Den finlandssvenska skolans nivå
|
|
- Hugo Åberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Den finlandssvenska skolans nivå Michael Uljens Med anledning av den pågående diskussionen om den finlandssvenska skolans nivå i relation till den finska skolan, presenterar jag nedan några synpunkter på möjliga orsaker till resultaten. Jag vill bidra till att den allmänna diskussionen inte skall stanna på oförtjänt naiv och förenklad nivå. Den svenska skolan förtjänar bättre än så. En del av detta publicerade jag i Vbl i november I en nyligen publicerad rapport från Utbildningsstyrelsen (November 2010) hävdas att finlandssvenska barns kunskaper i matematik i åk 6 är sämre än på finskt håll. Många undersökningar har visat på samma sak. Som prefekt vid pedagogiska fakulteten delar jag givetvis den oro som kommit till uttryck bl.a. i Vbl. Den finlandssvenska skolans sak är allas vår angelägenhet. Resultaten bör självklart erkännas men också tolkas sakligt. Vi kan identifiera åtminstone följande fyra problem i frågan: a) att startnivån i matematik i åk 3 är lägre i de finlandssvenska skolorna än i de finska skolorna, b) att det finns en skillnad mellan finska och svenska elevers kunskaper i matematik i åk 6, c) att variationen inom den svenskspråkiga befolkningen är stor på det sättet att österbottniska och åländska ungdomar återfinns i den lägre ändan av skalan och d) att skillnaderna mellan språkgrupperna verkar vara störst i slutet på lågstadiet i åk 6 men minskar till åk 9 och studentexamen. Lärarutbildningen. Hur agerar PF i frågan? Vid fakulteten tillsattes omgående en specialistgrupp som närmare analyserar rapporten. En av författarna från UBS inbjöds till diskussion. PF samverkar också med Utbildningsstyrelsen i satsningar på fortbildning. Vi analyserar studentmaterialet i lärarutbildningen och professorerna har redan diskuterat antagningskriterierna. Åbo Akademis rektor Jorma Mattinen har beviljat ett doktorandstipendium i syfte att förklara hur skolans ledarskap och lärarskap samvarierar med elevprestationer. Flera projekt vid fakulteten bearbetar på olika sätt frågorna. Men hur tolka resultaten? En förklaring som anförts är studentmaterialet i lärarutbildningen. Söktrycket till den svenska klasslärarutbildningen är dock erkänt högt, om än inte lika högt som till den finska sidan, likväl unik i internationell jämförelse (197 förstahandssökanden till 64 studieplatser). Även i ÅA-intern jämförelse är det fråga om en populär utbildning med framstående studenter från gymnasierna. Av de antagna till lärarutbildningen är 50% icke-österbottningar. Överlag skriver färre svenska studenter lång matematik i våra gymnasier. Resultaten från test av nyantagna lärarstuderandes kunskaper i matematik visar inte på bästa tänkbara resultat. Strukturellt och innehållsligt är lärarutbildningen likadan över språkgränsen. Granskare för pro gradu arbeten från finska universitet används när tillfälle ges. År 2008 tilldelades fakulteten pris för landets bästa avhandling pro gradu i pedagogik. Som tidigare professor i ämnet och nuvarande docent är jag välbekant med utbildningsnivån vid Helsingfors
2 2 universitet både forskningen och examensabeten. Doktorsexamina vid PF följer samma internationella praxis som i hela landet. Det har blivit vanligare att dr-avhandlingarna publiceras vid utländska förlag. Pedagogiska fakultetens representanter är ofta anlitade som vägvisare för den övriga nordiska lärarutbildningen och åtnjuter ett högt anseende. Lärarutbildningen i Vasa har under åratal spänt bågen till det yttersta för att leverera kompetenta lärare i och för hela Svenskfinland. Och det har PF verkligen också gjort. Allra minst har Svenska Österbotten drabbats av lärarbrist här finns garanterat goda lärare men prestationerna är inte de bästa. Skolan. Den nya undersökningen, liksom en del tidigare, visar att elever till obehöriga lärare inte presterade sämre än elever till behöriga lärare. Läs det en gång till: elever till obehöriga lärare presterar inte sämre än elever till behöriga lärare Obehöriga lärare saknar oftast bara någon del av studierna för att nå formell behörighet. Resultaten bör ha en lugnande effekt bland föräldrarna. Överraskande framkom ett negativt samband mellan graden av samarbete med förskolan och matematisk kunskapsutveckling. Är samarbetet inte av godo? Anpassar den finlandssvenska skolan sin undervisning till förskolan och sänker därmed ambitionsnivån? I de finska skolorna fanns inget alls samband mellan skolframgång och graden av samarbete med förskolan. Eventuellt kan frågor som dessa förklara varför språkgruppsskillnader kan identifieras redan i åk 3. Specialpedagogik. Hittar vi orsaken i specialpedagogiska åtgärder? Det har antytts att resultaten kan bero på att flera elever i den finska skolan får sin undervisning i specialklass och därför inte ingår i den grupp som testats. Förklaringen kan vara en partiell förklaring. Av finska elever får nämligen drygt 5% undervisning i specialskola eller specialklass medan siffran för de finlandssvenska är 2,6%. Svenska elever är mer integrerade i ordinarie undervisning. Statistik från 2009 visar att av alla elever som tar del av specialundervisning i Österbotten är 71% integrerade (nationellt medeltal 52%), medan 29% får undervisning i specialgrupp eller specialklass (nationellt medeltal 48%). Tekniskt slår tillvägagångssättet ut i lägre medeltal. De i Hbl anförda spekulationerna om speciallärarutbildningens nivå och de utexaminerade lärarnas kvalitet är således ogrundade, ganska fult insinuanta och tyder egentligen bara på en outvecklad förståelse av en komplex problematik. Gällande antal doktorer som lärare inom specialpedagogiken kan noteras att PF inte kunnat anställa alla de doktorer som sökt om tjänst vid fakulteten, en del p.g.a. bristande kompetensprofil, andra p.g.a. bristande resurser. Också senhösten 2010 anfördes i offentligheten ohållbara förklaringar som orsaker till finlandssvenska barns prestationer som sedermera korrigerats. Internationellt sett tenderar minoriteter överlag att uppvisa något lägre matematikkunskaper jämfört med majoritetsbefolkningen. Förklaringen anses vara större fokus på språkundervisning. Knappast en hållbar förklaring då bägge språkgrupper läser varandras språk i skolan.
3 3 Läromedel. Undersökningen är inte entydig gällande läromedel. En del läromedel som klarade sig bra i tidigare undersökningar, har klarat sig klart sämre i denna undersökning. Läroboksserier fungerar olika för åk 1-3 och åk 3-6. Det har tidigare visat sig att finlandssvenska lärare intar en självständigare hållning till lärarhandledningar jämfört med finska lärare på gott och ont. Det är möjligt att lågstadierna tar sig större frihetsgrader än högstadierna och större friheter än de finska skolorna. Skolans rektor och ledning. För närvarande har vi dåliga insikter i hur skolledningen bidrar till prestationerna i den finlandssvenska skolan. Skolledningen är viktig. Inte minst när det gäller att finna en rätt balans mellan ett helhetsansvar för eleven i en allt starkare prestationsorienterad skolkultur. Hemmet. Hemmets utbildningsnivå och skoltillvända kultur är viktig. I Finland är den effekten mindre än i OECD-länderna. Den skoltillvända kulturen följer hemmets, särskilt moderns, utbildningsnivå. Det är också vanligare i Finland att elever från icke-akademiska hem söker sig till högre utbildning. Ett särdrag för högutbildade finlandssvenska hem är dock att andelen naturvetenskapligt och tekniskt utbildade är lägre än på finskt håll. Med tanke på hemmiljöns betydelse kan det delvis förklara det lägre antalet som skriver lång matte på svenskt håll. Finns andra kulturella skillnader? Viking Brunells PISA-undersökningar visar tydligt att det finns skillnader både mellan språkgrupperna och inom Svenskfinland. Men då man jämför elever från utbildningsmässigt likartade hem t.ex. i Österbotten och Nyland fanns inga skillnader att tala om. Högtutbildade föräldrars barn i Nyland klarade sig ungefär lika bra som högtutbildade föräldrars barn i Österbotten. Mellan den finska och svenska språkgruppen är resultaten likadana som mellan finlandssvenska regioner. Man kan, enligt Brunell, hitta en skillnad i hemmens kunskapskultur och elevernas orientering som följer språkgränsen. De finlandssvenska eleverna tycks inte vara beredda till samma ansträngningar som de finska eleverna. Varför saknas sisun? Avkrävs den inte i skolan? Kanske upplevs den inte som nödvändig man klarar sig ändå? Sverige ordnar nuförtiden rent rutinmässigt högskoleprov på olika orter i Österbotten. Svenska universitet lockar, vilket ju också har sina goda sidor, men undergräver samtidigt den svenska högskoleverksamheten i Finland. Det minskar också på söktrycket till de finlandssvenska högskolorna ju färre österbottningar som söker desto lättare för resten att få studieplats. Om de österbottniska ungdomarna behärskade finskan bättre skulle detta sannolikt öka söktrycket både till både HU:s svenska och ÅA:s studieplatser. Finlandssvenskar företräder delvis en annan bildningstradition. Finlandssvenska elever trivs nämligen bättre i skolan och de tycker att skolan är trivsam. Dessutom har eleverna i den finlandssvenska skolan en positivare syn på matematikämnet. Det kan på sikt vara viktigare. Men det intresset slår dessvärre inte ut i en starkare orientering mot naturvetenskapliga och tekniska utbildningar.
4 4 En annan språkgruppsskillnad gäller läsandet. Att Finland är ett läsande land gäller dessvärre i mindre grad för Svenskfinland. Finlandssvenska skolelever uppvisar sämre lust att läsa än finska barn. Men. När man jämfört elever från finska och svenska hem där det lästes lika mycket, kunde inga betydande skillnader i elevernas skolprestationer identifieras. Det finns alltså skillnader i kulturellt klimat och orientering mellan språkgrupperna. Det är möjligt att sådana skillnader liksom skillnader i skolkulturer delvis kan förklara skillnader mellan finska och svenska elever i vår region. Och. Trots en mindre läslust kompenseras detta inte av en större orientering mot matematik. Till slut Uppmärksamhet i frågan är nödvändig, men samtidigt bör vi minnas att finlandssvenska elever internationellt sett presterar bra de facto lysande. Därför är det skäl att fråga om prestationsnivån de facto redan är tillräckligt hög och att skolan i den tid som är vår snarare bör satsa på andra personliga och medborgerliga färdigheter och dygder? Det var en ledande ambitionen i det senaste läroplansarbetet. Kanske behöver skolan i Finland mera tänka på att det lika viktigt att våra barn och ungdomar lär sig leva med och av olika slag av mångfald och olikhet? Att de utvecklar en frimodig tilltro till sig själva och sin kultur förenad med en öppen attityd till och naturlig respekt för omvärlden? En enögd effektivitetsfokusering, som riskerar utarma ett kreativt förhållningssätt, kan också drabba skolor och universitet, liksom den verkar har drabbat kronjuvelen Nokia. Inte heller är Sveriges väg med bl.a. sin Kunskapsskola AB vår väg, som bl.a. Fritjof Sahlström för en tid sedan insiktsfullt beskrev i Hbl. Inte heller känner jag till att något annat land är intressserad av den modellen. Däremot finns det i Sverige, liksom också i Norge och på annat håll (ex. Saudiarabien), ett markant intresse för den finländska skol- och lärarutbildningsmodellen. PF:s samhällsuppdrag är mångfacetterat. Det är fråga om många utbildningar varav en del återkommer årligen, andra vart tredje år. Ett resurskrävande system. Och inte alltid särskilt lätt. Därför är det mycket märkligt att så många tycker sig ha rätt att rycka i lärarutbildningen just i tider när koncentration och profilering är central. PF var koncentrerat redan innan detta gjordes till den högskolepolicy den är idag. I Hbl intervjun sa jag att PF inte är en bastion. Vill man slå sönder den helheten (PF) lyckas man nog. Men frågan är vem som egentligen vinner på det? Två yrkespedagogiktjänster till Novia? Lite högskolepedagogik till Åbo? Någon barnträdgårdslärartjänst till Helsingfors? Ämneslärarutbildningen? Trafiklärarna? Studiehandledarna? Klasslärarna? Skall ämnesdidaktikerna fördubblas med halverat studerandetal? Vem skulle betala det kalaset? Redan nu utnyttjar vi våra resurser tvärs över utbildningar för att få det att gå ihop. Det har också visat sig mindre allt mindre viktigt, på många håll, att lärarna får sin utbildning på svenska? Jag återkommer gärna till den frågan vid behov. Avslutningsvis är det viktigt att frågan inte görs till en Nyland-Österbotten konflikt inför stundande riksdagsval, sådana intressen kan finnas på olika håll. Att det finns olikheter i landsändorna vet vi alla, problemen ser också olika ut. Lås oss försöka lösa dem. Och
5 5 medicinen kan också se olika ut i olika delar av landet. Också Åbo och Åboland dras med sina utmaningar framförallt små årskullar gymnasister (bara ca 500 gymnasister i Åbo och Åboland, jämfört med i Nyland och i Österbotten). Ett enormt överutbud av studieplatser i Åbo. Hur påverkar det studiemotivationen? Förhöjande? Samarbetet mellan Pedagogiska fakulteten vid ÅA i Vasa och Helsingfors universitet är gott och vi har gemensamt arbetat för att lösa frågorna. Vi både forskar och utbildar tillsammans. Det här är värdefullt i bägge riktningar. När analyserna av det nya, av Kulturfonden finansierade, PISA materialet så småningom blir klart under vårens lopp, får vi på riktigt större insyn i vad detta material de facto kan bidra med som förklaringar. Annan forskning får komplettera. T.ex. den forskning i matematikundervisning vid PF som nu är på väg in i klassrummet med videokameran för att den vägen finna fram till vad som är gynnsamt arbetssätt. Viktigt är i varje händelse att undvika slarviga och oreflekterade förklaringar i för oss alla viktiga och känsliga frågor. Hanterar man en Colt 45:a skall man ha förstånd att inte skjuta från höften, oskicklig hantering är till större skada än nytta. I slutändan tenderar folk med den taktiken att peppra bort en tå eller två på kuppen. På sig själv. Michael Uljens Prefekt Pedagogiska fakulteten Åbo Akademi
PISA och lärarutbildningen. Hur kan Pedagogiska fakulteten bidra?
PISA och lärarutbildningen. l Hur kan Pedagogiska fakulteten bidra? Michael Uljens prefekt Åbo Akademi OM DE SVENSKA SKOLORNAS RESULTAT I PISA 2009 Svenska Kulturfonden Seminarium 18.5.2011 PISA i vår
Läs merNCU:s utvärderingsverksamhet på svenska. Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut?
Program NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut? Diskussion om behoven ifråga utvärdering och utveckling av utbildning - En sak som vi vill bevara
Läs merPisa, pedagogik och politik perspektiv på skolledarskap
Pisa, pedagogik och politik perspektiv på skolledarskap Michael Uljens Åbo Akademi Seminarium Den professionella läraren Vasa 24.1.2012 Struktur 1. Paradigmskiftet 2. PISA-resultaten nya analyser 3. Hur
Läs merOm studentexamensproven 2012 och inträdespoäng till finska och svenska gymnasier i Finland
Om studentexamensproven 2012 och inträdespoäng till finska och svenska gymnasier i Finland Michael Uljens Enheten för allmän pedagogik och pedagogiskt ledarskap Åbo Akademi På basen av data över bl.a.
Läs merFinländska lärare ska lyfta svenska elever
Finländska lärare ska lyfta svenska elever Publicerat 2009-06-13 Foto: Mikko Lehtimäki "Vad tror ni, sjunker stenen?" frågar läraren Fred Holmsten barnen i förskoleklassen. VASA.Gripsholmsskolan i Mariefred
Läs merDen finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga
Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Chris Silverström De finlandssvenska eleverna deltog i utvärderingen av A-engelska, B-franska, B-tyska och B-ryska i årskurs 9. Utvärderingen visar
Läs merToppkompetens genom professionellt samarbete
PROJEKTPLAN 16.11.2012 Toppkompetens genom professionellt samarbete Utbildningsstyrelsens verksamhetsenhet för svenskspråkig utbildning Utbildningsstyrelsens projekt Toppkompetens är ett samordningsprojekt
Läs merAnställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner
Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner före 2018. Vårt mål är att halvera andelen obehöriga till
Läs merModersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen
Modersmålsträning/Modersmålsundervisning och Studiehandledning i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden beslöt vid sitt sammanträde 2000-12-06 (BUN 80
Läs merLärarutbildning i matematik - möjligheter och begränsningar
Lärarutbildning i matematik - möjligheter och begränsningar Lisen Häggblom Åbo Akademi, Vasa Lärarutbildningen är en stor utbildning - komplex - har politiskt intresse - många vill vara experter på utbildning
Läs merRedogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap
Redogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap Åbo Akademi är ett internationellt framstående forskningsuniversitet med ett brett svenskspråkigt utbildningsansvar i Finland med campus i Åbo,
Läs merDocent Kirsti Hemmi: Ämnesintegration i teoretisk och praktisk belysning
23.2.2015 Docent Kirsti Hemmi: Ämnesintegration i teoretisk och praktisk belysning Førsteamanuensis Anne Fyhn: Hur identifiera matematiskt tänkande i arbetet inom hantverksämnen? Exempel från hur matematiklärare
Läs merUtbildningspolitiskt ställningstagande
Utbildningspolitiskt ställningstagande 2007 Mera än en skola Svenskan i Finland är ett nationalspråk och bör vara ett komplett och samhällsbärande språk, speciellt inom utbildningssektorn. En kvalitativt
Läs merLokal verksamhetsplan BUF
Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF 2010 (Grundskoleområde 2) Hållsta skola Kursiverad text från BoU-förvaltningen, övrigt från GSO2 1. Delaktiga och engagerade invånare, hållbar utveckling
Läs merFinskan i fokus. Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen
Finskan i fokus Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen 13.2.2019 Frågan om finska i enkäten till bildningsdirektörena Hur kan vi utveckla och stödja kompetensen i finska i
Läs merEn bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson
En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar
Läs merUtbildningspolitiskt program
Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.
Läs merSystematiskt Kvalitetsarbete
Systematiskt Kvalitetsarbete 2017-2018 Tomtbergaskolans rektorsområde Eleverna känner sig nöjda med vår skola och är trygga här oavsett ålder. Tryggheten bland fritidsbarnen är ännu högre, vi har stora
Läs merEn offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018
En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen Utbildning ger individen möjlighet att öppna nya dörrar, se saker ur nya perspektiv
Läs mer2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan
2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni
Läs merSpråket inom småbarnfostran och utbildning
Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och
Läs merMatematikundervisning för framtiden
Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade
Läs merSvårare för skolorna att rekrytera lärare Rektorernas upplevelser av rekryteringsmöjligheterna av lärare 2012-09-19
Svårare för skolorna att rekrytera lärare Rektorernas upplevelser av rekryteringsmöjligheterna av lärare 2012-09-19 Inledning Enligt Sveriges Kommuner och Landstings, SKL:s, prognoser behöver man rekrytera
Läs merFrån enspråkighet till flerspråkighet. Kjell Herberts
Från enspråkighet till flerspråkighet Kjell Herberts SPRÅK I RÖRELSE i den svenska skolan i Finland Utbildningsstyrelsen 17.3.2017 En global trend hos individer, företag, samhällen...)... och även Svenskfinland
Läs merUTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTATEN I MATEMATIK I ÅRSKURS 6 ÅR 2007
UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTATEN I MATEMATIK I ÅRSKURS 6 ÅR 2007 utvärderade i slutet av mars år 2007 inlärningsresultaten i matematik och attityderna till matematik i årskurs 6. Informationen samlades
Läs merÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014
Annika Westerholm ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014 Den svenskspråkiga utbildningen Den svenskspråkiga utbildningen Utbildningsstatistik - Den svenskspråkiga utbildningen i en nationell helhet Specialsakkunnig
Läs merFörslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos
Högre utbildning av god och jämn kvalitet? Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos tankar till produktion av bilar enligt taylorismens principer. Debatten har
Läs mer2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola
2014-03-11 Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Alliansregeringen vill öka kunskapsinriktningen i skolan. Utbildningen i Sverige ska ha
Läs merSpecialpedagogik för alla
2015-06-14 Nytt nationellt skolutvecklingsprogram efter Läslyftet och Matematiklyftet: Specialpedagogik för alla Sammanfattning Förra läsåret lämnade fler elever än någonsin nionde klass utan att ha behörighet
Läs merSkolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Läs merSpråkutvecklande undervisning
Språkutvecklande undervisning Vinnare av kategorin fantasy på Ung berättare 2014 Vinnare av kategorin social påverkan på Ung berättare 2013 Först några självklarheter Genom språket så formulerar vi vår
Läs merRäcker kunskaperna i matematik?
Bilaga 2 Räcker kunskaperna i matematik? LARS BRANDELL Bakgrund Ett viktigt underlag för regeringens uppdrag till NCM har varit Högskoleverkets rapport Räcker kunskaperna i matematik? (Högskoleverket,
Läs merTorgmötet
Torgmötet 12.10.2010 ÅA-styrelsen ansvarar för akademins långsiktiga utveckling som organisation Genom en strategi beskriver styrelsen hur den vill utveckla verksamheten Förändra för att bli lika bra eller
Läs merResultat av elev- och föräldraenkät 2014
Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning
Läs merSfp:s program för de tvåspråkiga i Finland
Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland 1. Inledning 1.1 I många av världens länder är befolkningen två- eller flerspråkig. I Finland talas flera språk. Nationalspråken är svenska och finska. 1.2 Vår
Läs merFSE den gränsöverskridande fakulteten. Strategidokument innehållmässigt godkänt av fakultetsrådet Språket uppdateras ännu.
FSE den gränsöverskridande fakulteten Strategidokument innehållmässigt godkänt av fakultetsrådet 21.10.2015. Språket uppdateras ännu. Vår vision Åbo Akademi är det gränsöverskridande universitetet med
Läs mer2011-09-14. Vidare föreslås insatser för att fortbilda förskolelärare och förskolechefer inom två viktiga områden, barn i behov av
2011-09-14 3,8 miljarder till lärarreformer Den globala skuldkrisen påverkar också Sverige. Tillväxten dämpas och arbetsmarknaden försämras. En stor osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen ställer
Läs mer2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy
2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan
Läs mer2014-03-13. Mer kunskap med sommarskola
2014-03-13 Mer kunskap med sommarskola Mer kunskap med sommarskola Alliansregeringen vill öka kunskapsinriktningen i skolan. Med en utbildning av hög kvalitet kan fler elever nå målen och få en god grund
Läs merSpecialpedagogisk verksamhet i små skolor möjligheter och utmaningar
Specialpedagogisk verksamhet i små skolor möjligheter och utmaningar ByskolE-seminarium Vasa/Umeå 25.4.2013 Kristina Ström Specialpedagogik Åbo Akademi, Vasa 24.4.2013 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101
Läs merSödertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01
- I Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01 T- f Utvecklingsstrategi för Södertäljes skolor Bakgrund: Den 1 juli 2011 infördes en ny skollag
Läs merÄmnesblock matematik 112,5 hp
2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.
Läs merStrategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stad. Bildningsstaden Borås
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stad Bildningsstaden Borås Definition av begrepp Skolväsendet Skolväsendet i Borås omfattar skolformerna förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola,
Läs merPedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.
Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av
Läs merSveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola!
Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Avgörande är den enskilda individens förhållningssätt till sitt eget behov av vidarelärande, förmågan att lära nytt och attityden till utbildningsinstitutioner
Läs merFör att bli behörig i ett ämne krävs att sökanden har utbildning i ämnet.
Bilaga 1 Nationella krav Allmänt krav För att bli behörig i ett ämne krävs att sökanden har utbildning i ämnet. Förskollärare Sökandes utbildning ska vara en utbildning med förskollärarinriktning i utbildningslandet.
Läs merPerspektivinsamling - frågeställningar
Perspektivinsamling - frågeställningar Elever och före detta elever Vad är en bra skola för dig och dina kompisar? Vad är mindre bra? Hur ska skolan vara för att du ska få lust att lära? Personal Vad är
Läs merINTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla
INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN Internationella färdigheter för alla Innehåll Varför internationalisering på hemmaplan?...3 Internationalisering på hemmaplan utmanar att reflektera över värden och attityder...
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 20 december 2013 1040/2013 Undervisnings- och kulturministeriets förordning om ändring av undervisningsministeriets förordning om precisering av universitetens
Läs merLÅT STATEN TA ANSVAR SÅ BYGGER VI EN NATIONELL KUNSKAPSSKOLA
LÅT STATEN TA ANSVAR SÅ BYGGER VI EN NATIONELL KUNSKAPSSKOLA I PRAKTIKEN VÅR MODELL FÖR EN BÄTTRE SKOLA Lärarnas Riksförbund anser att skolan är en nationell angelägenhet. De senaste decenniernas utveckling
Läs merHögskoleallians i Österbotten 2010?
1 Högskoleallians i Österbotten 2010? Michael Uljens 25.2 2008 Den finlandssvenska och österbottniska högskoledebatt som nu tagit fart är välkommen. Det är uppenbart att mängder som pyrt under ytan en
Läs merStatens skolverk 106 20 Stockholm
Utbildningsdepartementet Regeringsbeslut I:44 2012-03-29 Statens skolverk 106 20 Stockholm U2011/4343/S U2011/7370/GV (delvis) U2012/2103/GV Uppdrag att svara för utbildning Regeringens beslut Regeringen
Läs merKUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa
KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9 Inbjudan att delta i en studie om skolan, lärande och miljö Vad är Kupol? Kupol (Kunskap om ungas psykiska hälsa
Läs merHanken Svenska handelshögskolan / Hanken School of Economics,
Hanken Svenska handelshögskolan / Hanken School of Economics, www.hanken.fi Antagningningsinfo 2018 Seminarium för studiehandledare 3.11.2017 Linda Martelius Antagningsplanerare Hanken Svenska handelshögskolan
Läs merLäsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen 121018
Läsläget Alla Läser! Erica Jonvallen 121018 Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS) På Skolverket Uppdrag att stimulera huvudmän och skolor att arbeta med barns och elevers språk-,
Läs merAllt färre lärare med ped. utbildning
Fokus på arbetsmarknad och utbildning Allt färre lärare med ped. utbildning Allt färre lärare med pedagogisk utbildning Anders Karlsson 12 Grund- och gymnasieskolan visar likartade tendenser när det gäller
Läs mer2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN
2015/16 Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN Läslyftet Bakgrund Läslyftet är en av regeringen beslutad insats (2013) Målet för insatserna är att ge lärare vetenskapligt väl underbyggda
Läs merNationell kunskapsskola
Tio argument för en Nationell kunskapsskola 2 Internationella undersökningar, nationella kunskapsutvärderingar och den allmänna opinionen säger samma sak den svenska skolan ger inte elever likvärdiga möjligheter
Läs merTomas Tobé Riksdagsledamot Gävleborgs län. Margareta B Kjellin. Lars Beckman. Riksdagsledamot Gävleborgs län
Svensk skola står inför stora utmaningar. Under mer än 20 år har svenska elevers kunskapsresultat fallit. Samtidigt har läraryrkets status försämrats. Alliansen har påbörjat arbetet för att vända den här
Läs merSEMINARIUM FÖR DET SVENSKA NÄTVERKET FYREN Utbildningsstyrelsen
SEMINARIUM FÖR DET SVENSKA NÄTVERKET FYREN 7.9.2017 Utbildningsstyrelsen Vad är Fyren? Fyren nätverket för skolutveckling Fyren nätverket för skolutveckling är ett samarbetsnätverk för skolor inom den
Läs merSeminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors
Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn 16.11.2007 Stefan Svenfors Ca 289 000 = 5,5% av befolkningen (2005) Svenskfinland de områden där majoriteten av finlandssvenskarna lever och verkar Svenskfinland
Läs merRiktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01
Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.
Läs merSlutsatser och sammanfattning
Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet
Läs merLäroanstalter i hela landet och i Egentliga Finland
Läroanstalter i hela landet och i Egentliga Finland Från år 2010 till år 2016 minskade antalet läroanstalter i Finland med 15 procentenheter inom den grundläggande utbildningen i hela landet. Minskningen
Läs merVälkommen till 16.11.2015 1
Välkommen till 16.11.2015 1 Öppna universitet vid ÅA Grundat 1981 Målet är utbildningsmässig och regional jämlikhet 2014 3062 studerande 26779 avlagda studiepoäng 300 arrangerade kurser varav 33 % nätkurser
Läs merStjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning
Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum
Läs merEuropeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk
1 Inofficiell översättning Finlandssvensk samling rf 2008 Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk FINLAND Regeringens svar på tilläggsfrågorna November 2006 DEL 3 SVENSKA SPRÅKET Frågorna
Läs merVad är matematiskt kunnande
Svensk skola i internationell belysning med fokus på matematik AtidP Astrid Pettersson Stockholm den 25 november 2014 Vad är matematiskt kunnande enligt PISA? En individs d förmåga att formulera, använda
Läs merMått för value added, eller skoleffekt, introducerat 2016
Internationella Engelska Skolan Hans Bergström, 28 mars 2017 Mått för value added, eller skoleffekt, introducerat 2016 1. Bakgrund. Internationella Engelska Skolan har ett Academic Advisory Board, som
Läs merSvenska Dyslexiföreningens utbildningskonferens Stockholm 20-21.4.2012 Kristina Ström Åbo Akademi. 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa 1
Tidiga insatser ger goda läsare ett finländskt perspektiv Svenska Dyslexiföreningens utbildningskonferens Stockholm 20-21.4.2012 Kristina Ström Åbo Akademi 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa
Läs merVart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma
Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.
Läs merUtvärdering av utbildningsprogrammet för företagsekonomi vid Högskolan på Åland 2012
Utvärdering av utbildningsprogrammet för företagsekonomi vid Högskolan på Åland 2012 1. 1. Jag arbetar i offentliga sektorn 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 i privata näringslivet 2. som 0 1 2 3 VD personalansvarig
Läs merRemissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)
Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2013-09-25 Dnr: PM2-1/1314 Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) SFS inkommer här med sina synpunkter kring FunkA-utredningens
Läs merKvalitetsanalys. Grundsärskola
Kvalitetsanalys Grundsärskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 5 Inflytande/delaktighet... 8 Arbete i verksamheten... 9 Övriga mål enligt
Läs merVad händer inom bildningssektorn just nu? direktör Gun Oker-Blom undervisningsrådet Maj-Len Engelholm
Vad händer inom bildningssektorn just nu? direktör Gun Oker-Blom undervisningsrådet Maj-Len Engelholm Ny lag om yrkesutbildning Lag om grundläggande yrkesutbildning Lag om yrkesinriktad vuxenutbildning
Läs merSkolplan Med blick för lärande
Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan
Läs merVILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning
VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22
Läs merFAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL
(Översättning) FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT 28.9.2010 OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL Med undervisningspersonal avses i detta beslut undervisnings-
Läs merFrågor för reflektion och diskussion
Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller
Läs mer» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Bildningsstaden Borås. Bildningsstaden 1
» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bildningsstaden Borås Bildningsstaden 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter
Läs merSvenskspråkiga skolan som leverantör av Axlar och Stinor
Svenskspråkiga skolan som leverantör av Axlar och Stinor Bengt Stenlund Alumnidagen 26.10.2012 RC 1 DISPOSITION Nationella prov i nian i matem. resp. nat. vet. Gymnasieranking i Svenskfinland Svenskspråkiga
Läs merSpråkliga rättigheter inom övriga språkgrupper
Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper I grundlagens 17 stadgas även om andra språkgruppers rättigheter att utveckla sitt språk och sin kultur. I paragrafen nämns förutom nationalspråken särskilt
Läs merInkludering, utan exkludering, eller tack vare?
Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper
Läs merDen goda organisationen
Den goda organisationen - Om nyanlända elevers mottagande i skolan Peter Ekborg, biträdande generaldirektör, Skolinspektionen Skolan ett område där barnkonventionen redan är stark Nyinvandrade barn - migrationsläget
Läs merRektors svar i år 1-9 på följande frågor. 1-9 vidta för ökad måluppfyllelse under våren 2018.
Rektors svar i år 1-9 på följande frågor. Enhet Varför sjunker resultaten över tid? Vilka åtgärder kommer respektive skola år 1-9 vidta för ökad måluppfyllelse under våren 2018. Angelstad Astradskolan
Läs merInternationella avtal och uttalanden som främjar inklusion Salamanca-avtalet (Unesco 1994) FN:s barnkonvention (1989, Finland 1991) FN:s funktionshinderkonvention (2006, Finland 2016) EU:s funktionshinderpolitiska
Läs merVad är ett problem? Kerstin Hagland och Johan Åkerstedt
Modul: Problemlösning Del 1: Matematiska problem Vad är ett problem? Kerstin Hagland och Johan Åkerstedt Var och en av oss har föreställningar om vad matematik är. Dessa föreställningar är ofta ganska
Läs merMindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna
2014-08-19 PM Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna Regeringen har konsekvent prioriterat skattesänkningar framför investeringar i skolan. Resultatet
Läs merVERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA
VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA Eftermiddagsverksamheten skall stödja och förebygga barnets välmående, samt genom meningsfull och mångsidig verksamhet skapa förutsättningar för växande
Läs merVAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV
VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV Ann-Jolin Grüne Projektledare Delaktig i Finland i huvudstadsregionen Helsingfors arbis DE SVENSKA DELAKTIG-PROJEKTEN Utveckling av språkbadsmetoder, Delaktig i Finland
Läs merArbetslivsenkäter och Kandidatrespons
Arbetslivsenkäter och Kandidatrespons Matias Erlund Åbo Akademi Arbetsforum Henriksgatan 7 20500 Åbo www.abo.fi/arbetsforum Arbetsforums karriäruppföljning Utexaminerade magistrar sedan 1995 Normalt 1
Läs merStudy visit in Wales
Study visit in Wales LIFELONG LEARNING Tove Heinonen Cardiff 8. maaliskuuta 2013 Mitt studiebesök i Cardiff var en upplevelse jag rekommenderar för alla som arbetar med utbildning på olika stadier. Besöket
Läs merVerksamhetsplan 2014 Vimmerby gymnasium
Vimmerby gymnasium Skolan har en kompetent och engagerad personal som arbetar i lag med gemensamt fokus på elevernas studier. Målet är att eleven tillsammans med skolans lärare och övrig personal skall
Läs merResultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem
Läs merYttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska
1(5) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Tomas Egeltoft 08-563 088 28 tomas.egeltoft@uk-ambetet.se Reg.nr 2013-01-29 641-2691-12, 42-42-13 Regeringen Utbildningsdepartementet Yttrande över ÅA/VR
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och
Läs merSynligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL
Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL Synligt lärande hur då? I skriften Synligt lärande presenteras och analyseras resultaten från den Nya Zeeländske forskarens John Hatties banbrytande studie Visible Learning.
Läs merJorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han
Universitetet är ingen fabrik Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han själv och försöker inte dölja den konflikt som nu tornar upp sig mellan universiteten och regeringens
Läs merKAN-projektet. Kartläggning av nyanlända elevers utbildningssituation och övergångar i grundskolan
KAN-projektet Kartläggning av nyanlända elevers utbildningssituation och övergångar i grundskolan Vänersborg och Trollhättan September 2016 januari 2018 Forskare: Kerstin Von Brömssen, Karin Kittelman
Läs merLärarutbildningskonventets alumnenkät
Styrgrupp Försöksverksamhet med övningsskola och övningsförskola Lärarutbildningskonventets alumnenkät Camilla Hansén, utredare Onsdag 23 januari 2019 Bakgrund Örebro universitet har deltagit nationella
Läs mer