PM Granskning av Trafikverkets Samhällsekonomiska kalkyler för Ostkustbanan, dsp Gävle Sundsvall

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PM Granskning av Trafikverkets Samhällsekonomiska kalkyler för Ostkustbanan, dsp Gävle Sundsvall"

Transkript

1 Datum: (17) PM Granskning av Trafikverkets Samhällsekonomiska kalkyler för Ostkustbanan, dsp Gävle Sundsvall JA bas 2020 UA1 Tr afikver kets huvudkalkyl NNK=-0,3 JA Anpassad Förstudien NNK=-0,03 UA1 JA Anpassad Ny kalkyl NNK=0,05 UA2 Snabbtåg

2 Vectura 2 (17) Beställare Länsstyrelsen Västernorrland Projekt Nya Ostkustbanan Roger Wetterstrand Konsulter Vectura Box SOLNA Telefon: Martin Sandberg Utredningsledare Telefon: Sara Andersson Linda Isberg Sara Johansson Pierre Pettersson Peter Roming Utredare samhällsekonomi Utredare prognos Utredare förutsättningar Utredare Kapacitet Prognoser och samhällsekonomi

3 Vectura 3 (17) Innehåll Sammanfattning och slutsatser...4 Inledning... 5 Bakgrund... 5 Syfte... 5 Vad är en samhällsekonomisk kalkyl?...6 Granskade kalkyler...6 Förutsättningar... 7 Trafikscenarios... 7 Metod...8 Kapacitet...8 Resandeprognos...9 Godsprognos Resultat Resande Gods Samhällsekonomi Dynamiska effekter Förseningskostnader för godstrafik Kompletterande kalkyler Utökad snabbtågstrafik Samhällsekonomi Senarelagd trafikstart... 16

4 Vectura 4 (17) Sammanfattning och slutsatser Inledningsvis ska sägas att samhällsekonomiska analyser visar effekter som uppstår på objektsnivå, inte systemnivå. Den skillnaden är viktig att känna till vid utvärderingar av större strukturförändrande åtgärder likt dubbelspåret Gävle Sundsvall. Tyvärr glöms det allt för ofta bort och fokus vid utvärderingen blir då de siffror som presenteras som objektets nettonuvärdeskvot. Trafikverkets huvudkalkyl i förstudien för Dubbelspår Ostkustbanan Gävle Sundsvall visar på en NNK=-0,31. Den siffran återfinns även i Trafikverkets Nationella plan för trafiksystemet Vår bedömning är att trafikeringsmöjligheterna i kalkylens jämförelsealternativ är kraftigt överskattade och har allt för snabba restider i förhållande till trafikens omfattning och banans kapacitetsproblem. Vidare tas i utredningsalternativet liten eller ingen hänsyn till möjligheten att utöka trafiken när dubbelspåret är klart, bl.a. antas en oförändrad snabbtågstrafik. I förstudien genomfördes en alternativ kalkyl för att fånga upp värdet av kapacitetsbegränsningarna i JA samt värdet av nygenerering av godstrafik i UA. Hanteringen av dessa värden bygde dock på starkt förenklade antaganden. NNK i den alternativa kalkylen är -0,03 dvs. klart högre än i huvudkalkylen. Det är denna NNK som framhålls i förstudien. Den alternativa kalkylen använder dock samma trafikeringsscenario för persontrafik som huvudkalkylen vilket sannolikt även här leder till en underskattning av nyttorna. För att visa på värdet med en utökad persontrafik när dubbelspåret är klart har vi tagit fram ytterligare en kalkyl. I den har vi utökat snabbtågstrafiken från 8 till 16 turer per dygn och riktning (som en jämförelse kan nämnas att det redan i dag går 8 turer per dygn och riktning). Kalkylen utgår från förstudiens alternativa kalkyl. Den utökade trafiken ger tillkommande nyttor på sammantaget 1,5 Mdkr och NNK för detta alternativ blir då 0,05, dvs svagt positiv. Granskningen visar även att det uppstår stora effekter som inte är prissatta och därmed inte är värderade i den samhällsekonomiska kalkylen. Vi kan konstatera att detta är normalfallet i Trafikverkets utredningar och att det därför inte är självklart att det påverkar prioriteringen mot andra objekt negativt. Samtidigt är det en stor brist att t.ex. dynamiska effekter för samhälle och industri inte hanteras på ett mer utförligt sätt när ett systemskifte för järnvägen utreds.

5 Vectura 5 (17) Sammantaget visar granskningen på tre områden som projektgruppen för Nya Ostkustbanan bör fokusera på i den fortsatta dialogen med Trafikverket. Dessa är: Kapacitetsanalyser Trafikeringsantaganden Icke prissatta effekter Inledning Bakgrund Resandeutvecklingen för person- och godstrafik på Ostkustbanan mellan Gävle och Sundsvall har varit stark de senaste åren och idag är kapacitetsbristen på banan ett påtagligt problem. När SJ introducerade snabbtågstrafiken mellan Stockholm och Sundsvall på mitten av 90-talet var restiden drygt tre timmar, idag är restiden i snitt tre timmar och 40 minuter. Den förlängda restiden är en anpassning till kapacitetsbristen med bl.a. ökade krav på marginaler för att hantera störningar i trafiken. Även övrig trafik påverkas negativt. Trafikverket planerar och genomför kapacitetsförstärkande åtgärder längs befintlig bana, bl.a. har 10 mötesstationer rustats upp och ytterligare sju har eller ska byggas. Den positiva effekten av fler mötesstationer kan dock ifrågasättas och det är tydligt att dessa åtgärder inte är tillräckliga för att möta förväntad utveckling från samhälle och industri. Följande målformulering är hämtad från förstudien Dubbelspåret mellan Gävle- Sundsvall ska skapa förutsättningar för att minska sårbarheten och öka tillförlitligheten för tågtrafiken, att utveckla regionen, stärka näringslivets konkurrenskraft i norr samt öka tillgängligheten till arbete och utbildning, samhällsservice, kulturutbud, friluftsliv och turism. Målsättningen är att öka järnvägens konkurrenskraft och att därmed bidra till att uppfylla klimatmålen Det är här intressant att reflektera över vad motsatsen till målformuleringen skulle innebära. Möjligen är det vad vi kan förvänta oss av ett jämförelsealternativ. Syfte Granskningen har i huvudsak tre syften: Höja projektgruppens kunskapsnivå om Trafikverkets metod för samhällsekonomisk analys Visa på brister i Trafikverkets samhällsekonomiska analys Utgöra underlag för en fortsatt dialog med Trafikverket

6 Vectura 6 (17) Vad är en samhällsekonomisk kalkyl? Samhällsekonomiska kalkyler används för att beskriva olika åtgärders effekter. I kalkylen jämförs kostnader och nyttor för en åtgärd (utredningsalternativet) med motsvarande poster för ett scenario där ingen nyinvestering görs (jämförelsealternativet). Beräkningen sammanfattas ofta i en nettonuvärdeskvot (NNK) som visar hur stor samhällets återbäring blir på varje investerad krona. Den samhällsekonomiska kalkylen som Trafikverket använder beskriver i huvudsak de effekter som uppstår på objektsnivå, dvs. inte de som uppstår på systemnivå t.ex. arbetsmarknadseffekter. Det är en påtaglig begränsning vid utvärdering av större infrastrukturinvesteringar vars syfte många gånger är just att åstadkomma systemeffekter. Förutom att tydliggöra förhållandet mellan investerade pengar och förväntad nytta finns det förenklat sett två skäl till att genomföra en samhällsekonomisk kalkyl. Dels för jämförelse och prioritering med andra investeringsobjekt och dels för att studera hur unika förutsättningar påverkar den samlade nyttan för en viss åtgärd. I förstudien tog Trafikverket fram två kalkyler, huvudkalkylen och en alternativ kalkyl. Huvudkalkylen, vars NNK är-0,3, lever upp till de krav som ställs för att den ska vara jämförbar med andra investeringsobjekt i den nationella planeringen. För att säkerställa jämförbarheten utgår kalkylen från en strikt och bestämd metodik med bestämda förutsättningar. Som underlag för den nationella planeringen och alla de objektsutredningar som Trafikverket genomför har Trafikverket arbetat fram ett gemensamt trafik- och infrastrukturscenario, det sk. Basscenario Basscenariot används som jämförelsealternativ i huvudkalkylen. Under förstudiearbetet blev det tydligt att Basscenariot var allt för optimistiskt avseende vilken trafik infrastrukturen kan klara av. Därför togs även ett alternativt kalkyl fram (NNK=-0,03). I denna anpassades bl.a. trafiken i jämförelsealternativet efter infrastrukturens förutsättningar. Därmed frångicks åtgärdsplaneringens gemensamma förutsättningar och jämförbarheten med andra objektsutredningar gick förlorad. Granskade kalkyler I den här utredningen har vi granskat de två kalkyler som genomfördes inom ramen för förstudien för Ostkustbanan Gävle Sundsvall. Kalkylerna är: Trafikverkets huvudkalkyl. Denna bygger på förutsättningar jämförbara med övriga objektsutredningar i åtgärdsplaneringen Förstudiens alternativa kalkyl. I denna har en anpassning gjorts av trafiken efter de kapacitetsproblem som antas med enkelspårsalternativet

7 Vectura 7 (17) Förutsättningar Trafikscenarios 6 Mot Umeå 6 Mot Umeå Örnsköldsvik Örnsköldsvik JA Kramfors Härnösand UA 4 Kramfors Härnösand Timrå Sundsvall Sundsvall Mot Östersund Mot Östersund Gnarp Gnarp Hudiksvall Hudiksvall Iggesund Antal persontåg/dygn Snabbtåg 8 dt/dygn Interregtåg 8 dt/dygn Totalt 16 dt/dygn Iggesund Antal persontåg/dygn Snabbtåg 8 dt/dygn Interregtåg 16 dt/dygn Totalt 24 dt/dygn Söderhamn Söderhamn Ljusne Ljusne Gävle Gävle Tierp Tierp Uppsala Uppsala Snabbtåg Interregionaltåg 8 Antal dubbelturer per dygn Arlanda Arlanda Stockholm C Stockholm C Mot Östergötland Mot Östergötland Figur 1 visar förstudiens trafikeringsscenarios för persontåg på Ostkustbanan, sträckan (Stockholm -) Gävle Sundsvall. Tre nattåg tillkommer i vartdera alternativet. Siffrorna avser antal dubbelturer för varje linje. Samma trafikeringsscenario används i Trafikverkets huvudkalkyl och i förstudiens alternativa kalkyl.

8 Vectura 8 (17) Tabell. 1 Antal turer i vardera riktning i huvudkalkylens jämförelse och utredningsalternativ Tåg mellan Gävle och Sundsvall JA UA Restidsvinst JA UA Interregionaltåg Snabbtåg Nattåg Godståg Totalt Utbudet av antal persontåg är det samma i Trafikverkets huvudkalkyl och i förstudiens alternativa kalkyl. Skillnaden i antal tåg per dygn mellan jämförelsealternativen och utredningsalternativen är relativt liten vilket är anmärkningsvärt med tanke på den kapacitetsförstärkning dubbelspåret medför. Särskilt anmärkningsvärt är det att snabbtågstrafiken inte antas öka. En sannolik förklaring till detta är att en utökad snabbtågstrafik inte bedömts få plats på spåren söder om Gävle. Argumenten framgår dock inte av förstudien och det är tveksamt om utförligare kapacitetsanalyser gjorts för att bekräfta detta. En fråga som uppstår är hur järnvägen som ett nationellt trafiksystem ska kunna utvecklas om samtliga objektsutredningar hanteras på samma sätt. Restidsvinsten för persontåg med ett dubbelspår mellan Gävle och Sundsvall är i Trafikverkets huvudkalkyl mellan 66 och 70 minuter beroende på tågslag. I förstudiens alternativa kalkyl har persontågen getts ett restidspåslag på 15 minuter i jämförelsealternativet vilket ska avspegla de problem som uppstår när trafiken tillåts öka trots kapacitetsbrist. Restidspåslaget ät baserat på en grov uppskattning. I förstudiens alternativa kalkyl är godstrafiken i jämförelsealternativet mindre omfattande och har istället anpassats till en nivå motsvarande den som gällde för år I den alternativa kalkylens utredningsalternativ har hänsyn tagits till nygenerering av trafik vilket inneburit att ytterligare 10 tåg tillkommit. Projektgruppen för Nya Ostkustbanan bör i sitt fortsatta arbete tydliggöra vilka trafikscenarios som är rimliga i de två infrastrukturalternativen med hänsyn till efterfrågan och kapacitet. Metod Kapacitet I en samhällsekonomisk utvärdering av en järnvägsinvestering bör kapacitetsanalyser genomföras för att precisera de olika alternatives trafikala

9 Vectura 9 (17) förutsättningar. De trafikala förutsättningarna blir då en förutsättning för de prognoser och samhällsekonomiska kalkyler som genomförs. Kapaciteten kan definieras som: antal tåg som kan köra på banan vilka restider banan möjliggör trafikens flexibilitet trafikens störningskänslighet Det är oklart hur kapacitetsanalyserna gjorts i förstudien men troligen bygger de på de analyser som gjordes inom idéstudien. I idéstudien användes en enklare metodik där hela sträckan Gävle Sundsvall delades in i kortare delsträckor som analyserats var för sig. Fördelen med metoden är att den är enkel och (förhållandevis) transparent. Nackdelen är att hänsyn till vad som händer i systemet i övrigt är starkt begränsad. Antaganden om systemets restidsvinster, tidtabellsflexibilitet och störningskänslighet blir då schablonmässiga. Att använda denna metodik för att beräkna förutsättningar med jämförelsealternativets enkelspår och mötesstationer måste ses som en mindre lämplig analysmetodik som ger stora osäkerheter kring resultaten. Mycket tyder även på att de trafikala förutsättningarna i jämförelsealternativet är överskattade. Projektgruppen för Nya Ostkustbanan bör i sitt fortsatta arbete tydliggöra vilka begränsningar och möjligheter järnvägens kapacitet ger. Fokus bör i jämförelsealternativet ligga på sträckan Gävle Sundsvall och i utredningsalternativet på kringliggande järnvägssystem. Resandeprognos För att prognostisera det framtida resandet har Sampers/Emma använts. Sampers är ett nationellt modellsystem för trafikslagsövergripande analyser. Modellen är framtagen och utvecklad gemensamt av SIKA, trafikverken och Vinnova sedan För att fördela persontrafiken på väg- och järnvägsnätet har nätverksmodellen Emma använts tillsammans med Sampers. Utgångspunkt för analyserna har varit den nationella Sampers/Emma-modellen samt den regionala Palt-modellen över Norrland. Detta är modeller som också använts inom ramen för Trafikverkets regionala systemanalyser i Åtgärdsplaneringen Prognosåret har varit år 2020 och de 1 Den 17 januari 2008 uppdrog regeringen åt Vägverket, Banverket, Luftfartsstyrelsen och Sjöfartsverket att inleda förberedelsearbetet för åtgärdsplaneringen av infrastrukturåtgärder för perioden

10 Vectura 10 (17) omvärldsfaktorer (befolkning, sysselsättning, arbetsplatser, priser mm) som använts i arbetet kommer från Trafikverket och är ett scenario som speglar en effektivare energianvändning och effektivare transporter (EET-scenarie) för år I scenariot ligger bland annat antaganden om högre drivmedelsskatt och kilometerskatt 2. Godsprognos Det har varit svårt att få en tydlig bild av förutsättningar och antaganden som har legat till grund för genomförda godsprognoser. I huvudkalkylen har dock ingen hänsyn tagits till nygenerering av gods p.g.a. kortare restider och stabilare trafiksystem. De effekter som beräknats bygger istället på restidsvinster och sparade transportkostnader när befintliga godsflöden har omletts till Ostkustbanan. I förstudiens alternativa kalkyl har antalet godståg reducerats till en nivå som motsvarar Detta är en anpassning till enkelspårets begränsade kapacitet. Anpassningen bygger på en grov uppskattning. I kalkylen antas också att det gods som inte fått plats på järnvägen istället transporteras med lastbil. Vidare antas i kalkylen att dubbelspårsutbyggnaden kommer leda till nygenerering av godsflöden motsvarande 10 tåg per dag. Resultat Resande Totalt sett ökar antalet personresor i Trafikverkets huvudkalkyl med tåg med ca 2,3 miljoner resor/år, till totalt 6,4 miljoner resor/år. Detta innebär en ökning med nästan 60 %. Resandet med regionaltåg har ökat med drygt 400 % (1,6 miljoner resor) och snabbtågen med 25 % (0,5 miljoner). Nattågen ökar med drygt 10% (0,2 miljoner). Att ökningen på regionaltågen är så stor beror på att 8 nya avgångar med IR-tåg trafikerar sträckan Gävle Sundsvall (4 turer) och Gävle Härnösand (4 turer) och omvänt efter att dubbelspår införts. Resandeökningen för övriga tåg beror framför allt på restidsförbättringar. Till exempel reduceras restiden för snabbtåg med 70 minuter mellan Gävle och Sundsvall.. _2010_2020.pdf 2 Banverket och Vägverket, Persontransportprognoser 2020 och 2040, 2009

11 Vectura 11 (17) Tabell 2. Antal resenärer/år 2020 på alla tåg som trafikerar sträckan Gävle Sundsvall. Resultaten avser Trafikverkets huvudkalkyl Resenärer/år 2020 JA UA Ökning i antal Ökning i % Resenärer snabbtåg % Resenärer IR tåg % Resenärer nattåg % Totalt % I snitt ökar antalet resenärer på sträckan mellan Gävle och Sundsvall med cirka 1500 personer/dag, varav antalet regionala resor ökar mest. Med tanke på att antalet avgångar på regionaltåg fördubblas samt att restiderna minskar känns denna ökning rimlig. Gods I Trafikverkets huvudkalkyl har ingen prognos för godsflöden arbetats fram. Istället har befintliga godsflöden från Trafikverket Åtgärdsplanering använts. Flödena har i utredningsalternativet omfördelats, därigenom uppstår bl.a. restidsvinster och minskade transportkostnader. I förstudiens alternativa kalkyl görs ett antagande i utredningsalternativet att ökad tillgänglighet och minskade transportkostnader leder till en nygenerering av godstransporter motsvarande 10 tåg per dag. Samhällsekonomi Åtgärdens mest betydelsefulla/största prissatta effekt är restidsvinsterna. Dessa ingår som del under posten Resenärer i tabell 3. Även posten för näringsliv och trafikföretag är stor, i den ingår bl.a. biljettintäkter och näringslivets restidsvinster. Den samlade nyttan av godstrafiken i Trafikverkets huvudkalkyl är 1,1 Mdkr. Nyttorna består av minskade transportkostnader, tidsvinster, samordningsvinster och överflyttning från lastbil till järnväg. Effekterna är därmed till stor del transportekonomiska och endast begränsad hänsyn tas till de systemeffekter utbyggnaden får för bl.a. industrin. En sådan effekt är värdet av stabila transportupplägg. I förstudiens alternativa kalkyl (mindre godståg i JA och mer i UA) ökar nyttorna gör godstransporterna till 3,9 Mdr

12 Vectura 12 (17) Tabell 3. Samhällsekonomiska resultat från Trafikverkets huvudkalkyl och förstudiens alternativa kalkyl SEK effekter UA1 Huvudkalkyl UA1 med Alternativt JA Resenärer Näringsliv och trafikföretag Budgeteff., trafiksäkerhet och emmissioner Summa Investeringskost minus restvärde Nettonuvärde NNK -0,31-0,03 Total nytta persontrafik (inkl tj resor) Total nytta godstrafik

13 Vectura 13 (17) Icke prissatta effekter Vid sidan av de prissatta nyttorna som faller ut från kalkylen uppstår även icke prissatta effekter. Här görs en uppskattad bedömning av vilken påverkan (positiv/negativ) respektive effekt har på en åtgärds lönsamhet. I Tabell 4 visas de icke prissatta effekter som ingår i den samlade effektbedömningen som togs fram i samband med förstudien. De identifierade icke prissatta effekterna följer gängse redovisningspraxis. Det finns osäkerheter avseende ett antal effekter: påverkan naturområde, arbetsmarknads- och exploateringseffekter och förseningar. För att få bättre uppfattning om de icke prissatta effekternas påverkan bör projektgruppen för Nya Ostkustbanan genomföra fördjupade utredningar för att tydliggöra dessa effekter. Tabell 4: Icke prissatta effekter kopplat till kvalité på bedömningsunderlag. Icke prissatt effekt Bygger på väl underbyggt underlag Bygger på bristfälligt underlag Underlag saknas Buller X Påverkan landsbygd (rekreation & friluftsliv, anspråkstagande av mark, landskapsbild, kulturmiljö) X Påverkan tätort (stadsbild, anspråkstagande av mark, kulturmiljö) X Påverkan naturområde X Exploateringseffekter X Arbetmarknadseffekter X Förseningar X Ökad efterfrågan pga ökad infrastruktur X Dynamiska effekter Dynamiska effekter kan beskrivas som en följdeffekt av en nytta som åtgärden ger upphov till. I rapporten har en dynamisk effekt lyfts fram bland de icke prissatta effekterna, nämligen ökad efterfrågan på godstrafik som följd av ökad tillgänglighet och minskade transportkostnader. Här har en bedömning gjorts att dubbelspåret ökar industrins konkurrenskraft och därmed även dess produktionsvolymer. Ett annat exempel på en dynamisk effekt som dubbelspåret ger upphov till är förbättrade förutsättningar för arbetsmarknaden vilket i sin tur ger följdeffekter för sysselsättningsgraden, produktion och skatteintäkter. Nyttan/värdet för dessa mervärden är dock ej redovisade i förstudien.

14 Vectura 14 (17) Förseningskostnader för godstrafik Det finns en avsevärd potential att minska förseningarna längs sträckan med ett dubbelspår och detta bör ge betydande nyttor för godstrafiken i form av minskad restid och förseningsrisk. Det är små marginaler i hela produktionskedjan vilket gör att godstransporterna är mycket känsliga för förseningar/störningar. Detta har ej hanterats i utredningen. Förseningar leder vidare till utebliven fakturering viket antas ge ett stort kapitalbortfall från industrin. Vidare värderas inte kostnaden för alternativa transportlösningar (företrädesvis lastbil) vid störningar. Dessa transporter måste många gångar upphandlas på ett mindre fördelaktigt sätt vilket gör dem dyra. Denna samhällskostnad beaktas ej i den samlade effektbedömningen. Ytterligare en faktor att ta med i bedömningen av förseningskostnader för godset är de ökade kostnaderna för vagnshyra som uppstår vid förseningar (vagnen måste hyras för en längre tid).

15 Vectura 15 (17) Kompletterande kalkyler Utökad snabbtågstrafik 6 Mot Umeå 4 Härnösand Timrå Sundsvall Mot Östersund Gnarp Hudiksvall Iggesund Antal persontåg/dygn Snabbtåg 16 dt/dygn Interregtåg 16 dt/dygn Totalt 32 dt/dygn Söderhamn Ljusne Gävle Tierp Snabbtåg Uppsala Interregionaltåg 8 Antal dubbelturer per dygn Arlanda Stockholm C Mot Östergötland

16 Vectura 16 (17) Figur2 visar ett trafikeringsscenario där vi utökat snabbtågstrafiken norr om Gävle genom att förlänga befintliga interregionaltågslinjer mellan Östergötland och Gävle till Sundsvall Trafikeringsantagandena för persontrafik i Trafikverkets utredningsalternativ bygger på små eller inga förändringar av turtätheten. Detta trots ett det kapacitetstillskott dubbelspåret innebär. Detta är minst sagt anmärkningsvärt och sannolikt även en förklaring till dålig lönsamhet i kalkylen. Ett motiv till detta kan vara att det antas vara kapacitetsbrist även på anslutande järnvägar. I det trafikeringsscenario som redovisas i figur 2 har vi kringgått de kapacitetsproblemen som antas söder om Gävle genom att förlänga den befintliga interregionaltågslinjen mellan Östergötland och Gävle till Sundsvall. Det ger ytterligare åtta avgångar per dygn och riktning. På sträckan Gävle Sundsvall har tågen samma hastighet och uppehållsbild som övriga snabbtåg, söder om Gävle är hastighet och uppehållsbild den samma som för interregionaltågen. Restiden till/från Stockholm blir då ca 10 minuter längre en för de renodlade snabbtågen. Samhällsekonomi Tabell 5. Samhällsekonomiska resultat med utökad snabbtågstrafiken. SEK effekter UA2 Resenärer 8252 Näringsliv och trafikföretag 6819 Budgeteff., trafiksäkerhet och emmissioner 307 Summa Investeringskost minus restvärde Nettonuvärde 688 NNK 0,05 En utökad snabbtågstrafik genererar 1,5 Mdkr i ökade nyttor. I huvudsak består nyttan av restidsvinster och ökade intäkter för trafikföretagen. Totalt sett innebär det att NNK blir positiv. Senarelagd trafikstart I sen samhällsekonomiska kalkylen påverkas resultatet (NNK) av när trafikstart är planerad. Kort kan det förklaras genom att nyttor som uppstår längre bort i tiden är mindre värda än de som uppstår i närtid. Det omvända gäller kostnader vilka vi gärna vill skjuta på framtiden. Alternativet som vi beräknat med fler snabbtåg är lönsamt (NNK=0,05) med antagandet att trafikstart sker år Nedan (i tabell 6) redovisas samma kalkyl men med antagandet att trafikstart sker först år Den positiva nyttan har då omvandlats till en svagt negativ nytta (NNK= -0,02).

17 Vectura 17 (17) Tabell 6. Samhällsekonomiska resultat med utökad snabbtågstrafiken men senarelagd trafikstart. SEK effekter UA2 trafikstart 2030 Resenärer 7731 Näringsliv och trafikföretag 6389 Budgeteff., trafiksäkerhet och emmissioner 287 Summa 0 Investeringskost minus restvärde Nettonuvärde -284 NNK -0,02

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet PM Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3

Läs mer

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen Lennart Lennefors Projektledare och transportanalytiker Planeringsavdelningen Snabbfakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm. Huvudkontor i Borlänge. Regionkontor i Eskilstuna, Gävle, Göteborg,

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell 2014-10-15 NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören Rapport 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Jämförelse prognos och verklighet, en del i den samhällsekonomiska kalkylen

Jämförelse prognos och verklighet, en del i den samhällsekonomiska kalkylen Prognos 2010 och verklig utveckling Jämförelse prognos och verklighet, en del i den samhällsekonomiska kalkylen Utveckling godstrafik jämfört med prognos, index 100 Godståg verklig Lastbil verklig Sjöfart

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

Version 3.0 2012. Grafiska riktlinjer Nya Ostkustbanan

Version 3.0 2012. Grafiska riktlinjer Nya Ostkustbanan Version 3.0 2012 Grafiska riktlinjer Nya Ostkustbanan Nya Ostkustbanan ökar pulsen i hela Sverige Järnvägen mellan Gävle till Härnösand skulle kunna vara en pulsåder för tillväxt. Som knyter ihop Norrland

Läs mer

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet Per Corshammar, Ramböll Transportkapacitet Ökad kapacitet leder till punktligare, säkrare och snabbare transporter till lägre kostnad

Läs mer

Bilaga 2: Kapacitet på Ostkustbanan

Bilaga 2: Kapacitet på Ostkustbanan Bilaga 2: Kapacitet på Ostkustbanan I nedanstående bilaga redovisas metoden för hur beräkningarna av kapacitet har genomförts i kapitel 3. Resultatet av studien har redovisats i kapitel 3, avsnitt 3.4.2.

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 2013-09-19 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 1. Inledning Mellan 2011-2013 pågår projekt Nya Ostkustbanan. Projektets övergripande syfte är att uppnå en

Läs mer

Blandad trafikering. Roger Nordefors Banverket Leveransdivision

Blandad trafikering. Roger Nordefors Banverket Leveransdivision Blandad trafikering Roger Nordefors Banverket Leveransdivision Disposition Svårigheter med blandad trafik Kapacitetssituationen 2008 Planeringsförutsättningar Fördefinierad trafikstruktur Kapacitetssituation

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Rätt spår 2 FULL TRIM! Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1

Läs mer

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter till de större städerna Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik. har också två betydande flaskhalsar, genom Härnösand samt genom Örnsköldsvik. åda projekten bedöms samhällsekonomiskt lönsamma att åtgärda

Läs mer

Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001

Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001 Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra stambanan och Västra stambanan är mycket hårt belastade. Restiderna

Läs mer

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering

Läs mer

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens

Läs mer

Tågsatsningar riskerar att fastna på Stockholms Centralstation 2013:1. Stockholms Handelskammares rapport ISSN 1654-1758

Tågsatsningar riskerar att fastna på Stockholms Centralstation 2013:1. Stockholms Handelskammares rapport ISSN 1654-1758 2013:1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares rapport Tågsatsningar riskerar att fastna på Stockholms Centralstation centralen.indd 1 2013-01-29 09.55 Utmaningarna i korthet Stockholms Centralstation

Läs mer

Stora investeringar i ny järnväg i närtid

Stora investeringar i ny järnväg i närtid Stora investeringar i ny järnväg i närtid Under nästa mandatperiod kommer en socialdemokratiskt ledd regering fatta beslut om omfattande investeringar i ny svensk järnväg. Nyinvesteringarna i järnväg uppgår

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Datum 2007-04-26. Ert datum 2007-04-04

Datum 2007-04-26. Ert datum 2007-04-04 It Landstingef B DALARNA HUVUDKONTORET Gunnar Fasten 006 PM Datum 2007-04-26 Ert datum 2007-04-04 Beteckning/diarienr LD07/00179 Er beteckning RD 2007/22 1(5) Synpunkter till Region Dalarna avseende Banverkets

Läs mer

Är järnvägen på rätt spår?

Är järnvägen på rätt spår? Är järnvägen på rätt spår? Järnvägsinvesteringar i Sverige en historisk och internationell jämförelse 2013-06-27 WSP Analys & Strategi Inledning Att det svenska järnvägsnätet lider av betydande brister

Läs mer

Kort historia. Norrtågstrafiken

Kort historia. Norrtågstrafiken Kort historia Norrtågstrafiken 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar ett politiskt samarbete kring tågutvecklingen i Norrland utmaningar och möjligheter

Läs mer

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige Bild: Kasper Dudzik Nyckelstråket för högre fart på Sverige Satsa på det som ger mest och snabbast resultat! Nyckelstråket*, med Västra Stambanan, Mälarbanan och Svealandsbanan, är Sveriges viktigaste

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

Ostlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik

Ostlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik Ostlänken/Götalandsbanan Höghastighetsbana med blandad persontrafik Ostlänken Planeringsprocess med funktionen i fokus Marknad Trafik Infrastruktur Var i processen dimensioneras kapaciteten? Götalandsbanans

Läs mer

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1 Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1 Innehållsförteckning Våren är på väg! 3 Resandeutveckling 4 Information en del av resande 7 Punktlighet - andel tåg som kommer i rätt tid 11 Orsaken till

Läs mer

Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302

Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302 Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302 1. Beskrivning av åtgärden UA2 Befinlig sträckning (lila), UA3 Nysträckningsalternativ Byarum Tenhult (grönt) och UA4 Nysträckningsalternativ Torsvik Tenhult

Läs mer

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Jonas Eliasson, Professor transportsystemtanalys Maria Börjesson, Docent transportsystemanalys, KTH Royal Institute of Technology Länk effektivitet

Läs mer

Regional persontrafik i norra Sverige Möjliga strategier på längre sikt

Regional persontrafik i norra Sverige Möjliga strategier på längre sikt Järnvägens roll i transportförsörjningen 2 Regional persontrafik i norra Sverige Möjliga strategier på längre sikt Narvik Riksgränsen Kiruna Gällivare Kiruna-Luleå under 3 timmar Luleå och Kallax flygplats

Läs mer

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Jan Lindgren, Trafikverket 1 2015-02-24 Åtgärdsval vad, varför? När ett problem i transportsystemet identifierats påbörjas ett åtgärdsval. Åtgärdsval

Läs mer

RAPPORT SAMHÄLLSEKONOMISK UTVÄRDERING AV ALTERNATIV FÖR VÄSTRA LÄNKEN UMEÅ

RAPPORT SAMHÄLLSEKONOMISK UTVÄRDERING AV ALTERNATIV FÖR VÄSTRA LÄNKEN UMEÅ ra04s 2011-02-17 RAPPORT SAMHÄLLSEKONOMISK UTVÄRDERING AV ALTERNATIV FÖR VÄSTRA LÄNKEN UMEÅ Trafikverket Region Nord Umeå Västra länken Uppdragsnummer 2391971 Resultat av trafikprognoser och samhällsekonomiska

Läs mer

Europakorridoren Ett bredband för fysiska transporter - Utbud, prognoser och samhällsekonomi

Europakorridoren Ett bredband för fysiska transporter - Utbud, prognoser och samhällsekonomi Europakorridoren Ett bredband för fysiska transporter - Utbud, prognoser och samhällsekonomi Adj. Professor Bo-Lennart Nelldal Järnvägsgruppen KTH Stockholm 2003-08-27 Bakgrund Banverkets/Scandiakonsults

Läs mer

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad 1 (6) Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad Hela programmet finns på: http://www.framtidensgruvochmineral.se/program/ Rullande

Läs mer

Botniabanan och järnvägen längs Norrlandskusten

Botniabanan och järnvägen längs Norrlandskusten Botniabanan och järnvägen längs Norrlandskusten hur har det blivit och vad har det kostat? RiR 2011:22 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs

Läs mer

Så bör trafikeringen vara på höghastighetsnätet

Så bör trafikeringen vara på höghastighetsnätet Så bör trafikeringen vara på höghastighetsnätet Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2010-05-04 KTH Järnvägsgruppen Centrum för forskning och utbildning i järnvägsteknik 1 KTH Järnvägsgruppen

Läs mer

Dubbelspår Ostkustbanan Gävle-Sundsvall

Dubbelspår Ostkustbanan Gävle-Sundsvall Förstudie Dubbelspår Ostkustbanan Gävle-Sundsvall Yta för bild eller mönster Slutrapport november 2010 Medverkande Trafikverkets projektgrupp Projektledning Harald Knutsen, projektledare Tel 026-14 46

Läs mer

Vänersborg 2015-01-22

Vänersborg 2015-01-22 Vänersborg 2015-01-22 Regionstyrelsen Västra Götlandsregionen ärende 9 mötet 2015-01-27 Yttrande över Kungörande och granskning av Järnvägsplan för Västlänken (Remiss från Trafikverket) Sverigedemokraterna

Läs mer

Resultat Sampers/Samkalk Projektnamn: Västlänken, trafikeringsalternativ

Resultat Sampers/Samkalk Projektnamn: Västlänken, trafikeringsalternativ PM Ärendenr: [Ärendenummer] Till: Från: 2013-04-17 Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: 0771-921 921 Texttelefon: 0243-750 90 www.trafikverket.se trafikverket@trafikverket.se

Läs mer

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen Detaljplan för Hossaberget Detaljplan för Hossaberget Beställare: Partille kommun 433 82 Partille Beställarens representant: Erika von Geijer Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg

Läs mer

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och

Läs mer

Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten

Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten Göteborg Höghastighetståg (sth >320 km/h) Interregionala snabbtåg (typ Regina, sth 250 km/h) Pendeltåg (typ X40 eller X60, sth 180 km/h) Trafik under en maxtimme,

Läs mer

Järnvägsutredning. Mälarbanan, delen Tomteboda Kallhäll. Storstadsträngselproblematik. John Fridlund 2008-10-29

Järnvägsutredning. Mälarbanan, delen Tomteboda Kallhäll. Storstadsträngselproblematik. John Fridlund 2008-10-29 Järnvägsutredning Mälarbanan, delen Tomteboda Kallhäll Storstadsträngselproblematik Mälarbanan Två utredningskorridorer Projektorganisation CBRÖ CBRÖT Extern styr- /samordningsgrupp Intern styrgrupp Projektledare

Läs mer

RAPPORT. Skillnad mellan Samvips och Samkalk/ASEK En jämförelse mellan två kalkyler för höghastighetsjärnväg. Analys & Strategi 2010-02-09

RAPPORT. Skillnad mellan Samvips och Samkalk/ASEK En jämförelse mellan två kalkyler för höghastighetsjärnväg. Analys & Strategi 2010-02-09 RAPPORT Skillnad mellan Samvips och Samkalk/ASEK En jämförelse mellan två kalkyler för höghastighetsjärnväg 2010-02-09 Konsulter inom samhällsutveckling WSP är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling

Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling 2014-04-02 Kollektivtrafikmyndigheterna i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling Ärende Norrtåg

Läs mer

Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras

Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras Bo-Lennart Nelldal, adj prof RAILWAY GROUP KTH Center for Research and Education In Railway Engineering Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras Sammanfatting av

Läs mer

Dellenbanan Snabbjärnväg. Ljusdal Delsbo Näsviken - Hudiksvall Snabb persontrafik och robust godstrafik

Dellenbanan Snabbjärnväg. Ljusdal Delsbo Näsviken - Hudiksvall Snabb persontrafik och robust godstrafik Dellenbanan Snabbjärnväg Ljusdal Delsbo Näsviken - Hudiksvall Snabb persontrafik och robust godstrafik Dellenbanan 2018 Ljusdals och Hudiksvalls framtid Järnvägen är en förutsättning för kommunernas tillväxt

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

GÖTALANDSBANAN DELEN BORÅS-JÖNKÖPING-LINKÖPING

GÖTALANDSBANAN DELEN BORÅS-JÖNKÖPING-LINKÖPING Götalandsbanan - En närmare framtid Marknad -Trafikering - Resandeflöden 07 10 09 Anders Lundberg Idéstudiens trafikavsnitt är inte en spårutredning Marknadsanalys Konkurrensanalys Definition av mål för

Läs mer

Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan

Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan Dialog om utbyggnad av sträckan Tomteboda Kallhäll hösten 2004 Om Mälarbanan Järnvägssträckan som går norr om

Läs mer

Förstudie Dalabanan delsträcka Sala Borlänge. Slutrapport 2011-12-20 Diarienr TRV 2010/50401

Förstudie Dalabanan delsträcka Sala Borlänge. Slutrapport 2011-12-20 Diarienr TRV 2010/50401 Förstudie Dalabanan delsträcka Sala Borlänge Slutrapport 2011-12-20 Diarienr TRV 2010/50401 Medverkande Trafikverket Susann Appelqvist, projektledare Helena Södergård, biträdande projektledare Marie Johansson,

Läs mer

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Planläggningsbeskrivning 2015-04-01 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när

Läs mer

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren.

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren. Diskussionen om Europakorridoren stannar ofta vid höga hastigheter och korta restider. Då glömmer vi något viktigt: Den utbyggda korridoren frigör också kapacitet för en kraftigt utökad spårbunden godstrafik.

Läs mer

Systemanalys HCT. Emeli Adell Trivector Projektledare

Systemanalys HCT. Emeli Adell Trivector Projektledare Systemanalys HCT Emeli Adell Trivector Projektledare Syftet med systemanalysen: Undersöka vilka effekter som införande av HCT kan leda till för samhället som helhet på kort och lång sikt. Arbetsgrupp:

Läs mer

RAPPORT. Tågtrafik i Basprognos 2030 beskrivning av trafikering 2015-04-01

RAPPORT. Tågtrafik i Basprognos 2030 beskrivning av trafikering 2015-04-01 RAPPORT Tågtrafik i Basprognos 2030 beskrivning av trafikering 2015-04-01 TMALL 0004 Rapport generell v 1.0 Titel: Tågtrafik i Basprognos 2030 beskrivning av trafikeringen Publikationsnummer: ISBN: 978-91-7467

Läs mer

Kalkylperioder och restvärdesberäkningar vid långsiktiga infrastrukturinvesteringar

Kalkylperioder och restvärdesberäkningar vid långsiktiga infrastrukturinvesteringar 1 (19) Kalkylperioder och restvärdesberäkningar vid långsiktiga infrastrukturinvesteringar 1. Inledning Bakgrund och syfte I den senaste ASEK-översynen, dvs. ASEK 4, rekommenderades att en kalkylperiod

Läs mer

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan

Läs mer

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt 1 PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt VARFÖR PERSONTÅG? Hyltebruk

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

Värdering av underhållskostnad och trafikpåverkan för servicefönster på Norra Stambanan

Värdering av underhållskostnad och trafikpåverkan för servicefönster på Norra Stambanan Värdering av underhållskostnad och trafikpåverkan för servicefönster på Norra Stambanan KAJT-dagarna 2015, Borlänge, 2015-05-06 TOMAS LIDÉN, LIU, ITN, KOMMUNIKATIONS- OCH TRANSPORTSYSTEM LARS BRUNSSON,

Läs mer

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 Kort Historia 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar som på ett politiskt plan drivit tågfrågan i Norrland vidare.

Läs mer

Ägare/Organisation. Norrtåg AB är garanten och möjliggöraren Operatör på våra tåg är Botniatåg AB ( SJ & DB Bahn)

Ägare/Organisation. Norrtåg AB är garanten och möjliggöraren Operatör på våra tåg är Botniatåg AB ( SJ & DB Bahn) Norrtågsförsöket Ägare/Organisation Omfattar de fyra nordligaste länen (Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland) Ägs av Länstrafikbolagen Finansieras av landstingen och staten Norrtåg AB

Läs mer

En sammanfattning av Trafikverkets process för kapacitetstilldelning samt prioriteringskriterier

En sammanfattning av Trafikverkets process för kapacitetstilldelning samt prioriteringskriterier 0(6) September 2013 Bilaga ärende 4 En sammanfattning av Trafikverkets process för kapacitetstilldelning samt prioriteringskriterier Detta PM har tagits fram av MÄLAB med stöd av Bengt Hultin, Järnvägshuset

Läs mer

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2014 Kvartal 1

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2014 Kvartal 1 Norrtågs kvalitetsredovisning År 214 Kvartal 1 1 Innehållsförteckning Resandet håller i sig!... 3 Resandeutveckling... 4 Punktlighet andel tåg som kommer i rätt tid... 1 Regularitet andel avgångar som

Läs mer

RAPPORT Jämförelse av Samkalk, EVA och Bansek

RAPPORT Jämförelse av Samkalk, EVA och Bansek RAPPORT Jämförelse av Samkalk, EVA och Bansek 2008-07-02, slutversion Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar

Läs mer

Samhällsekonomiska differenskalkyler

Samhällsekonomiska differenskalkyler Diarienr: F08-10130/SA20 BSAB: 9651-00-030b Järnvägsutredning Ostlänken Avsnittsutredning Norrköping C Linköping C Samhällsekonomiska differenskalkyler Bilaga 1 till avsnittsutredning - slutrapport september

Läs mer

Aktuellt om höghastighetsbanor

Aktuellt om höghastighetsbanor Aktuellt om höghastighetsbanor Stadskontoret Foto Bombardier Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008-09-15 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling 1. Inledning Idag

Läs mer

SKOGSBASERADE NÄRINGAR

SKOGSBASERADE NÄRINGAR SKOGSBASERADE NÄRINGAR Industriella produktionsvärden Skogsbaserad industri, 2005, MSEK 10 000 5 000 1 000 Årlig genomsnittlig skogsproduktion, 2001-2005 0 MSEK 300 MSEK ÅF Infraplan Setra Billerud Smurfit

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:74) Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:74) Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft Datum Beteckning 2009-11-11 Dnr 09-1-11 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet (SOU 2009:74) Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft Skånsk

Läs mer

FRÅN TÅGKAOS TILL ORDNING OCH REDA

FRÅN TÅGKAOS TILL ORDNING OCH REDA FRÅN TÅGKAOS TILL ORDNING OCH REDA Miljöpartiets förslag till åtgärder för ett effektivt och robust järnvägssystem Miljöpartiet de Gröna Sidan 2 av 6 NIO PUNKTER FÖR ETT ROBUST JÄRNVÄGSSYSTEM De senaste

Läs mer

Förbättrad analys av förseningsdata med hjälp av RailSys

Förbättrad analys av förseningsdata med hjälp av RailSys KTH Järnvägsgrupp 1-- Anders Lindfeldt, Hans Sipilä Förbättrad analys av förseningsdata med hjälp av RailSys Bakgrund En av slutsatserna från projektet Kapacitetsutnyttjande i det svenska järnvägsnätet.

Läs mer

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.

Läs mer

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter RAPPORT 2007:42 VERSION 1.1 Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för gods som går med containerfartyg och ro-rofartyg Dokumentinformation Titel: Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för

Läs mer

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas SKRIVELSE Vårt dnr: 2014-06-30 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson Regeringen 103 33 Stockholm Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas Det finns stora

Läs mer

Norrbotniabanan Umeå-Luleå

Norrbotniabanan Umeå-Luleå 2004-04-05 Norrbotniabanan Umeå-Luleå Studier av etapputbyggnad N N Morjärv Morjärv Hapara Hapara Niemisel Niemisel Kalix Norrbottens län Kalix Norrbottens län Boden Boden Sunderbyn Sunderbyn Luleå Älvsbyn

Läs mer

Systemplan för Göteborgsregionen. Infrastruktur och trafikering för höghastighetståg, Oslo- Göteborg-Köpenhamn och Oslo-Stockholm via Göteborg

Systemplan för Göteborgsregionen. Infrastruktur och trafikering för höghastighetståg, Oslo- Göteborg-Köpenhamn och Oslo-Stockholm via Göteborg Infrastruktur och trafikering för höghastighetståg, Oslo- Göteborg-Köpenhamn och Oslo-Stockholm via Göteborg BESTÄLLARE: Lennart Serder, Projektledare COINCO WP2, höghastighet PROJEKTGRUPP VECTURA CONSULTING

Läs mer

Kust till kustbanan kapacitetsstudier

Kust till kustbanan kapacitetsstudier Idéstudie Upplandspendeln Rapport Kust till kustbanan kapacitetsstudier Kust till kustbanan stationer med mötesmöjlighet Alvesta 10,5 Växjö 7,5 Gemla xx 25 Hovmantorp 9 Lessebo Avstånd mellan mötesstationer

Läs mer

Möjlighetsstudie Meråkerbanan/Mittbanan

Möjlighetsstudie Meråkerbanan/Mittbanan RAPPORT Möjlighetsstudie Meråkerbanan/Mittbanan Jämtland och Västernorrlands län 2010-12-09 TRV 2010/32235 Konsult: Uppdragsledare: Utredare: Godsanalys: Persontrafikscenarier: Kapacitetsanalys: Layout:

Läs mer

Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping

Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping Anslutning till Ostkustbanan i Uppsala Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping Anslutning till Ostkustbanan i Uppsala 2009-09-02 Komplettering terrängstudie

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-07-02 Sverigebygget: Fler jobb och mer tillväxt, höghastighetståg och 100 000 nya bostäder Alliansen

Läs mer

Uppdraget ska i sin helhet redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 29 februari 2012.

Uppdraget ska i sin helhet redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 29 februari 2012. Regeringsbeslut III 7 2011-03-10 N2011/1933/TE Näringsdepartementet Trafikverket 781 89 BORLÄNGE Uppdrag för ökad kapacitet i järnvägssystemet Regeringens beslut Regeringen uppdrar åt Trafikverket att

Läs mer

Trångsektors plan Göteborg

Trångsektors plan Göteborg Trångsektors plan Göteborg T15 T15 [Ange dokument ets underrubr ik] RIKTLINJE 2 (10) Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Omfattning... 4 Definitioner... 4 Infrastruktur... 4 Trafikstruktur... 5 Allmänt...

Läs mer

Behöver Sverige höghastighetsbanor?

Behöver Sverige höghastighetsbanor? Behöver Sverige höghastighetsbanor? Publicerad i RØST: Samferdsel, 2011:1 I Sverige har lobbyister i mer än tio år försökt övertyga regeringen om att bygga höghastighetsbanor mellan Stockholm och Göteborg

Läs mer

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Handläggare Datum Diarienummer Anna Ekman 2012-03-22 KS 2012/0261 0480-45 01 24 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 Marknad och trafik Forskningsprojektet Gröna tåget Oskar Fröidh oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 14 februari 2007 1 Delprojektet Marknad och trafik Mål: Att ta fram ett attraktivt tågkoncept i form av en

Läs mer

Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför

Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför lyftas och diskuteras för att det regionala arbetet ska kunna fortsätta. Regionfrågan/-indelningen är

Läs mer

RAPPORT Samhällsekonomisk bedömning av Höghastighetsbanor i Sverige. Rapport 2009:20. Analys & Strategi. 31 augusti 2009

RAPPORT Samhällsekonomisk bedömning av Höghastighetsbanor i Sverige. Rapport 2009:20. Analys & Strategi. 31 augusti 2009 RAPPORT Samhällsekonomisk bedömning av Höghastighetsbanor i Sverige Rapport 2009:20 31 augusti 2009 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom

Läs mer

20 Storlien-Östersund-Stockholm-Göteborg/Malmö Endast nattåg Jämtland-Stockholm/Göteborg/Malmö

20 Storlien-Östersund-Stockholm-Göteborg/Malmö Endast nattåg Jämtland-Stockholm/Göteborg/Malmö 20 Storlien-Östersund-Stockholm-Göteborg/Malmö Endast nattåg Jämtland-Stockholm/Göteborg/Malmö 16 aug-12 dec 2009 SJ SJ SJ SJ Natt Natt Natt Natt Tågnummer 10077 10077 2 10073 10073 3 16/8-5/9 16/8-5/9

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

Handkalkyl: Handledning och Manual Version 2,1. Objekt: Handkalkyl 2.1. Datum: 2010-02-16

Handkalkyl: Handledning och Manual Version 2,1. Objekt: Handkalkyl 2.1. Datum: 2010-02-16 Handkalkyl: Handledning och Manual Version 2,1 Objekt: Handkalkyl 2.1 Innehål: Handledning och Manual Datum: 2010-02-16 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Handkalkylering: samhällsekonomiska

Läs mer

Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel

Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel När man debatterar för spårtaxi är det vanligaste motargumentet man hör att det blir för dyrt. Detta är helt fel. I stället kan spårtaxisystem vara självfinansierande

Läs mer

Är järnvägen på rätt spår?

Är järnvägen på rätt spår? Är järnvägen på rätt spår? Fem sanningar om den svenska järnvägen 2013-08-22 WSP Analys & Strategi Inledning Att det svenska järnvägsnätet lider av betydande brister kan knappast ha undgått någon. De senaste

Läs mer

Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2005

Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2005 Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 199-25 samt utvecklingen av flyg- och busskonkurrens 25 Development of supply and prices for railway lines in Sweden 199-25 and development of

Läs mer

Järnväg 2050 En vision om järnvägens framtida roll i samhället

Järnväg 2050 En vision om järnvägens framtida roll i samhället Järnväg 2050 En vision om järnvägens framtida roll i samhället Innehåll Förord 1 Sammanfattning 2 Inledning 3 Varför behövs en nationell vision för järnvägen? 4 Vår omvärld 6 Järnvägens utveckling 8 Dagens

Läs mer

Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet

Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet Januari 2010 1(6) Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3 2. Planerade åtgärder...3 3. Trafikflöden...5 4. Standard och vägsektion...5 5. Planeringsläge och tidplan...5

Läs mer

Infrastrukturinvesteringars påverkan på regional tillgänglighet. Nyköpingslänken

Infrastrukturinvesteringars påverkan på regional tillgänglighet. Nyköpingslänken Infrastrukturinvesteringars påverkan på regional tillgänglighet Nyköpingslänken ÅF-Trafikkompetens Mars 2002 Rapport 2(43) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Cornelis Harders 2002-03-2627 1 700060 Tel 08-50

Läs mer