Den finlandssvenska skolans nivå

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den finlandssvenska skolans nivå"

Transkript

1 1 Den finlandssvenska skolans nivå Michael Uljens Med anledning av den pågående diskussionen om den finlandssvenska skolans nivå i relation till den finska skolan, presenterar jag nedan några synpunkter på möjliga orsaker till resultaten. Jag vill bidra till att den allmänna diskussionen inte skall stanna på oförtjänt naiv och förenklad nivå. Den svenska skolan förtjänar bättre än så. En del av detta publicerade jag i Vbl i november I en nyligen publicerad rapport från Utbildningsstyrelsen (November 2010) hävdas att finlandssvenska barns kunskaper i matematik i åk 6 är sämre än på finskt håll. Många undersökningar har visat på samma sak. Som prefekt vid pedagogiska fakulteten delar jag givetvis den oro som kommit till uttryck bl.a. i Vbl. Den finlandssvenska skolans sak är allas vår angelägenhet. Resultaten bör självklart erkännas men också tolkas sakligt. Vi kan identifiera åtminstone följande fyra problem i frågan: a) att startnivån i matematik i åk 3 är lägre i de finlandssvenska skolorna än i de finska skolorna, b) att det finns en skillnad mellan finska och svenska elevers kunskaper i matematik i åk 6, c) att variationen inom den svenskspråkiga befolkningen är stor på det sättet att österbottniska och åländska ungdomar återfinns i den lägre ändan av skalan och d) att skillnaderna mellan språkgrupperna verkar vara störst i slutet på lågstadiet i åk 6 men minskar till åk 9 och studentexamen. Lärarutbildningen. Hur agerar PF i frågan? Vid fakulteten tillsattes omgående en specialistgrupp som närmare analyserar rapporten. En av författarna från UBS inbjöds till diskussion. PF samverkar också med Utbildningsstyrelsen i satsningar på fortbildning. Vi analyserar studentmaterialet i lärarutbildningen och professorerna har redan diskuterat antagningskriterierna. Åbo Akademis rektor Jorma Mattinen har beviljat ett doktorandstipendium i syfte att förklara hur skolans ledarskap och lärarskap samvarierar med elevprestationer. Flera projekt vid fakulteten bearbetar på olika sätt frågorna. Men hur tolka resultaten? En förklaring som anförts är studentmaterialet i lärarutbildningen. Söktrycket till den svenska klasslärarutbildningen är dock erkänt högt, om än inte lika högt som till den finska sidan, likväl unik i internationell jämförelse (197 förstahandssökanden till 64 studieplatser). Även i ÅA-intern jämförelse är det fråga om en populär utbildning med framstående studenter från gymnasierna. Av de antagna till lärarutbildningen är 50% icke-österbottningar. Överlag skriver färre svenska studenter lång matematik i våra gymnasier. Resultaten från test av nyantagna lärarstuderandes kunskaper i matematik visar inte på bästa tänkbara resultat. Strukturellt och innehållsligt är lärarutbildningen likadan över språkgränsen. Granskare för pro gradu arbeten från finska universitet används när tillfälle ges. År 2008 tilldelades fakulteten pris för landets bästa avhandling pro gradu i pedagogik. Som tidigare professor i ämnet och nuvarande docent är jag välbekant med utbildningsnivån vid Helsingfors

2 2 universitet både forskningen och examensabeten. Doktorsexamina vid PF följer samma internationella praxis som i hela landet. Det har blivit vanligare att dr-avhandlingarna publiceras vid utländska förlag. Pedagogiska fakultetens representanter är ofta anlitade som vägvisare för den övriga nordiska lärarutbildningen och åtnjuter ett högt anseende. Lärarutbildningen i Vasa har under åratal spänt bågen till det yttersta för att leverera kompetenta lärare i och för hela Svenskfinland. Och det har PF verkligen också gjort. Allra minst har Svenska Österbotten drabbats av lärarbrist här finns garanterat goda lärare men prestationerna är inte de bästa. Skolan. Den nya undersökningen, liksom en del tidigare, visar att elever till obehöriga lärare inte presterade sämre än elever till behöriga lärare. Läs det en gång till: elever till obehöriga lärare presterar inte sämre än elever till behöriga lärare Obehöriga lärare saknar oftast bara någon del av studierna för att nå formell behörighet. Resultaten bör ha en lugnande effekt bland föräldrarna. Överraskande framkom ett negativt samband mellan graden av samarbete med förskolan och matematisk kunskapsutveckling. Är samarbetet inte av godo? Anpassar den finlandssvenska skolan sin undervisning till förskolan och sänker därmed ambitionsnivån? I de finska skolorna fanns inget alls samband mellan skolframgång och graden av samarbete med förskolan. Eventuellt kan frågor som dessa förklara varför språkgruppsskillnader kan identifieras redan i åk 3. Specialpedagogik. Hittar vi orsaken i specialpedagogiska åtgärder? Det har antytts att resultaten kan bero på att flera elever i den finska skolan får sin undervisning i specialklass och därför inte ingår i den grupp som testats. Förklaringen kan vara en partiell förklaring. Av finska elever får nämligen drygt 5% undervisning i specialskola eller specialklass medan siffran för de finlandssvenska är 2,6%. Svenska elever är mer integrerade i ordinarie undervisning. Statistik från 2009 visar att av alla elever som tar del av specialundervisning i Österbotten är 71% integrerade (nationellt medeltal 52%), medan 29% får undervisning i specialgrupp eller specialklass (nationellt medeltal 48%). Tekniskt slår tillvägagångssättet ut i lägre medeltal. De i Hbl anförda spekulationerna om speciallärarutbildningens nivå och de utexaminerade lärarnas kvalitet är således ogrundade, ganska fult insinuanta och tyder egentligen bara på en outvecklad förståelse av en komplex problematik. Gällande antal doktorer som lärare inom specialpedagogiken kan noteras att PF inte kunnat anställa alla de doktorer som sökt om tjänst vid fakulteten, en del p.g.a. bristande kompetensprofil, andra p.g.a. bristande resurser. Också senhösten 2010 anfördes i offentligheten ohållbara förklaringar som orsaker till finlandssvenska barns prestationer som sedermera korrigerats. Internationellt sett tenderar minoriteter överlag att uppvisa något lägre matematikkunskaper jämfört med majoritetsbefolkningen. Förklaringen anses vara större fokus på språkundervisning. Knappast en hållbar förklaring då bägge språkgrupper läser varandras språk i skolan.

3 3 Läromedel. Undersökningen är inte entydig gällande läromedel. En del läromedel som klarade sig bra i tidigare undersökningar, har klarat sig klart sämre i denna undersökning. Läroboksserier fungerar olika för åk 1-3 och åk 3-6. Det har tidigare visat sig att finlandssvenska lärare intar en självständigare hållning till lärarhandledningar jämfört med finska lärare på gott och ont. Det är möjligt att lågstadierna tar sig större frihetsgrader än högstadierna och större friheter än de finska skolorna. Skolans rektor och ledning. För närvarande har vi dåliga insikter i hur skolledningen bidrar till prestationerna i den finlandssvenska skolan. Skolledningen är viktig. Inte minst när det gäller att finna en rätt balans mellan ett helhetsansvar för eleven i en allt starkare prestationsorienterad skolkultur. Hemmet. Hemmets utbildningsnivå och skoltillvända kultur är viktig. I Finland är den effekten mindre än i OECD-länderna. Den skoltillvända kulturen följer hemmets, särskilt moderns, utbildningsnivå. Det är också vanligare i Finland att elever från icke-akademiska hem söker sig till högre utbildning. Ett särdrag för högutbildade finlandssvenska hem är dock att andelen naturvetenskapligt och tekniskt utbildade är lägre än på finskt håll. Med tanke på hemmiljöns betydelse kan det delvis förklara det lägre antalet som skriver lång matte på svenskt håll. Finns andra kulturella skillnader? Viking Brunells PISA-undersökningar visar tydligt att det finns skillnader både mellan språkgrupperna och inom Svenskfinland. Men då man jämför elever från utbildningsmässigt likartade hem t.ex. i Österbotten och Nyland fanns inga skillnader att tala om. Högtutbildade föräldrars barn i Nyland klarade sig ungefär lika bra som högtutbildade föräldrars barn i Österbotten. Mellan den finska och svenska språkgruppen är resultaten likadana som mellan finlandssvenska regioner. Man kan, enligt Brunell, hitta en skillnad i hemmens kunskapskultur och elevernas orientering som följer språkgränsen. De finlandssvenska eleverna tycks inte vara beredda till samma ansträngningar som de finska eleverna. Varför saknas sisun? Avkrävs den inte i skolan? Kanske upplevs den inte som nödvändig man klarar sig ändå? Sverige ordnar nuförtiden rent rutinmässigt högskoleprov på olika orter i Österbotten. Svenska universitet lockar, vilket ju också har sina goda sidor, men undergräver samtidigt den svenska högskoleverksamheten i Finland. Det minskar också på söktrycket till de finlandssvenska högskolorna ju färre österbottningar som söker desto lättare för resten att få studieplats. Om de österbottniska ungdomarna behärskade finskan bättre skulle detta sannolikt öka söktrycket både till både HU:s svenska och ÅA:s studieplatser. Finlandssvenskar företräder delvis en annan bildningstradition. Finlandssvenska elever trivs nämligen bättre i skolan och de tycker att skolan är trivsam. Dessutom har eleverna i den finlandssvenska skolan en positivare syn på matematikämnet. Det kan på sikt vara viktigare. Men det intresset slår dessvärre inte ut i en starkare orientering mot naturvetenskapliga och tekniska utbildningar.

4 4 En annan språkgruppsskillnad gäller läsandet. Att Finland är ett läsande land gäller dessvärre i mindre grad för Svenskfinland. Finlandssvenska skolelever uppvisar sämre lust att läsa än finska barn. Men. När man jämfört elever från finska och svenska hem där det lästes lika mycket, kunde inga betydande skillnader i elevernas skolprestationer identifieras. Det finns alltså skillnader i kulturellt klimat och orientering mellan språkgrupperna. Det är möjligt att sådana skillnader liksom skillnader i skolkulturer delvis kan förklara skillnader mellan finska och svenska elever i vår region. Och. Trots en mindre läslust kompenseras detta inte av en större orientering mot matematik. Till slut Uppmärksamhet i frågan är nödvändig, men samtidigt bör vi minnas att finlandssvenska elever internationellt sett presterar bra de facto lysande. Därför är det skäl att fråga om prestationsnivån de facto redan är tillräckligt hög och att skolan i den tid som är vår snarare bör satsa på andra personliga och medborgerliga färdigheter och dygder? Det var en ledande ambitionen i det senaste läroplansarbetet. Kanske behöver skolan i Finland mera tänka på att det lika viktigt att våra barn och ungdomar lär sig leva med och av olika slag av mångfald och olikhet? Att de utvecklar en frimodig tilltro till sig själva och sin kultur förenad med en öppen attityd till och naturlig respekt för omvärlden? En enögd effektivitetsfokusering, som riskerar utarma ett kreativt förhållningssätt, kan också drabba skolor och universitet, liksom den verkar har drabbat kronjuvelen Nokia. Inte heller är Sveriges väg med bl.a. sin Kunskapsskola AB vår väg, som bl.a. Fritjof Sahlström för en tid sedan insiktsfullt beskrev i Hbl. Inte heller känner jag till att något annat land är intressserad av den modellen. Däremot finns det i Sverige, liksom också i Norge och på annat håll (ex. Saudiarabien), ett markant intresse för den finländska skol- och lärarutbildningsmodellen. PF:s samhällsuppdrag är mångfacetterat. Det är fråga om många utbildningar varav en del återkommer årligen, andra vart tredje år. Ett resurskrävande system. Och inte alltid särskilt lätt. Därför är det mycket märkligt att så många tycker sig ha rätt att rycka i lärarutbildningen just i tider när koncentration och profilering är central. PF var koncentrerat redan innan detta gjordes till den högskolepolicy den är idag. I Hbl intervjun sa jag att PF inte är en bastion. Vill man slå sönder den helheten (PF) lyckas man nog. Men frågan är vem som egentligen vinner på det? Två yrkespedagogiktjänster till Novia? Lite högskolepedagogik till Åbo? Någon barnträdgårdslärartjänst till Helsingfors? Ämneslärarutbildningen? Trafiklärarna? Studiehandledarna? Klasslärarna? Skall ämnesdidaktikerna fördubblas med halverat studerandetal? Vem skulle betala det kalaset? Redan nu utnyttjar vi våra resurser tvärs över utbildningar för att få det att gå ihop. Det har också visat sig mindre allt mindre viktigt, på många håll, att lärarna får sin utbildning på svenska? Jag återkommer gärna till den frågan vid behov. Avslutningsvis är det viktigt att frågan inte görs till en Nyland-Österbotten konflikt inför stundande riksdagsval, sådana intressen kan finnas på olika håll. Att det finns olikheter i landsändorna vet vi alla, problemen ser också olika ut. Lås oss försöka lösa dem. Och

5 5 medicinen kan också se olika ut i olika delar av landet. Också Åbo och Åboland dras med sina utmaningar framförallt små årskullar gymnasister (bara ca 500 gymnasister i Åbo och Åboland, jämfört med i Nyland och i Österbotten). Ett enormt överutbud av studieplatser i Åbo. Hur påverkar det studiemotivationen? Förhöjande? Samarbetet mellan Pedagogiska fakulteten vid ÅA i Vasa och Helsingfors universitet är gott och vi har gemensamt arbetat för att lösa frågorna. Vi både forskar och utbildar tillsammans. Det här är värdefullt i bägge riktningar. När analyserna av det nya, av Kulturfonden finansierade, PISA materialet så småningom blir klart under vårens lopp, får vi på riktigt större insyn i vad detta material de facto kan bidra med som förklaringar. Annan forskning får komplettera. T.ex. den forskning i matematikundervisning vid PF som nu är på väg in i klassrummet med videokameran för att den vägen finna fram till vad som är gynnsamt arbetssätt. Viktigt är i varje händelse att undvika slarviga och oreflekterade förklaringar i för oss alla viktiga och känsliga frågor. Hanterar man en Colt 45:a skall man ha förstånd att inte skjuta från höften, oskicklig hantering är till större skada än nytta. I slutändan tenderar folk med den taktiken att peppra bort en tå eller två på kuppen. På sig själv. Michael Uljens Prefekt Pedagogiska fakulteten Åbo Akademi

PISA och lärarutbildningen. Hur kan Pedagogiska fakulteten bidra?

PISA och lärarutbildningen. Hur kan Pedagogiska fakulteten bidra? PISA och lärarutbildningen. l Hur kan Pedagogiska fakulteten bidra? Michael Uljens prefekt Åbo Akademi OM DE SVENSKA SKOLORNAS RESULTAT I PISA 2009 Svenska Kulturfonden Seminarium 18.5.2011 PISA i vår

Läs mer

Om studentexamensproven 2012 och inträdespoäng till finska och svenska gymnasier i Finland

Om studentexamensproven 2012 och inträdespoäng till finska och svenska gymnasier i Finland Om studentexamensproven 2012 och inträdespoäng till finska och svenska gymnasier i Finland Michael Uljens Enheten för allmän pedagogik och pedagogiskt ledarskap Åbo Akademi På basen av data över bl.a.

Läs mer

Finländska lärare ska lyfta svenska elever

Finländska lärare ska lyfta svenska elever Finländska lärare ska lyfta svenska elever Publicerat 2009-06-13 Foto: Mikko Lehtimäki "Vad tror ni, sjunker stenen?" frågar läraren Fred Holmsten barnen i förskoleklassen. VASA.Gripsholmsskolan i Mariefred

Läs mer

Toppkompetens genom professionellt samarbete

Toppkompetens genom professionellt samarbete PROJEKTPLAN 16.11.2012 Toppkompetens genom professionellt samarbete Utbildningsstyrelsens verksamhetsenhet för svenskspråkig utbildning Utbildningsstyrelsens projekt Toppkompetens är ett samordningsprojekt

Läs mer

Utbildningspolitiskt ställningstagande

Utbildningspolitiskt ställningstagande Utbildningspolitiskt ställningstagande 2007 Mera än en skola Svenskan i Finland är ett nationalspråk och bör vara ett komplett och samhällsbärande språk, speciellt inom utbildningssektorn. En kvalitativt

Läs mer

Docent Kirsti Hemmi: Ämnesintegration i teoretisk och praktisk belysning

Docent Kirsti Hemmi: Ämnesintegration i teoretisk och praktisk belysning 23.2.2015 Docent Kirsti Hemmi: Ämnesintegration i teoretisk och praktisk belysning Førsteamanuensis Anne Fyhn: Hur identifiera matematiskt tänkande i arbetet inom hantverksämnen? Exempel från hur matematiklärare

Läs mer

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Chris Silverström De finlandssvenska eleverna deltog i utvärderingen av A-engelska, B-franska, B-tyska och B-ryska i årskurs 9. Utvärderingen visar

Läs mer

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner före 2018. Vårt mål är att halvera andelen obehöriga till

Läs mer

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsträning/Modersmålsundervisning och Studiehandledning i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden beslöt vid sitt sammanträde 2000-12-06 (BUN 80

Läs mer

Redogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap

Redogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap Redogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap Åbo Akademi är ett internationellt framstående forskningsuniversitet med ett brett svenskspråkigt utbildningsansvar i Finland med campus i Åbo,

Läs mer

Lärarutbildning i matematik - möjligheter och begränsningar

Lärarutbildning i matematik - möjligheter och begränsningar Lärarutbildning i matematik - möjligheter och begränsningar Lisen Häggblom Åbo Akademi, Vasa Lärarutbildningen är en stor utbildning - komplex - har politiskt intresse - många vill vara experter på utbildning

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen Utbildning ger individen möjlighet att öppna nya dörrar, se saker ur nya perspektiv

Läs mer

UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTATEN I MATEMATIK I ÅRSKURS 6 ÅR 2007

UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTATEN I MATEMATIK I ÅRSKURS 6 ÅR 2007 UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTATEN I MATEMATIK I ÅRSKURS 6 ÅR 2007 utvärderade i slutet av mars år 2007 inlärningsresultaten i matematik och attityderna till matematik i årskurs 6. Informationen samlades

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar

Läs mer

ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014

ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014 Annika Westerholm ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014 Den svenskspråkiga utbildningen Den svenskspråkiga utbildningen Utbildningsstatistik - Den svenskspråkiga utbildningen i en nationell helhet Specialsakkunnig

Läs mer

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland 1. Inledning 1.1 I många av världens länder är befolkningen två- eller flerspråkig. I Finland talas flera språk. Nationalspråken är svenska och finska. 1.2 Vår

Läs mer

Torgmötet

Torgmötet Torgmötet 12.10.2010 ÅA-styrelsen ansvarar för akademins långsiktiga utveckling som organisation Genom en strategi beskriver styrelsen hur den vill utveckla verksamheten Förändra för att bli lika bra eller

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Specialpedagogik för alla

Specialpedagogik för alla 2015-06-14 Nytt nationellt skolutvecklingsprogram efter Läslyftet och Matematiklyftet: Specialpedagogik för alla Sammanfattning Förra läsåret lämnade fler elever än någonsin nionde klass utan att ha behörighet

Läs mer

Lokal verksamhetsplan BUF

Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF 2010 (Grundskoleområde 2) Hållsta skola Kursiverad text från BoU-förvaltningen, övrigt från GSO2 1. Delaktiga och engagerade invånare, hållbar utveckling

Läs mer

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola 2014-03-11 Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Alliansregeringen vill öka kunskapsinriktningen i skolan. Utbildningen i Sverige ska ha

Läs mer

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01 - I Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01 T- f Utvecklingsstrategi för Södertäljes skolor Bakgrund: Den 1 juli 2011 infördes en ny skollag

Läs mer

Välkommen till 16.11.2015 1

Välkommen till 16.11.2015 1 Välkommen till 16.11.2015 1 Öppna universitet vid ÅA Grundat 1981 Målet är utbildningsmässig och regional jämlikhet 2014 3062 studerande 26779 avlagda studiepoäng 300 arrangerade kurser varav 33 % nätkurser

Läs mer

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Språket inom småbarnfostran och utbildning Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och

Läs mer

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn 16.11.2007 Stefan Svenfors Ca 289 000 = 5,5% av befolkningen (2005) Svenskfinland de områden där majoriteten av finlandssvenskarna lever och verkar Svenskfinland

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Svårare för skolorna att rekrytera lärare Rektorernas upplevelser av rekryteringsmöjligheterna av lärare 2012-09-19

Svårare för skolorna att rekrytera lärare Rektorernas upplevelser av rekryteringsmöjligheterna av lärare 2012-09-19 Svårare för skolorna att rekrytera lärare Rektorernas upplevelser av rekryteringsmöjligheterna av lärare 2012-09-19 Inledning Enligt Sveriges Kommuner och Landstings, SKL:s, prognoser behöver man rekrytera

Läs mer

LÅT STATEN TA ANSVAR SÅ BYGGER VI EN NATIONELL KUNSKAPSSKOLA

LÅT STATEN TA ANSVAR SÅ BYGGER VI EN NATIONELL KUNSKAPSSKOLA LÅT STATEN TA ANSVAR SÅ BYGGER VI EN NATIONELL KUNSKAPSSKOLA I PRAKTIKEN VÅR MODELL FÖR EN BÄTTRE SKOLA Lärarnas Riksförbund anser att skolan är en nationell angelägenhet. De senaste decenniernas utveckling

Läs mer

2011-09-14. Vidare föreslås insatser för att fortbilda förskolelärare och förskolechefer inom två viktiga områden, barn i behov av

2011-09-14. Vidare föreslås insatser för att fortbilda förskolelärare och förskolechefer inom två viktiga områden, barn i behov av 2011-09-14 3,8 miljarder till lärarreformer Den globala skuldkrisen påverkar också Sverige. Tillväxten dämpas och arbetsmarknaden försämras. En stor osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen ställer

Läs mer

Språkutvecklande undervisning

Språkutvecklande undervisning Språkutvecklande undervisning Vinnare av kategorin fantasy på Ung berättare 2014 Vinnare av kategorin social påverkan på Ung berättare 2013 Först några självklarheter Genom språket så formulerar vi vår

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 20 december 2013 1040/2013 Undervisnings- och kulturministeriets förordning om ändring av undervisningsministeriets förordning om precisering av universitetens

Läs mer

För att bli behörig i ett ämne krävs att sökanden har utbildning i ämnet.

För att bli behörig i ett ämne krävs att sökanden har utbildning i ämnet. Bilaga 1 Nationella krav Allmänt krav För att bli behörig i ett ämne krävs att sökanden har utbildning i ämnet. Förskollärare Sökandes utbildning ska vara en utbildning med förskollärarinriktning i utbildningslandet.

Läs mer

VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV

VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV Ann-Jolin Grüne Projektledare Delaktig i Finland i huvudstadsregionen Helsingfors arbis DE SVENSKA DELAKTIG-PROJEKTEN Utveckling av språkbadsmetoder, Delaktig i Finland

Läs mer

2014-03-13. Mer kunskap med sommarskola

2014-03-13. Mer kunskap med sommarskola 2014-03-13 Mer kunskap med sommarskola Mer kunskap med sommarskola Alliansregeringen vill öka kunskapsinriktningen i skolan. Med en utbildning av hög kvalitet kan fler elever nå målen och få en god grund

Läs mer

FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL

FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL (Översättning) FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT 28.9.2010 OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL Med undervisningspersonal avses i detta beslut undervisnings-

Läs mer

Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han

Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han Universitetet är ingen fabrik Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han själv och försöker inte dölja den konflikt som nu tornar upp sig mellan universiteten och regeringens

Läs mer

Perspektivinsamling - frågeställningar

Perspektivinsamling - frågeställningar Perspektivinsamling - frågeställningar Elever och före detta elever Vad är en bra skola för dig och dina kompisar? Vad är mindre bra? Hur ska skolan vara för att du ska få lust att lära? Personal Vad är

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Nationell kunskapsskola

Nationell kunskapsskola Tio argument för en Nationell kunskapsskola 2 Internationella undersökningar, nationella kunskapsutvärderingar och den allmänna opinionen säger samma sak den svenska skolan ger inte elever likvärdiga möjligheter

Läs mer

Läsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen 121018

Läsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen 121018 Läsläget Alla Läser! Erica Jonvallen 121018 Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS) På Skolverket Uppdrag att stimulera huvudmän och skolor att arbeta med barns och elevers språk-,

Läs mer

Svenska Dyslexiföreningens utbildningskonferens Stockholm 20-21.4.2012 Kristina Ström Åbo Akademi. 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa 1

Svenska Dyslexiföreningens utbildningskonferens Stockholm 20-21.4.2012 Kristina Ström Åbo Akademi. 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa 1 Tidiga insatser ger goda läsare ett finländskt perspektiv Svenska Dyslexiföreningens utbildningskonferens Stockholm 20-21.4.2012 Kristina Ström Åbo Akademi 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa

Läs mer

Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper

Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper I grundlagens 17 stadgas även om andra språkgruppers rättigheter att utveckla sitt språk och sin kultur. I paragrafen nämns förutom nationalspråken särskilt

Läs mer

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola!

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Avgörande är den enskilda individens förhållningssätt till sitt eget behov av vidarelärande, förmågan att lära nytt och attityden till utbildningsinstitutioner

Läs mer

Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos

Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos Högre utbildning av god och jämn kvalitet? Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos tankar till produktion av bilar enligt taylorismens principer. Debatten har

Läs mer

Lärarutbildning - Förskollärare, 210 hp

Lärarutbildning - Förskollärare, 210 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Förskollärare, 210 hp Teaching Programme in Early Years Education Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer ULFÖG Grundnivå MIUN 2011/411

Läs mer

Svenskspråkiga skolan som leverantör av Axlar och Stinor

Svenskspråkiga skolan som leverantör av Axlar och Stinor Svenskspråkiga skolan som leverantör av Axlar och Stinor Bengt Stenlund Alumnidagen 26.10.2012 RC 1 DISPOSITION Nationella prov i nian i matem. resp. nat. vet. Gymnasieranking i Svenskfinland Svenskspråkiga

Läs mer

Vad är matematiskt kunnande

Vad är matematiskt kunnande Svensk skola i internationell belysning med fokus på matematik AtidP Astrid Pettersson Stockholm den 25 november 2014 Vad är matematiskt kunnande enligt PISA? En individs d förmåga att formulera, använda

Läs mer

Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla

Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla Hemma hos oss: Storebror: Varifrån kommer begreppet curlingföräldrar. Mamman förklarar. Lillebror: Aj sådär så att

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Statens skolverk 106 20 Stockholm

Statens skolverk 106 20 Stockholm Utbildningsdepartementet Regeringsbeslut I:44 2012-03-29 Statens skolverk 106 20 Stockholm U2011/4343/S U2011/7370/GV (delvis) U2012/2103/GV Uppdrag att svara för utbildning Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Pedagogiska fakulteten

Pedagogiska fakulteten 54 Pedagogiska fakulteten Examina Vid Pedagogiska fakulteten kan man avlägga pedagogie magisterexamen omfattande 160 sv samt pedagogie kandidatexamen omfattande 120 sv. Läsåret 2004-2005 antas studerande

Läs mer

Utbildning: Ett lyft för livet Uppmuntra läsglädje för lyckat lärande

Utbildning: Ett lyft för livet Uppmuntra läsglädje för lyckat lärande Utbildning: Ett lyft för livet Uppmuntra läsglädje för lyckat lärande Satya Brink, Ph.D. EDUCA, Helsinki, 29-30 January, 2016 Varför är läsning ett lyft för livet? Läsning öppnar dörren till lärande, tillväxt

Läs mer

Study visit in Wales

Study visit in Wales Study visit in Wales LIFELONG LEARNING Tove Heinonen Cardiff 8. maaliskuuta 2013 Mitt studiebesök i Cardiff var en upplevelse jag rekommenderar för alla som arbetar med utbildning på olika stadier. Besöket

Läs mer

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk 1 Inofficiell översättning Finlandssvensk samling rf 2008 Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk FINLAND Regeringens svar på tilläggsfrågorna November 2006 DEL 3 SVENSKA SPRÅKET Frågorna

Läs mer

Vad är ett problem? Kerstin Hagland och Johan Åkerstedt

Vad är ett problem? Kerstin Hagland och Johan Åkerstedt Modul: Problemlösning Del 1: Matematiska problem Vad är ett problem? Kerstin Hagland och Johan Åkerstedt Var och en av oss har föreställningar om vad matematik är. Dessa föreställningar är ofta ganska

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet

Läs mer

STUDERA VID ÅBO AKADEMI. Ett universitet med många möjligheter!

STUDERA VID ÅBO AKADEMI. Ett universitet med många möjligheter! STUDERA VID ÅBO AKADEMI Ett universitet med många möjligheter! SVENSKSPRÅKIGT UNIVERSITET Grundat 1918 5 500 grundexamensstuderande 1 050 utländska studerande från 80 länder 4 fakultet 20 utbildningar

Läs mer

Yttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska

Yttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska 1(5) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Tomas Egeltoft 08-563 088 28 tomas.egeltoft@uk-ambetet.se Reg.nr 2013-01-29 641-2691-12, 42-42-13 Regeringen Utbildningsdepartementet Yttrande över ÅA/VR

Läs mer

Allt färre lärare med ped. utbildning

Allt färre lärare med ped. utbildning Fokus på arbetsmarknad och utbildning Allt färre lärare med ped. utbildning Allt färre lärare med pedagogisk utbildning Anders Karlsson 12 Grund- och gymnasieskolan visar likartade tendenser när det gäller

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

Internationella avtal och uttalanden som främjar inklusion Salamanca-avtalet (Unesco 1994) FN:s barnkonvention (1989, Finland 1991) FN:s funktionshinderkonvention (2006, Finland 2016) EU:s funktionshinderpolitiska

Läs mer

Feedback och Feedforward

Feedback och Feedforward Feedback och Feedforward Hur kan skolan strategiskt utnyttja ett nytt verktyg för att förbättra elevernas kunskapsutveckling? Satya Brink, Ph.D. September 2016 Mål Skolorna i Finland är bra men kan bli

Läs mer

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan

Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan Rinkebyskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (12) 2015-02-09 Handläggare Carina Rennermalm Telefon: Till Rinkebyskolan Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan Förslag till beslut Rinkebyskolan 16305 Spånga

Läs mer

OPINIONSMÄTNING OM SVENSKANS STÄLLNING I FINLAND

OPINIONSMÄTNING OM SVENSKANS STÄLLNING I FINLAND OPINIONSMÄTNING OM SVENSKANS STÄLLNING I FINLAND Åsa Bengtsson Professor i statsvetenskap 12 november UNDERSÖKNINGSDESIGN Uppföljning av två tidigare studier o o (Folktinget) (Magma) Beställd av Magma,

Läs mer

Dubbelbehörighetsprojektet Start-up! I Åbo och Vasa den 8 mars 2017 Introduktion Christina Nygren-Landgärds, vicerektor

Dubbelbehörighetsprojektet Start-up! I Åbo och Vasa den 8 mars 2017 Introduktion Christina Nygren-Landgärds, vicerektor Dubbelbehörighetsprojektet Start-up! I Åbo och Vasa den 8 mars 2017 Introduktion Christina Nygren-Landgärds, vicerektor Vad är dubbelbehörighetsprojektet? Dubbelbehörighet betyder att en ämneslärare har

Läs mer

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp Primary School teacher education programme 1-3, preschool Allmänna

Läs mer

Investeringar i skolan för mer kunskap

Investeringar i skolan för mer kunskap Investeringar i skolan för mer kunskap Stefan Löfven Gustav Fridolin Aida Hadzialic 2 Sjunkande kunskapsresultat Resultat i PISA Poäng 520 Andel avgångselever i grundskolans årskurs 9 med behörighet till

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Bildningsstaden Borås. Bildningsstaden 1

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Bildningsstaden Borås. Bildningsstaden 1 » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bildningsstaden Borås Bildningsstaden 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Samlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström

Samlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström Samlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström Ökande flerspråkighet - 11,4% + 9,2% - 1,3% + 3,6% För kunskap och bildning 3 4 Stort samhällsintresse

Läs mer

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN Internationella färdigheter för alla Innehåll Varför internationalisering på hemmaplan?...3 Internationalisering på hemmaplan utmanar att reflektera över värden och attityder...

Läs mer

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2013-09-25 Dnr: PM2-1/1314 Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) SFS inkommer här med sina synpunkter kring FunkA-utredningens

Läs mer

Urvalsprovet för utbildningen i pedagogik 2.6.2009

Urvalsprovet för utbildningen i pedagogik 2.6.2009 URVALSPROVET FÖR UTBILDNINGEN I PEDAGOGIK (ALLMÄN PEDAGOGIK OCH VUXENPEDAGOGIK) 2009 Läs dessa anvisningar omsorgsfullt innan du börjar besvara frågorna och uppgifterna. Kontrollera att det finns sammanlagt

Läs mer

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se *De senaste decennierna har det svenska utbildningsväsendet tagit emot, integrerat och inkluderat

Läs mer

Tomas Tobé Riksdagsledamot Gävleborgs län. Margareta B Kjellin. Lars Beckman. Riksdagsledamot Gävleborgs län

Tomas Tobé Riksdagsledamot Gävleborgs län. Margareta B Kjellin. Lars Beckman. Riksdagsledamot Gävleborgs län Svensk skola står inför stora utmaningar. Under mer än 20 år har svenska elevers kunskapsresultat fallit. Samtidigt har läraryrkets status försämrats. Alliansen har påbörjat arbetet för att vända den här

Läs mer

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN 2015/16 Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN Läslyftet Bakgrund Läslyftet är en av regeringen beslutad insats (2013) Målet för insatserna är att ge lärare vetenskapligt väl underbyggda

Läs mer

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna 2014-08-19 PM Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna Regeringen har konsekvent prioriterat skattesänkningar framför investeringar i skolan. Resultatet

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

SKOLANS MÅNGKULTURELLA VARDAG UR ELEVERS, LÄRARES OCH FÖRÄLDRARS PERSPEKTIV. Arja Virta Åbo universitet, Pedagogiska fakulteten

SKOLANS MÅNGKULTURELLA VARDAG UR ELEVERS, LÄRARES OCH FÖRÄLDRARS PERSPEKTIV. Arja Virta Åbo universitet, Pedagogiska fakulteten SKOLANS MÅNGKULTURELLA VARDAG UR ELEVERS, LÄRARES OCH FÖRÄLDRARS PERSPEKTIV Arja Virta Åbo universitet, Pedagogiska fakulteten BAKGRUND Skolorna blir allt mer mångkulturella Det skapar behov att forska

Läs mer

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet Vasa övningsskola Inspiration för det lokala läroplansarbetet Inspiration för den lokala läroplansprocessen VAD ÄR LPstöd 2016 ger inspiration för den lokala läroplansprocessen. är en utbildningshelhet

Läs mer

Med Åbo Akademi - för framtiden. Rektor Jorma Mattinen

Med Åbo Akademi - för framtiden. Rektor Jorma Mattinen Med Åbo Akademi - för framtiden Rektor Jorma Mattinen 7.3.2013 Med Åbo Akademi för framtiden Åbo Akademi ska gå stärkt in i framtiden. Tre arbetsgrupper och två utredare har jobbat intensivt under tre

Läs mer

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet

Läs mer

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper

Läs mer

OPINIONSMÄTNING BLAND FINLANDSSVENSKA VÄLJARE INFÖR RIKSDAGSVALET

OPINIONSMÄTNING BLAND FINLANDSSVENSKA VÄLJARE INFÖR RIKSDAGSVALET OPINIONSMÄTNING BLAND FINLANDSSVENSKA VÄLJARE INFÖR RIKSDAGSVALET Åsa Bengtsson Docent i Statskunskap vid Åbo Akademi Akademiforskare vid Finlands Akademi 08.04.2011 UNDERSÖKNINGSDESIGN Beställd av Magma,

Läs mer

Lärarexemplar med facit

Lärarexemplar med facit UPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN Svenskt i Finland: Bilderna berättar så har svenskbygden förändrats Lärarexemplar med facit s. Innehåll 2 Instuderingsfrågor och kronologi 3 Korsord 4 Bildtexter 5 Frågor till

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Skolpolitiska läget. Gustav Fridolin Utbildningsminister. Utbildningsdepartementet

Skolpolitiska läget. Gustav Fridolin Utbildningsminister. Utbildningsdepartementet Skolpolitiska läget Gustav Fridolin Utbildningsminister Andel elever som går ut årskurs 9 med behörighet till gymnasieskolan Källa: Skolverket. Andel behöriga elever till gymnasieskolan med och utan nyanlända

Läs mer

Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL

Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL Synligt lärande hur då? I skriften Synligt lärande presenteras och analyseras resultaten från den Nya Zeeländske forskarens John Hatties banbrytande studie Visible Learning.

Läs mer

Uttalande angående Åbo Akademis framtidsarbetsgrupps rapport Utbildning

Uttalande angående Åbo Akademis framtidsarbetsgrupps rapport Utbildning Rektor Jorma Mattinen Registrator Åbo Akademi Uttalande angående Åbo Akademis framtidsarbetsgrupps rapport Utbildning Åbo Akademis Studentkår (ÅAS) har med stort intresse tagit del av rapporten som lagts

Läs mer

Utmaningar för svenskundervisningen i Finland

Utmaningar för svenskundervisningen i Finland Utmaningar för svenskundervisningen i Finland Maria Green-Vänttinen och Hanna Lehti- Eklund Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, Helsingfors universitet Samhällsdebatten Allt färre

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA Eftermiddagsverksamheten skall stödja och förebygga barnets välmående, samt genom meningsfull och mångsidig verksamhet skapa förutsättningar för växande

Läs mer

Regeringen har även byggt ut lärar- och förskollärarutbildningarna under

Regeringen har även byggt ut lärar- och förskollärarutbildningarna under Promemoria 2016-09-12 U2016/03765/KOM Utbildningsdepartementet Nyheter för fler lärare: Fler vägar till och tillbaka till läraryrket Nyckeln till att förbättra kunskapsresultaten i den svenska skolan är

Läs mer

ÄRENDE FDUV:s kommentar gällande Kårkulla samkommuns boendeplan 2012 2020

ÄRENDE FDUV:s kommentar gällande Kårkulla samkommuns boendeplan 2012 2020 Till Kårkulla samkommun ÄRENDE FDUV:s kommentar gällande Kårkulla samkommuns boendeplan 2012 2020 FDUV är en nationell intresseorganisation för svenskspråkiga personer med utvecklingsstörning och deras

Läs mer