PISA och lärarutbildningen. Hur kan Pedagogiska fakulteten bidra?

Transkript

1 PISA och lärarutbildningen. l Hur kan Pedagogiska fakulteten bidra? Michael Uljens prefekt Åbo Akademi OM DE SVENSKA SKOLORNAS RESULTAT I PISA 2009 Svenska Kulturfonden Seminarium

2 PISA i vår tid Viktiga resultat och bekymmersamma resultat PF välkomnar den fortsatta diskussionen Hur tackla utmaningen? Dialog, forskning, utbildning, administration. Vad säger PISA om relationen mellan lärarutbildning och skolprestationer? bra examensbetyg bra elevresultat? Vi vet ej. Har lärarbristen finlandssvenska särdrag? Bristen ser likadan ut inom båda språkgrupperna Men rektorernas uppfattningar skiljer sig

3 - Orsakas dåliga inlärningsresultat av lärarbrist? - Inga skillnader mellan behöriga och obehöriga lärares elever!? - God lärartillgång i Österbotten - ändå sämre resultat. Har lärarutbildningarna för få sökande? - Tot. över 1000 sökande till PF = rekordstort intresse sökande till klasslärare, intag 64 = ca 19% sökande till speciallärare, intag 19 = 12% - 90 sökande till barntr. utb. i Helsingfors, 89 till Jakobstad Många sökanden = bra sökanden? Varifrån kommer våra blivande lärare? = god finlandssvensk spridning Hur sker antagningen till lärarutbildningen? Diskussioner förs (matematik, modersmål)

4 Hur ser personalsituationen ut vid lärarutbildningen? - professurer i språkdidaktik och matematik = tyngdpunktsområden - prof. i specialpedagogik och finska får nya innehavare Hur ser PF:s lärarutbildning ut i jämförelse med andra lärarutbildningar? Bra med finlandssvensk koncentration Benchmarking inleds på hösten PF:s forskningsvolym och forskarutbildning Forskningen stärks, rekordantal doktorer 2011 = 7 Kan PF avgöra för vart utexaminerade söker sig?

5 Hur estimeras lärarbehovet? Antalet elever i svensk skola 6,3% (mot 5,7% svenska barn) Babyboom på kommande till 2025 Antalet elever i svensk skola (7-12 år) ökar med (från till ) 14,5% av klasslärarna beräknas byta bana Estimerad pensionsålder 62 år 841 av behöriga klasslärare pensioneras (tot ) Klassernas storlek antas förbli oförändrad: 15,5 elever per klass i den svenska skolan 19,6 elever per klass i den finska skolan Rektorernas antal antas oförändrat (85 rekt. varav 44 pens.) 90% av de som inleder studierna utexamineras och 90% av de som utexamineras blir klasslärare Behovet av klasslärare växer med 9% eller 124 lärare Klasslärarintagningen ökas till minst 76/år fram till 2020 = Optimistisk beräkning Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo

6 Satsningar vid PF - exempel - Modermsålets didaktik a) nytt finlandssvenskt läromedelspaket om tolkande läsning b) aktiv fortbildning i hela Svenskfinland c) specialkurser, kort biämnes + specialkurser d) skrivpedagogiken i en digital tid - flerspråkighetsdidaktik, engelska språkets didaktik, - språkbad LingVaCity, Vasa = ett språkforskningscentrum i landet - Finska språkets didaktik - dramats möjligheter i talad finska

7 Matematikdidaktik Vad sker i matematikundervisningen? (video) Specialpedagogik Matematinlärning drop-out Nyutbildade lärares placering i arbetslivet och handledning Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo

8 Ny forsknings- och utvecklingsenhet för utbildningsledarskap och skolutveckling grundas vid PF lanseras på hösten Syfte: a) att bedriva internationellt högtstående forskning kring ledarskap och skolutveckling, b) att utveckla konkreta, forskningsbaserade, handlingsmodeller för ledarskap och skolutveckling (skolinternt, skola-kommun, kommunsamarbete, nationella myndigheter)

9 c) Forum för en mera direkt dialog mellan PF (utbildning, forskning och utvecklingsarbete) och skolvärlden, hemmen samt samhälleliga aktörer i olika riktningar och på olika nivåer Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo

10 Finns: Ett kollegium med ca 12 personer vid PF (professorer, lektorer, doktorander, forskare) har vuxit fram: - allmän n pedagogik - tillämpad pedagogik - vuxenpedagogik - Rektorsutbildning - Kandidat- och magisterutbildningsprogram (även på p Åland)

11 Forskarskola i samverkan med HU. 5 doktorander på heltid inriktade på pedagogiskt ledarskap: Laura Norrgård: Skolledarskap och inlärningsresultat Cilla Nyman: Ledarskap vid universitet Siv Saarukka: Rektors professionalitet och dess utveckling Christa Tigerstedt: Ledarskap inom högre utbildning Denice Vesterback: Samarbetet kommun skola

12 Övriga uppgifter? Skolbarometer Pedagogikportal Mentorsprogram Alumninätverk? Hem- och skola! Forum för utbildningsforskning (UBS)

13 - Vad föreslf reslår r studenterna? - Intresserade - Bättre information om vikariat - Stöd d för f r omkostnader? - Fortbildningen - CLL leds från n Vasa från n Pedagogiska fakultetens ekonomi... - UKM:s budskap till universiteten klart: Bär r ert ansvar och följ f er policyn

14 Särskilda utbildningssatsningar Studiehandledarutbildning, ht 2011 Yrkespedagogisk lärarutbildning, ht 2011

15 Språkbadslärarna ett ansvar för oss? Den mångkulturella och flerspråkiga skolan Pojkpedagogik Till slut: Den svenska skolan behöver svenska lärare Sveriges väg är inte vår, däremot är Finlands väg en sak för Sverige. PISA visar att en gemensam skola för alla (enhetsskola) åstadkommer de bästa resultaten i världen.