PM Granskning av Trafikverkets Samhällsekonomiska kalkyler för Ostkustbanan, dsp Gävle Sundsvall

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PM Granskning av Trafikverkets Samhällsekonomiska kalkyler för Ostkustbanan, dsp Gävle Sundsvall"

Transkript

1 Datum: (17) PM Granskning av Trafikverkets Samhällsekonomiska kalkyler för Ostkustbanan, dsp Gävle Sundsvall JA bas 2020 UA1 Tr afikver kets huvudkalkyl NNK=-0,3 JA Anpassad Förstudien NNK=-0,03 UA1 JA Anpassad Ny kalkyl NNK=0,05 UA2 Snabbtåg

2 Vectura 2 (17) Beställare Länsstyrelsen Västernorrland Projekt Nya Ostkustbanan Roger Wetterstrand Konsulter Vectura Box SOLNA Telefon: Martin Sandberg Utredningsledare Telefon: Sara Andersson Linda Isberg Sara Johansson Pierre Pettersson Peter Roming Utredare samhällsekonomi Utredare prognos Utredare förutsättningar Utredare Kapacitet Prognoser och samhällsekonomi

3 Vectura 3 (17) Innehåll Sammanfattning och slutsatser...4 Inledning... 5 Bakgrund... 5 Syfte... 5 Vad är en samhällsekonomisk kalkyl?...6 Granskade kalkyler...6 Förutsättningar... 7 Trafikscenarios... 7 Metod...8 Kapacitet...8 Resandeprognos...9 Godsprognos Resultat Resande Gods Samhällsekonomi Dynamiska effekter Förseningskostnader för godstrafik Kompletterande kalkyler Utökad snabbtågstrafik Samhällsekonomi Senarelagd trafikstart... 16

4 Vectura 4 (17) Sammanfattning och slutsatser Inledningsvis ska sägas att samhällsekonomiska analyser visar effekter som uppstår på objektsnivå, inte systemnivå. Den skillnaden är viktig att känna till vid utvärderingar av större strukturförändrande åtgärder likt dubbelspåret Gävle Sundsvall. Tyvärr glöms det allt för ofta bort och fokus vid utvärderingen blir då de siffror som presenteras som objektets nettonuvärdeskvot. Trafikverkets huvudkalkyl i förstudien för Dubbelspår Ostkustbanan Gävle Sundsvall visar på en NNK=-0,31. Den siffran återfinns även i Trafikverkets Nationella plan för trafiksystemet Vår bedömning är att trafikeringsmöjligheterna i kalkylens jämförelsealternativ är kraftigt överskattade och har allt för snabba restider i förhållande till trafikens omfattning och banans kapacitetsproblem. Vidare tas i utredningsalternativet liten eller ingen hänsyn till möjligheten att utöka trafiken när dubbelspåret är klart, bl.a. antas en oförändrad snabbtågstrafik. I förstudien genomfördes en alternativ kalkyl för att fånga upp värdet av kapacitetsbegränsningarna i JA samt värdet av nygenerering av godstrafik i UA. Hanteringen av dessa värden bygde dock på starkt förenklade antaganden. NNK i den alternativa kalkylen är -0,03 dvs. klart högre än i huvudkalkylen. Det är denna NNK som framhålls i förstudien. Den alternativa kalkylen använder dock samma trafikeringsscenario för persontrafik som huvudkalkylen vilket sannolikt även här leder till en underskattning av nyttorna. För att visa på värdet med en utökad persontrafik när dubbelspåret är klart har vi tagit fram ytterligare en kalkyl. I den har vi utökat snabbtågstrafiken från 8 till 16 turer per dygn och riktning (som en jämförelse kan nämnas att det redan i dag går 8 turer per dygn och riktning). Kalkylen utgår från förstudiens alternativa kalkyl. Den utökade trafiken ger tillkommande nyttor på sammantaget 1,5 Mdkr och NNK för detta alternativ blir då 0,05, dvs svagt positiv. Granskningen visar även att det uppstår stora effekter som inte är prissatta och därmed inte är värderade i den samhällsekonomiska kalkylen. Vi kan konstatera att detta är normalfallet i Trafikverkets utredningar och att det därför inte är självklart att det påverkar prioriteringen mot andra objekt negativt. Samtidigt är det en stor brist att t.ex. dynamiska effekter för samhälle och industri inte hanteras på ett mer utförligt sätt när ett systemskifte för järnvägen utreds.

5 Vectura 5 (17) Sammantaget visar granskningen på tre områden som projektgruppen för Nya Ostkustbanan bör fokusera på i den fortsatta dialogen med Trafikverket. Dessa är: Kapacitetsanalyser Trafikeringsantaganden Icke prissatta effekter Inledning Bakgrund Resandeutvecklingen för person- och godstrafik på Ostkustbanan mellan Gävle och Sundsvall har varit stark de senaste åren och idag är kapacitetsbristen på banan ett påtagligt problem. När SJ introducerade snabbtågstrafiken mellan Stockholm och Sundsvall på mitten av 90-talet var restiden drygt tre timmar, idag är restiden i snitt tre timmar och 40 minuter. Den förlängda restiden är en anpassning till kapacitetsbristen med bl.a. ökade krav på marginaler för att hantera störningar i trafiken. Även övrig trafik påverkas negativt. Trafikverket planerar och genomför kapacitetsförstärkande åtgärder längs befintlig bana, bl.a. har 10 mötesstationer rustats upp och ytterligare sju har eller ska byggas. Den positiva effekten av fler mötesstationer kan dock ifrågasättas och det är tydligt att dessa åtgärder inte är tillräckliga för att möta förväntad utveckling från samhälle och industri. Följande målformulering är hämtad från förstudien Dubbelspåret mellan Gävle- Sundsvall ska skapa förutsättningar för att minska sårbarheten och öka tillförlitligheten för tågtrafiken, att utveckla regionen, stärka näringslivets konkurrenskraft i norr samt öka tillgängligheten till arbete och utbildning, samhällsservice, kulturutbud, friluftsliv och turism. Målsättningen är att öka järnvägens konkurrenskraft och att därmed bidra till att uppfylla klimatmålen Det är här intressant att reflektera över vad motsatsen till målformuleringen skulle innebära. Möjligen är det vad vi kan förvänta oss av ett jämförelsealternativ. Syfte Granskningen har i huvudsak tre syften: Höja projektgruppens kunskapsnivå om Trafikverkets metod för samhällsekonomisk analys Visa på brister i Trafikverkets samhällsekonomiska analys Utgöra underlag för en fortsatt dialog med Trafikverket

6 Vectura 6 (17) Vad är en samhällsekonomisk kalkyl? Samhällsekonomiska kalkyler används för att beskriva olika åtgärders effekter. I kalkylen jämförs kostnader och nyttor för en åtgärd (utredningsalternativet) med motsvarande poster för ett scenario där ingen nyinvestering görs (jämförelsealternativet). Beräkningen sammanfattas ofta i en nettonuvärdeskvot (NNK) som visar hur stor samhällets återbäring blir på varje investerad krona. Den samhällsekonomiska kalkylen som Trafikverket använder beskriver i huvudsak de effekter som uppstår på objektsnivå, dvs. inte de som uppstår på systemnivå t.ex. arbetsmarknadseffekter. Det är en påtaglig begränsning vid utvärdering av större infrastrukturinvesteringar vars syfte många gånger är just att åstadkomma systemeffekter. Förutom att tydliggöra förhållandet mellan investerade pengar och förväntad nytta finns det förenklat sett två skäl till att genomföra en samhällsekonomisk kalkyl. Dels för jämförelse och prioritering med andra investeringsobjekt och dels för att studera hur unika förutsättningar påverkar den samlade nyttan för en viss åtgärd. I förstudien tog Trafikverket fram två kalkyler, huvudkalkylen och en alternativ kalkyl. Huvudkalkylen, vars NNK är-0,3, lever upp till de krav som ställs för att den ska vara jämförbar med andra investeringsobjekt i den nationella planeringen. För att säkerställa jämförbarheten utgår kalkylen från en strikt och bestämd metodik med bestämda förutsättningar. Som underlag för den nationella planeringen och alla de objektsutredningar som Trafikverket genomför har Trafikverket arbetat fram ett gemensamt trafik- och infrastrukturscenario, det sk. Basscenario Basscenariot används som jämförelsealternativ i huvudkalkylen. Under förstudiearbetet blev det tydligt att Basscenariot var allt för optimistiskt avseende vilken trafik infrastrukturen kan klara av. Därför togs även ett alternativt kalkyl fram (NNK=-0,03). I denna anpassades bl.a. trafiken i jämförelsealternativet efter infrastrukturens förutsättningar. Därmed frångicks åtgärdsplaneringens gemensamma förutsättningar och jämförbarheten med andra objektsutredningar gick förlorad. Granskade kalkyler I den här utredningen har vi granskat de två kalkyler som genomfördes inom ramen för förstudien för Ostkustbanan Gävle Sundsvall. Kalkylerna är: Trafikverkets huvudkalkyl. Denna bygger på förutsättningar jämförbara med övriga objektsutredningar i åtgärdsplaneringen Förstudiens alternativa kalkyl. I denna har en anpassning gjorts av trafiken efter de kapacitetsproblem som antas med enkelspårsalternativet

7 Vectura 7 (17) Förutsättningar Trafikscenarios 6 Mot Umeå 6 Mot Umeå Örnsköldsvik Örnsköldsvik JA Kramfors Härnösand UA 4 Kramfors Härnösand Timrå Sundsvall Sundsvall Mot Östersund Mot Östersund Gnarp Gnarp Hudiksvall Hudiksvall Iggesund Antal persontåg/dygn Snabbtåg 8 dt/dygn Interregtåg 8 dt/dygn Totalt 16 dt/dygn Iggesund Antal persontåg/dygn Snabbtåg 8 dt/dygn Interregtåg 16 dt/dygn Totalt 24 dt/dygn Söderhamn Söderhamn Ljusne Ljusne Gävle Gävle Tierp Tierp Uppsala Uppsala Snabbtåg Interregionaltåg 8 Antal dubbelturer per dygn Arlanda Arlanda Stockholm C Stockholm C Mot Östergötland Mot Östergötland Figur 1 visar förstudiens trafikeringsscenarios för persontåg på Ostkustbanan, sträckan (Stockholm -) Gävle Sundsvall. Tre nattåg tillkommer i vartdera alternativet. Siffrorna avser antal dubbelturer för varje linje. Samma trafikeringsscenario används i Trafikverkets huvudkalkyl och i förstudiens alternativa kalkyl.

8 Vectura 8 (17) Tabell. 1 Antal turer i vardera riktning i huvudkalkylens jämförelse och utredningsalternativ Tåg mellan Gävle och Sundsvall JA UA Restidsvinst JA UA Interregionaltåg Snabbtåg Nattåg Godståg Totalt Utbudet av antal persontåg är det samma i Trafikverkets huvudkalkyl och i förstudiens alternativa kalkyl. Skillnaden i antal tåg per dygn mellan jämförelsealternativen och utredningsalternativen är relativt liten vilket är anmärkningsvärt med tanke på den kapacitetsförstärkning dubbelspåret medför. Särskilt anmärkningsvärt är det att snabbtågstrafiken inte antas öka. En sannolik förklaring till detta är att en utökad snabbtågstrafik inte bedömts få plats på spåren söder om Gävle. Argumenten framgår dock inte av förstudien och det är tveksamt om utförligare kapacitetsanalyser gjorts för att bekräfta detta. En fråga som uppstår är hur järnvägen som ett nationellt trafiksystem ska kunna utvecklas om samtliga objektsutredningar hanteras på samma sätt. Restidsvinsten för persontåg med ett dubbelspår mellan Gävle och Sundsvall är i Trafikverkets huvudkalkyl mellan 66 och 70 minuter beroende på tågslag. I förstudiens alternativa kalkyl har persontågen getts ett restidspåslag på 15 minuter i jämförelsealternativet vilket ska avspegla de problem som uppstår när trafiken tillåts öka trots kapacitetsbrist. Restidspåslaget ät baserat på en grov uppskattning. I förstudiens alternativa kalkyl är godstrafiken i jämförelsealternativet mindre omfattande och har istället anpassats till en nivå motsvarande den som gällde för år I den alternativa kalkylens utredningsalternativ har hänsyn tagits till nygenerering av trafik vilket inneburit att ytterligare 10 tåg tillkommit. Projektgruppen för Nya Ostkustbanan bör i sitt fortsatta arbete tydliggöra vilka trafikscenarios som är rimliga i de två infrastrukturalternativen med hänsyn till efterfrågan och kapacitet. Metod Kapacitet I en samhällsekonomisk utvärdering av en järnvägsinvestering bör kapacitetsanalyser genomföras för att precisera de olika alternatives trafikala

9 Vectura 9 (17) förutsättningar. De trafikala förutsättningarna blir då en förutsättning för de prognoser och samhällsekonomiska kalkyler som genomförs. Kapaciteten kan definieras som: antal tåg som kan köra på banan vilka restider banan möjliggör trafikens flexibilitet trafikens störningskänslighet Det är oklart hur kapacitetsanalyserna gjorts i förstudien men troligen bygger de på de analyser som gjordes inom idéstudien. I idéstudien användes en enklare metodik där hela sträckan Gävle Sundsvall delades in i kortare delsträckor som analyserats var för sig. Fördelen med metoden är att den är enkel och (förhållandevis) transparent. Nackdelen är att hänsyn till vad som händer i systemet i övrigt är starkt begränsad. Antaganden om systemets restidsvinster, tidtabellsflexibilitet och störningskänslighet blir då schablonmässiga. Att använda denna metodik för att beräkna förutsättningar med jämförelsealternativets enkelspår och mötesstationer måste ses som en mindre lämplig analysmetodik som ger stora osäkerheter kring resultaten. Mycket tyder även på att de trafikala förutsättningarna i jämförelsealternativet är överskattade. Projektgruppen för Nya Ostkustbanan bör i sitt fortsatta arbete tydliggöra vilka begränsningar och möjligheter järnvägens kapacitet ger. Fokus bör i jämförelsealternativet ligga på sträckan Gävle Sundsvall och i utredningsalternativet på kringliggande järnvägssystem. Resandeprognos För att prognostisera det framtida resandet har Sampers/Emma använts. Sampers är ett nationellt modellsystem för trafikslagsövergripande analyser. Modellen är framtagen och utvecklad gemensamt av SIKA, trafikverken och Vinnova sedan För att fördela persontrafiken på väg- och järnvägsnätet har nätverksmodellen Emma använts tillsammans med Sampers. Utgångspunkt för analyserna har varit den nationella Sampers/Emma-modellen samt den regionala Palt-modellen över Norrland. Detta är modeller som också använts inom ramen för Trafikverkets regionala systemanalyser i Åtgärdsplaneringen Prognosåret har varit år 2020 och de 1 Den 17 januari 2008 uppdrog regeringen åt Vägverket, Banverket, Luftfartsstyrelsen och Sjöfartsverket att inleda förberedelsearbetet för åtgärdsplaneringen av infrastrukturåtgärder för perioden

10 Vectura 10 (17) omvärldsfaktorer (befolkning, sysselsättning, arbetsplatser, priser mm) som använts i arbetet kommer från Trafikverket och är ett scenario som speglar en effektivare energianvändning och effektivare transporter (EET-scenarie) för år I scenariot ligger bland annat antaganden om högre drivmedelsskatt och kilometerskatt 2. Godsprognos Det har varit svårt att få en tydlig bild av förutsättningar och antaganden som har legat till grund för genomförda godsprognoser. I huvudkalkylen har dock ingen hänsyn tagits till nygenerering av gods p.g.a. kortare restider och stabilare trafiksystem. De effekter som beräknats bygger istället på restidsvinster och sparade transportkostnader när befintliga godsflöden har omletts till Ostkustbanan. I förstudiens alternativa kalkyl har antalet godståg reducerats till en nivå som motsvarar Detta är en anpassning till enkelspårets begränsade kapacitet. Anpassningen bygger på en grov uppskattning. I kalkylen antas också att det gods som inte fått plats på järnvägen istället transporteras med lastbil. Vidare antas i kalkylen att dubbelspårsutbyggnaden kommer leda till nygenerering av godsflöden motsvarande 10 tåg per dag. Resultat Resande Totalt sett ökar antalet personresor i Trafikverkets huvudkalkyl med tåg med ca 2,3 miljoner resor/år, till totalt 6,4 miljoner resor/år. Detta innebär en ökning med nästan 60 %. Resandet med regionaltåg har ökat med drygt 400 % (1,6 miljoner resor) och snabbtågen med 25 % (0,5 miljoner). Nattågen ökar med drygt 10% (0,2 miljoner). Att ökningen på regionaltågen är så stor beror på att 8 nya avgångar med IR-tåg trafikerar sträckan Gävle Sundsvall (4 turer) och Gävle Härnösand (4 turer) och omvänt efter att dubbelspår införts. Resandeökningen för övriga tåg beror framför allt på restidsförbättringar. Till exempel reduceras restiden för snabbtåg med 70 minuter mellan Gävle och Sundsvall.. _2010_2020.pdf 2 Banverket och Vägverket, Persontransportprognoser 2020 och 2040, 2009

11 Vectura 11 (17) Tabell 2. Antal resenärer/år 2020 på alla tåg som trafikerar sträckan Gävle Sundsvall. Resultaten avser Trafikverkets huvudkalkyl Resenärer/år 2020 JA UA Ökning i antal Ökning i % Resenärer snabbtåg % Resenärer IR tåg % Resenärer nattåg % Totalt % I snitt ökar antalet resenärer på sträckan mellan Gävle och Sundsvall med cirka 1500 personer/dag, varav antalet regionala resor ökar mest. Med tanke på att antalet avgångar på regionaltåg fördubblas samt att restiderna minskar känns denna ökning rimlig. Gods I Trafikverkets huvudkalkyl har ingen prognos för godsflöden arbetats fram. Istället har befintliga godsflöden från Trafikverket Åtgärdsplanering använts. Flödena har i utredningsalternativet omfördelats, därigenom uppstår bl.a. restidsvinster och minskade transportkostnader. I förstudiens alternativa kalkyl görs ett antagande i utredningsalternativet att ökad tillgänglighet och minskade transportkostnader leder till en nygenerering av godstransporter motsvarande 10 tåg per dag. Samhällsekonomi Åtgärdens mest betydelsefulla/största prissatta effekt är restidsvinsterna. Dessa ingår som del under posten Resenärer i tabell 3. Även posten för näringsliv och trafikföretag är stor, i den ingår bl.a. biljettintäkter och näringslivets restidsvinster. Den samlade nyttan av godstrafiken i Trafikverkets huvudkalkyl är 1,1 Mdkr. Nyttorna består av minskade transportkostnader, tidsvinster, samordningsvinster och överflyttning från lastbil till järnväg. Effekterna är därmed till stor del transportekonomiska och endast begränsad hänsyn tas till de systemeffekter utbyggnaden får för bl.a. industrin. En sådan effekt är värdet av stabila transportupplägg. I förstudiens alternativa kalkyl (mindre godståg i JA och mer i UA) ökar nyttorna gör godstransporterna till 3,9 Mdr

12 Vectura 12 (17) Tabell 3. Samhällsekonomiska resultat från Trafikverkets huvudkalkyl och förstudiens alternativa kalkyl SEK effekter UA1 Huvudkalkyl UA1 med Alternativt JA Resenärer Näringsliv och trafikföretag Budgeteff., trafiksäkerhet och emmissioner Summa Investeringskost minus restvärde Nettonuvärde NNK -0,31-0,03 Total nytta persontrafik (inkl tj resor) Total nytta godstrafik

13 Vectura 13 (17) Icke prissatta effekter Vid sidan av de prissatta nyttorna som faller ut från kalkylen uppstår även icke prissatta effekter. Här görs en uppskattad bedömning av vilken påverkan (positiv/negativ) respektive effekt har på en åtgärds lönsamhet. I Tabell 4 visas de icke prissatta effekter som ingår i den samlade effektbedömningen som togs fram i samband med förstudien. De identifierade icke prissatta effekterna följer gängse redovisningspraxis. Det finns osäkerheter avseende ett antal effekter: påverkan naturområde, arbetsmarknads- och exploateringseffekter och förseningar. För att få bättre uppfattning om de icke prissatta effekternas påverkan bör projektgruppen för Nya Ostkustbanan genomföra fördjupade utredningar för att tydliggöra dessa effekter. Tabell 4: Icke prissatta effekter kopplat till kvalité på bedömningsunderlag. Icke prissatt effekt Bygger på väl underbyggt underlag Bygger på bristfälligt underlag Underlag saknas Buller X Påverkan landsbygd (rekreation & friluftsliv, anspråkstagande av mark, landskapsbild, kulturmiljö) X Påverkan tätort (stadsbild, anspråkstagande av mark, kulturmiljö) X Påverkan naturområde X Exploateringseffekter X Arbetmarknadseffekter X Förseningar X Ökad efterfrågan pga ökad infrastruktur X Dynamiska effekter Dynamiska effekter kan beskrivas som en följdeffekt av en nytta som åtgärden ger upphov till. I rapporten har en dynamisk effekt lyfts fram bland de icke prissatta effekterna, nämligen ökad efterfrågan på godstrafik som följd av ökad tillgänglighet och minskade transportkostnader. Här har en bedömning gjorts att dubbelspåret ökar industrins konkurrenskraft och därmed även dess produktionsvolymer. Ett annat exempel på en dynamisk effekt som dubbelspåret ger upphov till är förbättrade förutsättningar för arbetsmarknaden vilket i sin tur ger följdeffekter för sysselsättningsgraden, produktion och skatteintäkter. Nyttan/värdet för dessa mervärden är dock ej redovisade i förstudien.

14 Vectura 14 (17) Förseningskostnader för godstrafik Det finns en avsevärd potential att minska förseningarna längs sträckan med ett dubbelspår och detta bör ge betydande nyttor för godstrafiken i form av minskad restid och förseningsrisk. Det är små marginaler i hela produktionskedjan vilket gör att godstransporterna är mycket känsliga för förseningar/störningar. Detta har ej hanterats i utredningen. Förseningar leder vidare till utebliven fakturering viket antas ge ett stort kapitalbortfall från industrin. Vidare värderas inte kostnaden för alternativa transportlösningar (företrädesvis lastbil) vid störningar. Dessa transporter måste många gångar upphandlas på ett mindre fördelaktigt sätt vilket gör dem dyra. Denna samhällskostnad beaktas ej i den samlade effektbedömningen. Ytterligare en faktor att ta med i bedömningen av förseningskostnader för godset är de ökade kostnaderna för vagnshyra som uppstår vid förseningar (vagnen måste hyras för en längre tid).

15 Vectura 15 (17) Kompletterande kalkyler Utökad snabbtågstrafik 6 Mot Umeå 4 Härnösand Timrå Sundsvall Mot Östersund Gnarp Hudiksvall Iggesund Antal persontåg/dygn Snabbtåg 16 dt/dygn Interregtåg 16 dt/dygn Totalt 32 dt/dygn Söderhamn Ljusne Gävle Tierp Snabbtåg Uppsala Interregionaltåg 8 Antal dubbelturer per dygn Arlanda Stockholm C Mot Östergötland

16 Vectura 16 (17) Figur2 visar ett trafikeringsscenario där vi utökat snabbtågstrafiken norr om Gävle genom att förlänga befintliga interregionaltågslinjer mellan Östergötland och Gävle till Sundsvall Trafikeringsantagandena för persontrafik i Trafikverkets utredningsalternativ bygger på små eller inga förändringar av turtätheten. Detta trots ett det kapacitetstillskott dubbelspåret innebär. Detta är minst sagt anmärkningsvärt och sannolikt även en förklaring till dålig lönsamhet i kalkylen. Ett motiv till detta kan vara att det antas vara kapacitetsbrist även på anslutande järnvägar. I det trafikeringsscenario som redovisas i figur 2 har vi kringgått de kapacitetsproblemen som antas söder om Gävle genom att förlänga den befintliga interregionaltågslinjen mellan Östergötland och Gävle till Sundsvall. Det ger ytterligare åtta avgångar per dygn och riktning. På sträckan Gävle Sundsvall har tågen samma hastighet och uppehållsbild som övriga snabbtåg, söder om Gävle är hastighet och uppehållsbild den samma som för interregionaltågen. Restiden till/från Stockholm blir då ca 10 minuter längre en för de renodlade snabbtågen. Samhällsekonomi Tabell 5. Samhällsekonomiska resultat med utökad snabbtågstrafiken. SEK effekter UA2 Resenärer 8252 Näringsliv och trafikföretag 6819 Budgeteff., trafiksäkerhet och emmissioner 307 Summa Investeringskost minus restvärde Nettonuvärde 688 NNK 0,05 En utökad snabbtågstrafik genererar 1,5 Mdkr i ökade nyttor. I huvudsak består nyttan av restidsvinster och ökade intäkter för trafikföretagen. Totalt sett innebär det att NNK blir positiv. Senarelagd trafikstart I sen samhällsekonomiska kalkylen påverkas resultatet (NNK) av när trafikstart är planerad. Kort kan det förklaras genom att nyttor som uppstår längre bort i tiden är mindre värda än de som uppstår i närtid. Det omvända gäller kostnader vilka vi gärna vill skjuta på framtiden. Alternativet som vi beräknat med fler snabbtåg är lönsamt (NNK=0,05) med antagandet att trafikstart sker år Nedan (i tabell 6) redovisas samma kalkyl men med antagandet att trafikstart sker först år Den positiva nyttan har då omvandlats till en svagt negativ nytta (NNK= -0,02).

17 Vectura 17 (17) Tabell 6. Samhällsekonomiska resultat med utökad snabbtågstrafiken men senarelagd trafikstart. SEK effekter UA2 trafikstart 2030 Resenärer 7731 Näringsliv och trafikföretag 6389 Budgeteff., trafiksäkerhet och emmissioner 287 Summa 0 Investeringskost minus restvärde Nettonuvärde -284 NNK -0,02

Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad)

Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad) Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - kövde, ökad kapacitet samt ävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad) Handläggare: Maria Zachariadis, ZG Telefon: 031-103405 e-post:: maria.zachariadis@banverket.se

Läs mer

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet PM Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3

Läs mer

Samlad effektbedömning för tidigare beslutade objekt i åtgärdsplanen ( låsningar )

Samlad effektbedömning för tidigare beslutade objekt i åtgärdsplanen ( låsningar ) Samlad effektbedömning 1(6) Samlad effektbedömning för tidigare beslutade objekt i åtgärdsplanen 2010-2020 ( låsningar ) OBJEKT: BVGb_008 Trollhättan-Göteborg (Olskroken), dubbelspår (inklusive stationer

Läs mer

Effektredovisning för BVGv_005 Skutskär-Furuvik, dubbelspår

Effektredovisning för BVGv_005 Skutskär-Furuvik, dubbelspår PM Effektredovisning för BVGv_005 Skutskär-Furuvik, dubbelspår Handläggare: Hans Thorselius, DANIIELSONDOSK AB Telefon: 0733-96 52 90 e-post:hans.thorselius@danielsondosk.se Innehåll 1 Effektbeskrivning

Läs mer

Effektredovisning för BVMa_024 Sandhem-Nässjö, hastighetsanpassning 160 km/h och ökad kapacitet

Effektredovisning för BVMa_024 Sandhem-Nässjö, hastighetsanpassning 160 km/h och ökad kapacitet Datum Bilaga 2008-11-21 Till Samlad effektbedömning för Sandhem-Nässjö PM Effektredovisning för BVMa_024 Sandhem-Nässjö, hastighetsanpassning 160 km/h och ökad kapacitet Handläggare: sirje pädam, wsp A&S

Läs mer

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell 2014-10-15 NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören Rapport 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Anders Lundberg UPPRÄTTAD AV. Linda Isberg

UPPDRAGSLEDARE. Anders Lundberg UPPRÄTTAD AV. Linda Isberg UPPDRAG Ostkustbanan underlag Sverigeförhandlingen UPPDRAGSLEDARE Anders Lundberg DATUM 2016-04-29 Rev 2015-05-09 UPPDRAGSNUMMER 7001346100 UPPRÄTTAD AV Linda Isberg SLUTVERSION Dokumentation och resultat

Läs mer

Effektredovisning för BVLu_009 Stambanan genom övre Norrland, ökad kapacitet (Brattby)

Effektredovisning för BVLu_009 Stambanan genom övre Norrland, ökad kapacitet (Brattby) PM Effektredovisning för BVLu_009 Stambanan genom övre Norrland, ökad kapacitet (Brattby) Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...4 1.3

Läs mer

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen Lennart Lennefors Projektledare och transportanalytiker Planeringsavdelningen Snabbfakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm. Huvudkontor i Borlänge. Regionkontor i Eskilstuna, Gävle, Göteborg,

Läs mer

Nedan redovisas vilka kalkylvärden/parametrar som studerats samt kommentarer till genomförda beräkningar och resultat.

Nedan redovisas vilka kalkylvärden/parametrar som studerats samt kommentarer till genomförda beräkningar och resultat. Banverket/HK 1999-02-16 Lena Wieweg Känslighetsanalyser, järnvägsinvesteringar 1. Beskrivning Med syfte att studera kalkylresultatens känslighet för förändringar av ett antal kalkylvärden/parametrar har

Läs mer

Banverkets planering Behov, Idé, efterfrågan När vi planerar nya järn vägar sker det i flera steg. Först analyseras brister och Idéskede Förstudie lösningar i ett idéskede. Idéer som inte bedöms genomför

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

DELRAPPORT UTVÄRDERING AV SVERIGEFÖRHANDLINGENS URVALSKRITERIER OCH BESLUTSUNDERLAG, MARS 2016

DELRAPPORT UTVÄRDERING AV SVERIGEFÖRHANDLINGENS URVALSKRITERIER OCH BESLUTSUNDERLAG, MARS 2016 DELRAPPORT UTVÄRDERING AV SVERIGEFÖRHANDLINGENS URVALSKRITERIER OCH BESLUTSUNDERLAG, MARS 2016 Det har gått nästan två månader sedan Sverigeförhandlingen lämnade sitt besked om att höghastighetsbanans

Läs mer

K2020 Tågtrafik och järnvägsinvesteringar

K2020 Tågtrafik och järnvägsinvesteringar K2020 Tågtrafik och järnvägsinvesteringar 2007-09-11 Innehållsförteckning 1. Uppdrag och bakgrund 2 2. Syfte 2 3. Förutsättningar 3 4. Metod 4 5. Resultat 4 5.1 Västra stambanan 5 5.2 Västkustbanan 6 5.3

Läs mer

Hur känsliga är järnvägsinvesteringars lönsamhet om de antaganden som görs om pris, restid och turtäthet inte realiseras?

Hur känsliga är järnvägsinvesteringars lönsamhet om de antaganden som görs om pris, restid och turtäthet inte realiseras? Roger Pyddoke 2003-04-01 Hur känsliga är järnvägsinvesteringars lönsamhet om de antaganden som görs om pris, restid och turtäthet inte realiseras? Resultat av känslighetsberäkningar av järnvägsinvesteringars

Läs mer

Samlad effektbedömning

Samlad effektbedömning Samlad effektbedömning 1(13) Samlad effektbedömning OBJEKT: BVMa_016, dubbelspårutbyggnad Datum för upprättande: Upprättad av: Joakim Johansson, WSP analys och strategi Kvalitetsgranskad av: Pär Ström

Läs mer

Inledning 2012-03-23. Trafikverket Ärendemottagningen Kapacitetsutredningen Box 810 781 28 Borlänge

Inledning 2012-03-23. Trafikverket Ärendemottagningen Kapacitetsutredningen Box 810 781 28 Borlänge Trafikverket Ärendemottagningen Kapacitetsutredningen Box 810 781 28 Borlänge Yttrande över Trafikverkets rapporter Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder - förslag på lösningar fram till

Läs mer

Ådalsbanan. - den viktiga länken

Ådalsbanan. - den viktiga länken Ådalsbanan - den viktiga länken Tunnelborrning i Svedjetunneln, norr om Härnösand. Länken mellan norr och söder När Ådalsbanan nyinvigs 2011 skapas helt nya förutsättningar för järnvägstrafiken i regionen.

Läs mer

Effektredovisning för BVMa_020 Kust till kustbanan, Växjö bangårdsombyggnad

Effektredovisning för BVMa_020 Kust till kustbanan, Växjö bangårdsombyggnad PM Effektredovisning för BVMa_020 Kust till kustbanan, Växjö bangårdsombyggnad Handläggare: Hans Thorselius, DANIELSONDOSK AB Telefon: 0733-96 52 90 e-post:hans.thorselius@danielsondosk.se Innehåll 1 Effektbeskrivning

Läs mer

Samlad effektbedömning

Samlad effektbedömning Samlad effektbedömning 1(13) Samlad effektbedömning Objekt: BVMa_020 Kust till kustbanan, Datum för upprättande: Upprättad av: Hans Thorselius, danielsondosk ab Kvalitetsgranskad av: Pär Ström Godkänd

Läs mer

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Godsflöden i Norra Sverige

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Godsflöden i Norra Sverige TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Godsflöden i Norra Sverige Samgods är ett nationellt modellsystem för trafikslagsövergripande analyser och prognoser för godstransporter Användningsområden för

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta Sammanfattning Kalkylerna är robusta Den svenska transportpolitiken bygger på samhällsekonomiska kalkyler eftersom offentliga medel är en begränsad resurs och det är viktigt att de används där de kan göra

Läs mer

Effektredovisning för Godssystemkalkyl BVGv_003 Gävle-Sundsvall, ökad kapacitet BVGv_009 Söderhamn-Kilafors, ökad kapacitet, STAX 25, lastprofil C

Effektredovisning för Godssystemkalkyl BVGv_003 Gävle-Sundsvall, ökad kapacitet BVGv_009 Söderhamn-Kilafors, ökad kapacitet, STAX 25, lastprofil C PM Effektredovisning för Godssystemkalkyl BVGv_003 Gävle-Sundsvall, ökad kapacitet BVGv_009 Söderhamn-Kilafors, ökad kapacitet, STAX 25, lastprofil C Handläggare: Hans Thorselius, DANIIELSONDOSK AB Telefon:

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304

Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304 2011-08-04 Kommunstyrelsen Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304 Trafikverket har fått i uppdrag

Läs mer

Remissvar Reviderade långsiktiga investeringsplaner för väg och järnväg

Remissvar Reviderade långsiktiga investeringsplaner för väg och järnväg Kommunstyrelsen 2007-05-14 89 181 Plan- och tillväxtutskottet 2007-04-23 49 90 Banverket, Vägverket, Stadsbyggnadskontoret, Tekniska förvaltningen 07.39 21 majks19 Remissvar Reviderade långsiktiga investeringsplaner

Läs mer

Effektredovisning för BVSt_020 Laxå bangårdsombyggnad

Effektredovisning för BVSt_020 Laxå bangårdsombyggnad 2008-11-24 Till amlad effektbedömning PM Effektredovisning för BVt_020 Laxå bangårdsombyggnad Handläggare: Joakim Johansson, WP A& Telefon: 08-688 77 46 e-post: joakim.p.johansson@wspgroup.se Innehåll

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne 1 Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt

Läs mer

Jämförelse prognos och verklighet, en del i den samhällsekonomiska kalkylen

Jämförelse prognos och verklighet, en del i den samhällsekonomiska kalkylen Prognos 2010 och verklig utveckling Jämförelse prognos och verklighet, en del i den samhällsekonomiska kalkylen Utveckling godstrafik jämfört med prognos, index 100 Godståg verklig Lastbil verklig Sjöfart

Läs mer

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 2013-09-19 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 1. Inledning Mellan 2011-2013 pågår projekt Nya Ostkustbanan. Projektets övergripande syfte är att uppnå en

Läs mer

Effektredovisning för Godssystemkalkyl BVGv_019 Gävle-Storvik, mötesstation BVGv_016 Storvik-Frövi, mötesstation och samtidig infart

Effektredovisning för Godssystemkalkyl BVGv_019 Gävle-Storvik, mötesstation BVGv_016 Storvik-Frövi, mötesstation och samtidig infart PM Effektredovisning för Godssystemkalkyl BVGv_019 Gävle-Storvik, mötesstation BVGv_016 Storvik-Frövi, mötesstation och samtidig infart Handläggare: Hans Thorselius, DANIIELSONDOSK AB Telefon: 0733-96

Läs mer

Blandad trafikering. Roger Nordefors Banverket Leveransdivision

Blandad trafikering. Roger Nordefors Banverket Leveransdivision Blandad trafikering Roger Nordefors Banverket Leveransdivision Disposition Svårigheter med blandad trafik Kapacitetssituationen 2008 Planeringsförutsättningar Fördefinierad trafikstruktur Kapacitetssituation

Läs mer

Effektredovisning för BVMa_018 Malmö Fosieby- Trelleborg, hastighetsanpassning (160 km/tim), mötesstation m.m.

Effektredovisning för BVMa_018 Malmö Fosieby- Trelleborg, hastighetsanpassning (160 km/tim), mötesstation m.m. Datum 2009-06-10 1 Bilaga -- PM Effektredovisning för BVMa_018 Malmö Fosieby- Trelleborg, hastighetsanpassning (160 km/tim), mötesstation m.m. Handläggare: Telefon: e-post: Datum Bilaga Innehåll 1 Effektbeskrivning

Läs mer

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet Per Corshammar, Ramböll Transportkapacitet Ökad kapacitet leder till punktligare, säkrare och snabbare transporter till lägre kostnad

Läs mer

Samlad effektbedömning

Samlad effektbedömning Samlad effektbedömning 1(13) Samlad effektbedömning OBJEKT: BVMa_025, hastighetsanpassning 160 km/h och ökad kapacitet Datum för upprättande: Upprättad av: Joakim Johansson, WSP analys och strategi Kvalitetsgranskad

Läs mer

Version 3.0 2012. Grafiska riktlinjer Nya Ostkustbanan

Version 3.0 2012. Grafiska riktlinjer Nya Ostkustbanan Version 3.0 2012 Grafiska riktlinjer Nya Ostkustbanan Nya Ostkustbanan ökar pulsen i hela Sverige Järnvägen mellan Gävle till Härnösand skulle kunna vara en pulsåder för tillväxt. Som knyter ihop Norrland

Läs mer

Idéstudie. Etapputbyggnad av dubbelspår Gävle - Sundsvall

Idéstudie. Etapputbyggnad av dubbelspår Gävle - Sundsvall Idéstudie Etapputbyggnad av dubbelspår - November 2008 Innehåll Bakgrund och syfte 3 Dagens Ostkustbana 4 Framtida trafikering och behov 7 Åtgärdsförslag 8 Effekter och kostnader 10 Slutsatser 11 Projektledare

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och

Läs mer

SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE GÖTEBORG LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER

SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE GÖTEBORG LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY GÖTEBORG Vi gör Västsverige starkare Bygg ut Södra Bohusbanan stärk hela regionen Potentialen

Läs mer

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens

Läs mer

Åtgärdsplanering Trafikverkens avrapportering. Redovisning Näringsdepartementet

Åtgärdsplanering Trafikverkens avrapportering. Redovisning Näringsdepartementet Åtgärdsplanering 2010-2020 Trafikverkens avrapportering Redovisning Näringsdepartementet 2008-10-10 Trafikverkens uppdrag Metod för Regional systemanalys Metod för Strategisk miljöbedömning Modeller och

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

Rapport: Investering i höghastighetsjärnväg. Rapport: Uppgradering av Södra och Västra stambanorna. Lena Erixon Generaldirektör

Rapport: Investering i höghastighetsjärnväg. Rapport: Uppgradering av Södra och Västra stambanorna. Lena Erixon Generaldirektör TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Rapport: Investering i höghastighetsjärnväg Rapport: Uppgradering av Södra och Västra stambanorna Lena Erixon Generaldirektör 2016-05-31 Agenda Bakgrund: Kapacitetsbrist

Läs mer

Samlad effektbedömning

Samlad effektbedömning Samlad effektbedömning 1(21) Samlad effektbedömning OBJEKT: ÅDALSBANAN, SUNDSVALL-HÄRNÖSAND JÄRNVÄG I NY STRÄCKNING SAMT TRIANGELSPÅR I MALAND OCH ELEKTRIFIERING AV TUNADALSSPÅRET DATUM FÖR UPPRÄTTANDE:

Läs mer

Datum Bilaga

Datum Bilaga PM Effektredovisning för BVSt_016 Uppsala-Borlänge, hastighetshöjande åtgärder och ökad kapacitet, etapp 1, BVSt_019 Uppsala-Borlänge, hastighetshöjande åtgärder och ökad kapacitet, etapp 2 Handläggare:

Läs mer

2 Förutsättningar marknad och trafik

2 Förutsättningar marknad och trafik 2 F Ö RU T S ÄT T N I N G A R M A R K N A D O CH T R A FIK 2 Förutsättningar marknad och trafik Ostlänkens trafikering på sträckan Norrköping Linköping definieras utifrån den marknad som finns för nationella

Läs mer

I vilken kommun bor du? Kön Ålder Utbildning. Huvudsaklig sysselsättning: Kön Ålder Utbildning

I vilken kommun bor du? Kön Ålder Utbildning. Huvudsaklig sysselsättning: Kön Ålder Utbildning I vilken kommun bor du? Kön Ålder Utbildning Antal intervjuer 1000 507 493 391 289 320 69 494 434 Uppsala 28% 28% 27% 40% 19% 20% 22% 25% 31% Tierp 2% 2% 3% 1% 2% 4% - 3% 2% Älvkarleby 1% 1% 1% 1% 1% 1%

Läs mer

Vad tillför nya operatörer på spåren i persontrafiken?

Vad tillför nya operatörer på spåren i persontrafiken? KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Vad tillför nya operatörer på spåren i persontrafiken? KTH Järnvägsgruppens seminarium 26 maj 2015 Oskar Fröidh, KTH Järnvägsgruppen oskar.froidh@abe.kth.se Marknadsöppning

Läs mer

Bilaga 2: Kapacitet på Ostkustbanan

Bilaga 2: Kapacitet på Ostkustbanan Bilaga 2: Kapacitet på Ostkustbanan I nedanstående bilaga redovisas metoden för hur beräkningarna av kapacitet har genomförts i kapitel 3. Resultatet av studien har redovisats i kapitel 3, avsnitt 3.4.2.

Läs mer

Stambanan genom övre Norrland och behovet av Norrbotniabanan. Kapacitetsbrist på järnvägssystemet kostar arbetstillfällen

Stambanan genom övre Norrland och behovet av Norrbotniabanan. Kapacitetsbrist på järnvägssystemet kostar arbetstillfällen Stambanan genom övre Norrland och behovet av Norrbotniabanan Kapacitetsbrist på järnvägssystemet kostar arbetstillfällen Fyrstegsprincipen 1. Åtgärd som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt.

Läs mer

Trafikverkets modell för beräkning av linjekapacitet

Trafikverkets modell för beräkning av linjekapacitet 1(5) Trafikverkets modell för beräkning av linjekapacitet Detta dokument beskriver Trafikverkets modell för beräkning av linjekapacitet. Modellen är framtagen för beräkning vid enkelspår respektive dubbelspår.

Läs mer

Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001

Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001 Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra stambanan och Västra stambanan är mycket hårt belastade. Restiderna

Läs mer

Koncernkontoret Området för samhällsplanering

Koncernkontoret Området för samhällsplanering Området för samhällsplanering Datum 2015-11-06 Dnr 1500321 1 (6) Sverigeförhandlingen Förtydligande avseende s nyttoanalys till Sverigeförhandlingen Sverigeförhandlingen har den 23 oktober 2015 skickat

Läs mer

2006-12-04. Ostlänken. Beräkning av samhällsekonomiska effekter

2006-12-04. Ostlänken. Beräkning av samhällsekonomiska effekter 2006-12-04 Ostlänken Beräkning av samhällsekonomiska effekter Förord Ostlänken avser ett nytt dubbelspår på Södra stambanan från Järna till Linköping via Nyköping/Skavsta och Norrköping. Banverket genomförde

Läs mer

Effektredovisning för BVSt_020 Flen, bangårdsombyggnad etapp 2

Effektredovisning för BVSt_020 Flen, bangårdsombyggnad etapp 2 2008-11-24 Till amlad effektbedömning PM Effektredovisning för BVt_020 Flen, bangårdsombyggnad etapp 2 Handläggare: Joakim Johansson, WP A& Telefon: 08-688 77 46 e-post: joakim.p.johansson@wspgroup.se

Läs mer

Effektredovisning för BVMa_002 Emmaboda- Karlskrona/Kalmar, fjärrblockering samt spårupprustning och hastighetsanpassning till 160 km/h

Effektredovisning för BVMa_002 Emmaboda- Karlskrona/Kalmar, fjärrblockering samt spårupprustning och hastighetsanpassning till 160 km/h PM Effektredovisning för BVMa_002 Emmaboda- Karlskrona/Kalmar, fjärrblockering samt spårupprustning och hastighetsanpassning till 160 km/h Handläggare: Hans Thorselius, DANIELSONDOSK AB Telefon: 0733-96

Läs mer

Umeå - Sundsvall - Gävle - Stockholm

Umeå - Sundsvall - Gävle - Stockholm 13 dec 2015-10 dec 2016 XT SJ SJ XT XT SJ SJ SJ SJ SJ XT SJ SJ SJ b Snabbtåg Snabbtåg 2 2 Natt 2 Natt 2 Snabbtåg Snabbtåg Snabbtåg 2 Snabbtåg Reg Reg X-Tåg X-Tåg X-Tåg Tågnummer 151 10561 561 8351 8351

Läs mer

Näringsliv och arbetsmarknad

Näringsliv och arbetsmarknad Turism 35 Genom Höga Kusten skapa en hög attraktionskraft som ger en långsiktig, konkurrenskraftig besöksnäring som bidrar till ökad tillväxt och social hållbarhet. (Härnösand Översiktsplan) 36 Turistnäringen

Läs mer

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar Dnr: 09-154.20 Tjänsteutlåtande 2009-09-14 Georgia Larsson Förslag till yttrande över Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.

Läs mer

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Rätt spår 2 FULL TRIM! Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1

Läs mer

Einar Schuch och Christer Agerback

Einar Schuch och Christer Agerback Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter

Läs mer

Diskussionsunderlag samhällsekonomiska kalkyler

Diskussionsunderlag samhällsekonomiska kalkyler Datum: 2011-06-15 Version: 2.0 Beteckning: PM Partnerskap Bergslagsbanan c/o Falun Borlänge-regionen AB Forskargatan 3 781 70 Borlänge Telefon 0243-24 80 50 E-post: info@bergslagsbanan.se www.bergslagsbanan.se

Läs mer

med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan

med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3523 av Emma Wallrup m.fl. (V) med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Effektredovisning för BVLu_012 Sunderbyns Sjukhus, ny sidoplattform mm

Effektredovisning för BVLu_012 Sunderbyns Sjukhus, ny sidoplattform mm PM Effektredovisning för BVLu_012 Sunderbyns Sjukhus, ny sidoplattform mm Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3

Läs mer

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

DEN BOTNISKA KORRIDOREN Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 4

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 4 Norrtågs kvalitetsredovisning År 215 Kvartal 4 1 Innehållsförteckning Bra resande 215... 3 Ett förbättrat järnvägsunderhåll bidrar till bättre punktlighet... 8 96 % regularitet 215... 1 2 Bra resande 215

Läs mer

Future Rail Sweden. 21 januari 2010

Future Rail Sweden. 21 januari 2010 Future Rail Sweden 21 januari 2010 Future Rail Sweden Fokus nu Höghastighetsbanor långsiktigt Järnvägsnätet 2 Globaliseringsrådet Sveriges tidigare relativa försprång i infrastruktur existerar inte längre

Läs mer

OM VÄRDET AV LÅNGA TÅG. 2014-12-01 Upprättad av: Staffan Hultén 2014/10194307/4

OM VÄRDET AV LÅNGA TÅG. 2014-12-01 Upprättad av: Staffan Hultén 2014/10194307/4 OM VÄRDET AV LÅNGA TÅG PM 2014-12-01 Upprättad av: Staffan Hultén 2014/10194307/4 2 (9) OM VÄRDET AV LÅNGA TÅG KUND Trafikverket KONSULT WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel:

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggare Dag Segrell Tfn 0142-851 50 Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2016-03-07 KS/2015:280 Näringsdepartementet Ert diarienummer N2016/0179/TIF Svar på delrapport

Läs mer

Samlad effektbedömning

Samlad effektbedömning Samlad effektbedömning 1(5) Samlad effektbedömning OBJEKT: BROMMAPLAN DATUM FÖR UPPRÄTTANDE: 2008-08-22 UPPRÄTTAD AV: ANDERS BJÖRLINGER SAMMANFATTANDE KOMMENTAR Brommaplan är en av Stockholms större trafikknutpunkter

Läs mer

Kort historia. Norrtågstrafiken

Kort historia. Norrtågstrafiken Kort historia Norrtågstrafiken 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar ett politiskt samarbete kring tågutvecklingen i Norrland utmaningar och möjligheter

Läs mer

Session 4: Samhällsekonomi vad är alternativet?

Session 4: Samhällsekonomi vad är alternativet? Session 4: Samhällsekonomi vad är alternativet? Praktikerns syn på det samhällsekonomiska beslutsunderlaget. Peo Nordlöf peo.nordlof@vv.se Varför samhällsekonomiska analyser? Varför inte vanlig marknadslösning?

Läs mer

Motion 36 - Upphandlad och kommersiell trafik

Motion 36 - Upphandlad och kommersiell trafik MOTIONSSVAR 2015-10-23 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson Motion 36 - Upphandlad och kommersiell trafik Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 36 Upphandlad

Läs mer

Förstudie av tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda

Förstudie av tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda 1(6) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 Jens.plambeck@sll.se Version Trafiknämnden 2013-12-10, punkt 8 TN 2013-0695 Förstudie av tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda

Läs mer

Effektredovisning för BVMa_017 Södertunneln Helsingborg

Effektredovisning för BVMa_017 Södertunneln Helsingborg PM Effektredovisning för BVMa_017 Södertunneln Helsingborg Handläggare: Hans Thorselius, DANIELSONDOSK AB Telefon: 0733-96 52 90 e-post:hans.thorselius@danielsondosk.se Innehåll 1 Effektbeskrivning av

Läs mer

Tågsatsningar riskerar att fastna på Stockholms Centralstation 2013:1. Stockholms Handelskammares rapport ISSN 1654-1758

Tågsatsningar riskerar att fastna på Stockholms Centralstation 2013:1. Stockholms Handelskammares rapport ISSN 1654-1758 2013:1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares rapport Tågsatsningar riskerar att fastna på Stockholms Centralstation centralen.indd 1 2013-01-29 09.55 Utmaningarna i korthet Stockholms Centralstation

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter till de större städerna Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik. har också två betydande flaskhalsar, genom Härnösand samt genom Örnsköldsvik. åda projekten bedöms samhällsekonomiskt lönsamma att åtgärda

Läs mer

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet YTTRANDE Vårt dnr: 2014-10-17 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Ulrika Appelberg Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg

Läs mer

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard (TRV 2016/19427)

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard (TRV 2016/19427) Yttrande Sida 1 av 5 Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard (TRV 2016/19427), regional planupprättare och regionalt utvecklingsansvarig i länet,

Läs mer

Sammanfattnin: Bilaga

Sammanfattnin: Bilaga Bilaga Sammanfattnin: Uppdraget Mitt uppdrag har varit att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor för järnväg i Sverige. Jag har i enlighet med mitt direktiv analyserat om en eventuell

Läs mer

Dagens hålltider 60 minuter nuläge (09:15 10:15) 30 minuter kaffe (10:15 10:45) 45 minuter framtid (10:45 11:30) Diskussion/frågor (11:30 12:00)

Dagens hålltider 60 minuter nuläge (09:15 10:15) 30 minuter kaffe (10:15 10:45) 45 minuter framtid (10:45 11:30) Diskussion/frågor (11:30 12:00) www.railize.se Välkomna! Dagens hålltider 60 minuter nuläge (09:15 10:15) 30 minuter kaffe (10:15 10:45) 45 minuter framtid (10:45 11:30) Diskussion/frågor (11:30 12:00) Utredningens organisation Beställare

Läs mer

Remissvar Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Remissvar Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Näringsdepartementet Branschföreningen Tågoperatörerna 103 33 Stockholm Box 555 45 n.registrator@regeringskansliet.se 102 04 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se SWEDTRAIN Diarienummer N2016-00179-TIF

Läs mer

Duved - Östersund - Stockholm - Göteborg (endast nattåg) Göteborg - Stockholm - Östersund - Duved (endast nattåg)

Duved - Östersund - Stockholm - Göteborg (endast nattåg) Göteborg - Stockholm - Östersund - Duved (endast nattåg) 20 Duved - Östersund - Stockholm - Göteborg (endast nattåg) 17 aug 2015-12 dec 2015 Uppdaterad 21 aug 2015 SJ SJ SJ SJ SJ SJ SJ SJ Natt Natt Natt Natt Natt Natt Natt Natt Tågnummer 10071 2 10071 2 10071

Läs mer

Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras

Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras Bo-Lennart Nelldal, adj prof RAILWAY GROUP KTH Center for Research and Education In Railway Engineering Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras Sammanfatting av

Läs mer

Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik

Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik Bilaga PLG 47/12 2012-06-13, rev 2012-08-29 (FP, AN och DM) Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik Kommunerna längs Godsstråket genom Skåne ser stora möjligheter och potential för

Läs mer

Datum 2007-04-26. Ert datum 2007-04-04

Datum 2007-04-26. Ert datum 2007-04-04 It Landstingef B DALARNA HUVUDKONTORET Gunnar Fasten 006 PM Datum 2007-04-26 Ert datum 2007-04-04 Beteckning/diarienr LD07/00179 Er beteckning RD 2007/22 1(5) Synpunkter till Region Dalarna avseende Banverkets

Läs mer

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering

Läs mer

Samlad effektbedömning

Samlad effektbedömning Samlad effektbedömning 1(12) Samlad effektbedömning Objekt: BVGv_001 Domnarvet, ny växelförbindelse Datum för upprättande: Upprättad av: Hans Thorselius, Danielsondosk AB Kvalitetsgranskad av: Pär Ström

Läs mer

Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 1(8) Till Diarienr: N2013/2942/TE Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag: Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Regionförbundet och Landstinget i Jönköpings

Läs mer

Överenskommelse Skånebanan

Överenskommelse Skånebanan TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2017-02-08 KLK 2017/83-1 Handläggare Utvecklingsstrateg James Heathcote Tillväxtavdelningen 0451-26 83 54 James.heathcote@hassleholm.se KSAU Överenskommelse Skånebanan

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Ostlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik

Ostlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik Ostlänken/Götalandsbanan Höghastighetsbana med blandad persontrafik Ostlänken Planeringsprocess med funktionen i fokus Marknad Trafik Infrastruktur Var i processen dimensioneras kapaciteten? Götalandsbanans

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet

Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet 2012-12-14 Er ref: Kenneth Natanaelsson kenneth.natanaelsson@trafikverket.se Karolina Boholm karolina.boholm@skogsindustrierna.org 08-762 72 30 070-202 98 69 Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans

Läs mer

Leif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall

Leif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall Leif Nilsson Ordförande stadsbyggnadsnämnden Aktuellt om trafiken i Sundsvall Videokonferens 17 sept. 2008 Trafikstrategi Trafikstrategins övergripande mål är att medverka till att skapa en attraktiv stad

Läs mer