RAPPORT Underhålls- och reinvesteringsbehov Banöverbyggnad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT Underhålls- och reinvesteringsbehov 2013-2022 Banöverbyggnad"

Transkript

1 RAPPORT Underhålls- och reinvesteringsbehov Banöverbyggnad Behovsutredning underhåll och reinvestering järnväg Diarienummer: TRV 213/183 Ballastrening av spårväxel i Västra Torup Ingår i PIA-projektets arbeta med att effektivisera spårväxelbyten

2 Innehåll 1 Sammanfattning Bakgrund Banöverbyggnadens uppbyggnad Spår Räl Sliper Befästning Ballast Spårväxel Användbar livslängd för spårsystem Teknisk livslängd Operativ livslängd Ekonomisk livslängd Teknisk livslängd för anläggningsdelar Sliper Räl Ballast Spårväxlar Kriterier för reinvestering baserat på teknisk livslängd Insamlad information Banöverbyggnad - spårkonstruktion Banöverbyggnad - spårväxel Nuvarande reinvesteringstakt Bedömt reinvesteringsbehov Reinvestering för spår Reinvestering av spårväxlar Samordningsvinster Risker med låg reinvesteringstakt och bristfälligt underhåll Bedömt underhållsbehov Framtida arbete med att identifiera drivare av underhåll och reinvestering Banöverbyggnadens nedbrytning Mätvärden på nedbrytning OFP per km Slitage av rälprofil Spårläge... 26

3 1 Ansats till att arbeta fram en Livscykelmodell för banöverbyggnad Tidigare erfarenhet av arbete med livscykelkostnad Modellbygge Behov och risker Referenser... 32

4 Reinvesteringskostnad [Mkr/ år] 1 Sammanfattning Underhållsbehovet har beräknats utifrån den information som finns samlat om anläggningen i baninformationssystemet, BIS, och trafikdata från trafikvy. Behovet avser alla Trafikverkets spårväxlar och spår utom skarvspår med spikbefästning. Reinvesteringsbehovet ligger på 1 73 Mkr/år hos den anläggningsmassa som ingår i bedömningen (1 5 km järnväg och 11 2 stycken spårväxlar). Underhållet ligger i storleksordningen 1 66 miljoner kronor/år. I kapacitetsutredningen beräknades behovet för reinvestering av banöverbyggnad till 1 15 miljoner kronor/år och den främsta förklaringen till skillnaderna är att innevarande rapport har ett bättre data underlag som är mer fullständigt. Nuvarande reinvesteringstakt och den som är planerad för ligger mycket under behovet. Skulle denna takt bibehållas krävs medellivslängder på 8 år för spår och 55 år för spårväxlar. Förslag på kostnad för reinvestering över tid visas i figur 1. Figur 1 Förslag på reinvesteringskostnad för spår och spårväxlar Kostnad för reinvestering spår och spårväxlar Spår Spårväxel Årtal Det finns ett behov av att utveckla beräkningsmodellen från att strikt gå på ålder och årlig trafiklast (MBrt, miljoner bruttoton) till att även ta hänsyn till anläggningens tillstånd. Exempel från de system som understöder detta har tagits fram. Kopplingen mellan teknisk livslängd och de tillståndsparametrar som kan visas är inte tydlig och därför återstår ett systematiskt arbete att ta fram detta.

5 Avdelningen anläggningsutveckling på VO Underhåll anser inte att beräkningsunderlaget för att göra en livscykelanalys har tillräckligt bra kvalitet. Ett sådant underlag ska innehålla hur mycket underhåll som krävs 1, driftkostnader, underhållskostnader och samhällskostnader 2. Att utveckla en livscykelanalys bör ske först efter att Trafikverket har tagit fram strategier för underhåll på komponentnivå och system där relevant underhållsinformation finns dokumenterad och är lättillgänglig. 2 Bakgrund Avdelningen anläggningsutveckling på VO Underhåll har på uppdrag från Trafikverkets ledning tagit fram ett underlag för reinvesteringar som sträcker sig minst 1 år framåt i tiden. För banöverbyggnad har sektionerna Spårsystem och Väg- och spårkomponenter samarbetat. Detta underlag ska tas fram årligen i fortsättningen. En första djupstudie gjordes av McKinsey under 21 och resulterade i rapporten Rapport underhålls- och reinvesteringsbehov Spår och spårväxlar version 1 [1]. Både denna rapport och den tidigare studien exkluderar spårsystem som består av skarvspår med spikbefästning. Behovet av upprustning av skarvspårsbanor med spikbefästning har behandlats i Inventering av trafiksvaga banor [3]. Det är inte en helt klar överensstämmelse mellan begreppet lågtrafikerade banor 3 och skarvspår med spikbefästning så en viss överlappning finns i praktiken. På lågtrafikerade banorna har 72 % av alla spår spikbefästning (16 % Heyback, 11% Pandrol och 1 % Hambo ). Dock så finns det skarvspår med spikbefästning även på banor som inte räknas till de lågtrafikerade. 35 % (978 km) av skarvspår med spikbefästning återfinns på banor som inte är lågtraifekrade. 3 Banöverbyggnadens uppbyggnad Trafikverket förvaltar 13 6 km järnväg och 11 2 st spårväxlar. (Förutom Trafikverket äger även industrier, tågoperatörer och kommuner mer än 1 4 km järnväg och 1 5 st spårväxlar). I denna rapport görs bedömning om reinvestering och underhåll av 1 5 km spår (utan spikbefästning och inga sidospår) och 11 2 spårväxlar. Banöverbyggnaden delas, enligt standarden BVS 811, in i delsystemen spår och spårväxlar. Spår kan i sin tur delas in i räl, befästning, sliper och ballast. Spårväxlar har anläggningsdelarna kontrollanordning, korsning, låsanordning, omläggningsanordning, skarv, sliper, snöskydd, tunganordning och växelvärme. Ett annat viktigt begrepp för spårväxlar är spårväxeltyp som beskrivs genom att ange rältyp, radie och delningsvinkel. I systemet för anläggningsinformationen (BIS) sparas uppgifter om hur spår och spårväxlar är uppbyggda. Det finns ett stort antal olika kombinationer i anläggningen, men det går att sammanföra detta till 6 system för spår och 9 system för spårväxlar som har väsentlig betydelse. 1 Mängden underhåll är beroende av vilket tillstånd som ska upprätthållas 2 Ett sämre tillstånd ger mer trafikstörningar och påverkar samhällskostnaderna 3 I denna rapport används istället för trafiksvaga banor begreppet lågtrafikerade banor

6 3.1 Spår I tabell 1 visas 6 spårsystem utifrån val av räl, befästning och sliper. Tabell 1 Uppdelning av spår i olika system (Baserat på BIS, november 212) Rälvikt [kg/m] Befästningssystem Skarvfritt spår Sliperstyp Medelålder 4 [år] Normal huvudspår [km] Avvikande huvudspår [km] Bantyp 1-3 Bantyp 4-5 Pandrol 6 Ja Betong 13, % 3% Pandrol 5 Ja Betong 2, % 5% Heyback 5 Ja 5 Trä 3, % 1% Hambo 5 Ja Betong 24, % 2% Fist 5 Ja Betong 38, % % Spik 41-5 Nej Trä 39, % 16% Övrigt Totalt Räl Rälen finns i fyra vikter från 41 kg/m upp till 6 kg/m i normalhuvudspår. De spår som fortfarande har 43 kg/m eller lägre i rälvikt kan i princip inte underhållas eftersom inga reservdelar tillverkas utan allt underhåll bygger på att utnyttja material som tas från spår som demonteras Sliper I Sverige finns tre huvudtyper av sliprar; betong, trä (furu) och hårdträ (ek eller bok). I nybyggda huvudspår används betongsliprar. Träsliprar med Heyback används i bantyperna 1-3 (betydande mängd trafik). Träsliper med spikbefästning används framförallt i bantyperna 4-5 (liten trafikbelastning) och det kommer under lång tid framåt att finnas behov av att ersätta träsliprar. Hårdträ används vid speciella tillämpningar, tex på broar och i spårväxlar Befästning Sedan 28 är Pandrol Fastclip standardbefästning vid nybyggnation. Mest förekommande är Pandrol e-clip, följt av rälsspik 6, Heyback, Hambo och Fist. Rälspik används med träsliper i skarvspår och kommer att finnas kvar i denna typ av spår under lång tid framöver. Hambo och Fist är de befästningssystem som i första hand ska avvecklas eftersom de har brister och till stor del redan nu nått sin tekniska livslängd. I befästningssystemet ingår även mellanlägg mellan räl och sliper samt isolatorer mellan befästning och rälfoten. 4 Medelålder beräknas baserat på spårlängd*ålder för varje delsträcka 5 Heyback kan även finnas i skarvspår (i undantagsfall) 6 Rälsspik förekommer som rälsspik med och utan underläggsplatta, fjäderspik samt låsspik

7 3.1.4 Ballast Tre typer av ballast används, det är M1 (grov makadam), M2(fin makadam) och grus. I princip används M1 på linjen och grus inne på driftplatser där man förväntar sig att personal måste kunna röra sig. M1 ger längre livslängd än M2 och grus kan ge eftersom den är bättre på att hålla bankroppen dränerad och tål större laster. God dränering är ett av de viktigaste kraven på en bankropp och vid problem med detta så förkortas livslängden för banöverbyggnaden avsevärt. För att dräneringen ska anses som god ska grundvattennivån ligga minst 1,3 m under sliperns överkant. En grundvattennivå mindre än 1 meter från slipers överkant leder till besiktningsanmärkning enligt BVH (Underhållsbesiktning av banunderbyggnad). Figur 2 Principskiss för banöverbyggnad med anläggningsdelarna räl, befästning, sliper och ballast. Räl Sliper Terrass - nivå Befästning Ballast Underballast Dike, där avståndet mellan vattennivån och sliperns överkant ska vara minst 1,3 m 3.2 Spårväxel Alla spårväxlar finns med i bedömningen. Även de som ingår i de lågtrafikerade banorna. Spårväxlar har delats in i de växeltyper som ska förvaltas (reservdelsförsörjning är säker) och i de som ska avvecklas. Det finns 57 registrerade spårväxeltyper som förvaltas och för att förenkla redovisningen sammanfattas de av 9 bastyper baserat på rälvikt och delningsvinkel. Övriga spårväxeltyper ska avvecklas. Indelningen visas i tabell 2.

8 Tabell 2 Indelning av spårväxlar i olika kategorier Normal huvudspår (nhsp) Snittålder nhsp [år] Avvikande huvudspår (ahsp) Snittålder ahsp [år] Bantyp 1-3 Bantyp 4-5 Rälvikt [kg/m] Deliningsvinkel 5 7 1:4,8-1: , , :1-1: , , :13-1: , , :18, , : , , : ,9 3 3, :14-1: ,3 99 8, :18, ,3 13 6, :26,5-1:27, ,9 44 Avvecklas Totalt , , Användbar livslängd för spårsystem För att bedöma reinvesteringstakten så används begreppen teknisk livslängd, operativ livslängd och ekonomisk livslängd. 4.1 Teknisk livslängd Teknisk livslängd är den teoretiska livslängd ett system kan ha med acceptabel nivå på antal underhållsåtgärder per år och reparationskostnader är rimliga (i standarden SS-EN används begreppet användbar livstid ). Teknisk livslängd är bland annat beroende av Trafikering o Belastning i miljoner bruttoton per år (MBrt/år) o axellast o hastighet o fordonens egenskaper Mängd förebyggande underhåll som bedrivs Spårsystemets uppbyggnad o komponenter o plan- och vertikalgeometri 4.2 Operativ livslängd Trafikverket har i Vägledning till Banverkets underhållsstrategi (BVH 8) definierat operativ livslängd: 7 Rälvikten 5 kg/m har UIC-profilen 5E3. Internt används beteckningarna SJ5 och BV5. 8 Rälvikten 6 kg/m har UIC-profilen 6E1. Internt används beteckningen UIC6 och 6E.

9 Den tidsperiod som man med dagens förutsättningar kan förvänta sig är tekniskt möjlig och ekonomiskt försvarbar att hålla en enhet i drift. Kommentar: Observera att förändrade krav kan påverka en enhets operativa livslängd utan direkt koppling till teknisk eller ekonomisk livslängd. Den operativa livslängden kan betraktas som den livslängd Trafikverket vill uppnå innan man genomför ett utbyte (reinvestering om utbytet omfattar hela spårsystemet på en sträcka). BVH 8 skriver att den operativa livslängden ska vara optimerad med avseende på livstidskostnad. För att beräkna den operativa livslängden behövs förutom investeringskostnaden även drift och underhållskostnader samt samhällsekonomiska kostnader fördelat över tiden. Detta görs bäst med hjälp av en livscykelkostnadsanalys. 4.3 Ekonomisk livslängd Ekonomisk livslängd är den tid som investeringen av ett system bedöms vara företagsekonomiskt lönsam. Behöver en enhet bytas på grund av höjda krav på kapacitetsutnyttjande så är den ekonomiska livslängden slut trots att enhet fortfarande har operativ livslängd kvar. Detta kan vara fallet i många investeringsprojekt och då bör enheten tas tillvara och återanvändas på platser med mindre trafik. Trafikverket har i nuläget inte en uppföljning som kan ge en så detaljerad information att en beräkning av operativ/ekonomisk livslängd ska kunna göras på ett tillfredsställande sätt. 4.4 Teknisk livslängd för anläggningsdelar Eftersom arbetsgruppens bedömning är att operativ/ekonomisk livslängd inte går att bestämma på ett tillfredställande sätt används i denna rapport en uppskattad teknisk livslängd. Trafikbelastingen i normalhuvudspår bedöms utifrån data i Trafikvy-järnväg. I Trafikvyjärnväg anges trafiken mellan två driftplatser. Trafiken inom en driftplats beräknas som ett medelvärde av de sträckor där driftplatsen ingår. Underlaget för att beräkna trafik i avvikande huvudspår är i princip obefintlig. Trafiken i avvikande huvudspår bedöms därför med en schablon om 2 % av trafiken i normalhuvudspåret. Det finns avvikande huvudspår som används mer än 2 % och därför har maxbelastning MBrt reducerats till 5 % av den som gäller i huvudspår när bedömningen av livslängden görs Sliper Träsliper har en teknisk livslängd på storleksordning på 3-4 år på grund av påverkan från fukt och temperatur. Bl.a. urlakas rötskyddet och sliprarna börjar ofta ruttna på insidan utan synliga brister. Det finns en mätmetod för att objektivt bedöma tillståndet i träsliprar i spår men ej för träsliprar i spårväxlar. Betongsliprar är svårare att prediktera när de kommer att vara så slitna och spruckna att de utgör en säkerhetsrisk och dessutom är erfarenheten begränsad eftersom historiska data saknas för sliprar tillverkade med dagens metoder (till exempel betongsliprar med pandrol-befästning). Det finns inte någon känd mätmetod och det är endast via okulär besiktning av skador på ytan behov av byte avgörs. Trafikverket gör bedömningen att

10 livslängden för betongsliprar är minst 5 år. Befästningssystemet är integrerat i betongslipern, så beroende på vilken befästning som används bestäms den tekniska livslängden. Trafikverkets erfarenhet är att Fist och Hambo-befästningar når sin tekniska livslängd (i normalhuvudspår) vid 38-4 år Räl Huvudhärdad 6E1-räl (R35) som underhålls med förebyggande slipning har i rakspår livslängd över 65 MBrt, enligt forskare vid TTCI som inventerade malmbanan 27 så klarar amerikanska järnvägar för godståg 1 3 MBrt innan rälen byts [6] (detta kan dock avse räl med rälvikt på 7 kg/m och andra gränser på maximal förslitning än de som används i Sverige). Det betyder att det i så fall mest troligt sliprar och ballast som begränsar livslängden på banöverbyggnaden och inte rälen (i dagsläget har Trafikverket inte någon egen erfarenhet av 6E1-räl som nått 65 MBrt, så bedömningen är preliminär). I kurvor med radier ned mot 9 meter kan ytdefekter påverka livslängden och i snävare kurvor (4-8 meter) är sidoslitaget så stort att det begränsar livslängden. I denna typ av kurvor byts ytterrälen, inom underhållskontrakten 9, utan att sliper och ballast byts och därmed är inte rälens livslängd avgörande. För äldre spår, där slipning inte har utförts i tillräcklig omfattning, har Trafikverket den erfarenheten att antalet OFP-fel i 5E3-räl ökar när rälens tekniska livslängd är slut och därmed används 4-5 MBrt som en gräns för att byta hela spåret Ballast Ballastens livslängd är beroende av hur mycket finmaterial som finns i ballasten. De två viktigaste faktorerna för detta är nedmalning på grund av trafik och underhållsåtgärder (spårriktning och stoppning) samt intransport av finmaterial med hjälp av vatten eller växtlighet. Teoretiskt kan en välskött ballast ha en livslängd på över 5 MBrt och upp till 5 år även med trafik upp till 1 MBrt/år. Ballasten renas vanligtvis vid spårbyten Spårväxlar Spårväxlar har generellt samma livslängd på komponentnivå som spår utom för korsning och tungpartiet där inverkan av OFP-fel och spårlägesförändringar är större vilket motiverar utbyte av hela spårväxeln i högtrafikerade spår (bantyp 1-2) när de är 3 år gamla eller har belastats med 25 miljoner bruttoton tågtrafik (gäller framförallt SJ5-växlar med träslipers). I spår med mindre mängd tågtrafik slits spårväxlarna mindre och kan tillåtas bli äldre innan de byts ut. 4.5 Kriterier för reinvestering baserat på teknisk livslängd Utifrån dessa resonemang har enkla regler för hur den tekniska livslängden skapats. 99 Det bokförs som en underhållskostnad och inte som en reinvesteringskostnad

11 Tabell 3 Kriterier för reinvestering av spår Max trafikbelastning [MBrt]/(Max ålder [År]) Befästningssystem Normal huvudspår Avvikande huvudspår FIST 4 (38) 2 (38) Hambo 44 (4) 2 (4) Heyback 5 (4) 2 (3) Pandrol med 5E3-räl 5 (48) 25 (48) Pandrol med 6E1-räl 65 (55) 325 (55) Tabell 4 Kriterier för reinvestering av spårväxlar Trafikbelastning [Mbrt]/(Max Ålder [år]) Växelgeneration Normal huvudspår Avvikande huvudspår Sidospår Bantyp 1-2 Bantyp 3 Bantyp 4-5 SJ41 1 (3) 1 (3) 1 (4) 5 (4) 5 (5) SJ43 2 (3) 2 (3) 2 (4) 1 (4) 1 (5) BV5 25 (3) 25 (45) 25 (5) 125 (6) 125 (7) UIC6 45 (4) 45 (5) 45 (55) 225 (6) 225 (7) 6E 6 (4) 6 (5) 6 (55) 3 (6) 3 (7) 5 Insamlad information 5.1 Banöverbyggnad - spårkonstruktion Från baninformationssystemet (BIS) har hämtats information om befästningssystemet. Det finns ungefär 16 1 poster som uppfyller kraven att det ägs av Trafikverket, ligger i huvudtågspår (normal-, nhsp och avvikande, ahsp) och inte har spik som befästningselement. Det finns ingen information om installerat år registrerat tillsammans med typ av befästning. Befästningssystemets ålder har därför bestämts genom att jämföra med uppgifter om bandel, plats, km, m, spårnummer mellan befästning och sliperdatabasen. 95 % av alla poster kan knytas till en bestämd sträcka med sliprar. 87 % av dessa poster har en bestämd ålder. Eftersom inte alla poster kan knytas samman med en sliper med en bestämd ålder så bestäms befästningssystemets ålder i dessa fall genom att använda information om platsen och sista hand om bandelen. Informationen om rälen bestäms med samma tillvägagångssätt. I en Excel-tabell samlas information om varje delpost (en sträcka om 1 m 1 m) plats, inläggningsår, längd samt typ av befästning, sliper och räl. För att undvika omöjliga kombinationer så tvättas informationen (så att en mer trolig kombination används) innan den slutgiltigt fasställs. Utifrån informationen vilken plats spåret

12 Antal spårkilometer Spårlängd [km] befinner sig så knyts trafikinformation i form av årlig last (MBrt/år). De system för banöverbyggnad som valts visas i tabell 1. Därefter jämförs banöverbyggnadens ålder och total last med de uppsatta reglerna och en kvarvarande livslängd beräknas, se figur 3 och 4. Behov av byte före 213 visar ett uppdämt behov. Behov för utbyte efter 213 har beräknats utifrån en generell trafikökning på 1,2 % per år. Figur 3 Behov av att byta spårkonstruktion (i km) vid ett visst årtal Tidpunkt för utbyte [år] Uppdämt behov Årligt behov 5 årsmedel Nuvarande tidpunkt Årtal Figur 4 Behov av att byta spårkonstruktion (i km) vid ett visst årtal uppdelat på olika befästningssystem (uppdämt behov visas som Före 213 ) 6 Skarvfria huvudtågspår, antal spårkilometer per befästningstyp och utbytessår Pandrol UIC6 Pandrol BV5 Hambo Fist Hey-Back Okänd 2 1 Utbytesår I bedömningen ingår skarvspår med Heyback-befästning. Optram kan användas för att bedöma om spåret är skarvspår eller helsvetsat (skarvar ger utslag i höjdläge). Stickprov har gjorts för att se om Heyback verkligen används i skarvspår och det kan konstaterats att det förekommer. Enligt databasen är det 38 km, vilket troligtvis är en för hög uppskattning. I bedömningen ingår inte skarvspår med spikbefästning.

13 Antal spårväxlar som ska bytas/ år 5.2 Banöverbyggnad - spårväxel Från baninformationssystemet (BIS) har hämtats information om spårväxlar. Det finns stycken spårväxlar som uppfyller kraven att det ägs av Trafikverket, ligger i huvudtågspår (nhsp och ahsp). I bedömningen ingår även stycken i sidospår. Information om installerat år finns för 76 % av spårväxlarna (uppgifter om installerat år är sämst för de som ligger i sidospår). Troligt installerat år har bestämts genom att jämföra med uppgifter om bandel, plats, km, m, spårnummer mellan spårväxelns läge och sliperdatabasen. Saknar även slipern ålder så har lägsta ålder för spårväxeltypen använts. 99, % av alla spårväxlar kan på detta sätt ges en bestämd ålder. Spårväxelns ålder och totala last jämförs med de uppsatta reglerna och en kvarvarande livslängd beräknas, se figur 5. Behov av byte före 213 visar ett uppdämt behov. Figur 5 Behov av att reinvestera spårväxlar vid ett visst årtal Reinvesteringsbehov som funktion av årtal Spårväxlar Uppdämt behov Tidpunkt för byte Medel 5 år Medel 5 år Årtal 6 Nuvarande reinvesteringstakt Baserat på de uppgifter som finns i baninformationssystemet så har en bedömning gjorts hur mycket som har reinvesterats på grund av ålder respektive på grund att man har gjort kapacitetshöjande investeringar. Förutom dessa arbeten byggs också även helt nya sträckor. Medelåldern på anläggningen kan uppskattas med hjälp av information i BIS. För att behålla en medelålder konstant måste systemen bytas när de är dubbelt så gammal som medelåldern. På detta sätt kan en medellivslängd uppskattats för spår till 45 år och för spårväxlar till 43 år. Många faktorer påverkar och därför varierar den faktiska livslängden mellan 3 och 8 år. Tabell 5 visar reinvesteringstakten för 21 och 211. Eftersom inte alla byten är inrapporterade för 212 så visas inte detta år. Reinvestering är inte den enda åtgärd som påverkar medelåldern och den faktiska medelivslängden. Investeringsåtgärder sänker visserligen medelåldern men medellivslängden för reinvesteringsobjekten blir högre eftersom färre objekt reinvesteras förutsatt att budgeten är begränsad. Nya driftplatser

14 och nya dubbelspår anläggs vilket ökar anläggningsmassan utan att sänka medellivslängden. I tabellen har en överslagsberäkning gjorts baserat på en medellivslängd på 45 år. (1 5 km spår i nhsp och ahsp som inte är spårsystem med spikbefästning och 11 2 spårväxlar). Reinvesteringstakten borde för spårbyten ligga på 21 km/år respektive för byten av spårväxlar ligga på 25 stycken per år. Detta är högre än nuvarande takt på utbyte även om man tar hänsyn till det utbyte som sker i investeringsprojekten. Tabell 5 Reinvesteringar och investering under 21 och 211 År Reinvesterade spår [km] Investerade spår [km] 1 Reinvesterade spårväxlar Överslag Investerade spårväxlar 11 Spårväxlar på nya driftplatser Flyttade/ begagnade spårväxlar Takten på utbyten har under längre tid legat i underkant av behovet och därför finns det kvar anläggning som har passerat sin tekniska livslängd (uppdämt underhållsbehov). Nuvarande uppdämda behov har bedömts till 4 km spår (till en beräknad kostnad av 2,6 Miljarder kronor) och 1 25 spårväxlar (till en beräknad kostnad av 2,8 miljarder kronor). 7 Bedömt reinvesteringsbehov Reinvestering för spår I bedömningen så har inte skarvspår med spikbefästningen tagits med. Det finns ett stort behov av att ersätta skarvspår och det har behandlats i rapporten om lågtrafikerade banor. Den bedömning som gjordes 21 var att den krävas 12 miljarder kronor [4]. De närmaste 1 åren bedöms reinvesteringsnivån ligga på 1 24 miljoner kronor per år. Det motsvarar 19 km spårbyten per år. I den tidigare rapporten angående underhållsoch reinvesteringsbehov [1] visade på ett årligt behov om 14 km och 79 miljoner kronor per år. Skillnaden mot den tidigare rapporten kan förklaras med Noggrannare bakgrundsdata vilket visar sig i form av en högre medelålder ger ett ökat utbytesbehovet med 7 % (22,4 år mot tidigare bedömning 18,8 år). 1 Endast investering/modifiering i befintlig anläggning har tagits med. Helt nybyggda spår räknas inte i dessa siffror. 11 Exakta siffror går inte att ta fram. Det som har gjorts är en översiktlig bedömning av vilken typ av byten som gjorts och en avstämning mot planerade reinvesteringsbyten.

15 Spårbyte [MKr/ år] Gränser för livslängd är lägre nu än tidigare rapport (Gäller främst Hambo där 44 MBrt/4 år nu används mot 48 MBrt/ 43 år i tidigare bedömning) En anpassning mellan prioriterad planering och den framtagna modellen (25 % av anläggningen är så dåligt beskriven att uppgifter i BIS inte räcker för att bestämma livslängd) Högre antagen reinvesteringskostnad 6 5 kr/spårmeter mot tidigare (5 7 kr/spårmeter) (14 %). Den nya kostnaden stämmer med planeringsunderlaget för VP 213. Planen redovisas i figur 6. Exakt utformning av planen behöver diskuteras vidare, men den visar på utfasning av Fist och okänd befästning inom 8 år och större delen av Heyback inom 1 år. Hambo kommer att behöva längre tid innan den är helt utfasad. Figur 6 Kostnad för reinvestering av spårkonstruktion (i Miljoner kronor) fördelat på uppdelat på olika spårsystem Bedömt utbytesbehov spår Pandrol UIC6 Pandrol BV5 Hambo Fist Heyback Övr Årtal 7.2 Reinvestering av spårväxlar Beräkningarna för reinvestering av spårväxlar baseras på några nya förutsättningar som kräver att en ny utbytesstrategi förverkligas. Utbytta spårväxlar från investeringsprojekt kan återanvändas som reviderade begagnade spårväxlar. Kostnaden för en sådan spårväxel är hälften mot vad en ny spårväxel kostar. I normal och avvikande huvudspår används nya spårväxlar för bantyperna 1-3. Begagnade spårväxlar används i bantyp 4 och 5 samt i sidospår. Vidare har antagits att det är möjligt att slopa över 6 % av de spårväxlar som avvecklas (84 stycken/år). Utbyten kan ske mer rationellt än idag. I PIA-projekten pågår aktiviteter både när det gäller spårgående kran och ballastrening, om dessa projekt når sina mål kan kostnaden för installationer minska och kvaliteten i utfört arbete öka.

16 Det finns en långsiktig planering och att samordning görs med investeringsprojekt och spårbyten som planeras på en viss driftplats. En översiktlig planering kan behöva göras 3-5 år i förväg. Bedömningen av reinvesteringstakt av spårväxlar är uppdelad i fyra grupper, se tabell 6. Förvaltade spårväxlar är de som fortfarande ha en säker reservdelsförsörjning och de som ska avvecklas har ingen säker försörjning av reservdelar. Dessa grupper har dessutom delats in huvudspår (normal-, nhsp och avvikande-, ahsp) och sidospår (ssp). Det årliga reinvesteringsbehovet är 265 spårväxlar per år till en kostnad av 56 miljoner kronor/år. Kan inte återvunna spårväxlar användas skulle kostnaden bli 585 miljoner kronor/år. Behovet är större än det som redovisades i den tidigare rapporten om underhåll och reinvesteringsbehov [1], där 36 miljoner kronor/år behövs för att byta ~14 spårväxlar/år. Anledningen till den högre kostnaden är I bedömningen för huvudspår ingår 14 stycken/år utbytta spårväxlar och 19 slopade. I den nya bedömningen redovisas även behov för sidospår samt spårväxlar som kan tänkas slopas (+3 % fler spårväxlar/år läggs in och 84 stycken spårväxlar/år slopas). Avveckling av samtliga spårväxlar som inte ingår i förvaltningssortimentet ska klaras inom 2 år. Någon sådan avvecklingsplan har inte funnits hittills. Bedömningen som gjordes 21 hade ett riktpris på 2,6 miljoner/spårväxel. Riktpriset i den nya bedömningen för byte i huvudspår är i den nya beräkningen 3,2 miljoner/spårväxel (enligt VP-planering för 213) och vid användning av begagnad 1,5 miljoner/spårväxel (egen bedömning inom projektet) vilket ger ett snittpris på 2,3 miljoner/spårväxel (-12 %) Kostnad för att slopa spårväxlar tillkommer (17 miljoner, +5 %) I bedömningen för spårväxlar ingår även lågtrafikerade banor och spårväxlar som ligger i spår med spikbefästning. Av antalet spårväxlar som redovisas i tabell 6 så finns ~34 spårväxlar på de lågtrafikerade banor som idag anses ha problem och är föremål för utredning.

17 Reinvesteringskostnad [Mkr] Tabell 6 Bedömt reinvesteringsbehov för spårväxlar Förvaltade spårväxlar Spårväxlar för avveckling Totalt nhsp+ahsp ssp nhsp+ahsp ssp Uppdämt behov Kommande behov Antal år för åtgärd Årligt behov 124,6 5,7 38,5 96,4 265,1 Andel som ersätts 1% 1% 5% 33% Kostnad per ersatt [Mkr] 3,2 2,35 1,5 1,5 Kostnad per slopad [Mkr],2,2 Typ av ersättning Ny Ny/Recycle Recycle Recycle Kostnad per år [Mkr] 398,7 13,4 32,7 61, 55,8 Figur 7 Bedömd kostnad över tid för reinvesteringar av spårväxlar Reinvesteringskostnad spårväxel ssp nhsp+ahsp Bantyp 3-5 nhsp+ahsp Bantyp Årtal 7.3 Samordningsvinster För att utnyttja resurserna på bästa sätt ska man alltid överväga om det går att samordna spårbyten med spårväxelbyten. Samordning mellan kapacitetshöjande investeringsprojekt är också möjlig om det i god tid finns en tydlig dialog mellan de olika ansvariga för reinvesteringar respektive investeringsprojekt. Genomsnittskostnad för spårväxelbyten sjunker från 3,2 Mkr till 2,7 Mkr för ett samordnat spårväxelbyte Erfarenhetsmässigt baserat på tidigare års utfall ligger genomsnittlig kostnad för projektering, bygghandling, projektadministration, etableringskostnad m.m. på 75 kr per spårväxelbyte. Om spårväxelbyten utförs som en del av ett större projekt kan det större projektets ökade

18 Det är viktigt att i ett tidigt skede i varje spårbytesprojekt se över de spårväxlar som finns i direkt anslutning. Ej bytta spårväxlar blir isolerade öar. Förutom en ekonomisk förlust, så kräver oftast gamla spårväxlar i ett nytt spår speciell anpassning för att kopplas mot det nya spåret, bl.a. övergångsräler. Om växelbyten tas med först i ett sent skede, blir anpassningen besvärlig och samordningsvinsterna mindre. Reinvesteringsplan för 214 kan anges som exempel på vad en stor obalans mellan medel till spårbyten och växelbyten kan leda till. Inklusive de extra 1 7 Mkr som regeringen lovar till underhåll av järnvägen blir det cirka 1 Mkr till spårväxelbyten och 78 Mkr till spårbyten. Den rekordlåga planerade nivån av spårväxelbyten leder till att många spårbyten kommer att lämna öar av gamla spårväxlar efter sig. För att undvika ekonomiska förluster p.g.a. ej genomförd samordning behövs minst 2 Mkr för växelbyten 214, d.v.s. dubbelt så mycket jämfört med ramen i nuvarande reinvesteringsplan. Om samordning mellan spår och växelbyten inte kan genomföras 214 blir resultatet 1 2 Mkr i förlust. 7.4 Risker med låg reinvesteringstakt och bristfälligt underhåll Inom funktionskontrakten kan Trafikverket konstatera en tydlig trend att, för spår och spårväxlar, minskar det förebyggande underhållet till förmån för avhjälpande (reaktivt) underhåll. Konsekvensen av detta är att livslängden minskar. Risken ökar för att antalet fel och trafikstörningar kommer att öka i och med att vi får fler spår och spårväxlar som har passerat sin tekniska livslängd. Tillsammans med underhållet av de anläggningarna som redan är i behov av reinvesteringar kommer än mer resurser läggas på avhjälpande underhåll istället för förebyggande underhåll och kostnaden kan komma att accelerera. Detta är en mycket oroande utveckling. Även förstärkt underhåll förekommer vilket innebär att man byter mycket slitna komponenter utan att försöka återställa hela systemet, till exempel kan på en spårväxel med träsliprar alla sliprar bytas därför att tillståndet har blivit så dålig att man annars skulle ha sänkt hastigheten eller förbjudit trafik. Slipersbytet ger ingen förbättrad lägeskvalitén mellan alla olika delar i spårväxeln och därmed kommer tågtrafiken att generera väsentligt högre dynamiska krafterna jämfört med en ny spårväxel. Den nuvarande planerade reinvesteringstakten för spårbyten är 129 km för 214 (behovet är bedömt att vara 172 km år 214, se avsnitt 7.1) och för 215 ännu lägre, vilket möjligtvis kan korrigeras under VP:n för 214. Skulle den nu planerade reinvesteringstakten bibehållas så behövs en medellivslängd på 8 år. Konsekvensen blir att projektledare och entreprenörer tvingas till förstärkt underhåll och sänkta hastigheter och till slut att stänga spår för trafik. Den nuvarande reinvesteringstakten leder, enligt Trafikverkets bedömning, till en högre livscykelkostnad än vad den föreslagna reinvesteringstakten skulle ge. Detta gäller särskilt om driftsstörningskostnader inkluderas. För spårväxlar har en dramatisk minskning i antalet reinvesterade spårväxlar skett sedan år2. Då fanns inget uppdämt behov och den genomsnittlig utbytesålder var cirka 32 år, utbytestakten låg på 2 spårväxlar/år. Budgetbegränsningar har sedan dess drastiskt kostnader p.g.a. ett tillkommande växelbyte grovt uppskattas till omkring 25 kr, för projektering, bygghandling, projektadministration och etableringskostnad.

19 Spårlängd [km]/ Antal spårväxlar minskat utbytestakten. Det uppdämda behovet år 212 är ~1 25 stycken, men inkluderas alla spårväxlar som ska avvecklas så blir det ~1 7 spårväxlar i huvudspår (3 3 inklusive sidospår). Den genomsnittlig utbytesålder har ökat till 43 år. Planeringen för reinvesteringar under 214 är ~2 spårväxelbyten vilket visar att Trafikverket har lagt sig på den lägsta nivån man har haft sedan 1955 trots att behovet är ~26 stycken. Skulle den nu planerade reinvesteringstakten bibehållas så behövs en medellivslängd på 55 år. I figur 8 illustreras detta för både spår och spårväxlar. Figur 8 Utbytesbehov jämfört med nuvarande utfall och planering för enligt nuvarande ram i reinvesteringsplanen 25 2 UTBYTESBEHOV jämfört med Reinvesteringstakt för spår och spårväxlar Behov av Spårbyten [km] Reinvester. spår [km] Behov av växelbyten Reinvester. spårväxel * Årtal * Faställs under VP214 och kan bli högre Det är dock klart visat av universitet i Graz att förstärkt underhåll inte är den ekonomiskt bästa strategin. De hävdar med bestämdhet att till exempel partiellt slipersbyte (kontinuerligt byta enstaka sliprar utan reinvestering) respektive behålla slipers efter ballastrening är felaktiga strategier. Deras slutsats är att ekonomisk livslängd aldrig är längre än den tekniska livslängden. Strävan ska dock vara sådan att skapa förutsättningar att ha en lång teknisk livslängd för hela systemet, eftersom det är det bästa sättet att nå den lägsta livslängdskostnaden. För att komma dit ska alla faktorer som påverkar livslängden negativt undanröjas (perfomance killers) och tekniska förbättringar som kan förlänga den tekniska livslängden införas. 8 Bedömt underhållsbehov Kostnaden för underhållsbehovet är baserat på det som direkt bokförs i Agresso för varje anläggningstyp och det som kan fördelas av oreglerad mängd där anläggningstyp inte är angett. I den tidigare rapporten om underhåll och reinvestering förväntades underhållsbehovet ligga på 1 15 miljoner kronor för spår och 23 miljoner kronor för spårväxlar

20 (omräknat till 212 års prisnivå, enligt NPI). I denna rapport används bedömningen gjord internt inom Trafikverket (underhåll planering), 1 66 miljoner, se tabell 7. Skillnaden mot den tidigare bedömningen är att nu har direkta bokförda kostnader kompletterats med det som inte bokförts på anläggningstyp. Tabell 7 Underhållskostnad bokförd i Agresso Underhållskostnad [Mkr] Kostnad direkt bokfört på anläggningstyp Fördelad oreglerad mängd (Ej bokförd på anläggningstyp) Total underhållskostnad Spår Spårväxel Banunderbyggnad Bangårdsanläggning Elanläggning Signalanläggning Teleanläggning Övriga järnvägsanläggningar totalt Det bör finnas ett samband mellan underhållskostnad och reinvesteringsnivån. Trafikverket har inte inlett något detaljerat arbete som kan beskriva detta samband. Byter man kontinuerligt till samma typ av anläggning med samma kvalitet och håller antalet anläggningar konstant så påverkas inte underhållskostnaden. Det som påverkar är att den nya anläggningen har bättre kvalitet och om anläggningsmassan ökar eller minskar. I ena vågskålen kan man anta att 2 % lägre underhållskostnad och att 2 % av anläggningen byts. Det ger ungefär en årlig sänkning av totala underhållskostnaden med -,4 %. I den andra vågskålen så ökar anläggingsmassan med i storleksordningen,1 % per år och det ger en kostnadsökning i underhåll på +,1 %. För att kunna bekräfta dessa överslagsberäkningar krävs en uppföljning som idag kräver manuellt arbete och inte direkt kan läsas av i Trafikverkets system och därför inte görs. Om underhållsstartegin är att bibehålla anläggningen över den tekniska livslängden kommer förstärkt underhåll att krävas. Även vid en ganska liten ökning i kostnaden för underhållet är reinvestering är ett bättre alternativ när anläggning börjar bli 5-6 år gammal. Exempel: Reinvesteringskostnad är 6 3 kr/spårmeter och driftunderhållskostnad på 114 kr/spårmeter (baserat på tabellen ovan 1,12 miljarder kronor/1 5 km). Görs antagandet att för varje år ökar underhållskostnaden med,5 kr/spårmeter och att det förstärkta underhållet påbörjas år 55 räcker med att det förstärkta underhållet kostar 3 kr/spårmeter/år för att det är bättre att reinvestera. I modellen ingår även en accelererande utslitningsfas från och med år 6. Se figur 9.

Effektsamband för transportsystemet. Fyrstegsprincipen Version 2012-10-30 Steg 2. Drift och underhåll. Kapitel 6 Drift och underhåll av järnväg

Effektsamband för transportsystemet. Fyrstegsprincipen Version 2012-10-30 Steg 2. Drift och underhåll. Kapitel 6 Drift och underhåll av järnväg Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version 2012-10-30 Steg 2 Drift och underhåll Kapitel 6 Drift och underhåll av järnväg 1 Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar

Läs mer

Växlar - Underhålls strategi slipning av växlar - Med eller utan rörlig korsnings spets?

Växlar - Underhålls strategi slipning av växlar - Med eller utan rörlig korsnings spets? Växlar - Underhålls strategi slipning av växlar - Med eller utan rörlig korsnings spets? Varför Växel slipning? -Växlar genererar en störning i tåg gången => Utmattnings skador, RCF -Dynamisk belastnings

Läs mer

The Top of Rail Research Project

The Top of Rail Research Project Projektförslag till HLRC The Top of Rail Research Project Projekttid 4 år Sökt belopp från HLRC: 9,25 MSEK Beviljat från JVTC: 2,25 M SEK Avdelningen för Drift & Underhåll och avdelningen för Experimentell

Läs mer

RAPPORT Trafikverkets förbättringsarbete med att åtgärda inrapporterade fel

RAPPORT Trafikverkets förbättringsarbete med att åtgärda inrapporterade fel RAPPORT Trafikverkets förbättringsarbete med att åtgärda inrapporterade fel Version 1.0 Ärendenummer: TRV 2013/92996 TMALL 0004 Rapport generell v 1.0 Trafikverket Postadress: 781 89 Borlänge. Besöksadress:

Läs mer

Division Leverans preliminära upphandlingstidplan

Division Leverans preliminära upphandlingstidplan Uppdaterad 2007-06-21 Division Leverans preliminära stidplan Uppdrag Ramavtal konsulttjänster bro, inspektion och besiktning Tjänst Stockholm juni -07 september -07 Uppgradering Ebicos NT för ERMTS Tjänst

Läs mer

Bankonstruktionens egenskaper och deras påverkansgrad på nedbrytningen av spårfunktionen

Bankonstruktionens egenskaper och deras påverkansgrad på nedbrytningen av spårfunktionen VTI rapport 864 Utgivningsår 2015 www.vti.se/publikationer VTI rapport 864 Bankonstruktionens egenskaper och deras påverkansgrad på nedbrytningen av spårfunktionen Bankonstruktionens egenskaper och deras

Läs mer

Modernt Underhåll för ledare

Modernt Underhåll för ledare Modernt Underhåll för ledare Mot målet EFNMS Certifierad Underhållsexpert: European Expert in Maintenance Management Modernt Underhåll för ledare Åtta lärarledda utbildningsdagar med tillhörande webbaserade

Läs mer

Förebyggande Underhåll

Förebyggande Underhåll Förebyggande Underhåll Inverkan av dålig anläggningseffektivitet 100% 26% Förluster 74% Tidstillgänglighet Anläggningsutnyttjande Kvalitetsutbyte 94% 85% 93% Anläggningens kapacitet Anläggningens produktion

Läs mer

Bakgrund. Problemidentifiering. Fleet Management. Utveckling av verktyg för estimering av underhållskostnader

Bakgrund. Problemidentifiering. Fleet Management. Utveckling av verktyg för estimering av underhållskostnader Fleet Management Utveckling av verktyg för estimering av underhållskostnader Isac Alenius Marcus Pettersson Produktionsekonomi, Lunds Universitet, Lunds Tekniska Högskola Den danska trafikoperatören Arriva

Läs mer

Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen

Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen Produktivitetsprogram Kraftförsörjning Sammanfattning Produktivitetsprogram för kraftförsörjning Arbeten med kraftförsörjning

Läs mer

Grundfos om livscykelkostnader för spillvattenpumpar

Grundfos om livscykelkostnader för spillvattenpumpar TEKNISK ARTIKEL FRÅN GRUNDFOS Grundfos om livscykelkostnader för spillvattenpumpar Av Lars Bo Andersen, Global Product Manager, Grundfos Wastewater Pumpsystemet kanske inte är den största enskilda investeringen

Läs mer

Underhållsplanering. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Grundläggande. Syfte 2012-11-18. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Underhållsplanering. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Grundläggande. Syfte 2012-11-18. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Underhållsplanering Per Lilliehorn Grundläggande Varje satsad krona är en möjlighet! Kan öka fastighetens värde! Fukt och vatten förstör våra hus! Fokus på tak, rör och risker för fukt! Tidiga små åtgärder

Läs mer

ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft

ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft Ett gemensamt gränsöverskridande trafikstyrningssystem för järnvägen Europa ska få en gemensam och konkurrenskraftig järnväg. Med detta i fokus beslutade

Läs mer

Underhållsplanering. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult

Underhållsplanering. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult Underhållsplanering Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult Grundläggande Varje satsad krona är en möjlighet! Kan öka fastighetens värde! Fukt och vatten förstör våra hus! Fokus på tak, rör och risker för fukt!

Läs mer

RUTINBESKRIVNING 1 (8) Skapat av (Efternamn Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer

RUTINBESKRIVNING 1 (8) Skapat av (Efternamn Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer RUTINBESKRIVNING 1 (8) Skapat av (Efternamn Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Hiltunen Timo, UHass TDOK 2013:0601 Fastställt av Dokumentdatum Chef VO Samhälle 2014-05-01 1.0 Dokumenttitel Växlar-manövrering

Läs mer

3. Förutsättningar och basfakta, kort beskrivning av objektet

3. Förutsättningar och basfakta, kort beskrivning av objektet Objektnr 85544655 Kalkyl-PM Datum: 2008-08-22 Beteckning: Version 1 1. Bakgrund Väg 2183 ingår i det lokala vägnätet och går mellan Ed och Nössemark i Dals Eds kommun, Västra Götaland. Vägen utgör enda

Läs mer

Remissvar Upphörande av underhåll på järnvägssträckan Snyten Kärrgruvan, bandel 334 i Norbergs kommun, Västmanlands län (TRV 2013/66625).

Remissvar Upphörande av underhåll på järnvägssträckan Snyten Kärrgruvan, bandel 334 i Norbergs kommun, Västmanlands län (TRV 2013/66625). 1(5) Trafikverket Ärendemottagningen Fredrik Brokvist, Söp Box 810 78128 Borlänge Remissvar Upphörande av underhåll på järnvägssträckan Snyten Kärrgruvan, bandel 334 i Norbergs kommun, Västmanlands län

Läs mer

Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen

Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen Produktivitetsprogram Underhållskontrakt Järnväg Sammanfattning Produktivitetsprogram för underhållskontrakt järnväg Basentreprenaderna

Läs mer

Underhåll av fastigheter. Söderhamns kommun. Revisionsrapport 2010-12-12. Lennart Elfving

Underhåll av fastigheter. Söderhamns kommun. Revisionsrapport 2010-12-12. Lennart Elfving Underhåll av fastigheter Söderhamns kommun Revisionsrapport 2010-12-12 Lennart Elfving 1. Inledning/bakgrund I kommunens balansräkning utgörs en stor del av tillgångsmassans värde av fastigheter. Det är

Läs mer

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell 2014-10-15 NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören Rapport 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören

Läs mer

Erfarenheter från ett vägbelysningsprojekt i norra Sverige 2013

Erfarenheter från ett vägbelysningsprojekt i norra Sverige 2013 Gott exempel på miljövinst för utomhusbelysning Här beskriver vi ett exempel på hur miljönyttan vid utbyte av belysningssystem tydligt framkommer och kan jämföras genom användning av livscykelkostnadsanalys

Läs mer

Statusrapport. Fastighetsunderhåll i kommunens verksamhetslokaler 2014-05-14

Statusrapport. Fastighetsunderhåll i kommunens verksamhetslokaler 2014-05-14 Statusrapport Fastighetsunderhåll i kommunens verksamhetslokaler 2014-05-14 R Wallin Telefon 011-23 05 34 roger.wallin@se.ey.com Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Syfte... 2 2.2 Revisionsfrågor...

Läs mer

Effektivisering av det förebyggande underhållet

Effektivisering av det förebyggande underhållet Effektivisering av det förebyggande underhållet Vi har härmed nöjet att presentera följande beskrivning av utbildningsinsatser i Effektivisering av det förebyggande underhållet. Bakgrund Utbildningen är

Läs mer

Division Leverans preliminära upphandlingstidplan

Division Leverans preliminära upphandlingstidplan Uppdaterad 2007-09-05 Division Leverans preliminära stidplan Uppdrag Drift och underhållsentreprenad, Norra Stambanan, dvs sträckan Storvik-Gävle, Gävle-Ånge. Upphandling av Totalentreprenad med funktionsinriktning

Läs mer

Livbolagens prestation

Livbolagens prestation fm Försäkringsmatematik Livbolagens prestation Återbäringsräntornas utveckling 1986-2012 Meryem Savas 2012-02-10 Innehållsförteckning Indelning... 2 Avkastningsskatt... 2 Pensionsförsäkring... 3 Besparingsperiod:

Läs mer

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering

Läs mer

AGENDA. Energibesparing Produkt och/eller system? AGENDA AGENDA AGENDA. Hjälpmedel för. .utvärdering av. .energieffektiva produkter/system

AGENDA. Energibesparing Produkt och/eller system? AGENDA AGENDA AGENDA. Hjälpmedel för. .utvärdering av. .energieffektiva produkter/system Hjälpmedel för utvärdering av energieffektiva produkter/system Stockholm 2009-09-24 1.Kort inledning Energibesparing Produkt och/eller system? P 1 (P in ) P hydr P 2 4 2. Tre (3) olika hjälpmedel 1.Kort

Läs mer

Energitjänsteprojektet Fas 2 och Fas 3

Energitjänsteprojektet Fas 2 och Fas 3 Till Styrelsen 2014-09-04 Energitjänsteprojektet Fas 2 och Fas 3 Sammanfattning Leksandsbostäders styrelse fattade i september 2012 beslut om att starta ett energitjänsteprojekt vars syfte var att identifiera

Läs mer

RAPPORT Underhålls- och reinvesteringsbehov signalställverk

RAPPORT Underhålls- och reinvesteringsbehov signalställverk RAPPORT Underhålls- och reinvesteringsbehov signalställverk Behovsutredning underhåll och reinvestering, 2011-09-02 ver 1.0 Diarienummer: TRV 2010/65560 SAMMANFATTNING 4 INLEDNING 5 Bakgrund 5 Syfte 6

Läs mer

SÄKRA LEKPLATSER I YSTAD?

SÄKRA LEKPLATSER I YSTAD? SÄKRA LEKPLATSER I YSTAD? Vad vet vi om åldersfördelningen av lekredskapen? Lekredskaps livslängd. Ett lekredskap i trä beräknas ha en livslängd vid normalt slitage på 15 år. Nästan 30% eller 108 lekredskap

Läs mer

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC Förkortad restid SWARCO NORDIC Ökad säkerhet Förbättrad miljö Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO I First in Traffic Solutions. MARGINELLT BÄTTRE SIGNALER GER STORA VINSTER

Läs mer

Utredningen om järnvägens organisation

Utredningen om järnvägens organisation Utredningen om järnvägens organisation Gunnar Alexandersson Särskild utredare Presentation av delbetänkande 16 april 2015 En utredning i två steg 1. En nulägesbeskrivning av järnvägens organisation Klar

Läs mer

Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö

Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö PM Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö 1 Inledning 1.1 Bakgrund En förstudie för en fast förbindelse mellan Fårö och Fårösund har tagits fram av Atkins under 212/213. En fast förbindelse med bro

Läs mer

1. Uppdraget. 2. Metod

1. Uppdraget. 2. Metod PM Uppdrag Bedömning av administrativa kostnader för arbetsgivare vid införande av Månadsuppgifter, i enlighet med förslag i SOU 2011:40 Kund Företagarna Datum 2013-02-07 Version 3 Till Från Henrik Sjöholm,

Läs mer

Värdering av underhållskostnad och trafikpåverkan för servicefönster på Norra Stambanan

Värdering av underhållskostnad och trafikpåverkan för servicefönster på Norra Stambanan Värdering av underhållskostnad och trafikpåverkan för servicefönster på Norra Stambanan KAJT-dagarna 2015, Borlänge, 2015-05-06 TOMAS LIDÉN, LIU, ITN, KOMMUNIKATIONS- OCH TRANSPORTSYSTEM LARS BRUNSSON,

Läs mer

RIKTLINJE LCC - LIVSCYKELKOSTNAD

RIKTLINJE LCC - LIVSCYKELKOSTNAD RIKTLINJE LCC - LIVSCYKELKOSTNAD KARLSTADS KOMMUN REVIDERINGAR Nedan redovisas de fem viktigaste revideringarna sedan den förra utgåvan. X X X X X Senaste revidering markeras med vertikal linje i vänstermarginalen

Läs mer

RÄVESKÄLLA 1:25 BORÅS STAD. PLANAVDELNINGEN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN.

RÄVESKÄLLA 1:25 BORÅS STAD. PLANAVDELNINGEN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN. RÄVESKÄLLA 1:25 BORÅS STAD. PLANAVDELNINGEN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN. Vibrationsmätning från tåg,- och vägtrafiktrafik utmed Kust till Kustbanan, delen Borås-Sandared i Borås Kommun. 2015-01-19 Upprättad

Läs mer

Handledning till informationsmöte om underhållsplan och underhållsfond för Sff Kremlan

Handledning till informationsmöte om underhållsplan och underhållsfond för Sff Kremlan Handledning till informationsmöte om underhållsplan och underhållsfond för Sff Kremlan 1. Inledning Övergripande om vad mötet ska handla om, information och möjlighet att ställa frågor (och eventuellt

Läs mer

LCC långsiktighet i upphandlingar med ekonomi och miljö i fokus. Annie Stålberg Miljöstyrningsrådet

LCC långsiktighet i upphandlingar med ekonomi och miljö i fokus. Annie Stålberg Miljöstyrningsrådet LCC långsiktighet i upphandlingar med ekonomi och miljö i fokus Annie Stålberg Miljöstyrningsrådet Kostar miljöanpassningar alltid pengar? Genom miljöanpassad offentlig upphandling har Sverige inte bara

Läs mer

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus.

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. Författare: Daniel Ryman, Lunds Tekniska Högskola. Fokus på livscykelkostnader Debatten i media om långsiktigt hållbart

Läs mer

GLOBALA LEVERANTÖRER AV HÖGHASTIGHETSBANOR

GLOBALA LEVERANTÖRER AV HÖGHASTIGHETSBANOR Image size: 7,94 cm x 25,4 cm GLOBALA LEVERANTÖRER AV HÖGHASTIGHETSBANOR BESTÄLL EN HÖGHASTIGHETSBANA! Kapacitetsbrist varierar över dygnet Kapacitet Kapacitetstak 00 06 12 18 24 Tid Marknadsefterfrågan

Läs mer

JÄRNVÄGSNÄTSBESKRIVNING

JÄRNVÄGSNÄTSBESKRIVNING 1 JÄRNVÄGSNÄTSBESKRIVNING För tågplan med början 2006-12-10 Reviderad dec 2007 Reviderad maj 2008 Reviderad sept 2008 Reviderad 2009 Reviderad 2011 JÄRNVÄGSNÄTSBESKRIVNING 2006, vers. 6 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Minskade partikelemissioner inom spårtrafiken. Pia Öhrn, Bombardier Transportation Mats Berg, KTH

Minskade partikelemissioner inom spårtrafiken. Pia Öhrn, Bombardier Transportation Mats Berg, KTH Minskade partikelemissioner inom spårtrafiken Pia Öhrn, Bombardier Transportation Mats Berg, KTH Partikelemissioner - spårtrafik Exempel på uppmätta partikelhalter i stationsmiljöer* Lund C 19 μg/m 3 Linköping

Läs mer

En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade

En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade Ö Hallberg 2009-05-26 B 1 En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade Örjan Hallberg, Hallberg Independent Research, Trångsund Inledning Statistiska Centralbyrån har sedan 1960-talet utgivit

Läs mer

Linjeblockering. Grundläggande signaleringskrav. BVS 544.98023 Giltigt från Giltigt till Antal bilagor 2009-09-30

Linjeblockering. Grundläggande signaleringskrav. BVS 544.98023 Giltigt från Giltigt till Antal bilagor 2009-09-30 Gäller för Version Standard BV förvaltande enheter 3.0 BVS 544.98023 Giltigt från Giltigt till Antal bilagor 2009-09-30 Diarienummer Ansvarig enhet Fastställd av F09-7155/SI10 Leveransdivisionen/Anläggning

Läs mer

Trafikverkets beredskapsplan för sommar 2015, järnväg

Trafikverkets beredskapsplan för sommar 2015, järnväg [ NY] 1(17) Entreprenörer Järnvägsföretag Trafikverket Kopia till: Diariet Trafikverkets beredskapsplan för sommar 2015, järnväg Trafikverket har sammanställt denna nationella beredskapsplan för sommaren

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

REJÄL UNDERHÅLLSPLAN

REJÄL UNDERHÅLLSPLAN REJÄL UNDERHÅLLSPLAN Spara tid och pengar genom planerat underhåll Det är ett välkänt faktum att planerat och förebyggande underhåll är avsevärt billigare än akut och eftersatt underhåll. Trots att de

Läs mer

Framtida lokalbehov för skola och barnomsorg i Dals-Ed

Framtida lokalbehov för skola och barnomsorg i Dals-Ed SAMMANFATTNING 2012-11-21 Framtida lokalbehov för skola och barnomsorg i Dals-Ed - en studie över förutsättningar och alternativ för att anpassa och optimera skolans och barnomsorgens lokaler utifrån nuvarande

Läs mer

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet PM Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3

Läs mer

Riktlinjer för hägnader. - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola

Riktlinjer för hägnader. - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola Riktlinjer för hägnader - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola Inledning Hägnader av olika slag har länge använts i mänskliga samhällen. Dess främsta funktion har alltid varit att markera eller

Läs mer

Bilaga 2.4 Analys av flödesmätning

Bilaga 2.4 Analys av flödesmätning Uppdragsnr: 159253 27-9-21 1 (11) Bakgrund Dagvattnet från den före detta impregneringsplatsen i Nässjö har tre recipienter: Höregölen, Runnerydsjön och Nässjöån. Höregölen och Runnerydsjön är förbundna

Läs mer

BIS Användarhandbok för ajourhållning 2007-10-03

BIS Användarhandbok för ajourhållning 2007-10-03 BANVERKET BIS Användarhandbok för ajourhållning Sidan 1 (31) BIS Användarhandbok för ajourhållning BANVERKET BIS Användarhandbok för ajourhållning Sidan 2 (31) 1. Ajourhållning av objekt... 3 1.1 Detaljbild

Läs mer

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning 2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning

Läs mer

SÅ ANVÄNDER DU LIVSCYKELKOSTNADSANALYS - FÖR AFFÄRER SOM BÅDE ÄR LÖNSAMMA OCH HÅLLBARA

SÅ ANVÄNDER DU LIVSCYKELKOSTNADSANALYS - FÖR AFFÄRER SOM BÅDE ÄR LÖNSAMMA OCH HÅLLBARA SÅ ANVÄNDER DU LIVSCYKELKOSTNADSANALYS - FÖR AFFÄRER SOM BÅDE ÄR LÖNSAMMA OCH HÅLLBARA Annie Stålberg Energiansvarig KOSTAR MILJÖANPASSNINGAR ALLTID PENGAR? Genom miljöanpassad offentlig upphandling har

Läs mer

Exempel på att införa komponentredovisning på ett gammalt avloppsreningsverk

Exempel på att införa komponentredovisning på ett gammalt avloppsreningsverk Exempel på att införa komponentredovisning på ett gammalt avloppsreningsverk Generellt tillvägagångssätt vid införande Följande punkter sammanfattar hur några huvudmän i Sverige arbetat när de infört komponentavskrivningar.

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning. Västerviks Kommun

Järnvägsnätsbeskrivning. Västerviks Kommun Jämvägsnätsbeskrivning Västerviks Kommun Järnvägsnätsbeskrivning Västerviks Kommun För tågp1an med början 2006-12-10 Revidering 2013-12-15 Järnvägsnätsbeskrivning Västerviks Kommun Innehållsförteckning

Läs mer

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING WSP Analys & Strategi 2 (15) Bakgrund...3 Förutsättningar...3 Godsmängder...3 Omräkning till lastbilar...6 Antal TEU som används för

Läs mer

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Referenstest av utvändig isolering på 1½-plans hus Bakgrund Monier har lång internationell erfarenhet av att arbeta med olika metoder för att isolera tak.

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

PIMM PROFECTO INFRASTRUCTURE MANAGEMENT MODEL ETT WHITEPAPER OM PIMM

PIMM PROFECTO INFRASTRUCTURE MANAGEMENT MODEL ETT WHITEPAPER OM PIMM PIMM PROFECTO INFRASTRUCTURE MANAGEMENT MODEL ETT WHITEPAPER OM PIMM PROFECTO SERVICE MANAGEMENT AB 2014 Inledning... 3 Grundstenarna i IT Service Management... 3 Samverkan och styrning... 4 Modellens

Läs mer

Förslag till finansiering av underhållsplan för Rydebäck III - Fröholmen Samfällighetsförening år 2011-2027

Förslag till finansiering av underhållsplan för Rydebäck III - Fröholmen Samfällighetsförening år 2011-2027 Förslag till finansiering av underhållsplan för Rydebäck III - Fröholmen Samfällighetsförening år 2011-2027 Gränsdragningar mellan Samfälligheten och kommunen Vad är GA1 och GA2 GA1 avser de som har en

Läs mer

Storängens industriområde inom Huddinge Kommun

Storängens industriområde inom Huddinge Kommun inom Huddinge Kommun PM - Geoteknisk inventering Stockholm 2006-05-31 Uppdragsnummer: 211900 Karin Wenander 2 (6) Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 1.1 Uppdrag, syfte och omfattning... 3 2 GEOTEKNISKA

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning

Järnvägsnätsbeskrivning 2013-10-18 Järnvägsnätsbeskrivning Piteå Kommun spåranläggning Piteå Kommun 2013-10-18 2013-10-18 Innehållsförteckning 1 Allmän information 5 1.1... INLEDNING 1.2... JURIDISK STATUS 1.2.1... ANSVAR...

Läs mer

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen Detaljplan för Hossaberget Detaljplan för Hossaberget Beställare: Partille kommun 433 82 Partille Beställarens representant: Erika von Geijer Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg

Läs mer

En sammanfattning av Trafikverkets process för kapacitetstilldelning samt prioriteringskriterier

En sammanfattning av Trafikverkets process för kapacitetstilldelning samt prioriteringskriterier 0(6) September 2013 Bilaga ärende 4 En sammanfattning av Trafikverkets process för kapacitetstilldelning samt prioriteringskriterier Detta PM har tagits fram av MÄLAB med stöd av Bengt Hultin, Järnvägshuset

Läs mer

I Tabell 11 frågar jag efter både värde och antal. I båda fallen ska procentandelarna summera till 100:

I Tabell 11 frågar jag efter både värde och antal. I båda fallen ska procentandelarna summera till 100: BILAGA 2 Följande förtydligande, från Bengt Jäderholm, har beaktats: I Tabell 8 har jag efterfrågat där beställaren anger bestämda starttid och sluttid i entreprenaderna. Det verkar som att beställaren

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Rapport avseende Personalskulder. December 2006

Rapport avseende Personalskulder. December 2006 Rapport avseende Personalskulder. December 2006 Innehåll Inledning...1 Risk i redovisning av personalskulder...2 Granskningsansats...3 Intern kontroll rutiner...3 Substansgranskning...3 Noteringar vid

Läs mer

Särskilda tillsynsprojekt 2013 Metodstudie ansvarskoll tillsyns- eller bidragsobjekt?

Särskilda tillsynsprojekt 2013 Metodstudie ansvarskoll tillsyns- eller bidragsobjekt? PROMEMORIA/PM 1(9) Kontaktperson Karin Persson Miljötillsynsenheten, EBH-gruppen Särskilda tillsynsprojekt 2013 Metodstudie ansvarskoll tillsyns- eller bidragsobjekt? Denna PM utgår från ansökan om bidrag

Läs mer

LJUDMÄTNINGAR SKOLOR / FÖRSKOLOR, TÅGBULLER BÅTENS FÖRSKOLA, LOMMA

LJUDMÄTNINGAR SKOLOR / FÖRSKOLOR, TÅGBULLER BÅTENS FÖRSKOLA, LOMMA RAPPORT LJUDMÄTNINGAR SKOLOR / FÖRSKOLOR, TÅGBULLER BÅTENS FÖRSKOLA, LOMMA SLUTRAPPORT Uppdrag: 256781, Lomma kommun - kontroll av ljudnivåer och efterklangstider på Titel på rapport: Tågbuller, Båtens

Läs mer

BYGGHERREGRUPPEN STATENS ENERGIMYNDIGHET LIP-KANSLIET, STOCKHOLMS STAD BOVERKET AB JACOBSON & WIDMARK

BYGGHERREGRUPPEN STATENS ENERGIMYNDIGHET LIP-KANSLIET, STOCKHOLMS STAD BOVERKET AB JACOBSON & WIDMARK 1(8) BILAGA 4 BERÄKNING AV KOSTNADER BYGGHERREGRUPPEN STATENS ENERGIMYNDIGHET LIP-KANSLIET, STOCKHOLMS STAD BOVERKET AB JACOBSON & WIDMARK 1999-02-15 2 (8) BERÄKNING AV KOSTNADER 1 BERÄKNINGSMODELL För

Läs mer

Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område

Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område Bakgrund De nu aktuella SAMS-data 1, som här betecknas [A],

Läs mer

Föreläsning 12: Regression

Föreläsning 12: Regression Föreläsning 12: Regression Matematisk statistik David Bolin Chalmers University of Technology Maj 15, 2014 Binomialfördelningen Låt X Bin(n, p). Vi observerar x och vill ha information om p. p = x/n är

Läs mer

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Om att sätta mål för energieffektivisering För att kunna uppnå uppsatta mål behöver normalt ett antal genomgripande åtgärder genomföras som fodrar

Läs mer

Mätning av fokallängd hos okänd lins

Mätning av fokallängd hos okänd lins Mätning av fokallängd hos okänd lins Syfte Labbens syfte är i första hand att lära sig hantera mätfel och uppnå god noggrannhet, även med systematiska fel. I andra hand är syftet att hantera linser och

Läs mer

Interna och externa kontroller

Interna och externa kontroller ISSN 1400-6138 Interna och externa kontroller () Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin Bild- och Funktionsmedicin Utgåvenumreringen följer den numrering dokumentet ev hade under tidigare ME-beteckning.

Läs mer

Detaljplan för skola, kontor och bostad, Stenung 106:7, 3:84 och 105:7. Vibrationsmätningar från trafik

Detaljplan för skola, kontor och bostad, Stenung 106:7, 3:84 och 105:7. Vibrationsmätningar från trafik RAPPORT 1 (8) Handläggare Johan Hässel Tel +46 (0)10 505 84 27 Mobil +46 (0)70 184 74 27 Fax +46 31 74 74 74 johan.hassel@afconsult.com Datum 2012-05-10 Sweco Architects AB Magnus Larsson Gullbergs Strandgata

Läs mer

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM

Läs mer

Lösningar för en bättre arbetsvardag

Lösningar för en bättre arbetsvardag Lösningar för en bättre arbetsvardag Effektivare, tryggare och roligare Effectplan tar organisationen från en konventionell budget till en verksamhetsplanering där ni arbetar med rullande och aktivitetsbaserade

Läs mer

Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010. Haninge kommun. Granskning rörande kostnader Ungdomens hus

Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010. Haninge kommun. Granskning rörande kostnader Ungdomens hus Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010 Haninge kommun Granskning rörande kostnader Ungdomens hus Innehåll 1. Inledning...2 1.1. Syfte och avgränsning...2 2. Bakgrund och

Läs mer

Överföring av Data, Heikki Halttula Vianova Systems Finland Oy Finland Heikki.Halttula@vianova.fi

Överföring av Data, Heikki Halttula Vianova Systems Finland Oy Finland Heikki.Halttula@vianova.fi Sesjon Grenseløse data Överföring av Data, Heikki Halttula Vianova Systems Finland Oy Finland Heikki.Halttula@vianova.fi Allmänt Mycket tid och kostnader går åt i projekt till dataöverföring mellan olika

Läs mer

C O N S T R U C T I O N MMM MONTERINGS MANUAL. Version MMM 1.1 MMM STANDARD COMPATIBLE. page 1. love connecting

C O N S T R U C T I O N MMM MONTERINGS MANUAL. Version MMM 1.1 MMM STANDARD COMPATIBLE. page 1. love connecting REINFORCED HUMIDITY C O N S T R U C T I O N TEMPERATURE STANDARD MMM COMPATIBLE MMM MONTERINGS MANUAL Version MMM 1.1 page 1 love connecting Hej! Vi är mycket glada att du valt att bygga en M-Play modul.

Läs mer

Boden kommuns järnvägsanläggning:

Boden kommuns järnvägsanläggning: Bodens kommun Järnvägsnätsbeskrivning 070101 Boden kommuns järnvägsanläggning: Moråsen Torpgärdan Avdelningschef Gatuavdelningen: Mats Elgcrona mats.elgcrona@boden.se 0921-62326 Bodens kommun, 961 86 Boden.

Läs mer

Buller vid ny idrottshall

Buller vid ny idrottshall RAPPORT 2013:09 VERSION 1.1 Buller vid ny idrottshall Lomma kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid ny idrottshall - Lomma kommun Serie nr: 2013:09 Projektnr: 13007 Författare: Petra Ahlström, Kvalitetsgranskning

Läs mer

RAPPORT 10192495. Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11

RAPPORT 10192495. Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11 RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11 Upprättad av: Jesper Lindgren Granskad av: Peter Comnell Godkänd av: Jesper Lindgren RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning

Läs mer

Föreläsning. Fastighetsekonomiska grundbegrepp och finansiering. Byggnadsekonomi

Föreläsning. Fastighetsekonomiska grundbegrepp och finansiering. Byggnadsekonomi Föreläsning Fastighetsekonomiska grundbegrepp och finansiering Byggnadsekonomi Fastighetsmarknaden Trög marknad Varje komponent har lång livslängd Litet tillskott varje år

Läs mer

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter RAPPORT 2007:42 VERSION 1.1 Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för gods som går med containerfartyg och ro-rofartyg Dokumentinformation Titel: Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för

Läs mer

Anders Walter, Sweco. Konsekvenser av högt ställda politiska energimål

Anders Walter, Sweco. Konsekvenser av högt ställda politiska energimål Anders Walter, Sweco Konsekvenser av högt ställda politiska energimål 1 2 Miljöpolitiskt program för Västra Götalandsregionens interna miljöarbete 2011-2013 Västra Götalandsregionen ska halvera sin energianvändning

Läs mer

Trafiksäkerhetsinstruktion för Borlänge Energis industrispår

Trafiksäkerhetsinstruktion för Borlänge Energis industrispår 1(11) Trafiksäkerhetsinstruktion för Borlänge Energis industrispår Spårägare: Infrastrukturförvaltare: Borlänge kommun AB Borlänge Energi Box 834, 781 28 Borlänge 2(11) Dokumenthistorik Datum Författare

Läs mer

Kalkyl PM Väg 172 Skällsäter - Bäckefors

Kalkyl PM Väg 172 Skällsäter - Bäckefors Kalkyl PM Väg 172 Skällsäter - Bäckefors Objektnummer: 85 54 04 32 Objektnamn: Skällsäter - Bäckefors Skede: Bygghandling december 2002 Datum: 2008-08-25 Rev. datum: 1(7) 1. Bakgrund Befintlig väg har

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

EKONOMI OCH UNDERHÅLL

EKONOMI OCH UNDERHÅLL EKONOMI OCH UNDERHÅLL Att räkna ut hur mycket en belysningsanläggning kostar att anlägga, driva och underhålla är ett ganska omfattande arbete, men det är inte särskilt komplicerat. Det som däremot kan

Läs mer

Sotenäs kommun Bullerutredning - detaljplan för ÖDEGÅRDEN 1:9 m. fl, Sotenäs kommun

Sotenäs kommun Bullerutredning - detaljplan för ÖDEGÅRDEN 1:9 m. fl, Sotenäs kommun Handläggare Tel + (0) 0 Mobil + (0) 0 perry.ohlsson@afconsult.com RAPPORT () Datum -0- Uppdragsnr Kommunstyrelsen Mark- och exploatering 0 Kungshamn Rapport nr Detaljplan ÖDEGÅRDEN : m.fl. Uppdragsansvarig

Läs mer

Samverkan för en bättre miljö -

Samverkan för en bättre miljö - Samverkan för en bättre miljö - Utvärdering av Halmstads kommuns Klimatinvesteringsprogram (KLIMP) 2007-2011 ÅTGÄRD 5. ENERGISNÅL GATUBELYSNING GENOM BYTE AV ARMATURER OCH TRAFIKSIGNALLYKTOR Halmstad den

Läs mer

Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet

Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet Ett utvecklingsprojekt inom ramen för verksamhetsnära utvecklingar Författare: Hawzheen Karim, Verksamhetsutvecklare, Svevia Jenny Sandberg, Verksamhetsutvecklare,

Läs mer

Underhåll av räler med hänsyn till: -Val av räl hårdhet -Profil underhåll, kontroll -Re profilering -Felavhjälpning / Förebyggande underhåll

Underhåll av räler med hänsyn till: -Val av räl hårdhet -Profil underhåll, kontroll -Re profilering -Felavhjälpning / Förebyggande underhåll Underhåll av räler med hänsyn till: -Val av räl hårdhet -Profil underhåll, kontroll -Re profilering -Felavhjälpning / Förebyggande underhåll Geometri Friktion Hårdhet Hårdhet och kvalite för Räler Under

Läs mer

SMoKD 44.001 Besiktning, funktionskontroll och underhåll av fordon

SMoKD 44.001 Besiktning, funktionskontroll och underhåll av fordon Giltig från: 2011-01-01 Giltig till: Tillsvidare Version Datum Beskrivning Handläggare 01 2010-03-30 Ruta att infogas i dokumenthuvudet i SMoKF Björn Fura 02 2010-07-18 Reviderad version enligt Transportstyrelsens

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning Gäller från 2012-07-01

Järnvägsnätsbeskrivning Gäller från 2012-07-01 Järnvägsnätsbeskrivning Gäller från 2012-07-01 G:\Claes W\Järnvägsnätsbeskrivning 2012-07-01.doc Sida 1 av 6 Järnvägsnätbeskrivning för Oskarshamns Hamn AB Datum 2012-07-01 Innehållsförteckning 1. Allmän

Läs mer

10933 Kv. Urmakaren, Kumla Trafikbullerutredning

10933 Kv. Urmakaren, Kumla Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10933 Kv. Urmakaren, Kumla Rapport 10933-13112200.doc Antal sidor: 6 Bilagor: 5 Uppdragsansvarig Jönköping 2013-12-11 k:\lime easy\dokument\10933\10933-13112200.doc

Läs mer