RIKTLINJE 1 (6) Detta dokument ingår i Trafikverkets säkerhetsstyrningssystem för järnväg. Se särskilda regler för förvaltning av säkerhetstillstånd.

Transkript

1 RIKTLINJE 1 (6) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Anders Gustafsson UHpla TDOK 2014:0162 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Chef VO Underhåll Dokumenttitel Driftsäkerhet, säkerhet och underhåll av järnväg Detta dokument ingår i Trafikverkets säkerhetsstyrningssystem för järnväg. Se särskilda regler för förvaltning av säkerhetstillstånd. Denna riktlinje ersätter BVF 800 Övergripande regler för Banverkets underhållsverksamhet och STRAT 800 Banverkets underhållsstrategi 1. Inledning Trafikverket ansvarar som infrastrukturförvaltare för statens järnvägsnät. I ansvaret ingår att säkerställa ett tillförlitligt och långsiktigt hållbart järnvägsnät. Detta dokument utgör grund för styrning av underhåll inom Trafikverket. Dokumentet ger övergripande riktlinjer för hur underhållsverksamheten ska hanteras inom Trafikverket för att uppnå en kvalitetssäkrad teknisk anläggningsstyrning med avseende på driftsäkerhet, säkerhet och underhåll. Denna riktlinje ersätter BVF 800 (Övergripande regler för Banverkets underhållsverksamhet) samt STRAT 800 (Banverkets underhållsstrategi). Inga väsentliga förändringar av sakinnehållet har skett. Det innehåll som förändrats berör anpassning till Trafikverkets organisation och verksamhet samt till vissa delar ett förtydligande av innehåll. Framtagandet av riktlinjen har genomförts i en projektgrupp med representanter från VO Underhåll och förankrats genom remiss till berörda verksamheter inom Trafikverket. 2. Syfte Riktlinjens syfte är att övergripande beskriva hur driftsäkerhet, säkerhet och underhåll ska hanteras för att Trafikverkets verksamhetsmål ska nås på ett kostnadseffektivt sätt i ett livscykelperspektiv. Riktlinjen beskriver de övergripande krav som gäller för driftsäkerhet, säkerhet och underhåll av Trafikverkets järnvägsnät och som följer av Trafikverkets drift- och underhållsstrategi. 3. Omfattning Riktlinjen vänder sig till de medarbetare inom Trafikverket som arbetar med ledning och styrning av driftsäkerhet, säkerhet och underhåll samt de som direkt eller indirekt bidrar till detta via utveckling eller förvaltning av Trafikverkets järnvägsnät under dess livscykel. 4. Definitioner driftsäkerhet enhet livscykel Förmågan hos en enhet att kunna utföra en krävd funktion under givna förhållanden vid en given tidpunkt eller under ett givet tidsintervall under antagandet att erforderliga externa underhållsresurser tillhandahålls. (SS utgåva 3, Tillförlitlighet - Ordlista) Med enhet avses varje del, komponent, delsystem, funktionell enhet, utrustning eller system som kan betraktas för sig. (SS utgåva 3, Tillförlitlighet - Ordlista) Det tidsintervall som börjar med en idé till en enhet och slutar med skrotning av enheten. (SS-EN 13306:2001, Underhåll-Terminologi)

2 RIKTLINJE 2 (6) livscykelkostnad (LCC) Alla kostnader som uppstår för en enhet under dess livstid. (SS-EN 13306:2001, Underhåll-Terminologi) komponent Del av sammansatt helhet (Nationalencyklopedin 2014) strategiska funktionskrav system säkerhet TSD tillförlitlighet underhåll Vilka övergripande funktionella krav järnvägsnätet ska uppfylla för att erbjuda transportköparen en säker och effektiv transportlösning. Därmed styr dessa också en stor del av den tekniska utvecklingen. (som anordning:) enheter som tillsammans bildar en helhet med en viss funktion (Basord i våra fackspråk, TNC 104, 2012) I detta dokument avses med säkerhet oacceptabel risk för skada som berör trafiksäkerhet, elsäkerhet, arbetsmiljö och miljö. Teknisk specifikation för driftkompabilitet En sammanfattande benämning för att beskriva egenskapen driftsäkerhet och de egenskaper som påverkar denna: funktionssäkerhet, underhållsmässighet och underhållssäkerhet. (SS utgåva 3, Tillförlitlighet - Ordlista) Kombination av alla tekniska och administrativa åtgärder och ledningens åtgärder under en enhets livstid avsedda att vidmakthålla den i, eller återställa den till, ett sådant tillstånd att den kan utföra krävd funktion. (SS-EN 13306:2001, Underhåll-Terminologi) Kommentar: Med livstid avses i denna definition en enhets livscykel. underhållskonsekvens- Utgör beslutsunderlag vid ny- och ombyggnad av anläggningar beskrivning (UKB) för val av bästa LCC-alternativ och därefter bästa utformning av valt alternativ. 5. Tillämpning Driftsäkerhet, säkerhet och underhåll under en enhets livscykel Detta kapitel beskriver riktlinjer för hur driftsäkerhet, säkerhet och underhåll ska hanteras för att verksamhetsmålen ska kunna uppnås. Portalparagraf: Inom ramen för enhetens krävda funktion ska underhållsverksamheten bedrivas kostnadseffektivt med avseende på enhetens hela livscykel. Kommentar: En enhets livscykel kan grovt indelas i de tre faser som visas i figur 1. Inom respektive fas gäller olika förutsättningar, krav och begränsningar. Kund - krav Bearbeta Strategiska funktionskrav Resultat mål 1. Utveckla och och införa enhet 2. Enhet i drift 3. Avveckla enhet Figur 1. De tre faserna som ingår i en enhets livscykel

3 RIKTLINJE 3 (6) UTVECKLA OCH INFÖRA ENHET Första fasen i livscykeln motsvaras av utveckling och införande av enheter, såväl järnvägstekniska system och komponenter som anläggningar. Det övergripande syftet med underhåll i livscykelns första fas är att förbättra och säkerställa förutsättningarna för driftsäkerhet, säkerhet och ett kostnadseffektivt underhåll i de efterföljande faserna. Godkända system och komponenter syftar till att underlätta och kostnadseffektivisera införande av anläggningar. Utveckla och införa nya järnvägstekniska system och komponenter Vid utveckling och införande av nya järnvägstekniska system och komponenter ska Trafikverket och dess leverantörer, om inget annat beslutas, tillämpa svensk standard SS-EN Specifikation av tillförlitlighet, funktionssannolikhet, driftsäkerhet, tillgänglighet, underhållsmässighet och säkerhet (RAMS). Lagstiftning anger i vilken omfattning SS-EN är bindande. Vid beslut om undantag av tillämpning av SS-EN ska likvärdig standard kunna påvisas. Tillämpningen av standarden SS-EN påverkar styrningen och kraven på hur arbetet med driftsäkerhet, säkerhet och underhåll ska hanteras i utvecklings- och införandefasen. För varje aktivitet i ett utvecklingsprojekt ska ansvar för driftsäkerhet, säkerhet och underhåll fastställas. Varje godkänt system och komponent ska förvaltas enligt en etablerad förvaltningsmodell. Utveckla och införa ny anläggning Anläggningens egenskaper avseende driftsäkerhet, säkerhet och underhåll ska specificeras och utredas i varje aktivitet av ett införande, från idéskede till enhet i drift. Inför varje beslut som påverkar driftsäkerhet och framtida underhåll ska konsekvenserna belysas i form av en underhållskonsekvensbeskrivning (UKB). För varje aktivitet i införandet ska ansvaret för driftsäkerhet, säkerhet och underhåll vara fastställt. För varje aktivitet i ett införande ska det ställas tydliga krav på driftsäkerhet, säkerhet och underhåll. Dessa krav ska verifieras och valideras. Resultaten av verifieringen och valideringen ska dokumenteras för varje aktivitet. Om det finns särskilda villkor eller begränsningar för att anläggningen ska få tas i bruk ska detta dokumenteras. För varje aktivitet i införandet ska det finnas checklistor för driftsäkerhet, säkerhet och underhåll. Innan anläggning tas i bruk, skall i tillämpliga fall, kontrolleras att den är förenlig med relevanta TSDföreskrifter avseende drift och underhåll 1. ENHET I DRIFT Andra fasen i en enhets livscykel motsvaras av att den är i drift. Det övergripande syftet med underhåll i livscykelns andra fas är att vidmakthålla eller återställa krävd funktion. Underhåll i denna fas innefattar en fortlöpande bedömning av tekniskt och funktionellt tillstånd samt analys av underhållsbehov på kort och lång sikt. Vidare ingår planering, upphandling och utförande av underhållet, underhållsentreprenörens verifiering av utförda åtgärder samt Trafikverkets uppföljning av underhållskontrakten. 1 direktiv 2008/57/EG, artikel 15.2

4 RIKTLINJE 4 (6) Tillståndsbedöma enhet i drift För varje anläggningstyp ska det finnas riktlinjer framtagna som utgör styrande underlag för planering och genomförande av tillståndskontroll avseende enhetens funktionella och tekniska tillståndskrav. Riktlinjerna ska ange vilka parametrar som behöver mätas samt när och hur tillståndskontroll ska utföras för att kunna ingå i underlaget för planering och uppföljning av underhåll. För att garantera att den beslutade säkerhetsnivån hos enheten vidmakthålls ska säkerhetsbesiktning genomföras med beslutade tidsintervall. Enhetens faktiska tillstånd och avvikelser från bör-värdet ska redovisas på ett enhetligt spårbart och transparent sätt. Denna information ska kunna användas på ett sådant sätt att den kan kombineras med planerade åtgärder samt möjliggöra beslutsstöd på olika nivåer i organisationen. Metoden för att planera tillståndskontrollen ska präglas av objektivitet, kompetens och kostnadseffektivitet. Genomförda tillståndskontroller ska kvalitetssäkras. Tillståndskontrollen ska ge lättillgängliga och användbara resultat i form av tidig information om enhetens eventuella nedbrytning. I tillståndskontrollen ska alla mätvärden för utpekade parametrar registreras, även om de inte ger upphov till anmärkning. Det ska dokumenteras vem som är ägare till de data som är kopplade till tillståndskontrollen. Redovisningen av avvikelserna ska ha samma struktur som tillståndsbeskrivningen (är-läget) och redovisas i samma informationssystem. Redovisningen ska också omfatta indikering av tillståndsavvikelser som kräver proaktiva åtgärder avseende driftsäkerhet och säkerhet, men också akuta åtgärder. Det ska tydligt framgå vilka avvikelser som allvarligt kan påverka säkerheten. Analysera underhållsbehov Det ska finnas en gemensam informationsstruktur kring åtgärder som innehåller effektsamband som kan förutse framtida förändring och dess bakomliggande orsaker samt stödjer en metodik för analys av tillståndsavvikelser i järnvägsnätet. Innan arbetet med att ta fram åtgärdsförslag påbörjas ska val av inriktning göras för underhållet. Ett förebyggande underhåll ska vara huvudinriktningen vid valet av underhållsåtgärder. Valet av inriktning ska dokumenteras. De underhållskrav som är specifika för respektive anläggningstyp ska ange riktlinjer för valet av underhållsåtgärder. Dessa riktlinjer anger vilken underhållsåtgärd som är den lämpligaste vid en viss förutsättning. De riktlinjer som är specifika för respektive anläggningstyp ska kompletteras med anvisningar för kostnadseffektiva underhållsåtgärder. Dessa anvisningar ska utgå från de övergripande målen för underhållet och berörd bantyp för respektive anläggningstyp. Anvisningarna ska också ange riktlinjer för när ett utbyte är lämpligt och i vilken omfattning. Analysen av underhållsbehov ska resultera i en prioriterad åtgärdslista som kan utgöra underlag för fortsatt planeringsarbete. I analysmodellen ska det ingå att man använder erfarenheter och uppnådda effekter av tidigare genomförda underhållsåtgärder. Analysmodellen ska också innebära att riskanalyser vid behov kan genomföras på ett systematiskt sätt och möjliggöra val av olika åtgärdsinriktningar. Planera underhåll Den långsiktiga banarbetsplaneringen ska genomföras så att underhållsåtgärder kan bedrivas samordnat med trafikala behov samt att det ska tydligt framgå vad som är mest kostnadseffektivt ur ett företagsekonomiskt och samhällsekonomiskt perspektiv. Beslutade underhållsåtgärder ska samordnas och paketeras så att de kan upphandlas och genomföras på ett kostnadseffektivt sätt. Detta kan innebära att vissa underhållsåtgärder behöver samordnas

5 RIKTLINJE 5 (6) nationellt. En nationellt samordnad planering av underhåll ska alltid ta hänsyn till lokalt genomförda analyser av enhetens tillstånd och underhållsbehov. Upphandla underhåll Upphandling av underhåll ska baseras på fastställda underhållskrav och företagsekonomiska principer. Detta avgör vad som är lämpligt att upphandla som funktion respektive utförande utifrån skillnader i kontraktslängd och järnvägsnätets livscykel. Upphandlingen ska främja den långsiktiga utvecklingen av en leverantörsmarknad som kännetecknas av kompetens, kvalitet och kostnadseffektivitet. Uppfyllandet av dessa kriterier avgörs utifrån effekterna på järnvägsnätets funktion och tillstånd ur ett livscykelperspektiv. Upphandlingen ska stimulera entreprenörerna till en effektivisering av underhållet, inom ramen för vad som medges enligt relevanta krav i berörda TSD, genom utveckling av teknik, arbetsmetoder, administration och organisation. Standardprocedurer i form av rutiner samt användande av checklistor och malldokument ska ge förutsättningar för ett effektivt anbudsförfarande och utvärdering som beaktar effekterna på järnvägsnätets funktion och tillstånd i ett livscykelperspektiv. Ställda krav ska kontrolleras för att kunna säkerställa att anbudsgivarna har organisation, kompetens och resurser för att klara uppdraget på ett bra sätt. Det ska för varje upphandling av underhåll finnas en projektorganisation som kan hantera kontakterna med anbudsgivarna. Genomföra och verifiera underhåll Det ska finnas en beslutad åtgärdsstruktur vilket stödjer insamling av genomförda åtgärder Det ska klart framgå av kontraktstexten vad underhållsentreprenörerna ansvarar för när det gäller detaljplanering, samordning, uppföljning och erfarenhetsutbyte. Underhållsentreprenören ska också ha en utförlig etableringsplan med tillhörande riskanalys. Underhållsentreprenörernas egenkontroll ska regelbundet redovisas för beställaren och innefatta en uppföljning av hur underhållet genomförts samt att angivna målvärden och krav uppfyllts. Beställaren ansvarar för uppföljning av underhållsentreprenörernas arbete. Detta ska ske genom granskning av redovisade underhålls- och kvalitetsplaner samt kontroll av genomförda arbeten. Följa upp underhållskontrakt Underhållskontrakt ska kontinuerligt följas upp och värderas under kontraktets löptid. Efter varje avslutad entreprenad ska en slutrapport tas fram. I denna rapport ska effekterna på järnvägsnätets funktion och tillstånd ur ett livscykelperspektiv beskrivas. Erfarenheter från olika underhållsprojekt ska tillvaratas och jämföras så att underhållsverksamheten ständigt kan förbättras. AVVECKLA ENHET Tredje fasen i en enhets livscykel motsvaras av att enheten avvecklas. Avvecklade enheter ska i möjligaste mån med beaktande av funktionellt och tekniskt tillstånd utnyttjas för andra delar av järnvägsnätet, där det med analys av livscykelkostnad (LCC-analys) kan påvisas att detta alternativ är lönsammare än andra tillgängliga alternativ. Skrotning inklusive återvinning av enheterna ska vara ett av alternativen. Samma förfarande gäller för enheter som ska ersättas därför att de inte uppfyller de funktions eller säkerhetskrav som gäller för den del av järnvägsnätet där dessa är installerade.

6 RIKTLINJE 6 (6) 6. Resultat och dokumentation Bindande referenser SS-EN 50126:1999, Specifikation av tillförlitlighet, funktionssannolikhet, driftsäkerhet, tillgänglighet, underhållsmässighet och säkerhet (RAMS) Drift- och underhållsstrategi TDOK: Ändringslogg Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn Version Första versionen Anders Gustafsson UHpla