Den finlandssvenska skolans nivå

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den finlandssvenska skolans nivå"

Transkript

1 1 Den finlandssvenska skolans nivå Michael Uljens Med anledning av den pågående diskussionen om den finlandssvenska skolans nivå i relation till den finska skolan, presenterar jag nedan några synpunkter på möjliga orsaker till resultaten. Jag vill bidra till att den allmänna diskussionen inte skall stanna på oförtjänt naiv och förenklad nivå. Den svenska skolan förtjänar bättre än så. En del av detta publicerade jag i Vbl i november I en nyligen publicerad rapport från Utbildningsstyrelsen (November 2010) hävdas att finlandssvenska barns kunskaper i matematik i åk 6 är sämre än på finskt håll. Många undersökningar har visat på samma sak. Som prefekt vid pedagogiska fakulteten delar jag givetvis den oro som kommit till uttryck bl.a. i Vbl. Den finlandssvenska skolans sak är allas vår angelägenhet. Resultaten bör självklart erkännas men också tolkas sakligt. Vi kan identifiera åtminstone följande fyra problem i frågan: a) att startnivån i matematik i åk 3 är lägre i de finlandssvenska skolorna än i de finska skolorna, b) att det finns en skillnad mellan finska och svenska elevers kunskaper i matematik i åk 6, c) att variationen inom den svenskspråkiga befolkningen är stor på det sättet att österbottniska och åländska ungdomar återfinns i den lägre ändan av skalan och d) att skillnaderna mellan språkgrupperna verkar vara störst i slutet på lågstadiet i åk 6 men minskar till åk 9 och studentexamen. Lärarutbildningen. Hur agerar PF i frågan? Vid fakulteten tillsattes omgående en specialistgrupp som närmare analyserar rapporten. En av författarna från UBS inbjöds till diskussion. PF samverkar också med Utbildningsstyrelsen i satsningar på fortbildning. Vi analyserar studentmaterialet i lärarutbildningen och professorerna har redan diskuterat antagningskriterierna. Åbo Akademis rektor Jorma Mattinen har beviljat ett doktorandstipendium i syfte att förklara hur skolans ledarskap och lärarskap samvarierar med elevprestationer. Flera projekt vid fakulteten bearbetar på olika sätt frågorna. Men hur tolka resultaten? En förklaring som anförts är studentmaterialet i lärarutbildningen. Söktrycket till den svenska klasslärarutbildningen är dock erkänt högt, om än inte lika högt som till den finska sidan, likväl unik i internationell jämförelse (197 förstahandssökanden till 64 studieplatser). Även i ÅA-intern jämförelse är det fråga om en populär utbildning med framstående studenter från gymnasierna. Av de antagna till lärarutbildningen är 50% icke-österbottningar. Överlag skriver färre svenska studenter lång matematik i våra gymnasier. Resultaten från test av nyantagna lärarstuderandes kunskaper i matematik visar inte på bästa tänkbara resultat. Strukturellt och innehållsligt är lärarutbildningen likadan över språkgränsen. Granskare för pro gradu arbeten från finska universitet används när tillfälle ges. År 2008 tilldelades fakulteten pris för landets bästa avhandling pro gradu i pedagogik. Som tidigare professor i ämnet och nuvarande docent är jag välbekant med utbildningsnivån vid Helsingfors

2 2 universitet både forskningen och examensabeten. Doktorsexamina vid PF följer samma internationella praxis som i hela landet. Det har blivit vanligare att dr-avhandlingarna publiceras vid utländska förlag. Pedagogiska fakultetens representanter är ofta anlitade som vägvisare för den övriga nordiska lärarutbildningen och åtnjuter ett högt anseende. Lärarutbildningen i Vasa har under åratal spänt bågen till det yttersta för att leverera kompetenta lärare i och för hela Svenskfinland. Och det har PF verkligen också gjort. Allra minst har Svenska Österbotten drabbats av lärarbrist här finns garanterat goda lärare men prestationerna är inte de bästa. Skolan. Den nya undersökningen, liksom en del tidigare, visar att elever till obehöriga lärare inte presterade sämre än elever till behöriga lärare. Läs det en gång till: elever till obehöriga lärare presterar inte sämre än elever till behöriga lärare Obehöriga lärare saknar oftast bara någon del av studierna för att nå formell behörighet. Resultaten bör ha en lugnande effekt bland föräldrarna. Överraskande framkom ett negativt samband mellan graden av samarbete med förskolan och matematisk kunskapsutveckling. Är samarbetet inte av godo? Anpassar den finlandssvenska skolan sin undervisning till förskolan och sänker därmed ambitionsnivån? I de finska skolorna fanns inget alls samband mellan skolframgång och graden av samarbete med förskolan. Eventuellt kan frågor som dessa förklara varför språkgruppsskillnader kan identifieras redan i åk 3. Specialpedagogik. Hittar vi orsaken i specialpedagogiska åtgärder? Det har antytts att resultaten kan bero på att flera elever i den finska skolan får sin undervisning i specialklass och därför inte ingår i den grupp som testats. Förklaringen kan vara en partiell förklaring. Av finska elever får nämligen drygt 5% undervisning i specialskola eller specialklass medan siffran för de finlandssvenska är 2,6%. Svenska elever är mer integrerade i ordinarie undervisning. Statistik från 2009 visar att av alla elever som tar del av specialundervisning i Österbotten är 71% integrerade (nationellt medeltal 52%), medan 29% får undervisning i specialgrupp eller specialklass (nationellt medeltal 48%). Tekniskt slår tillvägagångssättet ut i lägre medeltal. De i Hbl anförda spekulationerna om speciallärarutbildningens nivå och de utexaminerade lärarnas kvalitet är således ogrundade, ganska fult insinuanta och tyder egentligen bara på en outvecklad förståelse av en komplex problematik. Gällande antal doktorer som lärare inom specialpedagogiken kan noteras att PF inte kunnat anställa alla de doktorer som sökt om tjänst vid fakulteten, en del p.g.a. bristande kompetensprofil, andra p.g.a. bristande resurser. Också senhösten 2010 anfördes i offentligheten ohållbara förklaringar som orsaker till finlandssvenska barns prestationer som sedermera korrigerats. Internationellt sett tenderar minoriteter överlag att uppvisa något lägre matematikkunskaper jämfört med majoritetsbefolkningen. Förklaringen anses vara större fokus på språkundervisning. Knappast en hållbar förklaring då bägge språkgrupper läser varandras språk i skolan.

3 3 Läromedel. Undersökningen är inte entydig gällande läromedel. En del läromedel som klarade sig bra i tidigare undersökningar, har klarat sig klart sämre i denna undersökning. Läroboksserier fungerar olika för åk 1-3 och åk 3-6. Det har tidigare visat sig att finlandssvenska lärare intar en självständigare hållning till lärarhandledningar jämfört med finska lärare på gott och ont. Det är möjligt att lågstadierna tar sig större frihetsgrader än högstadierna och större friheter än de finska skolorna. Skolans rektor och ledning. För närvarande har vi dåliga insikter i hur skolledningen bidrar till prestationerna i den finlandssvenska skolan. Skolledningen är viktig. Inte minst när det gäller att finna en rätt balans mellan ett helhetsansvar för eleven i en allt starkare prestationsorienterad skolkultur. Hemmet. Hemmets utbildningsnivå och skoltillvända kultur är viktig. I Finland är den effekten mindre än i OECD-länderna. Den skoltillvända kulturen följer hemmets, särskilt moderns, utbildningsnivå. Det är också vanligare i Finland att elever från icke-akademiska hem söker sig till högre utbildning. Ett särdrag för högutbildade finlandssvenska hem är dock att andelen naturvetenskapligt och tekniskt utbildade är lägre än på finskt håll. Med tanke på hemmiljöns betydelse kan det delvis förklara det lägre antalet som skriver lång matte på svenskt håll. Finns andra kulturella skillnader? Viking Brunells PISA-undersökningar visar tydligt att det finns skillnader både mellan språkgrupperna och inom Svenskfinland. Men då man jämför elever från utbildningsmässigt likartade hem t.ex. i Österbotten och Nyland fanns inga skillnader att tala om. Högtutbildade föräldrars barn i Nyland klarade sig ungefär lika bra som högtutbildade föräldrars barn i Österbotten. Mellan den finska och svenska språkgruppen är resultaten likadana som mellan finlandssvenska regioner. Man kan, enligt Brunell, hitta en skillnad i hemmens kunskapskultur och elevernas orientering som följer språkgränsen. De finlandssvenska eleverna tycks inte vara beredda till samma ansträngningar som de finska eleverna. Varför saknas sisun? Avkrävs den inte i skolan? Kanske upplevs den inte som nödvändig man klarar sig ändå? Sverige ordnar nuförtiden rent rutinmässigt högskoleprov på olika orter i Österbotten. Svenska universitet lockar, vilket ju också har sina goda sidor, men undergräver samtidigt den svenska högskoleverksamheten i Finland. Det minskar också på söktrycket till de finlandssvenska högskolorna ju färre österbottningar som söker desto lättare för resten att få studieplats. Om de österbottniska ungdomarna behärskade finskan bättre skulle detta sannolikt öka söktrycket både till både HU:s svenska och ÅA:s studieplatser. Finlandssvenskar företräder delvis en annan bildningstradition. Finlandssvenska elever trivs nämligen bättre i skolan och de tycker att skolan är trivsam. Dessutom har eleverna i den finlandssvenska skolan en positivare syn på matematikämnet. Det kan på sikt vara viktigare. Men det intresset slår dessvärre inte ut i en starkare orientering mot naturvetenskapliga och tekniska utbildningar.

4 4 En annan språkgruppsskillnad gäller läsandet. Att Finland är ett läsande land gäller dessvärre i mindre grad för Svenskfinland. Finlandssvenska skolelever uppvisar sämre lust att läsa än finska barn. Men. När man jämfört elever från finska och svenska hem där det lästes lika mycket, kunde inga betydande skillnader i elevernas skolprestationer identifieras. Det finns alltså skillnader i kulturellt klimat och orientering mellan språkgrupperna. Det är möjligt att sådana skillnader liksom skillnader i skolkulturer delvis kan förklara skillnader mellan finska och svenska elever i vår region. Och. Trots en mindre läslust kompenseras detta inte av en större orientering mot matematik. Till slut Uppmärksamhet i frågan är nödvändig, men samtidigt bör vi minnas att finlandssvenska elever internationellt sett presterar bra de facto lysande. Därför är det skäl att fråga om prestationsnivån de facto redan är tillräckligt hög och att skolan i den tid som är vår snarare bör satsa på andra personliga och medborgerliga färdigheter och dygder? Det var en ledande ambitionen i det senaste läroplansarbetet. Kanske behöver skolan i Finland mera tänka på att det lika viktigt att våra barn och ungdomar lär sig leva med och av olika slag av mångfald och olikhet? Att de utvecklar en frimodig tilltro till sig själva och sin kultur förenad med en öppen attityd till och naturlig respekt för omvärlden? En enögd effektivitetsfokusering, som riskerar utarma ett kreativt förhållningssätt, kan också drabba skolor och universitet, liksom den verkar har drabbat kronjuvelen Nokia. Inte heller är Sveriges väg med bl.a. sin Kunskapsskola AB vår väg, som bl.a. Fritjof Sahlström för en tid sedan insiktsfullt beskrev i Hbl. Inte heller känner jag till att något annat land är intressserad av den modellen. Däremot finns det i Sverige, liksom också i Norge och på annat håll (ex. Saudiarabien), ett markant intresse för den finländska skol- och lärarutbildningsmodellen. PF:s samhällsuppdrag är mångfacetterat. Det är fråga om många utbildningar varav en del återkommer årligen, andra vart tredje år. Ett resurskrävande system. Och inte alltid särskilt lätt. Därför är det mycket märkligt att så många tycker sig ha rätt att rycka i lärarutbildningen just i tider när koncentration och profilering är central. PF var koncentrerat redan innan detta gjordes till den högskolepolicy den är idag. I Hbl intervjun sa jag att PF inte är en bastion. Vill man slå sönder den helheten (PF) lyckas man nog. Men frågan är vem som egentligen vinner på det? Två yrkespedagogiktjänster till Novia? Lite högskolepedagogik till Åbo? Någon barnträdgårdslärartjänst till Helsingfors? Ämneslärarutbildningen? Trafiklärarna? Studiehandledarna? Klasslärarna? Skall ämnesdidaktikerna fördubblas med halverat studerandetal? Vem skulle betala det kalaset? Redan nu utnyttjar vi våra resurser tvärs över utbildningar för att få det att gå ihop. Det har också visat sig mindre allt mindre viktigt, på många håll, att lärarna får sin utbildning på svenska? Jag återkommer gärna till den frågan vid behov. Avslutningsvis är det viktigt att frågan inte görs till en Nyland-Österbotten konflikt inför stundande riksdagsval, sådana intressen kan finnas på olika håll. Att det finns olikheter i landsändorna vet vi alla, problemen ser också olika ut. Lås oss försöka lösa dem. Och

5 5 medicinen kan också se olika ut i olika delar av landet. Också Åbo och Åboland dras med sina utmaningar framförallt små årskullar gymnasister (bara ca 500 gymnasister i Åbo och Åboland, jämfört med i Nyland och i Österbotten). Ett enormt överutbud av studieplatser i Åbo. Hur påverkar det studiemotivationen? Förhöjande? Samarbetet mellan Pedagogiska fakulteten vid ÅA i Vasa och Helsingfors universitet är gott och vi har gemensamt arbetat för att lösa frågorna. Vi både forskar och utbildar tillsammans. Det här är värdefullt i bägge riktningar. När analyserna av det nya, av Kulturfonden finansierade, PISA materialet så småningom blir klart under vårens lopp, får vi på riktigt större insyn i vad detta material de facto kan bidra med som förklaringar. Annan forskning får komplettera. T.ex. den forskning i matematikundervisning vid PF som nu är på väg in i klassrummet med videokameran för att den vägen finna fram till vad som är gynnsamt arbetssätt. Viktigt är i varje händelse att undvika slarviga och oreflekterade förklaringar i för oss alla viktiga och känsliga frågor. Hanterar man en Colt 45:a skall man ha förstånd att inte skjuta från höften, oskicklig hantering är till större skada än nytta. I slutändan tenderar folk med den taktiken att peppra bort en tå eller två på kuppen. På sig själv. Michael Uljens Prefekt Pedagogiska fakulteten Åbo Akademi

Toppkompetens genom professionellt samarbete

Toppkompetens genom professionellt samarbete PROJEKTPLAN 16.11.2012 Toppkompetens genom professionellt samarbete Utbildningsstyrelsens verksamhetsenhet för svenskspråkig utbildning Utbildningsstyrelsens projekt Toppkompetens är ett samordningsprojekt

Läs mer

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner före 2018. Vårt mål är att halvera andelen obehöriga till

Läs mer

Lärarutbildning i matematik - möjligheter och begränsningar

Lärarutbildning i matematik - möjligheter och begränsningar Lärarutbildning i matematik - möjligheter och begränsningar Lisen Häggblom Åbo Akademi, Vasa Lärarutbildningen är en stor utbildning - komplex - har politiskt intresse - många vill vara experter på utbildning

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen Utbildning ger individen möjlighet att öppna nya dörrar, se saker ur nya perspektiv

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Yttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska

Yttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska 1(5) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Tomas Egeltoft 08-563 088 28 tomas.egeltoft@uk-ambetet.se Reg.nr 2013-01-29 641-2691-12, 42-42-13 Regeringen Utbildningsdepartementet Yttrande över ÅA/VR

Läs mer

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Kandidatexamen klar hur ser framtiden ut? Jag hörde häromdagen någon säga att framtiden

Läs mer

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Svenskspråkiga skolan som leverantör av Axlar och Stinor

Svenskspråkiga skolan som leverantör av Axlar och Stinor Svenskspråkiga skolan som leverantör av Axlar och Stinor Bengt Stenlund Alumnidagen 26.10.2012 RC 1 DISPOSITION Nationella prov i nian i matem. resp. nat. vet. Gymnasieranking i Svenskfinland Svenskspråkiga

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola 2014-03-11 Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Alliansregeringen vill öka kunskapsinriktningen i skolan. Utbildningen i Sverige ska ha

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk 1 Inofficiell översättning Finlandssvensk samling rf 2008 Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk FINLAND Regeringens svar på tilläggsfrågorna November 2006 DEL 3 SVENSKA SPRÅKET Frågorna

Läs mer

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET Barn- och fritidsprogrammet utbildar dig för arbete med människor i alla åldrar. Programmet ger dig kunskaper och färdigheter i pedagogik, psykologi, sociologi och service.

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar

Läs mer

Vem ska rädda världen?

Vem ska rädda världen? Vem ska rädda världen? Forskning om lärande för hållbar utveckling Forskartorget 19 oktober 2012 inger.bjorneloo@ped.gu.se Hållbar utveckling är att förbättra mänsklig livskvalitet inom de uppehållande

Läs mer

Mål och strategier. för Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet

Läs mer

Läsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen 121018

Läsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen 121018 Läsläget Alla Läser! Erica Jonvallen 121018 Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS) På Skolverket Uppdrag att stimulera huvudmän och skolor att arbeta med barns och elevers språk-,

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN Internationella färdigheter för alla Innehåll Varför internationalisering på hemmaplan?...3 Internationalisering på hemmaplan utmanar att reflektera över värden och attityder...

Läs mer

2014-03-13. Mer kunskap med sommarskola

2014-03-13. Mer kunskap med sommarskola 2014-03-13 Mer kunskap med sommarskola Mer kunskap med sommarskola Alliansregeringen vill öka kunskapsinriktningen i skolan. Med en utbildning av hög kvalitet kan fler elever nå målen och få en god grund

Läs mer

Gunnarsbo/Sandhems Skolområde F-5

Gunnarsbo/Sandhems Skolområde F-5 Gunnarsbo/Sandhems Skolområde F-5 Lokal handlingsplan Matematik Att ge stöd till en positiv matematikutveckling samt att kompensera svårigheter. Målet med denna handlingsplan är att förebygga matematiksvårigheter

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin Sydkustens landskapsförbunds kartläggning av personaltillgången och behörigheten, språkförhållanden samt kvalitetsaspekter inom den svenska dagvården i medlemskommunerna hösten 2011. Del 1. Personaltillgången

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Välkomna till Åbo för att möta kolleger från andra universitet och fundera på det öppna universitetets framtid! Tina Engblom Fortbildningscentralens

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Internationell utblick Svensk utbildning i internationell statistik. Men Skandinavien det är alla dar! Blott Sverige svenska krusbär har.

Internationell utblick Svensk utbildning i internationell statistik. Men Skandinavien det är alla dar! Blott Sverige svenska krusbär har. Foto: Zijad Terzic Men Skandinavien det är alla dar! Blott Sverige svenska krusbär har. Carl Jonas Love Almqvist, 1793 1866 Internationell utblick Svensk utbildning i internationell statistik 96 Internationella

Läs mer

Kvalitetsanalys. Grundsärskola

Kvalitetsanalys. Grundsärskola Kvalitetsanalys Grundsärskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 5 Inflytande/delaktighet... 8 Arbete i verksamheten... 9 Övriga mål enligt

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Svårare för skolorna att rekrytera lärare Rektorernas upplevelser av rekryteringsmöjligheterna av lärare 2012-09-19

Svårare för skolorna att rekrytera lärare Rektorernas upplevelser av rekryteringsmöjligheterna av lärare 2012-09-19 Svårare för skolorna att rekrytera lärare Rektorernas upplevelser av rekryteringsmöjligheterna av lärare 2012-09-19 Inledning Enligt Sveriges Kommuner och Landstings, SKL:s, prognoser behöver man rekrytera

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

OECD:s Teaching And Learning International Survey. Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer. 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder

OECD:s Teaching And Learning International Survey. Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer. 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder TALIS 2013 Vad är TALIS? OECD:s Teaching And Learning International Survey Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder I Sverige deltog drygt 3300 lärare och

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 12 december 2013. SFS 2013:1118 Utkom från trycket den 20 december 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Kompetensutveckling för lärare, 450 mkr Bättre karriärvägar för lärare, 50 mkr Stärk det pedagogiska ledarskapet, 50 mkr Forskningsinstitut för lärande, 25 mkr

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet Vasa övningsskola Inspiration för det lokala läroplansarbetet Inspiration för den lokala läroplansprocessen VAD ÄR LPstöd 2016 ger inspiration för den lokala läroplansprocessen. är en utbildningshelhet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Universitetsutbildning 2013

Universitetsutbildning 2013 Utbildning 0 Universitetsutbildning 03 Universitetsexamina Antalet högre högskoleexamina ökade med nästan 6 procent Enligt Statistikcentralens utbildningsstatistik avlades nästan 6 procent fler högre högskoleexamina

Läs mer

De finländska elevernas framgångar i matematik

De finländska elevernas framgångar i matematik Malmö högskola Lärarutbildningen Natur - Miljö - Samhälle Examensarbete 10 poäng De finländska elevernas framgångar i matematik The Finnish pupil s success in mathematics Lena Jönsson Jessica Lindström

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Sökande till utbildning 2009

Sökande till utbildning 2009 Utbildning 2010 Sökande till utbildning 2009 Direkt placering i fortsatta studier var år 2009 svårare än året innan både för dem som gick ut grundskolans nionde klass och för nya studenter Enligt Statistikcentralen

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi www.speres.fi www.blindskolan.fi FORTBILDNING HÖSTEN 2015 SPERES I 040 809 17 53 Svenska skolan för synskadade I 040 809 17 54 Parisgränden 2 A 2, 00560 Helsingfors Svenska skolan för synskadade PRAKTISK

Läs mer

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS)

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Sida 1 av 9 MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

2014-03-30. Mer matematik i högstadiet

2014-03-30. Mer matematik i högstadiet 2014-03-30 Mer matematik i högstadiet Mer matematik i högstadiet Vi vill se mer kunskap i skolan, så att alla elever har möjlighet att nå kunskapsmålen. Alla ska få den grund som behövs för att kunna förverkliga

Läs mer

Utomhuspedagogik. En hållbar pedagogik för en hållbar utveckling

Utomhuspedagogik. En hållbar pedagogik för en hållbar utveckling Na onellt centrum för utomhuspedagogik Utomhuspedagogik En hållbar pedagogik för en hållbar utveckling Nyfiken och öppen för nya intryck Genom etableringen av NCU i Vimmerby vill vi stärka kontakten med

Läs mer

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits UTBILDNINGSPLAN Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits 1. Identifikation 1.1. Namn och kod Ämneslärarprogram

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en

Läs mer

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla 2014-03-12 Läxhjälp i skolan för alla Läxhjälp i skolan för alla Skolan ska se varje elev och tidigt upptäcka den som behöver mer stöd. Alliansregeringen vill stärka kunskapsinriktningen i skolan, med

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

PIAAC. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter. Finländska vuxnas 2012. grundläggande färdigheter bland de bästa i OECD-länderna

PIAAC. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter. Finländska vuxnas 2012. grundläggande färdigheter bland de bästa i OECD-länderna Jan Strandström / Folio Bildbyrå Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter PIAAC Finländska vuxnas 202 grundläggande färdigheter bland de bästa i OECD-länderna PIAAC 202 I den internationella

Läs mer

Nationell forskarskola för lärare i naturvetenskapliga ämnen (NaNo).

Nationell forskarskola för lärare i naturvetenskapliga ämnen (NaNo). Nationell forskarskola för lärare i naturvetenskapliga ämnen (NaNo). Kontaktpersoner Professor Per-Olof Wickman, Koordinator per-olof.wickman@mnd.su.se 070-958 84 58, 08-1207 6591 Universitetslektor Iann

Läs mer

En skola i Täby med Aspergerprofil

En skola i Täby med Aspergerprofil En skola i Täby med Aspergerprofil www.mimersgymnasium.se Mimers gymnasium Mimers gymnasium är en skola anpassad för elever med aspergers syndrom, högfungerande autism och liknande tillstånd. Skolan arbetar

Läs mer

Förskoleklassen är till för ditt barn

Förskoleklassen är till för ditt barn Förskoleklassen är till för ditt barn EN BROSCHYR OM förskoleklassen Förskoleklassen är till för ditt barn Skolverket Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690

Läs mer

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA DISPOSITION 1) Vad är syftet med skolan? 2) Ska skolan vara effektiv och inkluderande? 3) Vad säger forskningen? 4) Dokumenterad

Läs mer

Skriftliga kommentarer till utredningen om en ny lärarutbildning

Skriftliga kommentarer till utredningen om en ny lärarutbildning 2008-06-30 1(5) Skriftliga kommentarer till utredningen om en ny lärarutbildning Härmed sänder Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset (STR-T) följande skriftliga kommentarer med anledning

Läs mer

Kandidat- och magisterexamina som kan avläggas vid fakulteten

Kandidat- och magisterexamina som kan avläggas vid fakulteten HELSINGFORS UNIVERSITET Beteendevetenskapliga fakulteten Fakultetsrådets beslut 11.9.2012 PERMANENTA FÖRESKRIFTER FÖR EXAMINA OCH STUDIER VID BETEENDEVETENSKAPLIGA FAKULTETEN, GÄLLER FRÅN 11.9.2012 I fråga

Läs mer

Studiestödet och rörligheten Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen Undervisningsministeriet, Finland

Studiestödet och rörligheten Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen Undervisningsministeriet, Finland Studiestödet och rörligheten Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen Undervisningsministeriet, Finland Studerandemobilitet - Studiestöd, rörlighet, och EU-frågor Nordiskt seminarium, Helsingfors 26-27.11.2007

Läs mer

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Version 120108 Följande principer är utgångspunkter för organisationen vid Linnéuniversitetet: a. Akademisk basnivå: Grunden för verksamheten inom utbildning

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning?

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Statsbidrag till utvecklingsprojekt Kenneth Drougge, statsbidragsavdelningen kenneth.drougge@spsm.se 010-473 5387 En likvärdig

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

socialdemokraterna.se/dalarna

socialdemokraterna.se/dalarna ETT KOMPETENSLYFT FÖR DALARNA DALARNA SKA KONKURRERA MED KUNSKAP OCH INNOVATIONER RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER.. ETT BÄTTRE DALARNA.. FÖR ALLA.. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Kompetensbrister i dagens

Läs mer

Allt färre lärare med ped. utbildning

Allt färre lärare med ped. utbildning Fokus på arbetsmarknad och utbildning Allt färre lärare med ped. utbildning Allt färre lärare med pedagogisk utbildning Anders Karlsson 12 Grund- och gymnasieskolan visar likartade tendenser när det gäller

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

Språkutvecklande arbetssätt

Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolan Vallhornsgatan 21 124 61 Bandhagen Kontaktperson Marianne Bloch 08-508 49 210 marianne.bloch@utbildning.stockholm.se Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolans elevunderlag har under åren

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet 2013/2014 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska

Läs mer

25.3 2014 Finlandspaket 4

25.3 2014 Finlandspaket 4 13.11 2013 Finlandspaket 2 svenskspråkiga utbildningar 11.12 2013 Finlandspaket 3 ansökan & antagning 25.3 2014 Finlandspaket 4 gör din ansökan till vidare utbildning Gör din ansökan till universitet,

Läs mer

Figur 1. Poängfördelning i uppföljningsutvärderingen i matematik (alla uppgifter sammanslagna).

Figur 1. Poängfördelning i uppföljningsutvärderingen i matematik (alla uppgifter sammanslagna). SAMMANDRAG Utbildningsstyrelsen utvärderade inlärningsresultaten i matematik i slutet av den grundläggande utbildningen våren 2011. Informationen samlades in med hjälp av ett sampel, som på ett heltäckande

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling. Skolledarkonferensen 27 28 september 2012

Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling. Skolledarkonferensen 27 28 september 2012 Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling Skolledarkonferensen 27 28 september 2012 Skolinspektionens verksamhet Regelbunden tillsyn av alla huvudmän och skolor Ca 1 300 skolor per år

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker

Läs mer

Informationsmöte Linghemsskolan. Personal och vårdnadshavare. 23 januari 2014. Agenda

Informationsmöte Linghemsskolan. Personal och vårdnadshavare. 23 januari 2014. Agenda Informationsmöte Linghemsskolan Personal och vårdnadshavare 23 januari 2014 Agenda Skolinspektionens granskningar av Linghemsskolan 2005 - Vad är regelbunden tillsyn? Syfte Kontrollera att skolan/verksamheten

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0IT6Gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0NTI7gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

MARKNADSFÖRINGSPLAN 2011

MARKNADSFÖRINGSPLAN 2011 MARKNADSFÖRINGSPLAN 2011 Utarbetad av: PR-gruppen Förankrad i: Godkänd i: Innehåll Övergripande mål Konkreta åtgärder Speciella marknadsföringsåtgärder under året Tidsmässig planering Kostnadsberäkning

Läs mer

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia CLL 20.1.2012 2 CLL:s

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 357/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning, av 11 i lagen

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer