Mer matematik i högstadiet

Transkript

1

2 Mer matematik i högstadiet

3 Mer matematik i högstadiet Vi vill se mer kunskap i skolan, så att alla elever har möjlighet att nå kunskapsmålen. Alla ska få den grund som behövs för att kunna förverkliga sin potential. Det stärker arbetskraften och är bra för jobben. Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats sedan 1990-talet. Vi vill öka undervisningstiden i matematik med en timme i veckan för alla elever i högstadiet från höstterminen Duktiga lärare kombinerat med utökad undervisningstid gör att fler elever får större möjligheter att klara kunskapskraven i matematik. Satsningen är fullt finansierad och kostar årligen 490 miljoner kronor. Utrymmet i svensk ekonomi är begränsat de kommande åren. Inriktningen är att få de offentliga finanserna tillbaka till balans och överskott. Det betyder att alla reformer behöver vara finansierade, krona för krona. Alliansregeringen har från första dagen arbetat för att förbättra den svenska skolan och för att utbilda och stärka arbetskraften. Det fortsätter vi med. Människor behöver grundläggande kunskaper i matematik i vardagen. Kunskaper i matematik är en förutsättning för många högskoleutbildningar och blir allt viktigare för att klara sig på arbetsmarknaden. Alliansregeringen vill utbilda arbetskraften. För att Sverige ska kunna konkurrera med kunskap och kompetens även i framtiden är det viktigt att den svenska skolan rustar eleverna med fullgoda matematikkunskaper. Bättre kunskaper i matematik stärker arbetskraften. Internationella studier, både PISA 2012 (15-åringar) och TIMSS 2011 (årskurs 8), visar att svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats sedan 1990-talet. Mellan 1995 och 2003 tappade svenska elever motsvarande en årskurs i matematikkunskaper. Att andelen behöriga till gymnasieskolan har minskat sedan 2006 kan till stor del förklaras av att andelen elever som fått underkänt betyg i matematik i årskurs nio har ökat. Fler godkända i matematik bidrar till att öka andelen behöriga till gymnasieskolan. Alliansregeringen tog nyligen initiativ till fortbildningssatsningen Mattelyftet, för att ge matematiklärare möjlighet att förbättra och utveckla sitt sätt att undervisa i ämnet. Men det räcker inte. Eleverna behöver också mer lärarledd undervisningstid för matematikinlärningen. I ett internationellt perspektiv är undervisningstiden i matematik fortsatt låg i Sverige. Alliansregeringen vill att undervisningstiden i matematik utökas med en timme i veckan för samtliga elever i årskurs 7 9. Satsningen ska gälla fr.o.m. höstterminen 2016.

4 Tillsammans med de tidigare satsningarna på fler matematiklektioner i låg- och mellanstadiet kommer satsningen på fler matematikslektioner i högstadiet att innebära att undervisningstiden ökar med en timme i veckan för samtliga årskurser i grundskolan. Den utökade undervisningstiden bör tillsammans med det pågående Mattelyftet förbättra studieresultaten i matematik och därmed bidra till att fler elever blir behöriga till gymnasieskolans nationella program. Kostnad Satsningen innebär en nivåhöjning av det generella statsbidraget till kommunerna. För detta avsätts 245 miljoner kronor fr.o.m. ht 2016 och 490 miljoner kronor årligen från och med Förslaget aviseras i 2014 års ekonomiska vårproposition och kommer som ett konkret förslag i höstens budgetproposition. Förslag (mnkr) Perm effekt Utökad undervisningstid i matematik med 1 timme per vecka i åk Regeringens tidigare matematiksatsningar Regeringen har tidigare presenterat flera satsningar för att lyfta elevernas matematikkunskaper. I och med dagens förslag kommer regeringens satsningar på mer undervisningstid i matematik uppgå till totalt ca 1,5 miljarder kronor årligen. Det totala antalet matematiktimmar i grundskolan ökar från 900 (läsåret 2012/13) till (läsåret 2016/17), dvs. en ökning med mer än en tredjedel. Mattelyftet Under tre år, med start detta läsår, får större delen av landets matematiklärare möjlighet till fortbildning i metoder att lära ut matematik (matematikdidaktik). För satsningen är totalt 650 miljoner kronor beräknat för perioden Mer undervisningstid i lågstadiet Från och med innevarande läsår ska eleverna i årskurs 1 3 läsa mer matematik. Den sammanlagda undervisningstiden i grundskolan (och motsvarande skolformer) har utökats med 120 timmar, som bör fördelas med en timme i veckan i de tre första årskurserna. Årlig kostnad för reformen uppgår till 0,5 mdkr/år. Mer undervisningstid i mellanstadiet I budgetpropositionen för 2014 beräknade regeringen medel för att utöka undervisningstiden i matematik ytterligare. Från och med läsåret 2016/17 bör eleverna i årskurs 4 6 läsa mer matematik. Den sammanlagda undervisningstiden i grundskolan (och motsvarande skolformer) kommer att utökas med 105 timmar, som bör fördelas med en timme i veckan i de tre årskurserna. Årlig kostnad för reformen uppgår till 0,5 mdkr/år.

5 Regeringens utbildningssatsningar i 2014 års ekonomiska vårproposition Förslag (mnkr) Dagens förslag Utökad undervisningstid i matematik med 1 timme per vecka i åk 7-9 Tidigare aviserade förslag Utökad undervisningstid i svenska för nyanlända i fyra år istället för två år, plus permanentning Statsbidrag för att förbättra studieresultaten i svenska för elever i åk 1-9 med liknande behov som nyanlända elever Nyanlända elever: krav på bl.a. kartläggning och placering inom två månader Perm effekt Utbyggd barnmorskeutbildning Utbyggd specialistsjuksköterskeutbildning Sommarskola (nya medel) Lågstadielyftet del 1: Mindre klasser Tioårig grundskola och förlängd skolplikt (permanenta kostnader) Utbilda fler lågstadielärare fortbildning av förskollärare m.m. Lågstadielyftet del 2: Utbilda fler lågstadielärare ordinarie lärarutbildning Matte- och NO-lärare fler utbildningsplatser och examenspremie Speciallärare fler utbildningsplatser och examenspremie Förskollärare fler utbildningsplatser Förskolepaket Läxhjälp SUMMA UTGIFTSEFFEKT dagens förslag och tidigare aviserade förslag