RAPPORT Solkurvor 2016 Statistik, analys och förslag på åtgärder Nationell arbetsgrupp Solkurvor

Transkript

1 RAPPORT Solkurvor 2016 Statistik, analys och förslag på åtgärder Nationell arbetsgrupp Solkurvor

2 Fakta Nationell arbetsgrupp Solkurvor tillhör nätverk Ban- och spårteknik, inkl. banutrustning. Arbetsgruppens medlemmar 2016 är: Jerker Sundström, UHtes Johan Gunnarsson, UHtsv Robert Bläckt, UHjsp Jack Hansen, UHjsp Olof Harrysson, UHjsp Lars Sundholm, UHjsp Alma Osmanovski, UHjsp Björn Schelin, UHjsp TDOK 2014:0667 BVR Solkurvor rapportering föreskriver att Nationell arbetsgrupp Solkurvor ansvarar för att årligen ta fram: rapport med statistik och analys av årets solkurvor samt förslag på åtgärder på nationell nivå sammanställning av årets Ofelia- och solkurverapporter i Nationell sammanställning solkurvor Dokumenttitel: Solkurvor Statistik, analys och förslag på åtgärder Skapat av: Jerker Sundström, UHtes Dokumentdatum: Dokumenttyp: Rapport Ärendenummer: TRV 2017/33786 Version: 1.0 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Anna Westling UHjsp Uppdragsansvarig: Jonas Larsson, cuhjsp

3 Innehåll 1. Sammanfattning Statistik och erfarenhet för åren Utfall Samverkande orsaker Solkurvebenägna anläggningsdelar Solkurverapportering Utfall solkurvor Utfall per tågspår och spårtyp Utfall per underhållsområde Utfall per bandel Återkommande solkurvor Bedömda orsaker till solkurvorna Orsaker till solkurvor Solkurvor per plangeometri Solkurvor i närhet till fast punkt eller annan konstruktion Solkurvor per befästningstyp Solkurvor per slipertyp Slutsatser av solkurvesammanställningen Förslag på åtgärder BILAGA... 16

4 1. Sammanfattning Rapporten innehåller information om inträffade solkurvor 2016 samt en sammanställning av statistik och erfarenheter för åren registrerades 108 st misstänkta solkurvor i Ofelia på Trafikverkets spår varav 63 st konstaterades som solkurvor efter analys. 8 st misstänkta solkurvor kunde inte bedömas eftersom rapporteringen var för dålig. Kapitel 2 innehåller sammanställning för åren och beskriver kortfattat de viktigaste erfarenheterna och slutsatserna som kan göras gällande inträffade solkurvor i Trafikverkets spåranläggning. För mottagare av denna rapport som endast vill få en övergripande information om solkurvehändelser i Trafikverkets spåranläggning så räcker det att tillgodogöra sig informationen i detta kapitel. Kapitel 3 till 5 innehåller detaljerade uppgifter om solkurvorna Kapitel 6 och 7 innehåller slutsatser och förslag till åtgärder. Underlaget till denna rapport kommer från Nationell sammanställning solkurvor, en databas som innehåller tekniska data och uppgifter om varje misstänkt solkurva för åren Rapporten har sammanställts av Nationell arbetsgrupp Solkurvor. Bild 1: Utmärkande för 2016 var att skarvspår med spikbefästning och träsliper för första gången var spårtypen med flest antal solkurvor. Bilden är från Vansbro-Rågsveden 8 juli mm stort utslag en normal sommardag.

5 2. Statistik och erfarenhet för åren För 8 år sedan, 2008, publicerades en ny rutin för solkurverapportering, TDOK 2014:0667, vilket innebar att det blev möjligt att följa upp solkurvehändelser på ett mer strukturerat sätt än tidigare. Sedan 2008 har varje misstänkt solkurva analyserats av Nationell arbetsgrupp Solkurvor. Under åren har minst 577 st solkurvor inträffat i Trafikverkets spåranläggning. Den stora mängd data gällande solkurvor som nu finns att tillgå gör att flera slutsatser kan göras med stor säkerhet vilket beskrivs i detta kapitel. 2.1 Utfall Figur 1 visar utfallet av misstänkta och konstaterade solkurvor sedan Antal Solkurvor - Totalt antal Misstänkta solkurvor Går ej att bedöma Konstaterade solkurvor Figur 1. Antal konstaterade solkurvor Antalet utfall är till viss del väderberoende. Man kan tydligt se att sommaren 2012 var ovanligt sval i större delen av landet. Sommaren 2014 var ovanligt varm men det var även sommaren 2010 vilket inte visar sig lika tydligt i utfallet. Det finns andra förklaringar vilket beskrivs nedan men utmärkande för åren har varit följande: : Materialbrist och övrig icke normenlighet 1 var den dominerande delorsaken till inträffade solkurvor. Solkurveprojektet 2 genomförde inventering och rälsreglering av identifierade problemsträckor på Trafikverkets samtliga skarvspår. Även ballastkomplettering och vissa andra åtgärder genomfördes i samarbete med dåvarande driftområden. Den positiva trenden kan med stor 1 Med Materialbrist och övrig icke normenlighet avses felaktig eller okänd spänningsfri temperatur, felaktiga skarvöppningar i skarvspår, saknat eller skadat spårmaterial (räl, befästning, sliper), stora spårlägesfel samt övrig icke normenlighet. 2 Projekt Solkurvor Åtgärder var ett kraftsamlingsprojekt som bedrevs nationellt och fokuserade på regelverk, rutiner, rapportering och åtgärder i spår. Projektet avbröts 2010.

6 säkerhet och till stor del tillskrivas rälsregleringarna vilket avspeglar sig i att det var framförallt skarvspårens statistik som förbättrades under samma period. Rälsregleringars effekt är dock begränsad till ett fåtal år och det är av stor vikt att regelverket för skarvspår, TDOK 2014:0756, tillämpas avseende kravet på kontroll och åtgärdande av skarv-öppningar. Detta för att trenden inte ska bli negativ igen vilket det finns tendenser till : Stabilitetspåverkande arbeten och även arbeten som kan ha påverkat spänningsfri temperatur 3 på ett otillåtet sätt har varit den dominerande delorsaken till inträffade solkurvor. För 2015 är dock fördelningen av delorsaker mer jämn. 2016: Ballastbrist var den vanligaste delorsaken som uppgetts detta år. 2.2 Samverkande orsaker En inträffad solkurva beror nästan alltid på flera samverkande orsaker. Över hela perioden kan man konstatera att av 577 st inträffade solkurvor har: 257 st inträffat där spåret inte varit normenligt och haft materialbrister såsom avvikelser i spänningsfri temperatur, skarvöppningar, befästningar, sliperstatus, spårläge m.m. 198 st inträffat där ballastbrist noterats 222 st inträffat i nära anslutning till tidigare genomfört eller pågående arbete som påverkat spårets stabilitet. Observera att summan av antalet i ovanstående punkter borde överstiga det sammanlagda antalet inträffade solkurvor i mycket större utsträckning än vad som kan redovisas. Det beror på att många solkurverapporter under perioden helt saknats eller varit ofullständigt ifyllda. I många fall har den del av solkurverapporten som beskriver platsernas spårtekniska status lämnats tom. 2.3 Solkurvebenägna anläggningsdelar Bortsett från väderlek och orsaker till de inträffade solkurvorna finns det anläggningsdelar som utmärker sig som särskilt solkurvebenägna, i förhållande till sin anläggningsmängd. Här följer de tydligaste exemplen: Skarvfria spår med Heybackbefästning och träslipers utgör ca 15% av anläggningsmängden men står för cirka 50 % av antalet konstaterade solkurvor. Denna spårtyp är ungefär 250 kg lättare per meter spår än motsvarande spår med betongslipers, vilket ger en sämre förmåga att stå emot höga axiella tryckkrafter som vill förskjuta spåret lateralt/ longitudinellt. Dessutom förekommer brister i normenligheten för spåret. Kurvor med radier understigande 700 m inklusive övergångskurvor brukar stå för ca 70% av de konstaterade solkurvorna. Spårsträckor i närhet till fasta punkter såsom spårväxlar, broar, plankorsningar och plattformar står normalt för ca 50% av solkurvorna. Med närhet till fast punkt avses att avståndet är mindre än 100 m. 3 Spänningsfri temperatur ska ligga inom föreskrivet neutraltemperaturområde. Alla spårarbeten som medför kap och även många större stabilitetspåverkande arbeten är förenade med krav på neutralisering.

7 Skarvspåren är enligt statistiken inte mer solkurvebenägna än skarvfria spår. Skarvspåren utgör ca 20 % av den totala mängden huvudspår och ca 28% om sidospåren inkluderas. Andelen konstaterade solkurvor i skarvspår, har historiskt stämt väl överens med den anläggningsmängd som skarvspåren utgör av Trafikverkets spåranläggning. 3. Solkurverapportering 2016 Solkurverapporteringen har även 2016 fortsatt vissa kvalitetsbrister även om samtliga av de konstaterade fallen har någon form av bifogad solkurverapport. Rapporteringen har, med få undantag, skett enligt rutin TDOK 2014:0667 och solkurverapport TMALL UHdn Få solkurvehändelser. Hälften av rapporterna är dock bristfälliga (två rapporter saknas helt). UHdm Hälften av rapporterna har brister (en rapport saknas helt) UHdö Över hälften av rapporterna har brister (sju rapporter saknas helt) UHdv Här saknar endast en händelse bifogad solkurverapport. Så få som sex händelser har bristfälliga rapporter. Totala utfallet ligger på samma nivå som året innan. Alla övriga distrikt har ökat jämfört med UHds Överlag är rapporteringen mycket bra. Ifyllnadsgraden av rapporternas Utedel är 98 %. (dock saknas tre rapporter helt) Sammantaget finns det 13 alltså misstänkta solkurvor som helt saknar solkurverapport. Det finns fyra händelser med misstänkta solkurvor som, visserligen, har någon form av bifogad solkurverapport, men utav otillräcklig kvalitet. Dessa skulle med andra ord mycket väl kunnat vara solkurvor, enligt definitionen. Utfallet för 2016 gav totalt åtta händelser som faller i denna kategori: Kan inte bedömas. Fotografier som bifogats 0feliarapporten ökar kvaliteten på analysunderlaget. Utav samtliga misstänkta solkurvehändelser fanns någon form av bilddokumentation i 60 % av fallen. För de konstaterade solkurvorna var andelen 64 %, där flertalet hade mer än ett fotografi bifogat. 20 st händelser, dvs närmare 19 % utav alla misstänkta solkurvor har inte klassats som Säkerhetsfel i 0felia. Det innebär att man riskerar att inte hantera det operativa skedet på ett säkert sätt samt att felet i 0felia går att avsluta utan att bifoga en solkurverapport. Ett viktigt påtryckningsmedel går därmed förlorad och analysarbetet blir försvårat eller omöjliggörs. Dessutom tas onödigt mycket resurser och tid i anspråk för att göra efterforskningar och komplettera underlaget i efterhand. En möjlig källa till brister i rapporteringen kan vara att det finns händelser som anmäls vara misstänkta solkurvor men som felavhjälpare kan avfärda med säkerhet när man väl är på plats. Dessa fall behöver hanteras på ett tydligare sätt i rapporteringen, för att minimera misstanken om att man slarvat med rapporteringen.

8 4. Utfall solkurvor 2016 Totalt har det kommit in 108 st felanmälningar gällande misstänkta solkurvor i 0felia under Nationell arbetsgrupp Solkurvors analys av alla misstänkta solkurvor har resulterat i 63 st konstaterade solkurvor och 8 st som inte går att bedöma på grund av saknad eller bristfällig solkurverapport. Resterande 37 st avfärdades efter analysarbetet. 4.1 Utfall per tågspår och spårtyp Antal solkurvor per tågspår (huvudspår, sidospår) och spårtyp (skarvfritt spår, skarvspår) var under 2016: Huvudspår Sidospår 58 st, varav 32 st i skarvfritt spår och 26 st i skarvspår. 5 st, varav 3 st i skarvfritt spår och 2 st i skarvspår.. Se även kartbilden i rapportens bilaga som visar var alla 63 konstaterade solkurvor 2016, samt de 8 som ej går att bedöma, har inträffat. 4.2 Utfall per underhållsområde Fördelningen av misstänkta och konstaterade solkurvor per underhållsområde, visas i Figur 2. 8 st misstänkta solkurvor har inte kunnat bedömas eftersom de saknat solkurverapporter eller innehållit bristande information. Antal solkurvor Solkurvor 2016 per Underhållsdistrikt misstänkta solkurvor Konstaterade solkurvor Figur 2. Antal misstänkta och konstaterade solkurvor per underhållsområde Kan ej bedömas Norr - UHdn Mitt - UHdm Öst - UHdö Väst - UHdv Syd - UHds Summa

9 4.3 Utfall per bandel Sex bandelar har haft tre eller fler solkurvehändelser under Tillsammans står dessa bandelar för 51 % av det totala utfallet, se figur 3 på nästa sida. Se även kartbilden i rapportens bilaga som både visar var samtliga 63 st konstaterade solkurvor 2016 har inträffat samt de händelser som inte gått att bedöma Bandelar med tre eller flera solkurvehändelser Antal konstaterade solkurvor Antal misstänkta solkurvor som inte går att bedöma Figur 3. Bandelar där det inträffat 3 st eller fler solkurvehändelser under De som inte gått att bedöma ger en indikation på var det brustit när det gäller rapportering av misstänkt solkurva. 4.4 Återkommande solkurvor Nedan beskrivs exempel på solkurvor i närheten av eller på samma ställe som tidigare år. Bandel 376 har haft flera solkurvehändelser där tre verkar uppstått inom 1-2 km Bandel 410 har återkommande solkurvor på två olika driftplatser. Dels i Södertälje hamn där sex konstaterade fall av solkurvor uppstått på samma plats under perioden juni-augusti. Troligen felaktigt återställande, och avsaknad av neutralisering sedan Vid något tillfälle baxades bara spåret. Dessutom konstaterades tre solkurvehändelser på Flemingsberg spår N1, inom en period av fem dagar. Orsak tros vara att första tillfället ej åtgärdats samt att arbete med kanalisation och att ballastbrist råder. Bandel 601 har tidigare år utmärk sig genom att alltid få solkurvor på flera platser. Under 2016 har däremot utfallet minskat tydlig, till tre (3st) konstaterade fall att jämföra med 2015 (14st) och 2014 (8st). Bandel 417, dvs Hallsbergs rangerbangård, har solkurvor varje år på något av spåren var dock den konstaterade solkurvan inte återkommande. Bandel 603 har återkommande solkurva i Pölsebo spår 40, så även 2016.

10 Enligt iakttagelsen ovan är det stora problemet med återkommande solkurvor 2016 att det handlar om att några platser återkommer under året. Även om vissa kända platser fortsätter att återkomma år efter år så indikerar utfallet för 2016 att återställningen av solkurvor behöver följas upp och förbättras även på kort sikt. Bild 2: Flemingsberg 28 juli En av flera platser där solkurvor återkommit under 2016.

11 5. Bedömda orsaker till solkurvorna 2016 Med anledning av att solkurverapporteringen under 2016 fortfarande har en del brister bör analysen av orsaker ses som översiktlig. 5.1 Orsaker till solkurvor I bedömningen delas orsakerna till solkurvorna in i fyra delorsaker: Materialbrist och övrig icke normenlighet 4 Arbete 5 Ballastbrist Annan orsak Det är oftast flera av ovanstående delorsaker som samverkar för att orsaka en solkurva. Figur 4 visar att ballastbrist angivits som känd delorsak för 41 % av de inträffade solkurvorna, Materialbrist och övrig icke normenlighet uppges som delorsak för 28 % och arbete för 22 % av fallen. I fem fall har det hänvisats till annan orsak för solkurva. För 13 solkurvor saknas uppgifter för att kunna göra en orsaksbedömning, trots att solkurverapport finns bifogad. Orsak Materialbrist och övrig icke normenlighet Ballastbrist Arbete Annan orsak Okänd orsak Huvudspår Skarvfritt spår Skarvspår Sidospår Skarvfritt spår Skarvspår Totalt % 28% 41% 22% 6% 2% Figur 4 Delorsaker till solkurvor per tågspår och spårtyp, Solkurvor per plangeometri Minst 45 av 63 solkurvor (71 %) inträffade i kurvor, antingen i cirkulärdelen eller i övergångskurva. Majoriteten av dessa kurvor har radier som understiger 700 m. Uppgift saknas i 5 av fallen. För utförligare beskrivning av fördelning på tågspår och spårtyp, se Figur 6 i Bilaga. 4 Med materialbrist och övrig icke normenlighet avses felaktig eller okänd spänningsfri temperatur, felaktiga skarvöppningar i skarvspår, saknat eller skadat spårmaterial (räl, befästning, sliper), stora spårlägesfel samt övrig icke normenlighet. 5 Med Arbete avses i första hand stabilitetspåverkande arbete men även arbeten som påverkat den spänningsfria temperaturen felaktigt.

12 5.3 Solkurvor i närhet till fast punkt eller annan konstruktion Minst 23 av 63 solkurvor (37 %) inträffade i närhet till fast punkt. Med närhet till fast punkt menas att solkurvan inträffat inom 100 m från ett fast objekt såsom en spårväxel, järnvägsbro, plankorsning, plattform eller annan konstruktion. För utförligare beskrivning av fördelning på tågspår och spårtyp, se Figur 7 i Bilaga. 5.4 Solkurvor per befästningstyp Figur 5 visar att minst 26 av 63 solkurvor inträffat i spår med spikbefästning. Befästning Heyback Pandrol Spik Fist Totalt Huvudspår Skarvfritt spår Skarvspår Sidospår Skarvfritt spår Skarvspår Totalt % 35% 22% 41% 2% Figur 5. Solkurvor per befästningstyp, tågspår och spårtyp, Solkurvor per slipertyp Minst 48 av 63 solkurvor (76 %) inträffade i spår med träsliper. För utförligare beskrivning av fördelning på tågspår och spårtyp, se Figur 8 i Bilaga. Bild 3: Hallsbergs rangerbangård 14 juni Spår med träsliper och Heybackbefästning. Nyligen bytta sliprar, vid övergång till pandrolbefästning, samt direkt anslutning till en fast punkt i form av spårväxeln. Lufttemp. 21 C Rälstemp. 29 C

13 6. Slutsatser av solkurvesammanställningen 2016 Även om rapporteringskvaliteten av solkurvorna har blivit bättre försvåras analysen av att många solkurverapporter är bristfälliga. Dock kan följande konstateras för utfallet 2016: Kvaliteten på solkurerapporterna har förbättrats, även om den inte är helt tillfredställande. o Rutinen TDOK 2014:0667 för hur solkurvor ska rapporteras har följts i större utsträckning än tidigare år, så med tanke på den förbättring som har uppnåtts bör ansträngningarna fortsätta även kommande år. o Det finns flera anledningar till förbättringen: Tema-dag inför den varma årstiden i SYD; Järnvägsingenjörerna (UHsjp) har fått daglig information om solkurvehändelser via 0feliarapporter, och därmed ökat återkoppling till felavhjälpande entreprenör via distrikten. o För att Trafikverket ska lyckas med att minska antalet solkurvor är det viktigt att rapporteringen tas på allvar även fortsättningsvis. Med bra rapportering får vi tillförlitlig statistik och information som leder till ökad kunskap, förbättrat regelverk och ökad trafiksäkerhet. Skarvfria spår med 50E3 räl, heybackbefästning och träsliper fortsätter att stå för en kraftig överrepresentation jämfört med anläggningsmängden där spårtypen utgör ca 15% av den totala mängden spårmeter. 29 % av det totala utfallet 2016 har inträffat i spår av denna typ. Den dominerande delorsaken till solkurvorna 2016 är ballastbrist. Därefter utgör stabilitetspåverkande arbete, materialbrist och övrig icke normenlighet de näst vanligast förekommande orsakerna. 71% av alla solkurvor har inträffat i cirkulärkurvor och övergångskurvor. 37% av alla solkurvor har inträffat inom 100 m från fast punkt (växel, plankorsning, bro, mm). 56 % av solkurvorna inträffade i skarvfritt spår och 44 % i skarvspår. Det kanske mest utmärkande för solkurvestatistiken för år 2016 är att skarvspår med spikbefästning är den spårtyp som står för flest händelser. Andelen har fördubblats mot normalt.

14 7. Förslag på åtgärder I detta kapitel anges förslag på åtgärder som gäller generellt baserat på flera års statistik och erfarenheter. Åtgärderna ska ses i ett nationellt perspektiv och de lokala förutsättningarna på respektive bansträcka avgör åtgärdsbehovet. Det är vedertaget att i ett spår som är byggt och underhållet enligt gällande regelverk, ett sk. normenligt spår, uppstår det inte solkurvor. Enligt denna utgångspunkt är det fortsatt viktigt att Underhållsdistrikten i sitt VP-arbete får utrymme att fokusera på nödvändiga åtgärder för att hålla spåren normenliga. Åtgärder för ökad förståelse, ansvar och kompetens kring solkurvor: Utse en (unik) entreprenörsrepresentant för solkurvor i varje kontrakt. Utbilda dessa kontaktpersoner i bakomliggande faktorer, rapportering och åtgärdande (motsv. BASOL). Detta i syfte att höja kompetens, förståelse och ansvarskänsla. Åtgärder rapportering och uppföljning: Underhållsdistriktens uppföljning av solkurvehändelser behöver förstärkas. Uppföljningen behöver inbegripa hela kedjan från hur och varför de enskilda solkurvorna uppkommit, till hur återställningen och rapporteringen utförts. Säkerställa bemanning under den varma säsongen för att kvalitetsgranska information i 0feliarapporter och Solkurverapporter. Tex genom att Järnvägsingenjörer (UHjsp) turas om att följa upp 0feliarapporter ett par gånger per vecka för att säkerställa att färsk och tillförlitlig information rapporteras in. Det är en god ide att förenkla/förtydliga själva sättet som rapporteringen görs. Genom att utforma mallar/frågeformulären så att missförstånd minimeras och gör inrapporteringen så enkel som möjligt kommer sannolikt kvaliteten att kunna hållas hög. Ta fram ett alternativt sätt för felavhjälpare att avlägga Solkurverapport, jämfört med att bifoga dokument inom 24 timmar i 0felia. Syftet bör vara att skapa bättre möjligheter att få mer komplett analysmaterial. Överväga att hantera solkurverapporteringen, granskningen av information samt analys i någon form av databasmiljö. Fortsätt att tydliggöra att Alla misstänkta solkurvor ska registreras som Säkerhetsfel i Ofelia.

15 Åtgärder i anläggningen för att minska risken för solkurveutslag: Undersök och åtgärda brister på de platser som utmärker sig med återkommande solkurvor. Framförallt de platser där solkurvor återkommit under ett och samma år, men även årligen återkommande platser. Utföra återställning av rälsmängd/neutralisering även vid mindre jobb samt neutralisering förbi/genom växlar och plankorsningar efter större arbeten som rälsbyten, växelbyten, plankorsningsbyten med mera. Planera stabilitetspåverkande arbeten väl och beakta de regler som gäller enligt TDOK 2014:0520 BVF Tillåtna hastigheter efter stabilitetspåverkande arbeten i spår samt TDOK 2014:077 Banöverbyggnad DEF-skadade betongsliprar och utbildningskravet BASTAB enligt TDOK 2014:0594. Detta gäller både i det löpande underhållet och i investeringsprojekt. Många av de stabilitetspåverkande arbeten som bedrivs i det löpande underhållet utförs av Investering idag och det är även vanligt att solkurvor inträffar i samband med stora investeringsprojekt. Investerings projektledare måste bli medvetna om problematiken i detta. Kontroll och åtgärdande av spänningsfri rälstemperatur enligt TDOK 2013:0664 Banöverbyggnad - Skarvfritt spår, Krav vid byggande och underhåll i skarvfria spår, huvudspår i första hand men även i sidospår. Kontroll och åtgärdande av skarvöppningar i skarvspår, huvudspår i första hand. Efterlevnaden av TDOK 2014:0756 BVS Banöverbyggnad, Skarvspår -Krav och regler för byggande och underhåll avseende rälsreglering måste efterlevas. Kontrollera ballastprofil i huvudspår genom manuell besiktning samt ballastprofilmätningar i Systemet Optram. Åtgärda brister.

16 BILAGA Solkurvor 2016 Plangeometri Spår/Plangeometri Ck Rak Ök okänt Totalt Huvudspår Skarvfritt spår Skarvspår Sidospår Skarvfritt spår Skarvspår Totalt % 54% 29% 17% 0% Figur 6. Solkurvor per plangeometri, tågspår och spårtyp, Solkurvor Närhet till fast punkt Närhet till fast punkt Totalt Huvudspår 21 Skarvfritt spår 15 Skarvspår 6 Sidospår 2 Skarvfritt spår 2 Skarvspår 0 Totalt 23 Figur 7. Solkurvor i närhet av fast punkt, Solkurvor 2016 Sliper Slipers Betong Trä Totalt Huvudspår Skarvfritt spår Skarvspår Sidospår Skarvfritt spår Skarvspår Totalt % 24% 76% Figur 8. Solkurvor per slipertyp, tågspår och spårtyp, 2016.

17