LOKAL ARBETSPLAN 2014/2015 Kvalitetsredovisning

Transkript

1 LOKAL ARBETSPLAN 2014/2015 Kvalitetsredovisning GRUNDSKOLA: Lommarskolan 1. UNDERLAG För att utveckla förskola och skola bedriver Norrtälje kommun ett systematiskt kvalitetsarbete inom alla områden. I det arbetet är föräldrars och elevers synpunkter på verksamheten viktiga. Varje år genomförs en brukarundersökning Våga Visa - som riktar sig till elever i åk 5 och 8, föräldrar med barn i förskoleklass, årskurs2, 5 och 8. Frågor som ställs handlar om hur väl verksamheten, varje skolas, lever upp till läroplansmålen. Även pedagogerna gör en självskattning kring verksamheten och dess innehåll. Vi här på Lommarskolan gör också en trygghetsundersökning för att identifiera platser eller/och annat som elever upplever under sin skoldag. Vi gör analyser kring vår måluppfyllelse, betyg och bedömning, för att kunna utveckla vårt arbete i undervisningen. Målet för alla skolor i Norrtälje kommun är: Högre måluppfyllese. Inom det målet har vi fyra fokusområden som vi utvecklar och fördjupar oss i: Ledarskap Digitalt lärande Kollegialt lärande Tillgängligt lärande Allt detta utgår vi ifrån när vi gör vår Lokala Arbetsplan även kallad LAP. Systematiskt kvalitetsarbete är en process som pågår hela tiden: Var är vi?- Följa upp Resultat, måluppfyllelse, dokumentation. Vart ska vi?-analysera och bedöma utvecklingsbehov-dokumentation. Planera - dokumentation. Nu gör vi! - genomföra dokumentation Allt utgår från våra nationella mål.

2 Pedagoger Övergripande Stimulerande lärande 100 Särskilt stöd Elever Föräldrar 80 Rektorns/förskolechef ens ansvar 60 Utmaningar för alla 40 Övergångar, samverkan, omvärld och utbildningsval 20 0 Dokumentation av lärande Skola/förskola och hem Utveckling av undervisningen Ansvar och inflytande för elev/barn Bedömning och betyg Grundläggande värden Arbetsklimat 2. BESKRIVNING AV ARBETSPROCESSEN Vi har arbetat i processer, både arbetslagen och alla tillsammans. I kalendariet ligger mötestid inlagt där innehållet för mötena är specificerat. Fokus har varit på Tillgängligt lärande, Digitalt lärande och till viss del Kollegialt lärande. All personal ingår i olika arbetslag, lärare i tre lag, en servicegrupp och en ledningsgrupp. Lärarna har som metod i sina pedagogiska samtal använt sig av lärande samtal som våra tre förstelärare har lett. En gång per termin träffas alla som arbetar på Lommarskolan för att analysera och följa upp brukarundersökningen och medarbetarenkäten. Det är ett sätt att skapa delaktighet och inflytande för alla som arbetar inom verksamheten.

3 Alla, stora som små ska få möjlighet till personlig utveckling varje dag. Vi tar under dessa träffar fram utvecklingsområden/förbättringsområden som vi gemensamt gör en handlingsplan kring. Kvalitetsredovisningsarbetet är ett arbete som fortlöper och pågår hela läsåret. Den pedagogiska ledningsgruppen träffas en gång i veckan och gör då uppföljningar kring aktuella områden. Elevhälsoteamet har också träffar en gång i veckan och gör även dem uppföljning kring det som är aktuellt rörande elever eller annat som är av betydelse kring elevers lärande. Rektor ingår i båda grupperna och leder arbetet. Vi har ett väl utvecklat likabehandlingsarbete som leds av vår elevhälsosamordnare. Arbetslagen arbetar idag redan ämnesövergripande vilket gör att samtal pedagoger emellan sker i vardagen kring lärande. I år har analysen kring förra läsårets mål varit mer fördjupande. De fyra fokusområdena har vi borrat i och lagt särskild tid för fördjupning kring kollegialt lärande, digitalt lärande och tillgängligt lärande. Leda lärande, ledarskap är nästa område under kommande läsår som vi kommer att jobba vidare med. De andra tre också. 3. MÅLOMRÅDEN 3.1 Utveckling och lärande, kunskaper Stimulerande lärande Särskilt stöd Utmaningar för alla Dokumentation av lärande Utveckling av undervisning Resultat Stimulerande lärande I en av frågorna anser eleverna inte att de blir tillräckligt stimulerade. En annan fråga visar att de är nöjda. Utvärderingen av stimulansen har ökat över tid ( ). Föräldrar tycker i högre grad än eleverna att vi stimulerar lärandet. Särskilt stöd Diskrepansen för särskilt stöd har minskat. Både elever och föräldrar svarar i enkäten att de tycker vi är mycket bra på att ge särskilt stöd till elever som behöver det. Utmaningar för alla

4 Eleverna skattar sig något lägre i år. Föräldrar skattar detta område högre än eleverna. Dokumentation av lärande Föräldrar är mycket nöjda med den dokumentation vi gör kring elevernas lärande. Utveckling av undervisning Pedagogerna har i sin självskattning skattat sig mycket högt. Undervisningens kärna är på väg att bli mycket väl utvecklad. Har också med arbetsglädje att göra att skattningen är så hög. Idag jobbar pedagogerna tillsammans med planering och kring eleverna Analys Stimulerande lärande Vi behöver ha en tydligare dialog med eleverna kring deras intressen och behov. Undervisningen är strukturerad och utgår ifrån vår läroplan Lgr 11, men vi behöver vara tydliga mot elever och föräldrar kring innehåll och upplägg. Eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer. Det förekommer utforskande och kreativa arbetssätt. Arbetssätt som stimulerar samarbete mellan eleverna i deras lärande är vanligt förekommande. Undervisningen är varierande, individuellt arbete och i grupper. Oftast ämnesövergripande flera ämnen ingår i olika arbetsområden/ teman. Särskilt stöd Utveckling av informationsprocessen har startat. Vi har utvecklat vårt arbetssätt kring särskilt stöd inom ramen för den ordinarie undervisningen. Detta har gett högre måluppfyllelse. Utbildningen anpassas efter elever i behov av särskilt stöd och det finns strategier och metoder för detta. Flera lektionspass är det två pedagoger i rummet. De pedagogiska kartläggningarna är numer väl utvecklade och åtgärdsprogramskrivande har minskat då vi möter upp behoven i klassrummen direkt. Utmaningar för alla Vi behöver kommunicera med eleverna kring utmaningar. Vi behöver tydliggöra var utmaningarna finns (i elevernas arbetsuppgifter). Är roligt att eleverna vill ha större utmaningar och vill utveckla sitt eget lärande ännu mer! Dokumentation av lärande Varför har vi skattat oss så högt? Här följer exempel: Vi använder oss ofta av matriser med kunskapskraven skrivna. Dessa färglägger man för att se var

5 eleverna ligger. Eleverna kan då konkret se vad de behöver göra för att nå högre nivå. Självskattning har utvecklats i ett flertal ämnen. Återkoppling till elever för vidareutveckling sker i samband med detta. Utveckling av undervisning Vi vill ständigt utvecklas för att förbättra våra resultat och då är unde3rvisningens kärna viktigast att utveckla. F-6: Vi har skattat oss själva lite för högt och har insett att lärarna behöver utveckla en del områden ex. ett språk-utvecklat arbetssätt, vilket vi redan har planerat in till HT-14. En läsande klass. Vi måste arbeta mer med svenska texter; med strategier, läsförståelse Förbättringsområden Stimulerande lärande Utmaningar för alla Dokumentation av lärande Mål Att få elever ta ansvar för sina studier och att föräldrarna blir delaktiga i sina barn skolarbetet. Att alla elever möts på sin nivå med utmaningar och anpassningar som den behöver. Att alla får den proximala utmaningen oavsett kunskapsnivå. Att utveckla den digitala kompetensen. Alla elever ges möjlighet att vara delaktiga i sitt eget lärande och motiveras genom utmaningar utifrån sina egna förutsättningar och kunskapsnivåer Åtgärd: Alla pedagoger organiseras för lärande. Lärandemiljöer skapas för att stimulera en lust att lära enskilt och tillsammans med andra Mötesplatser skapas för att möjliggöra återkoppling och reflektion för både elever, pedagoger och föräldrar. Alla tre områden behöver kommuniceras mer med både elever och föräldrar, särskilt eleverna.

6 Fortsätta med digital kommunikation: face Book, hemsida, mailkontakt med föräldrar för att informera om skolans verksamhet samt kontakt mellan hem och skola. Vi behöver ta med eleverna mer tydligt i planeringar av olika arbetsområden, kunskapskraven i de olika ämnena. Ha en dialog med eleverna och lägga upp arbetet tillsammans (elev-pedagoger) utifrån hur skapa stimulans och större utmaningar. Olika/individuella arbetsuppgifter som ger stimulans och utmaning. En stimulerande miljö för eleverna, skapa en lärande miljö. Olika arbetsformer för elever utifrån intresse och behov. Mentorssamtal för att utveckla metakognition och elevers utveckling av lärandet. Struktur och frågemall för att få ett meningsfullt samtal. 3.2 Normer och värden Arbetsklimat Grundläggande värden Resultat Arbetsklimat Arbetsklimatet har förbättrats. Eleverna skattar området högre än föräldrarna. Grundläggande värden Det finns en diskrepans mellan föräldrar, elever och pedagoger. Resultat från undersökning från föräldrar: frågor att prioritera och förbättra: Personalen ingriper om någon elev behandlas illa i skolan och mitt barn kan arbeta utan att bli störd under lektioner och arbetspass. Resultat från undersökning från elever: Frågor att prioritera och förbättra: Skolan arbetar mot kränkande handlingar som t.ex. mobbning. Likabehandling Under hösten 2013 gjordes en kartläggning av verksamheten för att identifiera områden där det kan förekomma risk för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

7 Till grund för denna kartläggning ligger: Enkät, med frågor om trivsel, kränkningar, otrygga platser, som genomförts digitalt i årskurserna 3-9 och med en pappersenkät i åk F-2 Svarsfrekvensen på enkäten var ca 70 % i åk F-6 och ca 75 % i åk 7-9. Trygghetskartan gjordes av ca 87 % av alla elever Undersökningen visade att eleverna i helhet upplever skolan som en trygg plats Analys Arbetsklimat Arbetsro kan se väldigt olika ut och elever har olika referenser-olika lärstilar. Vårt mål har hela tiden varit och är fortfarande att skapa arbetsro genom att göra tydliga regler tillsammans med eleverna, låta elever använda hörlurar för att lyssna på musik, flytta störande elever, ställa ut skärmar och skapa en miljö för var och en utifrån varje persons behov. Det bedrivs ett systematiskt arbete med planer för kränkande behandling och diskriminering/ likabehandlingsplan. Det finns en gemensam och förankrad syn på värdegrunden bland de flesta i personalen. Arbetslaget har påbörjat ett arbete med genusfrågor. Grundläggande värden Tolkning av resultat: Arbete mot kränkande behandling finns, men att det måste skapas större medvetenhet kring hur arbetet t.ex. rapportering av kränkning går till. Vi behöver utveckla arbetet med genusperspektivet. Planen behöver kommuniceraas med elever, vårdnadshavare ber Förbättringsområden Åtgärd: Likabehandlingsplanen behöver tydliggöras. Vår gemensamma värdegrund behöver implementeras mer. Utifrån kartläggningen tog vi fram följande förbättringsområden: rastaktiviteter för de yngre eleverna schemat för matsalen under lunchen personal i omklädningsrummet vid idrotten- i tjejrummet och pojkrummet

8 3.2.4 Mål Normer och värden: Vi ska kommunicera enkätfrågeställningarna med eleverna. Mentorskapet behöver utvecklas för att eleverna ska utveckla eget ansvar på individnivå. Värdegrundsarbetet ska synas och genomsyra verksamheten. Fortsätta informationsarbetet till föräldrar och elever kring vårt likabehandlingsarbete. Vi ska fortsatta arbetet med att förankra likabehandlingsplanen hos personal, föräldrar och elever/barn så att denna blir ett naturligt inslag i verksamheten och att alla är delaktiga Åtgärd: Vår gemensamma värdegrund vilar på fyra hörnstenar: Utbildning Trygghet Respekt Ansvar Vår gemensamma värdegrund ska synas i verksamheten. Tydliggöra likabehandlingsplanen. Skapa medvetenhet kring plan/konsekvenstrappa mot kränkning och att det finns ett team som arbetar mot kränkande behandling på skolan. Ta upp och diskutera planen med eleverna, beskriva och berätta vad planen betyder för just dig. Fortsätta att arbeta förebyggande, att ha dagar för samarbetsövningar gemensamt för hela skolan. Låda för förslag där elever kan vara anonym. Likabehandlingsgruppen ska träffas en gång i månaden. 3.3 Elevernas ansvar och inflytande Ansvar och inflytande för elever/barn Resultat Det finns en diskrepans mellan föräldrar, elever och lärare. Det finns flera exempel på att elevers åsikter, intressen och olika behov tas tillvara.

9 3.3.2 Analys Ett arbete kring inflytande för elever har påbörjats. I år har eleverna i grupp varit med och påverkat arbetsområden. Vi har inte lyckats med att få med eleverna i planeringsprocessen men vi har en ambition om att det ska gå Förbättringsområden Elevers inflytande över sitt eget lärande Mål Alla elever har inflytande över planering, arbetssätt och innehåll och pedagogerna tar tillvara elevers tankar och intressen 3.3.5Åtgärd: Elevhälsomöten ska också ha innehåll som följer upp elevernas egen aktivitet/motivation för sitt eget lärande. Tydligare organisation för lärande. Struktur för elevdemokrati i kalendariet. Vi behöver fokusera på arbetet kring elevers inflytande i våra pedagogiska samtal. Vi behöver tydliggöra för eleverna vad detta innebär. Vi ska utveckla arbetet på individnivå. Utvärdering med meningsfulla frågor. 3.4 Skola och hem Skola/förskola och hem Resultat Föräldrarna skulle kunna ha större möjlighet att i dialog med skolan påverka utvecklingen av innehållet i verksamheten Analys Vi har svårt att få föräldrar att komma på föräldramöten. Vi har god kontakt med de flesta föräldrarna. Vi lägger den största tonvikten på det individuella samtalet, utvecklingssamtalet som vi också ser som det absolut viktigaste mötet mellan skolan och hemmet.

10 3.4.3 Förbättringsområden Höja deltagandet i de mötesforum vi har. Få föräldrar/vårdnadshavare att aktivt använda sig av vår lär plattform Fronter Mål Skapa möjligheter till insyn i skolans verksamhet för vårdnadshavare. Ge möjlighet för vårdnadshavare att påverka Åtgärd: Vår hemsida ska marknadsföras bättre. Fronter ska bli vardag för vårdnadshavare, elever och personal. Tydligt innehåll inför våra föräldramöten, olika innehåll för olika årskurser. En struktur för föräldramöten finns planerad. Involvera modersmålslärarna. Utveckla vår face - book - sida att vara gemensam för hela skolan. Fortsätta med digital kommunikation: face Book, hemsidan, mailkontakt med föräldrar för att informera om skolans verksamhet samt kontakt mellan hem och skola. Få eleverna delaktiga att skapa informationsmöten med/för föräldrar. Ha möten i samband med elevaktiviteter (tema-avslutning, redovisningar, uppträdande osv) 3.5 Bedömning och betyg Bedömning och betyg Resultat Skillnaden mellan betyg och resultat på nationella proven är inte stor Resultat från undersökning från elever: frågor att prioritera och förbättra: Mina lärare förklarar så att jag förstår. Mina lärare förväntar sig att vi ska nå kunskapskraven i alla ämnen. Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Analys Skrivutvecklingen i 3:an är bristfällig och behöver utvecklas. Pedagoger är otydliga med kunskapskrav och förväntningar utifrån styrdokument.

11 3.5.3 Förbättringsområden Mer aktivt ta reda på om eleven förstått innehåll, uppgiften. Visa att vi alla har höga förväntningar på alla elever Alla Kan alla har förutsättningar att lyckas = vår vision leva efter den i vardagen. Återkoppling Mål Kunskapskraven ska nås i åk. 3, 6 och 9. Bra/mycket bra resultat ska nås på nationella proven. Högre meritvärden Alla elever ska veta och förstå vad som förväntas av dem. Föräldrar och elever ska vara insatta i kunskapskraven Åtgärd: Betyg och bedömning ska kommuniceras med eleverna och föräldrarna. Aktivitet Vi ska använda matriser i alla ämnen för år 7-9 där eleverna även självskattar sig. Konkretisera kunskapskraven. En metod kring läs och skrivutveckling språklig utveckling- startas ht 2014 i 1-6 en läsande klass. Arbeta med olika arbetsformer och olika strategier utifrån elevers intressen och behov. Arbetsformer där eleven kan visa vad de har lärt sig på olika sätt. Arbeta med språkutveckling i alla ämnen Ett utvecklande mentorssamtal där arbetsuppgifter kopplas till kunskapsutveckling och återkoppas till eleverna. Jobba med metakognition Kamrat respondera. 3.6 Skolan och omvärden Övergång, samverkan, omvärld och utbildningsval Resultat Skattningen ligger på ca 60 % så här kan det bli högre.

12 3.6.2 Analys Vi gör en del fysiska besök, men det är endast vårt arbete. Årkurs nio deltar både i gymnasiemässan och i en framtidsmässa som vi samverkar kring med andra högstadieskolor i vår kommun. De yngre åldrarna och mellanåren gör olika besök i närområdet och i Stockholm och andra arbetsplatsbesök, men vi vill mer! Omvärlden tas in via olika medier och vi har tillgång till olika kulturer av våra elever och deras vårdnadshavare. Skolan är global. Övergångar: Vårt uppdrag är att skapa goda förutsättningar för barnen/eleverna när de börjar i vår skola och när de byter årskurser inom skolan eller till annan skolenhet. Vi har ett väl utarbetat samarbete med den närliggande förskolan och vi har tydliga rutiner vid överlämnande mellan pedagogerna. Vid övergång till ny årskurs ska vi fortsätta utvecklingen hos eleverna där de befinner sig. De individuella utvecklingsplanerna är viktiga Förbättringsområden Övergångar till gymnasiet. Kontakt med samhället Mål Tydlig struktur kring övergångar till gymnasiet. Utveckla en handlingsplan kring SYV studie och yrkesvägledare ARBETSLIVSERFARENHET från åk Åtgärd: Skapa en arbetslivserfarenhets plan från åk Lågstadiet: föräldrasamverkan t.ex., alla föräldrar ska ha varit med i skolan en del av en skoldag, berätta om sina yrken, eleverna kan göra studiebesök hos föräldrarna m.m. Mellanstadiet: eleverna får följa med en dag på jobbet redovisa sina iakttagelser och åsikter för klassen. Högstadiet: Åk7: prova på dag/dagar: syftet är att ta initiativ, plats, omvärldskunskap, observera, leverera resultat. Åk8: PRAO arbetsmarknaden, syftet är att få kunskap om arbetsmarknaden, framtidsmöjligheter, eget ansvar och initiativ, samla information, analysera och redovisa.

13 Åk9: Adoptera ett yrke, syftet är att fördjupa sig inom ett yrke eller yrkesområde, följa upp och få information om vilka vägar och möjligheter finns inom yrket. Framtidsdagen för åk 9: syftet är att eleverna får möta näringslivet, tankar om framtiden, massor med olika människor som jobbar inom olika yrkeskategorier. Skapa ett ansvarsområde för någon vuxen syv- på skolan att arbeta med samordning och att skapa ett kontaktnät med närsamhället. Entreprenöriellt lärande som skapar kreativitet, delaktighet, utvecklar vårt förhållningssätt och fokuserar på elevernas förmågor. Fler som kommer från närsamhället till skolan. Utveckla lärandet kring Prao. Att Prao finns i ett lärande sammanhang skapa en struktur/planering kring Prao. 3.7 Rektors ansvar Rektors/förskolechefens ansvar Övergripande Resultat Rektor har god kunskap om sin verksamhets pedagogiska kvalitet i alla delar och arbetar för ständig utveckling tillsammans med ledningsgrupp och medarbetare. Elever och föräldrar har inte samma höga skattning av rektors ansvar som pedagogerna Analys Föräldrar och elever har förtroende för rektors arbete, men det kan utvecklas. Att pedagogerna skattar rektors arbete mycket högt beror med största sannolikhet på rektors närvaro och pedagogiska ledarskap. Rektor arbetar hårt med formativ skolutveckling och skapar strategier och processer för utveckling och kvalitet för en framtida skola. Det märks och syns Förbättringsområden Rektors kontakt i vardagen med elever och föräldrar Mål Enligt enkätsvaren Våga Visa: Information från rektor mer kontinuerligt.

14 Norrtälje kommuns mål: Högre måluppfyllelse. Våra fyra fokusområden för att nå högre måluppfyllelse: Digitalt lärande: Digitalt lärande innefattar alla inlärningsmetoder som använder digitala verktyg, för att stärka elevers lärande. Höja kvaliteten i undervisningen och lärandet Göra skolan tillgänglig avsett tid och rum Säkerställa att alla elever når sin fulla potential för att lyckas i dagens och morgondagens kunskapssamhälle Tillgängligt lärande: Alla pedagoger bemöter varje elev med höga förväntningar samt tilltro till elevens förmåga Alla elever ges möjlighet att vara delaktiga i sitt eget lärande och motiveras genom utmaningar utifrån sina egna förutsättningar och kunskapsnivåer Kollegialt lärande: Engagerade pedagoger som känner nyttan av vald kompetensutveckling, pedagogerna accepterar vald kompetensutveckling även om ej frivillig Trygg miljö tillit Alla utmanas, utmanar samt känner och ger stöd Leda lärande/ledarskap ) Åtgärd och aktivitet när det gäller rektors kontakt med föräldrar och elever; Mer information via vår hemsida till föräldrar. Skapa formativa utvecklingsprocesser som involverar och genomsyrar hela skolan rektor-lärare-elev - utveckla den framgångsrika inkluderingen Stormöten med eleverna årskursvis en gång per månad. Våra fyra fokusområden: Digitalt lärande: Åtgärd: Söker, testar, använder beprövade digitala verktyg och undervisningsupplägg Ser möjligheter med digitala verktyg utifrån styrdokument Utvärderar, reflekterar och diskuterar med kollegor kring lärande med digitala verktyg Börjar använda digitala verktyg för återkoppling, bedömning och utvärdering Börjar fundera kring hur omvärlden kan komma in i undervisningen med digitala verktyg som redskap

15 Ser möjligheterna att effektivisera sin vardag med digitala verktyg som redskap Ge eleverna tillgång till högkvalitativ information och kursinnehåll Använda digitala verktyg för återkoppling och formativ bedömning Öka möjligheten till en mer individualiserad undervisning, men också en mer kollaborativ undervisning För att ge pedagoger och elever de bästa möjligheterna att arbeta synligt med digitala verktyg som redskap, måste pedagogerna känna till och kunna använda sig av forskning som finns kring bedömning för lärande Tillgängligt lärande: Åtgärd: Lärandemiljöer skapas för att stimulera en lust att lära enskilt och tillsammans med andra Mötesplatser skapas för att möjliggöra återkoppling och reflektion för både elever, pedagoger och föräldrar. Tydligare återkoppling till eleverna kring deras lärprocess så att deras utveckling leder framåt. Kollegialt lärande: Åtgärd: Arbeta för att utveckla en stämning, kultur och en organisation som ger förutsättningar för lärarna att prata om sin undervisning, känner sig trygga att lära och att lära om. Alla pedagoger organiseras för lärande. Kontinuerlig dokumentation, alla vet var den finns Erfarenheterna sprids organiserat inom hela skolan eller utanför Leda lärande/ledarskap: Alla skolledare i Norrtälje kommun går en ledarskapsutbildning via Gaia leadership som vi sedan ska utbilda pedagogerna i under våren 2015.