Komponentavskrivningar och teknikprogrammet. Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Komponentavskrivningar och teknikprogrammet. Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund 2015-04-23"

Gustav Nyström
för 9 år sedan
Visningar:

1 Komponentavskrivningar och teknikprogrammet Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund

2 Vad är en investering? Dagens välfärd beror på resultatet av tidigare investeringar, morgondagens välfärd beror på dagens investeringar Investering är när resurser används (idag) för att anskaffa en tillgång som skall skapa nytta (imorgon) 2

3 Kommuners investeringsverksamhet Sveriges kommuner är för närvarande inne i en investeringsintensiv fas (Kommuninvest 2014). Kommunerna investerade ca 90 mdr kr 2012 Kommun: 42 mdr, bolag: 48 mdkr Ökade i snitt 3 % ( ). Industrin inte alls (kris) VA-investeringar uppskattas till ca 7 % (dvs ca 6 mdr), andelen större i små kommuner. 3

4 Investering i redovisningen? Anskaffad tillgång som: Kontrolleras Ger framtida ekonomiska fördelar/service potential Är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav Har en nyttjandeperiod överstigande 3 år Inte är av ringa värde 4

5 Två frågor Hur skall investeringen värderas i redovisningen? Hur skall värdet minskas i redovisningen? 5

6 Hur skall den värderas? Värderas till anskaffningsvärde som utgörs av inköpspris samt övriga utgifter för att få tillgången på plats och i skick för sitt ändamål. 6

7 Hur skall värdet minskas? Anskaffningsvärdet fördelas systematiskt över nyttjande perioden (=avskrivningskostnad) på ett sätt som avspeglar hur tillgångens värde/servicepotential förbrukas. Avskrivningskostnaderna ska spegla den faktiska resursförbrukningen (rättvisande bild/självkostnad). Samma typ av objekt/olika långa avskrivningstider beroende på var, hur och vem. 7

8 Kriterier för nyttjandeperiod? Funktionell/teknisk livslängd Ekonomisk livslängd Nyttjandeperiod 8

9 Nyttjandeperioder? Exempel: Ledningsnät 33 år, 50 år, 80 år I Vatten kommun skall man i ett projekt bygga en ny huvudledning. Av erfarenhet vet man att till nästan 100 % har tidigare ledningar hållit i 50 år, och det bedöms som sannolikt (över 50 %) ledningen kan behålla sin funktionalitet i över 100 år. Vilken avskrivningstid bör man välja? Finns det goda argument för en kortare avskrivningstid (<50 år) Finns det goda argument för en längre avskrivningstid (>50 år) 9

10 Komponentavskrivningar 10

11 Komponentavskrivningar Förtydligad normering: Rådet för kommunal redovisning och Bokföringsnämnden har infört ett explicit krav på att tillämpa komponentavskrivningar vid redovisning av anläggningstillgångar. Motiv: bättre avspegla hur tillgångars värde och/eller servicepotential successivt förbrukas (givet linjär metod) 11

12 Vad är komponentavskrivningar? Komponentavskrivning är när man delar upp en tillgång i komponenter (mindre beståndsdelar) som skrivs av baserat på komponentens individuella nyttjandeperiod. Tillämpas på sk sammansatta tillgångar Problem: Normgivningen ställer krav på införande av komponentredovisning, men lämnar inte någon egentlig vägledning till hur det skall gå till i praktiken. 12

13 Varför komponentavskrivningar? Rättvisande resultatredovisning Behov av reinvesteringar Matchning mellan teknisk undehållsplanering och redovisning Jämnare resultatbelastning. 13

14 Komponent vs Traditionell 14

15 Exempel Kommun A startar Verksamhet A år 1 Anskaffning av tillgång 20 mkr Tillämpad schablon 10 år Årlig driftskostnad 2 mkr Kommun B startar samma Verksamhet A år 1 Anskaffning av tillgång 20 mkr Komponent 1 10 mkr Nyttjandeperiod 10 år Komponent 2 6 mkr Nyttjandeperiod 6 år Komponent 3 4 mkr Nyttjandeperiod 4 år Drift 2 mkr/år 15

16 Rättvisande bild, jämförelser, beslut, avgifter, ersättning etc ÅR AA BA Budgetbegränsningar? 54 mkr utgift mkr utgift

17 Vad är en komponentindelning? 17

18 Vad är en komponentindelning? Komponent Andel Nyttjande period Slitlager 20% 20 år AG-Lager 10 % 40 år Förstärkningslager 70 % Evig Lokalgata Huvudgata etc 18

19 Vad är en komponentindelning? Planmässig avskrivning på komponenter Nyttjandeperiod år Belopp Andel Överbyggnader/byggnader Stomme 50 11,7 6% Ytskikt 25 11,3 6% Installationer 25 9,2 5% Konstruktioner 50 26,3 14% Maskinell utrustning Maskin ,8 19% Maskin ,7 13% El/styr/regler 25 27,9 15% Markarbeten Anläggningsarbete 50 33,1 18% Ytskikt % Vent och lukt % % 19

20 Vad är en komponentindelning? ÅVC (Sandladan) Komponent Andel Avskr tid Kommentar 1111 Avfallsanläggningar 10% 25 år Byggnad 1141 Markanläggning (asfaltering, plantering, inhägnad etc)) 66% 20 år 1213 Övrig utrustning vht 6% 8 år Container/komprimator, igloos 1111 Avfallsanläggningar 15% 25 år Överbyggnad, ramp, avfallsfickor 1278 Inpassering (annan teknisk utrustn) 3% 5 år Inpasseringssystem, kontanthanteringssystem Summa 100% 20

21 Exempel - Frågeställningar Vilka anläggningar (tillgångar) är aktuella för komponentredovisning? Vad är en komponent avseende på begreppen: betydande? väsentlig skillnad i förbrukning? Hur skall komponenterna grupperas? Hur skall vi hantera historiken? Hur hantera nyttjandeperioder och utbyten? 21

22 Införande Kommuner: Succesiv tillämpning tillåts. Börja med högt bokfört värde och lång kvarvarande nyttjandeperiod. Lägg upp en plan. 22

23 Införande Är det stor mängd tillgångar med lång historik av underhållsåtgärder, reparationer och investeringar, och/eller bristfällig redovisning kommer schabloner att tillämpas. Utredning om underlag och lokalkännedom? Underhållsplan? Mallar? Exempelanläggning? 23

24 Underhållsplan Reinvest Underhåll Reinvest Underhåll Reinvest Anläggningsdel Vattenverk a) byggnad b) maskiner c) instrument och mätutrustning d) styr och regler e) process (t.ex. saltanl.) f) reservoar h) el och ställverk i) skalskydd och larm i) värme och ventilation

25 Mallar och Schabloner 25

26 Investering eller drift? Ventilation Nya pumpar Investering och drift innan komponentredovisning Investering och drift efter komponentredovisning Investering Periodiskt underhåll Reparationer & Underhåll Investering Drift Investering Drift Beläggningsprogrammet Nytt styrsystem 26

27 Effekt av komponentavskrivningar 27

28 Effekt av komponentavskrivningar 28

29 Direkt Fastighet Gata Vatten- och avlopp Vilka påverkar det? men även andra som investerar tex renhållning Indirekt Alla som betala, avgifter och internhyror samt de som får ersättning baserat på kommunens kostnader. 29

30 Avslut Skicka gärna förslag på komponentavskrivningsmodeller! Mattias Haraldsson

Relevanta dokument

(Komponent-)avskrivningar inom VA. Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund

(Komponent-)avskrivningar inom VA Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund 2015-04-23 1 Kommuners investeringsverksamhet Sveriges kommuner är för närvarande inne i