Effektredovisning för BVLu_007 Malmbanan, ökad kapacitet (Harrå)

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Effektredovisning för BVLu_007 Malmbanan, ökad kapacitet (Harrå)"

Karl Ivarsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 PM Effektredovisning för BVLu_007 Malmbanan, ökad kapacitet (Harrå) Handläggare: Telefon: e-post:

2 Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd Allmänt Trafikering Restider/transporttider/avstånd Resandevolymer/transportvolymer Plankorsningar Miljö Övriga effekter Förklaringar till Samlad effektbedömning...6

3 1 Effektbeskrivning av åtgärd 1.1 Allmänt Åtgärden syftar till att höja kapaciteten på sträckan Gällivare-Kiruna.2010 förväntas trafiken av malmtåg bestå av 750 m långa tågset vilket ställer nya krav på mötesstationer. Harrå består idag av 1 huvudtågspår, 2 sidotågspår som är 529 m respektive 653 m långa samt ett kortare uppställnings- och produktionsspår. Föreslagen åtgärd är att förlänga ett mötesspår till 985 m hinderfri längd, att slopa ett mötesspår samt att behålla uppställningsspåret, dock endast med infart söderifrån. Syftet med åtgärden är att öka kapaciteten på Malmbanan. Med ett 985 m hinderfritt mötesspår kan ett tågmöte mellan två långa tåg göras. En höjning av tillåten hastighet på sidospåren möjliggör även snabbare tågmöten vilket sänker transporttiderna. 1.2 Trafikering Trafikering mellan JA och UA kommer inte att förändras då både JA och UA bygger på samma prognoser, P _ÅP respektive G bas. För prognosåret 2020 beräknas 8 persontåg respektive 14 godståg trafikera sträckan. Totalt beräknas personer trafikera sträckan 2020 och 2,85 Mnton gods. 1.3 Restider/transporttider/avstånd Åtgärden förväntas minska restiderna med 2,22 min för persontåg respektive 2,22 min för godståg, se tabell nedan. Tabell 1: Restider i resanderelationer med och utan åtgärd. Linje nr Sträcka Tågtyp Differens UA-JA 3001 Kiruna-Narvik IR-tåg 3001 Kiruna-Narvik IR-tåg N4001 Stockholm-Narvik Nattåg N4001 Stockholm-Narvik Nattåg Gällivare-Råtsi Godståg 3 (6)

4 Inga transportavstånd kommer att påverkas då åtgärden endast omfattar en ombyggnad/upprustning av befintliga mötesspår och således inte förkortar några transportavstånd. Kapacitet, tidstillägg och störningskänslighet Sambandet mellan konsumerad kapacitet och tidstillägg på enkelspår har använts länge inom Banverket. För enkelspårssträckor används ett påslag, vilket är en funktion av den konsumerade kapaciteten på en sträcka samt sträckans längd. Hög andel konsumerad kapacitet leder till stor störningskänslighet vilket innebär ett stort tidspåslag. Kan således andelen konsumerad kapacitet och därmed störningskänsligheten minskas, innebär detta kortare res- och transporttider. Formel tidstillägg utifrån konsumerad kapacitet på enkelspår (enligt BVH 706) Enkelspår: konsumerad kapacitet * 2-0,6 Konsumerad kapacitet/dygn Tidstillägg min/mil I prognostidtabellen beräknas den konsumerade kapacitet för den tid på dygnet som persontrafiken antas trafikera. Eftersom det är svårt att förutsäga godstågens fördelning över dygnet, antas dessa normalt vara jämt fördelade över dygnet. Den konsumerade kapaciteten beräknas med den matematiska modellen. Tidsvinsten för den föreslagna åtgärden beräknas som skillnaden mellan tidstillägget före och efter att åtgärden genomförts. Konsumerad kapacitet (för linjedelen) före åtgärd: X % Konsumerad kapacitet (för linjedelen) efter åtgärd: Y % Sträcka: Z mil Beräknad tidsvinst: Z*((X*2-0,6) - (Y*2-0,6)) = XYZ minuter Förseningstidsvinst Sträckan Kiruna Riksgränsen har under året 2008 belastats med 917 förseningstimmar relaterade till möten och förbigång. Om dessa fördelas per station (13 st) blir försening per station ca 70 timmar. Antas vidare att 20 % av förseningen beror på korta spår blir den teoretiska förseningstidsvinsten ca 14 tim/år för en utbyggd station. Detta anses gälla hela Malmbanan. Antal medeltågdygn per år: [(14 st godståg * 250 dagar)+(8 st persontåg * 320 dagar)] = 6060 st medeltågdygn per år. Antal förseningsminuter per tåg och dygn: (14/6060)*60 = 0,14 min/tåg 4 (6)

5 1.4 Resandevolymer/transportvolymer Totalt antal resor per år 2020 för respektive tågtyp redovisas i tabellen nedan. Tabell 2: Totalt antal resor per linje och år för prognosåret 2020 Linje nr Sträcka Tågtyp Antal tåg Antal resor 3001 Gällivare-Kiruna IR-tåg Gällivare-Kiruna IR-tåg N4001 Gällivare-Kiruna Nattåg N4001 Gällivare-Kiruna Nattåg Tabell 3. Totalt antal ton transporterat gods på aktuell bansträckning för prognosåret 2020 Bansträcka Tågtyp Antal tåg Mnton Gällivare-Råtsi Godståg 14 2,85 2, Plankorsningar Inga plankorsningar påverkas i åtgärden. 1.6 Miljö Miljösituationen i stort kommer att påverkas i positiv riktning. I och med ett mer pålitligt transportsystem och bättre kapacitet kommer viss överflyttning från lastbil till järnväg att ske. Närmiljön kring planerad mötesstation påverkas genom ett något större markanspråk för järnvägsanläggningen, något större barriäreffekter och de omgivningseffekter som tågmöten innebär, exempelvis ljudpåverkan. Planerad ombyggnad sker på befintlig mötesstation med förlängning av banvallen vilket innebär ett markanspråk på ca 5000 m 2. 5 (6)

6 Barriäreffekterna påverkas i liten utsträckning åt det negativa hållet. Med dagens mötesstation finns redan barriäreffekter. Dock bedöms dessa öka ytterligare något i och med längre spår. Bullernivån kommer att öka något i och med den nya ombyggnaden. Idag finns redan tre spår på platsen varför en förlängning av ett av sidotågspåret inte bedöms öka bullernivån nämnvärt. Sammantaget bedöms dock dessa effekter som marginella eftersom mötesstationen finns idag och åtgärden endast omfattar en förlängning av spår. 1.7 Övriga effekter Befintlig tågtrafik kan komma att påverkas under själva byggtiden. Belastningen på Malmbanans Norra omlopp ökar i takt med att efterfrågan på malm i världen ökar. Järnvägstrafiken kommer att öka när kapaciteten för järnvägstransporter på banan stärks. Mer gods kan flyttas över från väg till järnväg. Med föreslagen ombyggnad av Harrå kommer järnvägsnätet att medge en mer dynamisk och flexibel trafikering. Banverkets prioritetsordning vid störningar i tågtrafiken kommer bättre att kunna upprätthållas med utbyggd mötesstation. Situationen idag går emot Banverkets prioriteringsordning p.g.a. otillräcklig infrastruktur. Vid en störning tvingas långa tåg prioriteras därför att dagens långa mötesstationer är för få. Med fler och längre mötesstationer kan rätt prioriteringsordning återställas. Anläggningsmassorna i UA uppgår till 1150 spårmeter, varav 1000 meter är elektrifierade och signalreglerade, samt 1 spårväxel 1:9 och 2 spårväxlar 1:15 med rörlig korsningsspets. För JA är anläggningsmassorna 1400 spårmeter, varav 1250 meter är elektrifierade och signalreglerade, samt 2 spårväxlar 1:9 och 4 spårväxlar 1:15 med rörlig korsningsspets. 1.8 Förklaringar till Samlad effektbedömning NK är här högre än NNK. Det har att göra med kostnaderna för drift & underhåll och reinvesteringar. Ombyggnationen innebär att kostnaderna för drift & underhåll samt reinvesteringar minskar. Detta gör att de totala kostnaderna minskar vilket i sin tur leder till högre NK. 6 (6)

Relevanta dokument

Effektredovisning för BVLu_015 Malmbanan, ökad kapacitet (Gällivare)

PM Effektredovisning för BVLu_015 Malmbanan, ökad kapacitet (Gällivare) Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3