Hälso- och sjukvård Delrapport onkologi

Transkript

1 Nyckeltalssamverkan Hälso- och sjukvård Delrapport onkologi,,,, (Uppsala),, Kontaktpersoner Nysams AU: Operatör Helseplan: Peter Molin E-post: Kontaktperson Dag Gjesteby Lena Kirkegaard E-post: Tel: / Sven Nilsson E-post: sven.nilsson@ltdalarna.se E-post: dag.gjesteby@helseplan.no Ove Löfqvist E-post: ove.lofqvist@ltkronoberg.se Axel Bergh E-post: axel.bergh@vgregion.se

2 Nyckeltal 2004 Hälso- och sjukvård Delrapport onkologi 0. Inledande text sida 2 1. Landstingens kostnader sida 3 2. Vårdkonsumtion onkologi sida 9 3. Somatisk sjukvård - onkologi sida Landstingsprofiler sida 23 Tabellbilaga länsnivå Tabellbilaga kliniknivå Sida 1

3 Nyckeltalssamverkan 2004 För elfte året i rad har en grupp landsting, med Helseplan som operatör, tagit fram nyckeltal för sin hälso- och sjukvård. Antal deltagande landsting har successivt ökat och vilka landsting / kliniker som deltar inom de olika områdena framgår av delrapporterna. I materialet beskrivs befolkningens hälsa, befolkningens vårdkonsumtion, primärvårdens- och sjukhusens produktion samt landstingens nettokostnader och verksamhetens totalkostnader. Nyckeltal användas inom olika nivåer av landstingens organisation som ett hjälpmedel i styr- och ledningsprocessen med fokus på uppföljning och prioriteringar av resurser. Verksamhetsansvariga på olika nivåer kan genom nyckeltal få signaler om utvecklingen av egen verksamhet för att kunna göra nödvändiga förändringar. Intentionerna med nyckeltalssamverkan är att ta fram data så att varje landsting ska kunna jämföra utfallet av sin hälso- och sjukvård med andra landsting. Avsikten är att nyckeltalssystemet ska kunna utvecklas till ett generellt system för kontinuerlig uppföljning av regionens/landstingets verksamhet. En utvecklingsambition som NYSAM delar med Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen. Genom utvecklingsarbetet har man i betydande grad diskuterat och formulerat gemensamma krav (definitioner, metoder, registreringsrutiner, mm) på ett sådant system. I framtiden gäller det att försäkra sig om att alla driftsenheter som ingår i studien, använder de definitioner man har kommit överens om. NYSAM leds av en styrgrupp med representanter för samtliga deltagande landsting, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och där Helseplan också är representerade. Samarbetet med Sveriges Kommuner och Landsting bör kunna leda till stora vinster för det nationella utvecklingsarbetet. Landstingen har själva tagit fram (baserat på enhetliga definitioner), kvalitetssäkrat och levererat sifferuppgifter för år Grundprincipen är att ansvarig chef på enskilda vårdcentraler och sjukhuskliniker själv ska vara ansvarig för sina siffror. Nyckeltal 2004 redovisas i en huvudrapport och 23 delrapporter: befolkningens hälsa, ekonomi, vårdkonsumtion, primärvård, psykiatri, medicin, onkologi, hud, barn, kirurgi, ortopedi, kvinnosjukvård, ögon, ÖNH och medicinsk service (9 delrapporter). Effekter av hälso- och sjukvårdens insatser är ett viktigt utvecklingsområde för NYSAM. Tidigare har sjukvårdens verksamhet enbart beskrivits i form av konsumtionsdata, resursinsatser och produktivitetsmått. Detta nya område syftar till att komplettera nyckeltalen med indikatorer om hälsoförhållanden relaterade till hälso- och sjukvårdens mål. Indirekta mått på effekter har hämtats ur olika centrala register men ambitionen är att kunna ta fram mer direkta data. NYSAM kommer att utvecklas enligt sin verksamhetsplan. Det innebär bland annat att ytterligare landsting som är beredda att acceptera de krav som ställs på aktivt deltagande och kvalitetsambitionerna är välkomna. För Styrgruppen Peter Molin (ordf), Lena Kirkegaard, Sven Nilsson, Ove Löfqvist, Axel Bergh Dag Gjesteby (operatör Helseplan ) Sida 2

4 1. Landstingens kostnader I detta avsnitt redovisas landstingens nettokostnader. Nettokostnaderna definieras i detta sammanhang som verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar, och ska spegla landstingets kostnader för att ge vård till den egna befolkningen. I tabellerna är intäkterna för såld vård frånräknad. Kostnaderna för köpt vård ingår i kostnaderna. På alla nivåer framgår landstingets kostnader för den egna befolkningens vård oavsett var eller vem som producerat densamma. Sålunda inkluderas även kostnader för privat vård i redovisningarna. Generella statsbidrag räknas ej in i verksamhetens intäkter. Kostnader är nedbrutna olika mycket för olika landsting. Detta beroende på att olika landsting har haft olika möjligheter att ta fram fördelade kostnader. I tabellerna redovisas nettokostnader från nivå huvudområde ner till specialitet / specialitetsområdesnivå. För mer detaljerad information kring ekonomi v. g. se delrapport Ekonomi. Kostnader, hälso- och sjukvård per delområde De totala nettokostnaderna för hälso- och sjukvård fördelas i tabell 3 på hälso- och sjukvård exkl tandvård och politikerkostnader för hälso- och sjukvård. Redovisningen omfattar kostnaderna för landstingsinvånarnas vård oberoende var eller vem som producerat vården. Kostnaderna är reducerade med intäkterna för såld vård. I posten politikerkostnad ingår medlemsavgiften till Sveriges Kommuner och Landsting, partistöd samt kostnader för revision. Tabell 3: Kostnader för hälso- och sjukvård per invånare och delområde. År Totala kostnader hälso- och sjukvård inkl tandvård och politikerkostnad Varav Hälso- och sjukvård exkl tandvård och politikerkostnad Tandvård Politikerkostnad hälso- och sjukvård Blekinge Dalarna Halland Jämtland Västra Götaland Örebro Sida 3

5 I tabell 4 framgår hur beloppet för hälso- och sjukvård exklusive tandvård och politikerkostnad är fördelat på delområden. Tabell 4: Kostnader för hälso- och sjukvård exkl tandvård och politikerkostnad uppdelat på somatisk vård, primärvård, psykiatrisk vård samt övrigt i kronor per invånare, år Andel i procent av totala kostnader HoS för varje delområde anges till höger. Totala kostnader HoS exkl tandvård och politikerkostnad Varav Somatisk vård Primärvård Psykiatrisk vård Övrigt, HoS Blekinge % % % % Dalarna % % % % % % % % % % % % Halland % % % % Jämtland % % % % % % % 949 7% % % % % % % % % % % % % Örebro % % % % Nyckeltal Kostnader Hälso- och sjukvårdskostnader per delområde (exkl tandvård och politiker kostn) kronor per invånare Halland Örebro Jämtland Blekinge Dalarna Somatisk vård Primärvård Psykiatrisk vård Övrigt, HoS Sida 4

6 I nedanståande graf redovisas utvecklingen av kostnaderna för somatisk vård, primärvård samt psykiatrisk vård åren Redovisningen är både totalt samt per område. Nyckeltal - Ökningen i landstingens hälso- och sjukvårdskostnader åren % Hälso- och sjukvård (inkl övrigt HoS, exkl tandvård) Somatik Primärvård Psykiatri 37% 35% 33% 32% 33% 30% 28% 27% 30% 29% 27% 25% 22% 22% 22% 21% 24% 23% 24% 24% 21% 25% 20% 18% 19% 19% 18% 17% 15% 14% 15% 10% 11% 10% 5% 5% 0% Blekinge Dalarna Halland Sörmland Västra Götaland Örebro Nyckeltal Kostnader Andel kostnader per huvudområde Medicinsk vård Kirurgisk vård Primärvård Psykiatrisk vård 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Blekinge Dalarna Halland Jämtland Medicinsk + kirurgisk vård Örebro Medicinsk + kirurgisk vård Sida 5

7 Vem har producerat somatiska vården? I tabell 6 redovisas vilken typ av producent det är som har producerat den somatiska vården, exkl primärvård, som landstingsinvånarna konsumerat. Redovisningen är i kronor per invånare. Fördelningen är egenproducerad vård, dvs vården har givits vid landstingets egna vårdinrättningar, köpt vård hos andra vårdproducenter inom länet samt köpt vård utanför länet. Tabell 6: Kostnader beroende på vem som har producerat den somatiska vården. Kostnader per invånare år Egenproducerad vård Köpt vård inom länet Köpt vård utom länet Andel köpt vård Blekinge % Dalarna % % % Halland % Jämtland % % % % % Örebro % Nyckeltal Kostnader Somatik - Kostnader i kronor per invånare fördelad på egenproducerad, köpt vård inom länet och köpt vård utomläns Halland Jämtland Dalarna Örebro Blekinge Egenproducerad Köpt inom länet Köpt utomläns Sida 6

8 Kostnader per specialitet och specialitetsområde I detta avsnitt redovisas kostnaderna nedbrutet på specialiteter och specialitetsområden. Anledningen till att kostnaderna för somatisk vård oftast redovisas på specialitetsområden är att den organisatoriska uppbyggnaden och kostnadsredovisningen skiljer mellan landsting. Redovisningen per specialitetsområde är därför en metod att i förekommande fall kunna redovisa en mer fördelad redovisning med bibehållande av jämförbarheten mellan landstingen. I tabell 9 redovisas nettokostnaderna i kronor per invånare för den somatiska vården fördelad på specialiteter och specialitetsområden. Observera att kostnaderna för samtliga specialiteter redovisas per invånare totalt, således ej för de aktuella åldersgrupperna vad beträffar kvinnosjukvård, barnmedicin och de övriga aktuella specialiteterna. Detta för att erhålla en totalbild av hur landstingens resurser fördelas. Tabell 9: Kostnader per specialitet respektive specialitetsområde, somatisk vård. Kronor per invånare år Blekinge Dalarna Halland Medicin mm (1) Barnmedicin Habilitering S:a med vård Andel med vård (%) 51% 56% 53% 57% 50% 57% 55% 56% 57% Kirurgi mm (2) Ortopedi Kvinnosjukvård Ögon ÖNH (3) S:a kirurgisk vård Andel kir vård (%) 49% 44% 47% 43% 50% 43% 45% 44% 43% Somatisk vård totalt I medicin mm (1) inkluderas specialiteterna; internmedicin, lungmedicin, hud, njurmedicin, neurologi, allmän onkologi, kardiologi, thorax, infektion, reumatologi, rehabilitering, yrkesmedicin samt geriatrik. I kirurgi mm (2) inkluderas specialiteterna; kirurgi, urologi, plastikkirurgi, neurokirurgi samt handkirurgi. I ÖNH (3) inkluderas logopedi och audiologi. Sida 7

9 Nyckeltal Kostnader medicinsk vård Kostnader i kronor per medicinsk huvudspecialitet och invånare Halland Blekinge Dalarna Medicin mm Barnmedicin Habilitering Nyckeltal Kostnader kirurgisk vård Kostnader i kronor per kirurgisk huvudspecialitet och invånare Dalarna Halland Blekinge Kirurgi mm Ortopedi Kvinnosjukvård Ögon ÖNH Sida 8

10 2. Vårdkonsumtion - onkologi Konsumtionstalen används för att belysa befolkningens totala konsumtion av vård inom det egna landstinget, i andra landsting, privat vård samt riks- och regionvård. Utvecklingen de senaste åren är att vårdkonsumtion har blivit allt mer intressant att följa och utveckla. Utvecklingsgruppen Vårdkonsumtion inom NYSAM har de senaste åren diskuterat behov och områden för att utveckla beskrivningen av befolkningens konsumtion av hälso- och sjukvård. Syftet med detta är att visa på mervärdet av att använda individdata för beskrivning av vårdkonsumtion och övergripande vårdprocess. Utvecklingsgruppen har under året genomfört ett projekt avseende vårdkonsumtion ur ett individ- och befolkningsperspektiv (Rapport 2, Modell för beskrivning av vårdkonsumtion). På kommunnivå har samlats in: vårdtiden i dagar, vårdtillfällen, dagsjukvård, läkarbesök, sjuksköterskebesök för medicinsk och kirurgisk vård samt primärvård, besök övriga vårdkategorier än läkarbesök för psykiatrisk vård, köpt vård enligt speciella avtal, riks- och regionsjukvård samt privatläkarbesök. Uppgifterna är relaterade till lägsta möjliga organisatoriska nivå, det vill säga till klinik/specialitet. Konsumtionstalen har inhämtats från respektive landsting. Uppgifterna om slutenvård har i samtliga landsting hämtats från likartade slutenvårdssystem. Vad gäller uppgifter om öppenvård är insamlingsrutinerna fortfarande olika i landstingen. Precis som tidigare år har en del landsting datasystem för datafångst på helårsbasis, andra gör stickprovsundersökningar som får utgöra bas för beräkning på helårsbasis. De tal som levererats från respektive landsting har av Helseplan använts utan justeringar. Utvecklingsgruppen för vårdkonsumtion har granskat uppgifterna för att göra en rimlighetsbedömning beträffande datakvalité och täckningsgrad. Uppgifterna har av Helseplan sammanställts per kommun och för länet totalt. I databasen finns uppgifter separat för vård producerat vid landstingets olika kliniker, vård köpt enligt speciella avtal, vård köpt enligt riks- och regionsjukvårdsavtal samt vård hos privata läkare (som finansieras av landstinget, antingen via vårdavtal eller via ersättning enligt den nationella taxan). I huvudrapporten redovisas uppgifter på länsnivå. I delrapport Vårdkonsumtion redovisas även uppgifter på kommunnivå. Samtliga resultat vid redovisning av konsumtionsdata är vårdkonsumtion mätt i antal per 1000 invånare. Konsumtionstalen är ej åldersstandardiserade. Pga byte av administrativt system klarar landstinget Sörmland inte att i tid ta fram kvalitetssäkrade data för primärvården gällande För mer detaljerad information kring vårdkonsumtion v.g. se delrapport Vårdkonsumtion. Sida 9

11 Nyckeltal - Vårdkonsumtion 2004 totalt Antal VTF per 1000 inv per landsting Medicinsk vård Kirurgisk vård Primärvård Psykiatrisk vård Blekinge Dalarna Halland Jämtland Uppsala Västra Götaland Örebro Nyckeltal - Vårdkonsumtion 2004 totalt Antal läkarbesök per 1000 inv per landsting Medicinsk vård Kirurgisk vård Primärvård Psykiatrisk vård Ej PV Blekinge Dalarna Halland Jämtland Uppsala Västra Götaland Örebro Sida 10

12 Vårdkonsumtion Onkologi Antal läkarbesök per 1000 inv Uppsala Dalarna Sörmland Blekinge Jämtland Halland Vårdkonsumtion Onkologi Antal vårdtillfällen per 1000 inv Sörmland Jämtland Uppsala Halland Dalarna Blekinge Sida 11

13 Vårdkonsumtion Onkologi Vårdtid i dagar per 1000 inv Sörmland Uppsala Jämtland Dalarna Halland Blekinge Sida 12

14 3. Somatisk sjukvård - onkologi Med produktion på sjukhus avses den vård som producerats på respektive klinik i länets sjukhus oavsett patientens hemort. I talen finns därmed både patienter från det egna upptagningsområdet och andra patienter i och utanför länet. Sjukhusproduktionen redovisas på kliniknivå för alla kliniker/enheter. Data från alla enheter är summerad upp till länsnivå för följande medicinska huvudspecialiteter : medicin mm/infektion, onkologi, hud, barn, kirurgi, mm/urologi, ortopedi, KK, ögon och ÖNH/audiologi/HC. Rapportstruktur på länsnivå: Somatisk sjukvård Medicin mm Onkologi Hud Barn Kirurgi mm Ortopedi KK Ögon ÖNH/Audio Klinikrapporter finns i egna delrapporter inom respektive specialitet. Generellt: Det är utarbetat specifika rapporter för olika specialiteter / servicefunktioner: medicin mm/infektion, onkologi, hud, barn, kirurgi mm/urologi, ortopedi, kvinnosjukvård, ögon, ÖNH/audiologi/HC, akutmottagning, röntgen, anestesi/iva och operation. Nyckeltal på kliniknivå är produktionsrelaterad. Agrigerade nyckeltal på länsnivå är relaterade till länets befolkning. I övrig personal ingår all personal som är inrapporterat, utom sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Under läkare totalt ingår alla läkare, inkl. AT-läkare om inte annat anges. Nyckeltal baserad på personalkostnad eller personalkostnad övrig personal slutenvård (per vårdtillfälle/besök) omfattar all personalkostnad minus kr per årstjänst sjukgymnaster/ arbetsterapeuter, delat på respektive talvärde. Detta gör att nyckeltalet inte speglar den reella kostnaden. Nyckeltalet fungerar däremot som ett relationsvärde i jämförelse mellan lika kliniker. Sida 13

15 Befolkningstal Befolkningsrelaterade nyckeltal på länsnivå är i huvudsak relaterade till hela länets befolkning per , med undantag av barn (antal barn 0-18 år), BUP (antal barn 0-17 år), kvinnosjukvård (antal kvinnor 15 år+) och mammografi (antal kvinnor 40 år+). Gememsamma definitioner Besök. Ett besök är en vårdkontakt inom öppenvård som innebär personligt möte mellan patient och vårdgivare som dokumenterats i journal. Dagsjukvård. Med dagsjukvård menas öppen vård som innebär mer omfattande och/eller resurskrävande insatser än vad ett besök normalt kräver. Dagsjukvård omfattar dagkirurgi, dagmedicin och övrig dagsjukvård. För patienten skall det finnas en upprättad vårdplan. Detta skall gälla oavsett vilken avdelning som avses, alltså inkl. intagningsavdelning, akutvårdsavdelning etc. Vårdtillfälle. Med vårdtillfälle menas vårdkontakt i sluten vård. Vårdtillfälle avgränsas av in- och utskrivning inom ett medicinskt verksamhetsområde (klinik/basenhet/ motsvarande). Utskrivning skall ligga till grund för beräkning av antal vårdtillfällen under året. Slutenvård. Med slutenvård menas vård till patient som är inskriven vid en av sjukhusets vårdavdelningar. Kommentarer från utvecklingsgrupperna Det har etablerats utvecklingsgrupper inom de flesta medicinska specialiteterna som per idag ingår i nyckeltalssystemet. I år 2004 s material har både definitioner av basdata och nyckeltalen diskuterats i samtliga grupper. Sida 14

16 Onkologi, länsnivå tabell se bilaga Nyckeltal 2004 Onkologi länsnivå Vårdtillfällen per 1000 inv Nyckeltal Onkologi Antal VTF egna lt / 1000 inv Uppsala Sida 15

17 Nyckeltal 2004 Onkologi länsnivå Vårddagar per 1000 inv Nyckeltal Onkologi Antal VDG egna lt / 1000 inv Uppsala Sida 16

18 Nyckeltal 2004 Onkologi länsnivå Läkarbesök per 1000 inv Nyckeltal Onkologi Antal läkarbesök egna lt / 1000 inv Uppsala Sida 17

19 Nyckeltal 2004 Onkologi länsnivå Personalkostnad per invånare Nyckeltal Onkologi Personalkostnad / inv Uppsala Sida 18

20 Nyckeltal 2004 Onkologi länsnivå Antal årsarb läkare totalt per inv Nyckeltal Onkologi Antal årsarb läkare totalt / inv Uppsala Sida 19

21 Nyckeltal 2004 Onkologi länsnivå Antal årsarb övrig personal per inv Nyckeltal Onkologi Antal årsarb övrig personal / inv Uppsala Sida 20

22 Nyckeltal 2004 Onkologi länsnivå Antal övrig personal per läkare Nyckeltal 2004 Onkologi länsnivå Antal övrig personal per disp vårdplats 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 Sida 21

23 Nyckeltal 2004 Onkologi länsnivå Antal disp vårdplatser per inv Nyckeltal Onkologi Antal disp vårdplatser / inv Uppsala Sida 22

24 4. Landstingsprofiler Nyckeltal 2004 Onkologi länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% AKTIVITETSDATA Antal VTF egna lt / 1000 inv Antal VDG egna lt / 1000 inv 96% 113% Antal läkarbesök egna lt / 1000 inv RESURSDATA Personalkostnad / inv Antal årsarb. läkare totalt / inv Antal övrig personal / inv Antal övrig personal / årsarb. läkare 50% 86% 113% Antal övrig personal / disp VPL Antal disp VPL / inv 148% PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp VPL slutenvård Antal VTF / årsarb. läkare 88% Antal läkarbesök / årsarb. läkare UTBILDNINGSNIVÅ Andel spec av årsarb. läkare tot Andel SSK av sum ssk+usk+bitr Sida 23

25 Nyckeltal 2004 Onkologi länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% AKTIVITETSDATA Antal VTF egna lt / 1000 inv Antal VDG egna lt / 1000 inv Antal läkarbesök egna lt / 1000 inv RESURSDATA Personalkostnad / inv Antal årsarb. läkare totalt / inv Antal övrig personal / inv Antal övrig personal / årsarb. läkare Antal övrig personal / disp VPL Antal disp VPL / inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp VPL slutenvård Antal VTF / årsarb. läkare 0% Antal läkarbesök / årsarb. läkare UTBILDNINGSNIVÅ Andel spec av årsarb. läkare tot Andel SSK av sum ssk+usk+bitr Sida 24

26 Nyckeltal 2004 Onkologi länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% AKTIVITETSDATA Antal VTF egna lt / 1000 inv Antal VDG egna lt / 1000 inv Antal läkarbesök egna lt / 1000 inv -50% RESURSDATA Personalkostnad / inv Antal årsarb. läkare totalt / inv Antal övrig personal / inv 80% Antal övrig personal / årsarb. läkare Antal övrig personal / disp VPL Antal disp VPL / inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp VPL slutenvård Antal VTF / årsarb. läkare Antal läkarbesök / årsarb. läkare UTBILDNINGSNIVÅ Andel spec av årsarb. läkare tot Andel SSK av sum ssk+usk+bitr Sida 25

27 Nyckeltal 2004 Onkologi länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% AKTIVITETSDATA Antal VTF egna lt / 1000 inv Antal VDG egna lt / 1000 inv Antal läkarbesök egna lt / 1000 inv RESURSDATA Personalkostnad / inv Antal årsarb. läkare totalt / inv Antal övrig personal / inv Antal övrig personal / årsarb. läkare Antal övrig personal / disp VPL 0% Antal disp VPL / inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp VPL slutenvård Antal VTF / årsarb. läkare 0% Antal läkarbesök / årsarb. läkare UTBILDNINGSNIVÅ Andel spec av årsarb. läkare tot Andel SSK av sum ssk+usk+bitr Sida 26

28 Nyckeltal 2004 Onkologi länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% AKTIVITETSDATA Antal VTF egna lt / 1000 inv Antal VDG egna lt / 1000 inv Antal läkarbesök egna lt / 1000 inv 104% 96% 50% RESURSDATA Personalkostnad / inv Antal årsarb. läkare totalt / inv Antal övrig personal / inv 56% 103% 48% Antal övrig personal / årsarb. läkare Antal övrig personal / disp VPL Antal disp VPL / inv 112% PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp VPL slutenvård 0% Antal VTF / årsarb. läkare Antal läkarbesök / årsarb. läkare UTBILDNINGSNIVÅ Andel spec av årsarb. läkare tot Andel SSK av sum ssk+usk+bitr Sida 27

29 Nyckeltal 2004 Onkologi länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% AKTIVITETSDATA Antal VTF egna lt / 1000 inv Antal VDG egna lt / 1000 inv Antal läkarbesök egna lt / 1000 inv RESURSDATA Personalkostnad / inv Antal årsarb. läkare totalt / inv Antal övrig personal / inv Antal övrig personal / årsarb. läkare Antal övrig personal / disp VPL Antal disp VPL / inv Har ej vårdplatser PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp VPL slutenvård Antal VTF / årsarb. läkare -46% Antal läkarbesök / årsarb. läkare UTBILDNINGSNIVÅ Andel spec av årsarb. läkare tot Andel SSK av sum ssk+usk+bitr Sida 28

30 BILAGA: TABELLBILAGA LÄNSNIVÅ TABELLBILAGA KLINIKNIVÅ

31 4.1.3 Onkologi 2004 länsnivå Tabell sid 1 Nysam AKTIVITETSDATA Antal VTF egna lt / 1000 inv 5,4 2,8 2,2 2,7 5,6 1,7 Antal VDG egna lt / 1000 inv Antal läkarbesök egna lt /1000 inv Antal dagsjukvård (exkl dialyser och endoskopier) / 1000 inv ,3 6,4 131 RESURSDATA Personalkostnad / inv Antal årsarb. läkare totalt / inv 3 2,9 2 2,8 6 3,3 Antal övrig personal / inv Antal övrig personal / årsarb. läkare 13 6,8 11 5,4 5,2 5,1 Antal övrig personal / disp VPL slutenvård 2,8 3,6 3,8 3,4 2,7 Antal disp VPL / inv 14 5,5 5,8 4, PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF/disp VPL slutenvård Antal VTF / årsarb. läkare Antal läkarbesök / årsarb. läkare MEDICINSK PRAXIS Andel akuta VTF i slutenvård 19% 46% 0% 21% Andel oplan läk.besök / läkarbesök tot 0% 0,28% UTBILDNINGSNIVÅ Andel specialister av årsarb. läkare tot 84% 61% 61% 71% 61% 71% Andel SSK av sum ssk+usk+bitr 56% 96% 79% 69% 71% 100%

32 Onkologi 2004 kliniknivå Tabell sid 2 s län s län s län s l s läns län Visby Gävle Växjö Eskilstuna Umeå Västerås Nysam FAKTAUPPGIFTER Antal vårdtillfällen (VTF) Antal VTF / individ per klinik slutenvård 2,2 1,9 2,2 2,4 2,3 Antal vårddagar (VDG) Antal läkarbesök KOSTNADSDATA Pers.kostnad läkare / VTF Pers.kostnad övr pers sv / VDG Pers.kostnad läkare / läkarbesök Antal övriga personal / läkare tot 13 6,8 11 5,4 5,2 5,1 Antal övriga personal / disp VPL slutenvård 2,8 3,6 3,8 3,4 2,7 PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp VPL slutenvård Antal VDG / disp VPL slutenvård Antal VTF / årsarb. läkare tot Antal läkarbesök / årsarb. läkare tot MEDICINSK PRAXIS Andel akuta VTF 19% 46% 0% 21% Antal dagsjukvård (exkl dialyser och endoskopier) / VTF 2,3 4,4 20 0,46 0,64 76 Antal läkarbesök / VTF 2,8 7,7 5 7,2 4,3 13 Andel oplan läk.besök / läk.besök tot 0% 0,28% UTBILDNINGSNIVÅ Andel specialister av årsarb. läkare tot 84% 61% 61% 71% 61% 71% Andel ssk av sum ssk+usk+bitr 56% 96% 79% 69% 71% 100%

33 (Nyckeltalssamverkan) En grupp landsting, med konsultföretaget Helseplan som operatör, arbetar med att ta fram nyckeltal för sin hälso- och sjukvård. Antal landsting har successivt ökat från starten Under året 2004 deltog i olika delar av materialet: Blekinge, Dalarna,,, Halland, Jämtland, Kalmar,, Sörmland, Stockholm, Uppsala, Värmland,,, Västra Götaland, Örebro och Östergötland. För närmare information kontakta: Helseplan telefon: hemsida: e-post: helseplan@helseplan.se