Hälso- och sjukvård. Delrapport vårdkonsumtion

Transkript

1 Nyckeltalssamverkan Hälso- och sjukvård Delrapport vårdkonsumtion Blekinge, Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland, Kronoberg, Sörmland, (Uppsala), Västerbotten, Västmanland, Västra Götaland, Örebro Kontaktpersoner Nysams AU: Operatör Helseplan: Peter Molin E-post: Kontaktperson Dag Gjesteby Lena Kierkegaard E-post: Tel: / Sven Nilsson E-post: sven.nilsson@ltdalarna.se E-post: dag.gjesteby@helseplan.no Ove Löfqvist E-post: ove.lofqvist@ltkronoberg.se Axel Bergh E-post: axel.bergh@vgregion.se

2 Nyckeltal 2005 Hälso- och sjukvård Delrapport vårdkonsumtion 0. Inledande text sida 2 1. Landstingens kostnader sida 3 2. Vårdkonsumtion sida Befolkningstal sida Datainsamling sida Landstingens kommentarer sida Utvecklingsprojekt sida Grafer och Landstingsprofiler sida Läkemedel sida Operationer sida Utvecklingsfrågor sida Landstingstermometer sida Länsbefolkningens vårdkonsumtion fördelat per vårdproducent sida 42 Tabellbilaga länsnivå På separat Excel-fil: Tabellbilaga kommunnivå Patientfördelning på sjukhus Sida 1

3 Nyckeltalssamverkan 2005 För tolfte året i rad har en grupp landsting, med Helseplan som operatör, tagit fram nyckeltal för sin hälso- och sjukvård. Antal deltagande landsting har successivt ökat och vilka landsting / kliniker som deltar inom de olika områdena framgår av delrapporterna. I materialet beskrivs befolkningens hälsa, befolkningens vårdkonsumtion, primärvårdens- och sjukhusens produktion samt landstingens nettokostnader och verksamhetens totalkostnader. Nyckeltal används inom olika nivåer av landstingens organisation som ett hjälpmedel i styr- och ledningsprocessen med fokus på uppföljning och prioriteringar av resurser. Verksamhetsansvariga på olika nivåer kan genom nyckeltal få signaler om utvecklingen av egen verksamhet för att kunna göra nödvändiga förändringar. Intentionerna med nyckeltalssamverkan är att ta fram data så att varje landsting ska kunna jämföra utfallet av sin hälso- och sjukvård med andra landsting. Avsikten är att nyckeltalssystemet ska kunna utvecklas till ett generellt system för kontinuerlig uppföljning av regionens/landstingets verksamhet. Genom utvecklingsarbetet har man i betydande grad diskuterat och formulerat gemensamma krav (definitioner, metoder, registreringsrutiner, mm) på ett sådant system. I framtiden gäller det att försäkra sig om att alla driftsenheter som ingår i studien, använder de definitioner man har kommit överens om. Nysam leds av en styrgrupp med representanter för samtliga deltagande landsting, och där Helseplan också är representerade. Landstingen har själva tagit fram (baserat på enhetliga definitioner), kvalitetssäkrat och levererat sifferuppgifter för år Grundprincipen är att ansvarig chef på enskilda vårdcentraler och sjukhuskliniker själv ska vara ansvarig för sina siffror. Nyckeltal 2005 redovisas i en huvudrapport och 24 delrapporter: befolkningens hälsa, ekonomi, vårdkonsumtion, primärvård, psykiatri, medicin, onkologi, hud, barn, kirurgi, ortopedi, kvinnosjukvård, ögon, ÖNH, habilitering och medicinsk service (9 delrapporter). Effekter av hälso- och sjukvårdens insatser är ett viktigt utvecklingsområde för Nysam. Tidigare har sjukvårdens verksamhet enbart beskrivits i form av konsumtionsdata, resursinsatser och produktivitetsmått. Detta nya område syftar till att komplettera nyckeltalen med indikatorer om hälsoförhållanden relaterade till hälso- och sjukvårdens mål. Indirekta mått på effekter har hämtats ur olika centrala register men ambitionen är att kunna ta fram mer direkta data. Nysam kommer att utvecklas enligt sin verksamhetsplan. Det innebär bland annat att ytterligare landsting som är beredda att acceptera de krav som ställs på aktivt deltagande och kvalitetsambitionerna är välkomna. För Styrgruppen Peter Molin (ordf), Lena Kierkegaard, Sven Nilsson, Ove Löfqvist, Axel Bergh Dag Gjesteby (operatör Helseplan ) Sida 2

4 1. Landstingens kostnader I detta avsnitt redovisas landstingens nettokostnader. Nettokostnaderna definieras i detta sammanhang som verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar, och ska spegla landstingets kostnader för att ge vård till den egna befolkningen. I tabellerna är intäkterna för såld vård frånräknad. Kostnaderna för köpt vård ingår i kostnaderna. På alla nivåer framgår landstingets kostnader för den egna befolkningens vård oavsett var eller vem som producerat densamma. Sålunda inkluderas även kostnader för privat vård i redovisningarna. Generella statsbidrag räknas ej in i verksamhetens intäkter. Statsbidraget för öppenvårdsläkemedel ändrades från 2005 från att vara specialdestinerat till att ingå i det generella statsbidraget. Samtidigt med övertagande av kostnadsansvaret för läkemedel har kriterierna mellan läkemedel på recept respektive rekvisition förändrats i vissa landsting. Vidare har landstingen valt att redovisa läkemedelkostnaderna på olika nivåer inom organisationen. Dessa förändringar innebär svårigheter att göra jämförelser med tidigare år och För att göra jämförelser med tidigare år så rättvisande som möjligt och för att skapa handlingsutrymme för kommande års jämförelser presenteras diagram såväl med som utan kostnader för läkemedel i delrapport ekonomi. Kostnader är nedbrutna olika mycket för olika landsting. Detta beroende på att olika landsting har haft olika möjligheter att ta fram fördelade kostnader. I tabellerna redovisas nettokostnader från nivå huvudområde ner till specialitet / specialitetsområdesnivå. För mer detaljerad information kring ekonomi v. g. se delrapport Ekonomi. Kostnader, hälso- och sjukvård per delområde De totala nettokostnaderna för hälso- och sjukvård fördelas i tabell 3 på hälso- och sjukvård exkl tandvård och politisk verksamhet för hälso- och sjukvård. Redovisningen omfattar kostnaderna för landstingsinvånarnas vård oberoende var eller vem som producerat vården. Kostnaderna är reducerade med intäkterna för såld vård. I posten politisk verksamhet ingår medlemsavgiften till Sveriges Kommuner och Landsting, partistöd samt kostnader för revision. Tabell 3: Kostnader för hälso- och sjukvård inklusive läkemedelskostnad per invånare och delområde. År Totala kostnader hälso- och sjukvård inkl tandvård och politisk verksamhet Varav Hälso- och sjukvård exkl tandvård och politisk verksamhet Tandvård Politisk verksamhet hälso- och sjukvård Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Södermanland Västerbotten Västmanland Västra Götaland Örebro Sida 3

5 I tabell 4 framgår hur beloppet för hälso- och sjukvård exklusive tandvård och politisk verksamhet är fördelat på delområden. Tabell 4: Kostnader för hälso- och sjukvård exkl tandvård och politikerkostnad men inklusive läkemedelskostnad uppdelat på somatisk vård, primärvård, psykiatrisk vård samt övrigt i kronor per invånare, år Andel i procent av totala kostnader HoS för varje delområde anges till höger. Totala kostnader HoS exkl tandvård och politisk verksamhet Varav Somatisk vård Övrigt, HoS Blekinge % % % % Dalarna % % % % Gotland % % % % Gävleborg % % % % Halland % % % % Jämtland % % % % Kronoberg % % % % Södermanland % % % 737 4% Västerbotten % % % % Västmanland % % % % Örebro % % % % Halland Södermanland Kronoberg Västmanland Örebro Västerbotten Dalarna Jämtland Blekinge Gävleborg Gotland Nyckeltal Kostnader (inklusive läkemedelskostnad) Hälso- och sjukvårdskostnader per delområde (exkl tandvård och politisk verksamhet) kronor per invånare Somatisk vård Övrigt, HoS Sida 4

6 I tabell 5 redovisas utvecklingen av kostnaderna för Hälso- och sjukvård (inklusive övrigt HoS) exklusive tandvård uppdelat på somatisk vård, primärvård samt psykiatrisk vård åren Redovisningen är både totalt samt per område. Tabell 5: Utvecklingen av kostnaderna för Hälso- och sjukvård ( inkl övrig HoS) uppdelad på områdena somatisk vård, primärvård samt psykiatrisk vård åren Basår är år OBS för år 2005 inklusive läkemedelskostnad Ökning i procent för hälso- och sjukvård (inkl övrig HoS) Varav Somatisk vård Blekinge 30% 18% 63% 26% Dalarna 33% 21% 57% 28% Gävleborg 34% 27% 53% 15% Halland 33% 25% 75% 12% Kronoberg 43% Södermanland 36% 31% 65% 25% Västerbotten 26% 16% 60% 17% Västmanland 32% 18% 93% 16% Västra Götaland 28% Örebro 24% 12% 66% 27% Landstingsprofiler Hälso- och sjukvårdskostnader 2005 Total nettokostnad hälso- och sjukvård 2005 (ex tandvård o politisk verksamhet) Avvik i kronor per invånare från Nysam medianvärde (exklusive läkemedelskostnad) Blekinge 1061 Dalarna 467 Gotland 1527 Gävleborg 1166 Halland Kronoberg Södermanland Västmanland -233 Västerbotten 0 Sida 5

7 2. Vårdkonsumtion 2.1 Befolkningstal Folkmängd Län Antal Kommuner Antal kvinnor Antal män Totalt Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten Västmanland Västra Götaland Örebro Totalt Nysam Källa: SCB 2.2 Datainsamling På kommunnivå redovisas vårdtiden i dagar, vårdtillfällen, dagsjukvård, läkarbesök, sjuksköterskebesök för medicinsk och kirurgisk vård samt primärvård, besök övriga vårdkategorier än läkarbesök för psykiatrisk vård. Konsumtionstalen har inhämtats från respektive landsting. Uppgifterna om slutenvård har i samtliga landsting hämtats från likartade slutenvårdssystem. Några landsting har ej kunnat redovisa data med den detaljeringsgrad som krävs. Detta redovisas därför i en egen kolumn (länsgemensam) för vård som ej har kunnat fördelas på kommun. För vård som ej fördelats på specialitet/klinik finns en egen rad för ofördelat både inom medicinsk och kirurgisk vård. De tal som levererats från landstingen har av Helseplan använts utan justeringar. Utvecklingsgruppen för vårdkonsumtion har granskat uppgifterna för att göra en rimlighetsbedömning beträffande datakvalité och täckningsgrad. Uppgifterna har av Helseplan sammanställts för invånarna per kommun och landstinget totalt. I databasen finns uppgifter separat för vård producerat vid landstingets olika kliniker, vård köpt enligt speciella avtal, vård köpt enligt riks- och regionsjukvårdsavtal samt vård hos privata läkare (som finansieras av landstinget, antingen via vårdavtal eller via ersättning enligt den nationella taxan). I huvudrapporten redovisas uppgifter på länsnivå Samtliga resultat vid redovisning av konsumtionsdata är vårdkonsumtion mätt i antal per 1000 invånare. Konsumtionstalen är ej åldersstandardiserade. Sida 6

8 2.3 Landstingens kommentarer Halland Vårdkonsumtion egna landstingsdrivna enheter (ej köpt vård) Läkarbesöken redovisas inklusive dagsjukvård. Kronoberg Vad gäller vårdkonsumtionen i egna landstingsdrivna enheter (ej köpt vård) föreligger osäkerhet kring kvalitén på uppgifterna för framför allt den medicinska specialiserade vården och primärvården, pga versionsbyte av det vårdadministrativa systemet. Materialet avseende köpt utomlänsvård är ej komplett. Sörmland För köpt vård inom det egna landstinget redovisas läkarbesöken i den kommun där läkaren är verksam. 2.4 Utvecklingsprojekt med ett individ- och befolkningsperspektiv Nyckeltal används för att belysa befolkningens totala konsumtion av vård, såväl inom det egna landstinget som i andra landsting, inklusive privat vård. Dock ingår inte den primärkommunala sjukvården. Utvecklingen de senaste åren är att vårdkonsumtion har blivit allt mer intressant att följa och utveckla. En av svårigheterna har varit att belysa och värdera invånarnas konsumtion av hälso- och sjukvård. Antalet besök hos läkare och andra personalkategorier, vårdtid i dagar, vårdtillfällen och dagsjukvård redovisas i rapporten. Utvecklingsgruppen Vårdkonsumtion inom NYSAM har de senaste åren diskuterat behov och områden för att utveckla beskrivningen av befolkningens konsumtion av hälso- och sjukvård. Under åren har gruppen genomfört två projekt inom individdata. Projekten har redovisats i rapporter. Detta arbete har fortsatt under Arbetet i gruppen har präglats av ett stort intresse för utveckling av individdata. Individperspektiv inför en ny dimension av begreppet vårdkonsumtion. Konsumtion har ofta sammanblandats med produktion. Ser vi till individdata finns det möjlighet att koppla socioekonomiska bakgrundsvariabler med diagnosgrupper, typ av vård, typ av konsumtion och kontaktanledning. Detta innebär att vi i framtiden ska kunna definiera och utveckla en rikstäckande vårdkonsumtion genom NYSAM- samarbetet och på så sätt få en större och djupare förståelse för vilka som söker, hur de söker och var vård nyttjas. Sjukvårdshuvudmännens alltmer ökade behov av att följa och analysera patientströmmarna bevakas löpande av utvecklingsgruppen. Information om vem som söker sjukvård bör t ex beskriva individernas ålder, kön, boendeort och socioekonomiska status. Vad som konsumerats kan beskrivas av antal kontakter och deras karaktär t ex förebyggande, behandlande, rehabiliterande eller omvårdande åtgärder samt kontaktorsak och diagnos. En utgångspunkt är att vårdkonsumtion tillsammans med ekonomisk data, medicinska kvalitetsindikatorer och övriga relevanta data ska utgöra en viktig grund i sjukvårdshuvudmännens arbete med planering och uppföljning av hälso- och sjukvården. Sida 7

9 Varför individperspektiv Att använda individdata ger möjlighet att Analysera vårdkedjan/vårdprocessen för den enskilde individen/gruppen (primärvården - öppenvården - slutenvården). Synliggöra strukturen av sjukvårdskonsumtionen. Kartlägga sanningar/myter om vårdkonsumtion Spegla konsumtion ur flera aspekter (läkarbesök, vårdtillfällen kompletterat med individ och kontaktgrad) Följa konsumtion organisationsoberoende Underlag till förbättringsarbete. Underlag till resursfördelning Planeringsinstrument. Överväganden innan man använder individdata Etiska övervägande och sekretess Syftet med att hantera individdata Studier av ett fåtal individer kan innebära slumpmässiga variationer och därmed svårt att dra slutsatser. Utbudsberoende. Nyttjande- eller kontaktgrad till sjukvård Ett sätt att beskriva konsumtion av hälso- och sjukvård som noterats är att se på nyttjande-, kontaktgrad eller benägenheten att söka sjukvård. Detta sätt ger möjlighet att se hur många individer som besöker eller har kontakter med primärvård, specialiserad öppenvård och/eller sluten vård. Kontaktgrad definieras som andelen av befolkningen som haft kontakt med läkare. Detta kan ske såväl i form av ett besök eller i ett vårdtillfälle. Kontaktgraden mäts per person, d v s den är oberoende om ett eller flera vårdkontakter har gjorts En studie av kontaktgrad vid vårdcentralen Norslunds upptagningsområde i Dalarna visar följande: (siffrorna avser år 2004) Sida 8

10 Vårdcentralen Norslund har invånare var av 8837 individer haft läkarkontakt under 2004 (5804) Öppenvård (5813) Kvinnor Män PV OV SV PV+OV PV+SV OV+SV PV+OV+SV Totalt Slutenvård (1375) Antal individer PV 2827 OV 2390 SV 124 PV+OV 2245 PV+SV 74 OV+SV 519 PV+OV+SV 658 Totalt 8837 Av bilden kan utläsas att 60, 8 % (8837) av befolkningen var i kontakt med sjukvården under år Vidare kan bl a utläsas att av dessa erhöll 7,4 % (658) av invånarna sjukvård inom såväl primärvård som öppen specialiserad vård och slutenvård. 40 % (5804) var i kontakt med primärvården och lika stor andel (5813) med specialiserad öppen vård. 8,6 % (1375) erhöll sluten vård. Vidare kan utläsas att 32 % (2827) enbart hade kontakt med primärvården, 27 % (2390) enbart hade kontakt med specialiserad öppen vård och 1,4 (124) enbart med sluten vård. Individdata som planeringsinstrument Studien inom projektet har väckt frågor för ett fortsatt arbete om individdatas möjligheter för att se möjligheter att bekräfta eller förkasta hypoteser. Det är särskilt viktigt att göra etiska övervägande, då det handlar om data på just individnivå. Hypoteser kan vara att få svar på frågor som om det är många individer som har ett fåtal besök och om man då kan utgå från att besöken är av akut karaktär. Om många individer har ett stort antal besök kan man då utgå från att flertalet av dessa besök är planerade eller går att planera. Är det så att utvecklingen går mot att de blir färre besök, men antalet individer ökar eller är konstant? Beskrivning av vårdkonsumtionen kan användas som styrinstrument. Information och kunskap behövs om vem/vilka, varför, var och hur man konsumerar sjukvård. Individdata kan användas för att förbättra uppföljnings- och planeringsprocessen. Individdata ger även möjligheter att studera olika sökmönster i sluten- och öppenvården samt även i primärvården. Sida 9

11 2.5 Grafer och Landstingsprofiler Nyckeltal - Vårdkonsumtion Utveckling - Nysam medianvärde (per 1000 inv) VÅRDTID I DAGAR LÄKARBESÖK PÅ SJUKH inkl psyk VÅRDTILLFÄLLEN LÄKARBESÖK I PRIMÄRVÅRD Vårdkonsumtion 2005 Antal vårdtillfällen per 1000 inv alla specialiteter Uppsala Jämtland Blekinge Halland Västra Götaland Sörmland Kronoberg Gävleborg Västerbotten Västmanland Örebro Dalarna Gotland Eget Summa köpt Halland : Ej psykiatrisk vård Sida 10

12 225 Nyckeltal - Vårdkonsumtion Antal vårdtillfällen totalt per 1000 inv Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Sörmland Uppsala Västerbotten Västmanland Västra Götaland Örebro Vårdkonsumtion 2005 Vårdtid i dagar per 1000 inv alla specialiteter Uppsala Jämtland Blekinge Halland Gävleborg Sörmland Gotland Dalarna Örebro Västra Götaland Kronoberg Västerbotten Västmanland ej psykiatrisk vård Egenprod Summa köpt Sida 11

13 1250 Nyckeltal - Vårdkonsumtion Vårdtid i dagar totalt per 1000 inv Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Sörmland Uppsala Västerbotten Västmanland Västra Götaland Örebro Vårdkonsumtion 2005 Läkarbesök totalt per 1000 inv alla specialiteter Uppsala Blekinge Läk.bes.sjukhus Läk.bes.PV Jämtland Ej läk.besök sjjukhus Västerbotten Gävleborg Sörmland Dalarna Örebro Kronoberg Gotland Västra Götaland Västmanland Halland Sida 12

14 3000 Nyckeltal - Vårdkonsumtion Antal läkarbesök totalt per 1000 inv Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Sörmland Uppsala Västerbotten Västmanland Västra Götaland Örebro Vårdkonsumtion 2005 Läkarbesök primärvård per 1000 inv Uppsala Blekinge Västerbotten Gotland Sörmland Örebro Kronoberg Jämtland Gävleborg Dalarna Västra Götaland Västmanland Halland Egenprod Summa köpt Sida 13

15 Nyckeltal - Vårdkonsumtion Antal läkarbesök primärvård per 1000 inv Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Sörmland Uppsala Västmanland Västerbotten Västra Götaland Örebro Vårdkonsumtion 2005 Läkarbesök somatik och psykiatri per 1000 inv Uppsala Jämtland Blekinge Gävleborg Dalarna Västerbotten Sörmland Västra Götaland Örebro Västmanland Kronoberg Halland Gotland Egenprod Summa köpt Sida 14

16 Nyckeltal - Vårdkonsumtion Antal läkarbesök sjukhus per 1000 inv Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Sörmland Uppsala Västerbotten Västmanland Västra Götaland Örebro Sida 15

17 Nyckeltal Vårdkonsumtion total - Länsnivå Profil med %-avvik från Nysam-medianvärde Blekinge Min - Max värden -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% VÅRDTID I DAGAR 40% VÅRDTILLFÄLLEN 10% LÄKARBESÖK -4% Sida 16

18 Nyckeltal Vårdkonsumtion total - Länsnivå Profil med %-avvik från Nysam-medianvärde Dalarna Min - Max värden -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% VÅRDTID I DAGAR 3% 0% -21% VÅRDTILLFÄLLEN 17% 5% -22% LÄKARBESÖK -20% -18% -18% 1% Sida 17

19 Nyckeltal Vårdkonsumtion total - Länsnivå Profil med %-avvik från Nysam-medianvärde Gotland Min - Max värden -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% VÅRDTID I DAGAR 8% -7% -28% VÅRDTILLFÄLLEN 19% 0% 25% LÄKARBESÖK 32% 8% 52% -15% Sida 18

20 Nyckeltal Vårdkonsumtion total - Länsnivå Profil med %-avvik från Nysam-medianvärde Gävleborg Min - Max värden -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% VÅRDTID I DAGAR -5% -18% -20% VÅRDTILLFÄLLEN 9% -19% -27% LÄKARBESÖK -25% -15% -34% 1% Sida 19

21 Nyckeltal Vårdkonsumtion total - Länsnivå Profil med %-avvik från Nysam-medianvärde Halland Min - Max värden -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% VÅRDTID I DAGAR -18% 10% VÅRDTILLFÄLLEN -12% 1% LÄKARBESÖK 14% 11% 0% 11% Sida 20

22 Nyckeltal Vårdkonsumtion total - Länsnivå Profil med %-avvik från Nysam-medianvärde Kronoberg Min - Max värden -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% VÅRDTID I DAGAR -10% 2% 37% VÅRDTILLFÄLLEN -13% 0% -10% LÄKARBESÖK 6% 1% 25% -8% Sida 21

23 Nyckeltal Vårdkonsumtion total - Länsnivå Profil med %-avvik från Nysam-medianvärde Sörmland Min - Max värden -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% VÅRDTID I DAGAR -1% -10% -18% VÅRDTILLFÄLLEN -2% -17% 19% LÄKARBESÖK -6% 2% 8% -15% Sida 22

24 Nyckeltal Vårdkonsumtion total - Länsnivå Profil med %-avvik från Nysam-medianvärde Västerbotten Min - Max värden -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% VÅRDTID I DAGAR 18% 0% -11% VÅRDTILLFÄLLEN 2% -5% -19% LÄKARBESÖK -4% -18% -17% -35% Sida 23

25 Nyckeltal Vårdkonsumtion total - Länsnivå Profil med %-avvik från Nysam-medianvärde Västmanland Min - Max värden -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% VÅRDTID I DAGAR 8% 0% 37% VÅRDTILLFÄLLEN 0% 8% -17% LÄKARBESÖK 12% -2% -12% 5% Sida 24

26 Nyckeltal Vårdkonsumtion total - Länsnivå Profil med %-avvik från Nysam-medianvärde Västra Götaland Min - Max värden -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% VÅRDTID I DAGAR 1% -10% 17% VÅRDTILLFÄLLEN -6% -14% 12% LÄKARBESÖK -19% 12% 0% 4% Sida 25

27 Nyckeltal Vårdkonsumtion total - Länsnivå Profil med %-avvik från Nysam-medianvärde Örebro Min - Max värden -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% VÅRDTID I DAGAR -8% 3% 11% VÅRDTILLFÄLLEN 0% 14% 25% LÄKARBESÖK 4% -1% 20% -10% Sida 26

28 2.6 Läkemedel LÄKEMEDELSDATA Antal DDD per 1000 invånare Namn Dalarna Gotland Gävleborg Halland Kronoberg Södermanland Västra Götaland Västmanland Örebro ACE-hämmare PPI (Protonpumpshämmare) SSRI (antidepressiva) NSAID preparat Statiner Nyckeltal Vårdkonsumtion Antal DDD per 1000 invånare ACE-hämmare (Blodstryckssänkande) Kronoberg Gävleborg Södermanland Örebro Gotland Dalarna Västra Götaland Västmanland Halland Sida 27

29 Nyckeltal Vårdkonsumtion Antal DDD per 1000 invånare PPI Protonpumpshämmare (Magsyrehämmande) Kronoberg Gävleborg Dalarna Västra Götaland Västmanland Södermanland Halland Örebro Gotland Nyckeltal Vårdkonsumtion Antal DDD per 1000 invånare SSRI (antidepressiva) Västra Götaland Gävleborg Kronoberg Dalarna Halland Västmanland Södermanland Örebro Gotland Sida 28

30 Nyckeltal Vårdkonsumtion Antal DDD per 1000 invånare NSAID preparat (Antiinflammatoriskt) Dalarna Gotland Södermanland Gävleborg Örebro Västra Götaland Halland Västmanland Kronoberg Nyckeltal Vårdkonsumtion Antal DDD per 1000 invånare Statiner (Blodfettssänkande) Gävleborg Dalarna Västmanland Södermanland Kronoberg Örebro Halland Västra Götaland Gotland Sida 29

31 2.7 Operationer NYCKELTAL Vårdkonsumtion OPERATIONER OCH BEHANDLINGAR ANTAL PER 1000 INVÅNARE Åtgärd Dalarna Gotland Gävleborg Kronoberg Sörmland Västra Götaland Västmanland Gynekologi Operation av urininkontinens hos kvinnor 0,83 0,24 0,48 0,57 0,38 0,41 0,66 Ortopedi Primär ledprotesoperation i höftled 2,07 2,49 2,07 1,6 1,96 1,76 1,91 Primär ledprotesoperation i knäled 0,90 0,81 1,34 1,12 1,04 1,00 0,69 Urologi Resektion och andra avflödesbefrämjande ingrepp vid prostatism, benign indikation 0,44 0,66 0,95 0,99 0,49 0,70 1,12 Ögonsjukvård Operation av gråstarr 8,6 7,9 4,8 11,8 8,3 9,0 9,2 1 Enligt Klassifikation av kirurgiska åtgärder 1997, Temporär kodlista över icke-operativa åtgärder eller *Koder enl Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ ) Enligt Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 med ändringar och tillägg. 3 Diagnos- och åtgärdskoder i kombination. Gäller samtliga koder för resp behandling/operation. PMviv Utvecklingsfrågor Vårdkonsumtionsgruppen har under arbetsåret fortsatt arbetet med att ta fram statistik för andra yrkeskategorier än läkarbesök. För år 2005 har besök i dagsjukvård och sjuksköterskebesök (medicinsk vård, kirurgisk vård samt primärvård) tagits fram. För psykiatrisk vård har besök andra vårdkategorier tagits fram. Nedan visas några grafer på länsnivå. Vårdkonsumtion 2005 Besök andra vårdkategorier psykiatrisk vård per 1000 inv (egen prod och köpt vård) Jämtland Uppsala Gävleborg Sörmland Halland Västmanland Kronoberg Västra Götaland Örebro Dalarna Blekinge Gotland Västerbotten Sida 30

32 Vårdkonsumtion 2005 SSK-besök per 1000 inv (egen prod och köpt vård) Uppsala Blekinge Västra Götaland Halland Jämtland Kronoberg Sörmland Västmanland Västerbotten Gotland Örebro Gävleborg Dalarna Vårdkonsumtion 2005 Besök i dagsjukvård per 1000 inv (egen prod och köpt vård) Västerbotten Uppsala Jämtland Halland Blekinge Västra Götaland Gotland Sörmland Gävleborg Västmanland Örebro Kronoberg Dalarna Sida 31

33 2.9 Landstingstermometer DALARNA : Nyckeltal 2005 Vårdkonsumtionsdata Antal läkarbesök medicin och kirurgi per invånare Länsdata Kommundata Gotland Halland Västmanland, Kronoberg Örebro Västra Götaland Södermanland Västerbotten Gävleborg, Dalarna Älvdalen Mora, Falun, Borlänge Orsa, Gagnef Avesta Hedemora Säter Rättvik Leksand, Smedjebacken Ludvika Vansbro Malung Sida 32

34 GOTLAND : Nyckeltal 2005 Vårdkonsumtionsdata Antal läkarbesök medicin och kirurgi per invånare Länsdata Kommundata Gotland Halland Västmanland, Kronoberg Örebro Västra Götaland Södermanland Gotland Västerbotten Gävleborg, Dalarna Sida 33

35 GÄVLEBORG : Nyckeltal 2005 Vårdkonsumtionsdata Antal läkarbesök medicin och kirurgi per invånare Länsdata Kommundata 1300 Gotland Halland Västmanland, Kronoberg Örebro Västra Götaland Södermanland Västerbotten Gävleborg, Dalarna Söderhamn Hudiksvall Gävle, Bollnäs Nordanstig Hofors Ljusdal Ovanåker, Sandviken Ockelbo Sida 34

36 HALLAND : Nyckeltal 2005 Vårdkonsumtionsdata Antal läkarbesök medicin och kirurgi per invånare Länsdata Kommundata Gotland Halland Västmanland, Kronoberg Örebro Västra Götaland Södermanland Varberg Halmstad Kungsbacka Falkenberg Laholm Västerbotten Gävleborg, Dalarna Hylte Sida 35

37 KRONOBERG : Nyckeltal 2005 Vårdkonsumtionsdata Antal läkarbesök medicin och kirurgi per invånare Länsdata Kommundata 1300 Gotland Halland Västmanland, Kronoberg Örebro Västra Götaland Södermanland Västerbotten Gävleborg, Dalarna Växjö Tingsryd Lessebo, Ljungby Älmhult Uppvidinge Alvesta Markaryd Sida 36

38 SÖDERMANLAND : Nyckeltal 2005 Vårdkonsumtionsdata Antal läkarbesök medicin och kirurgi per invånare Länsdata Kommundata Gotland Halland Västmanland, Kronoberg Örebro Västra Götaland Södermanland Västerbotten Gävleborg, Dalarna Katrineholm Eskilstuna Nyköping, Flen Oxelösund Gnesta, Vingåker Strängnäs Trosa Sida 37

39 VÄSTERBOTTEN : Nyckeltal 2005 Vårdkonsumtionsdata Antal läkarbesök medicin och kirurgi per invånare Länsdata Kommundata Gotland Halland Västmanland, Kronoberg Örebro Västra Götaland Södermanland Västerbotten Gävleborg, Dalarna Lycksele Vindeln, Nordmaling Vännäs Umeå Bjurholm, Robertsfors Åsele Sorsele Skellefteå, Malå Norsjö Vilhelmina Storuman, Dorotea Sida 38

40 VÄSTMANLAND : Nyckeltal 2005 Vårdkonsumtionsdata Antal läkarbesök medicin och kirurgi per invånare Länsdata Kommundata Gotland Halland Västmanland, Kronoberg Örebro Västra Götaland Södermanland Västerbotten Gävleborg, Dalarna Västerås, Köping Fagersta Sala Arboga Hallstahammar Skinnskatteberg Kungsör Surahammar Norberg Heby Sida 39

41 VÄSTRA GÖTALAND : Nyckeltal 2005 Vårdkonsumtionsdata Antal läkarbesök medicin och kirurgi per invånare Länsdata Kommundata Orust Gotland Halland Västmanland, Kronoberg Örebro Västra Götaland Södermanland Västerbotten Gävleborg, Dalarna Göteborg Mölndal, Partille Uddevalla, Härryda Kungälv Ale, Lilla-Edet Allingsås Munkedal, Lidköping, Trollhättan, Öckerö Tjörn, Vänersborg Lerum, Stenungsund, Lysekil Borås, Sotenäs Skövde, Mark Töreboda, Tanum, Gullspång Färgelanda, Mellerud, Vårgårda Grästorp, Mariestad, Tibro Götene, Essunga, Tidaholm Dals-Ed, Falköping, Herrljunga, Svenljunga Vara, Skara, Bollebygd, Ulricehamn Hjo, Bengtsfors, Åmål, Strömstad Karlsborg Tranemo Sida 40

42 ÖREBRO : Nyckeltal 2005 Vårdkonsumtionsdata Antal läkarbesök medicin och kirurgi per invånare Länsdata Kommundata Gotland Halland Västmanland, Kronoberg Örebro Västra Götaland Södermanland Västerbotten Gävleborg, Dalarna Karlskoga Degerfors Lindesberg Nora Ljusnarberg Laxå Hällefors Hallsberg Lekeberg Kumla Askersund, Örebro Sida 41

43 2.10 Länsbefolkningens vårdkonsumtion fördelat per vårdproducent Landstingen har tagit fram statistik per kommun och för länet totalt, som visar på vilket sjukhus slutenvården (vårdtillfällen) och öppenvården (läkarbesök) konsumerats. Materialet visar förhållandet mellan egenproducerad och köpt vård, samt vårdkonsumtionen på respektive sjukhus i länet för kommunens egna invånare. Materialet är primärt till för att användas inom det egna landstinget och visar förändringar över tiden i befolkningens konsumtionsmönster, t ex vid struktur- och organisationsförändringar för sjukhusen. Se separat tabellbilaga. Exempel : Länsbefolkningens vårdkonsumtion fördelat per vårdproducent år 2005 Sörmland Läkarbesök medicinska verksamhetsområden Eskilstuna Nyköping Katrineholm Köpt vård 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Eskilstuna 95% 4,1% Flen 43% 43% 5% 9% Gnesta 12% 58% 29% Katrineholm 16% 77% 6% Nyköping 6% 73% 20% Oxelösund 7% 1% 84% 9% Strängnäs 81% 19% Trosa 8% 53% 39% Vingåker 19% 71% 10% Länsbefolkningens vårdkonsumtion fördelat per vårdproducent år 2005 Sörmland VTF medicinska verksamhetsområden Eskilstuna Nyköping Katrineholm Köpt vård 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Eskilstuna 95% 4% Flen 43% 43% 5% 9% Gnesta 12% 58% 29% Katrineholm 16% 77% 6% Nyköping 6% 73% 20% Oxelösund 7% 84% 9% Strängnäs 81% 19% Trosa 53% 39% Vingåker 19% 71% 10% Sida 42

44 BILAGA: TABELLBILAGA LÄNSNIVÅ

45 Tabell sid 1 Nysam Nyckeltalssamverkan 2.1a Total vårdkonsumtion 2005 per 1000 invånare inklusive all köpt vård (länsnivå) Blekinge län Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län Hallands län Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b Invärtesmedicin Lungmedicin 0,23 0,03 0, ,6 1,6 9,7 9,2 1,4 0, ,7 Neurologi 3,7 0,77 1,4 5,9 1,3 0,97 5,8 0, ,2 Infektion 42 6,9 0, , ,3 0 5,1 2,7 23 4,2 13 5,6 Hud 3,2 0, ,44 0, ,56 0, Reumatologi 7,2 0,59 4, ,6 23 Barnmedicin , , , , Medicinsk rehabilitering 9,7 0,76 4, ,21 0,07 0,31 0, ,6 0,99 1,1 0,04 0,17 Geriatrik / Ger reh 139 8, ,6 10 1, ,7 2,2 0,18 Allmän onkologi 10 1, ,4 0,59 1,8 2,1 18 2, ,3 Ofördelat 2 0,24 2 0,01 0,01 0,88 1,5 0,33 9,1 Sum Ortopedi , , , Kirurgi , , ,6 Urologi 3 0,63 0,03 0,86 0,05 2,3 1 0, , ,7 Gyn / Förlossning/BB , , Ögon 3,2 1, ,4 1, ,3 0, ,9 0, ÖNH 13 5,8 1, ,8 3,1 5, , , ,2 Handkirurgi 0,57 0,2 2,5 0,56 0,3 1,8 Thoraxkirurgi 7,1 1,1 0,01 2,2 0,35 0,04 Plastikkirurgi 1,4 0,4 1,3 1,2 0,45 1,9 Gyn. Onkologi 1,2 0,26 0,77 Ofördelat 0, ,02 0,02 0, ,16 Sum ,32 1, Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b Barnpsykiatri 11 0,23 3,9 5,4 49 5,5 0,25 2, ,52 0, ,5 0,16 1,7 0, Vuxenpsykiatri (ord def) 235 8,6 6, , ,7 5, Sum alla

46 Tabell sid 2 Nysam Nyckeltalssamverkan 2.1a Total vårdkonsumtion 2005 per 1000 inv Invärtesmedicin Lungmedicin Neurologi Infektion Hud Reumatologi Barnmedicin Medicinsk rehabilitering Geriatrik / Ger reh Allmän onkologi Ofördelat Sum Ortopedi Kirurgi Urologi Gyn / Förlossning/BB Ögon ÖNH Handkirurgi Thoraxkirurgi Plastikkirurgi Gyn. Onkologi Ofördelat Sum Barnpsykiatri Vuxenpsykiatri (ord def) Sum alla Jämtlands län Kronobergs län Södermanlands län Västerbottens län Västmanlands län Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b ,1 0,03 0,25 6,2 3,7 13 1,6 6,4 5,4 22 2, ,9 2,5 17 7,5 1,3 0,14 8,5 2,6 1,9 0, ,6 20 2,7 12 1,9 11 0, ,2 0, ,2 32 4, , ,89 0,06 0, ,45 0, ,6 0, ,51 0,1 54 6,9 2,7 0,33 0, ,8 0,61 5,1 19 1,1 4,9 0, ,5 12 1,1 3,5 23 4, , , ,1 27 3,5 2,6 2,4 0,18 0, ,1 7,2 2,3 30 1,9 4 1,3 35 2,7 0,04 1,4 1,7 82 5,4 5,5 3, , ,8 2,1 4,2 0, ,7 0,3 9, , , ,36 0,11 0, ,9 14 0,64 3,5 0, ,6 0, , , ,7 47 8, , , , , , , ,85 0,16 0,02 0,61 0, ,4 1, ,8 23 3, , , , , ,5 1, ,9 0,83 8, ,4 1, ,5 0,72 9, ,3 3,7 3, ,5 3, ,3 70 0,47 9,6 4,2 3,7 88 8,9 1,5 0,47 0,01 2,5 1,1 0,71 0,32 3 6,3 1,9 36 0,14 0,2 0,1 3, ,01 0,06 6,3 0,96 0, ,5 9,8 2,2 0,07 1,7 0,39 0,01 1,1 0,12 1,6 0,38 1,6 2,1 0,54 2,4 3,8 0,83 1,7 0,54 0,16 0, ,9 0,02 4,1 0,75 1,3 0,24 0, ,2 0,78 0,23 1,3 2, , Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b 8,6 0,22 4,5 41 2,3 0,26 0,5 4,8 46 2,9 0, ,05 0,01 0, , , ,

47 Tabell sid 3 Nysam Nyckeltalssamverkan 2.1a Total vårdkonsumtion 2005 per 1000 inv Invärtesmedicin Lungmedicin Neurologi Infektion Hud Reumatologi Barnmedicin Medicinsk rehabilitering Geriatrik / Ger reh Allmän onkologi Ofördelat Sum Ortopedi Kirurgi Urologi Gyn / Förlossning/BB Ögon ÖNH Handkirurgi Thoraxkirurgi Plastikkirurgi Gyn. Onkologi Ofördelat Sum Barnpsykiatri Vuxenpsykiatri (ord def) Sum alla Västra Götalands län Örebro län Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b ,6 0, ,9 0, , , ,3 4,2 0,38 0, ,78 2,2 14 2,4 45 8,7 0, ,22 8 3,2 5,5 0, , , ,8 2, ,7 5,8 89 1, , , , , ,01 3,6 1,6 6, ,4 3,9 3,5 74 3,4 1,7 0,81 2,9 27 2,3 11 1,3 0 1,1 0 4,8 0,78 0,2 9 1,7 4,3 3,6 1,4 5,6 0, , Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b 8,4 0,38 5,9 37 8,9 0,48 8,2 7, , ,

48 Tabell sid 4 Nysam Nyckeltalssamverkan 2.1b Vårdkonsumtion 2005 per 1000 invånare på egna landstingsdrivna enheter (länsnivå) Blekinge län Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län Hallands län Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b Invärtesmedicin Lungmedicin 30 4,5 1,6 9,5 9,2 34 9,7 Neurologi 12 1,2 Infektion 41 6,9 0, , ,3 0 4,9 2, ,6 Hud 2,6 0, Reumatologi 7,1 0,58 4, Barnmedicin , , , , Medicinsk rehabilitering 9,7 0,76 4, , ,63 5 2,5 0,99 Geriatrik / Ger reh 138 8, ,6 10 1, ,4 1,6 0,18 Allmän onkologi ,59 2,1 17 2, ,3 Ofördelat 1,4 0,27 Sum Ortopedi , ,1 96 3, Kirurgi , , ,6 Urologi 0,25 0,05 0,03 0,14 0,05 0,26 0,17 0, ,8 17 3,7 Gyn / Förlossning/BB , , Ögon 1,3 0, ,52 0, ,31 0, ,9 0, ÖNH 12 5,3 1, ,2 5, ,2 3, ,4 10 3,5 79 2,9 Handkirurgi Thoraxkirurgi Plastikkirurgi Gyn. Onkologi Ofördelat 20 Sum , Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b Barnpsykiatri 10 0,21 3,9 5,1 49 5,5 0,25 2,7 3, ,7 0, Vuxenpsykiatri (ord def) 199 8,2 6, ,8 0, ,2 5, Sum alla

49 Tabell sid 5 Nysam Nyckeltalssamverkan 2.1b Vårdkonsumtion 2005 per 1000 invånare på Invärtesmedicin Lungmedicin Neurologi Infektion Hud Reumatologi Barnmedicin Medicinsk rehabilitering Geriatrik / Ger reh Allmän onkologi Ofördelat Sum Ortopedi Kirurgi Urologi Gyn / Förlossning/BB Ögon ÖNH Handkirurgi Thoraxkirurgi Plastikkirurgi Gyn. Onkologi Ofördelat Sum Barnpsykiatri Vuxenpsykiatri (ord def) Sum alla Jämtlands län Kronobergs län Södermanlands län Västerbottens län Västmanlands län Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b ,25 6 3,7 12 1,4 5,8 5,4 22 2, ,7 2,5 16 7,5 7,6 2,5 8,9 12 2,6 20 2,7 1,9 0,21 9,6 0, ,8 20 8,2 32 4, , ,09 0, ,6 0, ,28 0, ,9 0,38 9,2 1,8 9 0,49 5,1 15 1,1 4,9 0, ,5 11 0,95 3,5 15 4,6 24 4,5 2, , , ,4 2, ,1 7,2 2,3 27 1,8 1,1 1,3 35 2,7 0,02 1,2 1,6 82 5,3 5,4 3, , ,8 2,1 3,2 0, , ,1 0,3 6, , , ,04 2,6 1,4 0,09 0, ,08 0, , , ,7 47 8, , , , , , , ,2 2 1, ,8 23 3,5 25 6,5 0, , , , ,43 0, ,21 0,09 8, ,4 1, ,33 0,13 9, ,9 3,3 3, ,8 2,5 3, ,3 70 0,47 8,4 3,9 3,7 63 8,9 6,3 1,9 36 0,14 0,01 0, , ,03 0 0, ,2 1, , Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b 8,6 0,22 4,5 41 1,3 0,2 0,5 4,3 46 2,9 0, , , , ,

50 Tabell sid 6 Nysam Nyckeltalssamverkan 2.1b Vårdkonsumtion 2005 per 1000 invånare på Invärtesmedicin Lungmedicin Neurologi Infektion Hud Reumatologi Barnmedicin Medicinsk rehabilitering Geriatrik / Ger reh Allmän onkologi Ofördelat Sum Ortopedi Kirurgi Urologi Gyn / Förlossning/BB Ögon ÖNH Handkirurgi Thoraxkirurgi Plastikkirurgi Gyn. Onkologi Ofördelat Sum Barnpsykiatri Vuxenpsykiatri (ord def) Sum alla Västra Götalands län Örebro län Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b ,6 0, ,9 0, , , ,3 4,2 0,38 0, ,78 2,2 13 2,4 45 8,7 0, ,22 8 3,2 5,5 0, , , ,7 5,8 84 1, , , , ,5 91 0,01 3,6 1,6 6, ,4 3,9 3,5 63 3,4 1,7 0,81 2,9 27 2,3 11 1,3 0 1,1 0 4,8 0,78 0,2 9 1,7 4,3 3,6 1,4 5,6 0, Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b 8,3 0,37 5,8 37 5,2 0,43 8,2 7, ,

51 Tabell sid 7 Nysam Nyckeltalssamverkan 2.1c Vårdkonsumtion 2005 per 1000 invånare köpt vård inom det egna länet (länsnivå) Blekinge län Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län Hallands län Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b Invärtesmedicin Lungmedicin Neurologi Infektion Hud Reumatologi 43 2,2 21 Barnmedicin 22 Medicinsk rehabilitering 21 1,7 14 Geriatrik / Ger reh Allmän onkologi Ofördelat Sum Ortopedi 4,9 18 Kirurgi Urologi 6,4 Gyn / Förlossning/BB ,7 Ögon 8,4 1,9 19 ÖNH 7, ,23 Handkirurgi Thoraxkirurgi Plastikkirurgi Gyn. Onkologi Ofördelat 0,63 Sum ,32 0, Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b Barnpsykiatri 1,6 0,12 Vuxenpsykiatri (ord def) 31 5, ,1 Sum alla

52 Tabell sid 8 Nysam Nyckeltalssamverkan 2.1c Vårdkonsumtion 2005 per 1000 invånare kö Invärtesmedicin Lungmedicin Neurologi Infektion Hud Reumatologi Barnmedicin Medicinsk rehabilitering Geriatrik / Ger reh Allmän onkologi Ofördelat Sum Ortopedi Kirurgi Urologi Gyn / Förlossning/BB Ögon ÖNH Handkirurgi Thoraxkirurgi Plastikkirurgi Gyn. Onkologi Ofördelat Sum Barnpsykiatri Vuxenpsykiatri (ord def) Sum alla Jämtlands län Kronobergs län Södermanlands län Västerbottens län Västmanlands län Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b , ,6 2,3 7, , , ,15 9,5 10 9, , Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b 26 0, ,4 5,

53 Tabell sid 9 Nysam Nyckeltalssamverkan 2.1c Vårdkonsumtion 2005 per 1000 invånare kö Invärtesmedicin Lungmedicin Neurologi Infektion Hud Reumatologi Barnmedicin Medicinsk rehabilitering Geriatrik / Ger reh Allmän onkologi Ofördelat Sum Ortopedi Kirurgi Urologi Gyn / Förlossning/BB Ögon ÖNH Handkirurgi Thoraxkirurgi Plastikkirurgi Gyn. Onkologi Ofördelat Sum Barnpsykiatri Vuxenpsykiatri (ord def) Sum alla Västra Götalands län Örebro län Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b 9,5 19 0,41 0,24 0,03 0,01 0, ,6 5, ,32 1, , Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b 0,01 3,2 0, ,

54 Tabell sid 10 Nysam Nyckeltalssamverkan 2.1d Vårdkonsumtion 2005 per 1000 invånare köpt vård utomläns (länsnivå) Blekinge län Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län Hallands län Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b Invärtesmedicin 5,4 0,54 1,9 12 5,1 4,5 32 5,9 1, ,6 12 Lungmedicin 0,23 0,03 0,34 0,59 0,1 0,14 1,4 0,29 0,03 Neurologi 3,7 0,77 1,4 5,9 1,3 0,97 5,8 0,72 3,2 Infektion 0,52 0,03 0,05 2,4 0,8 2,7 0,14 0,06 0,18 1,9 0,23 0,89 Hud 0,65 0,14 0,37 0,44 0,05 0,59 0,56 0,06 5,8 Reumatologi 0,08 0,01 0 1,3 0,35 2 Barnmedicin 6,2 1,2 1,4 9,9 1,9 3,9 8,5 1,9 4,5 0,01 0 0,68 Medicinsk rehabilitering 0,03 0 0,14 0,21 0,07 0,71 3,3 0,64 0,16 1,1 0,04 0,17 Geriatrik / Ger reh 1,4 0,14 0,08 6,8 0,28 0,58 Allmän onkologi 10 1,9 19 1,7 0,42 1,8 0,78 0,13 0,32 Ofördelat 2 0,24 2 0,01 0,01 0,88 0,11 0,06 9,1 Sum Ortopedi 4,4 0,71 5,7 18 3,3 4,3 5,2 1,1 6,2 6,3 1,1 9,5 Kirurgi 21 3,4 4,2 15 3,3 4,3 9,9 2 6,2 23 5,4 21 Urologi 2,8 0,58 0,72 2 0,85 4,3 1,3 0,23 3,3 Gyn / Förlossning/BB 1 0,1 0,31 1,7 0,38 1,9 4 0,91 3,6 2,6 0,79 9,5 Ögon 1,9 0,84 3 2,9 1 0,96 2 0,87 3,5 1 0,48 8,5 ÖNH 1,6 0,46 1,3 3,8 0,85 1,8 3 0,56 2 1,6 0,5 5,5 Handkirurgi 0,57 0,2 2,5 0,56 0,3 1,8 Thoraxkirurgi 7,1 1,1 0,01 2,2 0,35 0,04 Plastikkirurgi 1,4 0,4 1,3 1,2 0,45 1,9 Gyn. Onkologi 1,2 0,26 0,77 Ofördelat 0, ,02 0,02 0,21 0,16 Sum ,8 4,9 25 Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b Barnpsykiatri 0,46 0,02 0,33 0, ,05 0,52 0, ,9 0,81 0,06 0,12 0, ,12 Vuxenpsykiatri (ord def) 36 0,42 3,5 3,4 0,05 0,01 0, ,6 0, ,53 0,51 2,7 2,2 0,19 5 Sum alla

55 Tabell sid 11 Nysam Nyckeltalssamverkan 2.1d Vårdkonsumtion 2005 per 1000 invånare kö Invärtesmedicin Lungmedicin Neurologi Infektion Hud Reumatologi Barnmedicin Medicinsk rehabilitering Geriatrik / Ger reh Allmän onkologi Ofördelat Sum Ortopedi Kirurgi Urologi Gyn / Förlossning/BB Ögon ÖNH Handkirurgi Thoraxkirurgi Plastikkirurgi Gyn. Onkologi Ofördelat Sum Barnpsykiatri Vuxenpsykiatri (ord def) Sum alla Jämtlands län Kronobergs län Södermanlands län Västerbottens län Västmanlands län Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b Vdg Vtf Dagsj Läk b SSK b 6,7 1,9 0,3 9 1,3 11 2,7 12 6,5 2,3 11 0,1 0,03 0,2 0,03 0,6 0,17 0,58 0,45 0,13 1,8 1,3 0,14 0,89 0,17 1,9 0,41 1,8 9,7 1,7 1,8 0,73 0,18 0,02 0,39 0,16 0,77 0,15 0,81 0,83 0,23 0,96 0,8 0,05 0,01 2,2 0,68 0,45 0,07 6,1 0,23 0,05 3,3 2,7 0,33 0,01 0,29 0,17 0,76 0,13 1,3 1,1 0,15 0,67 1,7 0,5 0,03 1,4 0,33 6,5 1,7 5,8 6,9 2 6,7 2,5 0,07 0,17 0,14 0,03 2,4 0,17 0,12 2,3 0,15 0,73 0,04 0,01 0,02 0,18 0,03 0,09 0,02 0,05 0,95 0,08 0,93 3,5 0,84 4,1 0,3 2,8 0,64 2,7 2,6 0,75 3 0,36 0,11 0,02 1,2 0,5 14 0,64 3,5 0,52 0,15 1, ,9 1,4 0,16 7,6 0,83 5,5 1,4 9,9 5,3 1,3 6,6 8,7 1,7 0,17 4,5 0, ,7 11 9,7 2,1 7,5 0,85 0,16 0,02 0,61 0,29 2,2 0,4 1,9 1,6 0,5 1 1,2 0,41 0,6 2,7 0,81 2,6 0,67 5,1 3,5 1,1 6,1 2 0,9 2,7 5,1 0,75 1,7 0,74 5,2 1,2 0,6 3,7 2,3 0,48 0,02 3,1 1 3,9 1 3,4 1,3 0,34 4,1 1,5 0,47 0,01 2,5 1,1 0,71 0,32 3 0,19 0,09 3, ,01 0,06 6,3 0,96 0,36 9,8 2,2 0,07 1,7 0,39 0,01 1,1 0,12 1,6 0,38 1,6 2,1 0,54 2,4 3,8 0,83 1,7 0,54 0,16 0, ,9 0,02 4,1 0,75 1,3 0,24 3,2 0,78 0,23 2, Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b Vdg Vtf Dagsj Läk b Andr b 0,02 1 0,06 0,5 0,05 0,01 0,71 1,6 0,15 0,8 0, , ,09 0,08 2,5 7,