Ögon ÖNH I tabell 10 redovisas nettokostnaderna per invånare för psykiatrisk vård fördelat på vuxenpsykiatri och barnpsykiatri. Ett av landstingen särredovisar dessutom psykogeriatrisk vård. Observera att kostnaderna för specialiteterna redovisas per invånare totalt, således ej för de aktuella åldersgrupperna. Detta för att erhålla en totalbild av hur landstingens resurser fördelas. 31

34 Tabell 10: Kostnader per specialitet respektive specialitetsområde, psykiatrisk vård. Kronor per invånare år Nysam Södermanlanland Västman- Vuxenpsykiatri Barnpsykiatri Psykogeriatrik Psykiatri totalt Nyckeltal Kostnader psykiatrisk vård Kostnader i kronor per psykiatriska huvudspecialitet och invånare Södermanland Inkl BUP Vuxenpsykiatri BUP Psykogeriatrik I tabell 11 redovisas nettokostnaderna för ett antal specialiteter relaterat till antalet invånare i aktuell målgrupp. Målgruppen för respektive specialitet är enligt följande: Barnmedicin- antalet invånare 0-18 år. Barnpsykiatri - antal invånare 0-17 år. Vuxenpsykiatri - antal invånare 18 år och äldre. Gynekologi- antal kvinnor över 15 år. Tabell 11: Kostnader per invånare år 2004 i respektive målgrupp, vissa specialiteter. Södermanlanland Västman- Barnmedicin Barnpsykiatri Vuxenpsykiatri Gynekologi Landstingsprofiler Hälso- och sjukvårdskostnader

35 Total nettokostnad hälso- och sjukvård 2004 (ex tandvård o politiker kostnad) Avvik i kronor per invånare från Nysam medianvärde Södermanland Nettokostnader hälso- och sjukvård 2004 Avvik i kronor per invånare från Nysam medianvärde per specialitet (+kr 620) Primärvård Medicin mm Barnmedicin 0 Habilitering Kirurgi mm Ortopedi Kvinnosjukvård Ögon ÖNH Vuxenpsykiatri Inkl psykoger Barnpsykiatri Övrig hälso- och sjukvård 33

36 Nettokostnader hälso- och sjukvård 2004 Avvik i kronor per invånare från Nysam medianvärde per specialitet (+kr 716) Primärvård Medicin mm Barnmedicin Habilitering Kirurgi mm Ortopedi Kvinnosjukvård Ögon ÖNH Vuxenpsykiatri 2 0 Barnpsykiatri Övrig hälso- och sjukvård 311 Nettokostnader hälso- och sjukvård 2004 Avvik i kronor per invånare från Nysam medianvärde per specialitet (+kr 1677) Primärvård Medicin mm Barnmedicin 377 Habilitering Kirurgi mm Ortopedi 550 Kvinnosjukvård Ögon 2 ÖNH Vuxenpsykiatri Barnpsykiatri US Övrig hälso- och sjukvård 34

37 Nettokostnader hälso- och sjukvård 2004 Avvik i kronor per invånare från Nysam medianvärde per specialitet (kr 625) Primärvård Medicin mm 1343 Barnmedicin Habilitering Kirurgi mm Ortopedi Kvinnosjukvård Ögon ÖNH 0 Vuxenpsykiatri Barnpsykiatri Övrig hälso- och sjukvård Nettokostnader hälso- och sjukvård 2004 Avvik i kronor per invånare från Nysam medianvärde per specialitet (-kr 1520) Primärvård 0 Medicin mm Barnmedicin -773 Habilitering Kirurgi mm Ortopedi Kvinnosjukvård Ögon ÖNH Vuxenpsykiatri Barnpsykiatri -464 Övrig hälso- och sjukvård 35

38 Nettokostnader hälso- och sjukvård 2004 Avvik i kronor per invånare från Nysam medianvärde per specialitet Krononberg (-677) Primärvård Medicin mm -375 Barnmedicin Habilitering Kirurgi mm Ortopedi Kvinnosjukvård Ögon ÖNH Vuxenpsykiatri Barnpsykiatri -385 US US Övrig hälso- och sjukvård Nettokostnader hälso- och sjukvård 2004 Avvik i kronor per invånare från Nysam medianvärde per specialitet Södermanland (-kr 459) Primärvård Medicin mm Barnmedicin Habilitering Kirurgi mm Ortopedi Kvinnosjukvård Ögon ÖNH Vuxenpsykiatri Barnpsykiatri Övrig hälso- och sjukvård 0 36

39 Nettokostnader hälso- och sjukvård 2004 Avvik i kronor per invånare från Nysam medianvärde per specialitet (0) Primärvård Medicin mm Barnmedicin Habilitering Kirurgi mm 0 Ortopedi Kvinnosjukvård Ögon ÖNH -1 Vuxenpsykiatri Barnpsykiatri Övrig hälso- och sjukvård Nettokostnader hälso- och sjukvård 2004 Avvik i kronor per invånare från Nysam medianvärde per specialitet (-kr 421) Primärvård Medicin mm 0 Barnmedicin Habilitering Kirurgi mm Ortopedi 0 Kvinnosjukvård Ögon 0 ÖNH Vuxenpsykiatri Barnpsykiatri Övrig hälso- och sjukvård 37

40 3. Vårdkonsumtion Konsumtionstalen används för att belysa befolkningens totala konsumtion av vård inom det egna landstinget, i andra landsting, privat vård samt riks- och regionvård. Utvecklingen de senaste åren är att vårdkonsumtion har blivit allt mer intressant att följa och utveckla. Utvecklingsgruppen Vårdkonsumtion inom NYSAM har de senaste åren diskuterat behov och områden för att utveckla beskrivningen av befolkningens konsumtion av hälso- och sjukvård. Syftet med detta är att visa på mervärdet av att använda individdata för beskrivning av vårdkonsumtion och övergripande vårdprocess. Utvecklingsgruppen har under året genomfört ett projekt avseende vårdkonsumtion ur ett individ- och befolkningsperspektiv (Rapport 2, Modell för beskrivning av vårdkonsumtion). På kommunnivå har samlats in: vårdtiden i dagar, vårdtillfällen, dagsjukvård, läkarbesök, sjuksköterskebesök för medicinsk och kirurgisk vård samt primärvård, besök övriga vårdkategorier än läkarbesök för psykiatrisk vård, köpt vård enligt speciella avtal, riks- och regionsjukvård samt privatläkarbesök. Uppgifterna är relaterade till lägsta möjliga organisatoriska nivå, det vill säga till klinik/specialitet. Konsumtionstalen har inhämtats från respektive landsting. Uppgifterna om slutenvård har i samtliga landsting hämtats från likartade slutenvårdssystem. Vad gäller uppgifter om öppenvård är insamlingsrutinerna fortfarande olika i landstingen. Precis som tidigare år har en del landsting datasystem för datafångst på helårsbasis, andra gör stickprovsundersökningar som får utgöra bas för beräkning på helårsbasis. De tal som levererats från respektive landsting har av Helseplan använts utan justeringar. Utvecklingsgruppen för vårdkonsumtion har granskat uppgifterna för att göra en rimlighetsbedömning beträffande datakvalité och täckningsgrad. Uppgifterna har av Helseplan sammanställts per kommun och för länet totalt. I databasen finns uppgifter separat för vård producerat vid landstingets olika kliniker, vård köpt enligt speciella avtal, vård köpt enligt riks- och regionsjukvårdsavtal samt vård hos privata läkare (som finansieras av landstinget, antingen via vårdavtal eller via ersättning enligt den nationella taxan). I huvudrapporten redovisas uppgifter på länsnivå. I delrapport Vårdkonsumtion redovisas även uppgifter på kommunnivå. Samtliga resultat vid redovisning av konsumtionsdata är vårdkonsumtion mätt i antal per 1000 invånare. Konsumtionstalen är ej åldersstandardiserade. Pga byte av administrativt system klarar landstinget Sörmland inte att i tid ta fram kvalitetssäkrade data för primärvården gällande För mer detaljerad information kring vårdkonsumtion v.g. se delrapport Vårdkonsumtion. 38

41 Vårdkonsumtion 2004 Antal vårdtillfällen per 1000 inv alla specialiteter Västra Götaland Eget Summa köpt Sörmland Uppsala Jämtland Nyckeltal - Vårdkonsumtion Antal vårdtillfällen totalt per 1000 inv Jämtland Sörmland Uppsala Västra Götaland 39

42 Vårdkonsumtion 2004 Läkarbesök totalt per 1000 inv alla specialiteter Sörmland Läk.bes.sjh Läk.bes.PV Jämtland Västra Götaland Uppsala Nyckeltal - Vårdkonsumtion Antal läkarbesök totalt per 1000 inv Jämtland Sörmland Uppsala Västra Götaland 40

43 1800 Nyckeltal - Vårdkonsumtion Antal läkarbesök primärvård per 1000 inv Jämtland Sörmland Uppsala Västra Götaland 1800 Nyckeltal - Vårdkonsumtion Antal läkarbesök sjukhus per 1000 inv Jämtland Sörmland Uppsala Västra Götaland Nyckeltal - Vårdkonsumtion Utveckling - Nysam medianvärde (per 1000 inv) VÅRDTID I DAGAR VÅRDTILLFÄLLEN LÄKARBESÖK PÅ SJUKHUS inkl psyk LÄKARBESÖK I PRIMÄRVÅRD 41