Komponentavskrivningar

Transkript

1 Komponentavskrivningar Kommunförbundet Skåne Ma=as Haraldsson, Företagsekonomiska insbtubonen, Ekonomihögskolan i Lund 1

2 IntrodukBon Bll komponentavskrivningar Vad är det? Var kommer det ifrån? Vilka fördelar ska det ge? 2

3 IntrodukBon Bll komponentavskrivningar Grunderna Bll investeringsredovisning (RKR 11.4) : Investeringar i anläggningar skall redovisas som materiella anläggnings0llgångar om anläggningen kontrolleras, är avsedd för stadigvarande bruk samt kommer skapa nyra (service) i frambden. Investeringar värderas 0ll anskaffningsvärde som utgörs av inköpspris samt övriga utgiter för ar få Bllgången på plats och i skick för sir ändamål. Investeringens värde skall sedermera minskas genom a2 anskaffningsvärdet fördelas systema-skt över investeringens ny3jandeperiod på e2 sä2 som avspeglar hur -llgångens värde/servicepoten-al förbrukas. Vilken avskrivningsmetod som Bllämpas regleras inte, men linjär avskrivningsmetod dominerar praxis. 3

4 IntrodukBon Bll komponentavskrivningar NyRjandeperiod: FunkBonell/teknisk livslängd Ekonomisk livslängd NyRjandeperiod 4

5 IntrodukBon Bll komponentavskrivningar NyRjandeperiod skall spegla nyrjandeperioden och inte listan. Man får göra nya bedömningar. En :llgångs ny2jandeperiod ska löpande omprövas och justeras om ny bedömning ger en väsentlig skillnad i återstående ny2jandeperiod (RKR, Rek 11.4) 5

6 IntrodukBon Bll komponentavskrivningar Införande av komponentavskrivningar: Rådet för kommunal redovisning och Bokföringsnämnden har infört er explicit krav på ar Bllämpa komponentavskrivningar vid redovisning av anläggningsbllgångar. MoBv: bärre avspegla hur Bllgångars värde och/eller servicepotenbal successivt förbrukas (givet linjär metod) 6

7 IntrodukBon Bll komponentavskrivningar Tänkta objekt (RKR 11.4): Skall Bllämpas på s.k. sammansara Bllgångar, dvs anläggningar som har delar (komponenter) som behöver bytas vid olika Bdpunkter, dvs. har olika nyrjandeperioder. Dessa sammansara Bllgångar skall komponenbndelas när dessa komponenter är betydande och när det är väsentlig skillnad i ny;jandeperiod. RespekBve komponent ska skrivas av separat. 7

8 IntrodukBon Bll komponentavskrivningar Problem: Normeringen ger inte någon större vägledning om vad som kan räknas som en betydande komponent eller vad som kan räknas som en väsentlig skillnad i förbrukning/nyrjandeperiod. 8

9 IntrodukBon Bll komponentavskrivningar Ny definibon av underhåll/drit (RKR 11.4): UtgiTer för reparaboner och underhåll av en materiell anläggningsbllgång (eller komponent!) som sytar Bll ar vidmakthålla Bllgångens (komponentens!) egenskaper/skick (över dess bedömda nyrjande period) ska redovisas som en kostnad den period de uppkommer. 9

10 IntrodukBon Bll komponentavskrivningar Investering eller dri=: VenBlaBon Nya pumpar Investering och drift innan komponentredovisning Investering och drift efter komponentredovisning Investering Periodiskt underhåll Reparationer & Underhåll Investering Drift Investering Drift NyR styrsystem 10

11 Fördelar Mer rärvisande kostnadsredovisning Mindre volabl ekonomi BäRre ekonomisk planering 11

12 IntrodukBon Bll komponentavskrivningar Rä;visande bild, resultat- och ställning: SKL, 2014, s

13 IntrodukBon Bll komponentavskrivningar Två vikbga utgångspunkter för komponentmodell: Underhållsplanen Sammanför komponenter som åtgärdas i er sammanhang 13

14 IntrodukBon Bll komponentavskrivningar Underhållsplanen: Reinvest UH Reinvest UH Reinvest UH Reinvest UH Reinvest UH Reinvest UH Reinvest UH Reinvest Anläggningsdel Vattenverk a) byggnad b) maskiner c) instrument och mätutrustning d) styr och regler 850 e) process (t.ex. saltanl.) f) reservoar 900 h) el och ställverk i) skalskydd och larm 750 i) värme och ventilation Hur jobbar vi med planerat strukturellt underhåll (= reinvesteringar) Vilka är de betydande objekten (=komponenterna) Vad har de för nyrjandeperioder 14

15 IntrodukBon Bll komponentavskrivningar Åtgärdas i er sammanhang (pumpstabon): Generellt arbetar huvudmannen med Komponent Rörgalleri 30 år Komponent Pump 25 år. Men när det gäller just pumpstaboner anses det rabonellt ar byta alla pumpar och rörgalleriet vid er Bllfälle när det är dags ar byta ut pumparna. Därför skapas en sammanslagen komponent med rör och pumpar Bllsammans. Komponenten får samma nyrjandeperiod (25 år) då pumparna styr när allt kommer bytas ut. 15

16 IntrodukBon Bll komponentavskrivningar Införande (RKR 11.4 plus INFORMATION, Övergång Bll komponentavskrivning): Skall Bllämpas på nya investeringar 2014 Avseende bokförda investeringar före 2014 Bllåts en successiv övergång, enligt principen väsentligaste anläggningarna först. Lägg upp en plan. (Praxis: Tillämpning på restvärde och framåtriktat) 16

17 IntrodukBon Bll komponentavskrivningar Frågeställningar ar fundera över: Vilka anläggningar (Bllgångar) är aktuella för komponentredovisning? Hur utveckla komponentmodeller med avseende på betydande och väsentlig skillnad i förbrukning? Hur hantera nyrjandeperioder och utbyten? Kommunövergripande regelverk för komponentavskrivningar? Plan för införande? Vad får komponentredovisningen för följdkonsekvenser? 17

18 Komponentredovisning inom VA-branschen (och lite renhållning) VA-Chefens verktygslåda hos Svenskt VaRen IdeskriT från Svenskt VaRen Guide från Avfall Sverige 18

19 Självkostnadsprincipen, VA och Avfall 30 Lagen om allmänna varentjänster: AvgiTerna får inte överskrida det som behövs för ar täcka de kostnader som är nödvändiga för ar ordna och driva va-anläggningen. 27 kap st. Miljöbalk: AvgiTen skall bestämmas Bll högst det belopp som behövs för ar täcka nödvändiga planerings-, kapitaloch dritskostnader för renhållningen. AvgiTen får tas ut på er sådant sär ar återanvändning, återvinning eller annan miljöanpassad avfallshantering främjas. 19

20 Självkostnadsprincipen, VA och Avfall I SOU Bll VaRentjänstlagen Det är va-lagens klara utgångspunkt ar huvudmannen skall driva verksamheten utan krav på vinst eller annan ersärning än sådan som svarar mot de nödvändiga kostnaderna. Och det gäller oavser juridisk form.(sou 2004:64 s. 322) I proposibonen Bll miljöbalken konstateras: Självkostnadsprincipen gäller, vilket innebär ar renhållningsverksamheten inte får bedrivas med överskor. (Prop. 1997/98:45, s.925) 20

21 Självkostnadsprincipen, VA och Avfall Självkostnadsprincipen innefarar dock enligt Högsta domstolens uralande er principiellt förbud mot ar dagens användare belastas med kostnader som räreligen bör betalas av frambda användare (NJA 1994 s. 10 I). Bara bokföringen beaktas. (SOU 2004:64 s. 315) 21

22 Nödvändiga kostnader Tre frågor Självkostnad (vad det kostar) Inom ramen för uppdraget (t.ex. VA-lagen) Fackmannamässigt upört (professionellt) Ej onödigt dyrt (effekbvt) 22

23 Självkostnadsprincipen och redovisningen Redovisade kostnader utgör självkostnaden och lagt kort ligger. 3-årsregeln Investeringstung verksamhet Det göt ar det är vikbgt ar vara noga både med principer och Bllämpning vad gäller redovisning av investeringar. 23

24 Relevanta anläggningar inom VA VaRenverk Reningsverk TryckstegringsstaBon PumpstaBon VenBlkammare VaRentorn VaRenreservoar Kontor, garage, förråd etc 24

25 Relevanta anläggningar inom Renhållning OpBsk sorteringsanläggning Högtrycksförångning ÅVC Finsorteringsanläggning Balningsanläggning Sorteringsanläggning Matavfallsanläggning Sopsugsanläggning Reningsverk lakvaren 25

26 Vilka anläggningar (Bllgångar) är aktuella för komponentredovisning? Komponent Avskrivnings- Tid, År Andel av utgift Utgift Avskrivningskostnad Stomme % Elanläggning % Pumpar % Totalkostnad 100 % Anläggningen är Bllräckligt betydande för ar utgöra er objekt i anläggningsredovisningen (över er halvt prisbasbelopp). Den innehåller avgränsbara komponenter som andelsmässigt i förhållande Bll anskaffningsvärdet är betydande. Det är väsentlig skillnad i nyrjandeperioder mellan stommen och övriga komponenter. 26

27 Vilka anläggningar (Bllgångar) är aktuella för komponentredovisning? Komponentavskrivning, ska :llämpas på anläggningar vars totalkostnad övers:ger 10 prisbasbelopp (VA SYD). Vi har valt a2 komponenmördela de byggnader som har e2 betydande värde. Betydande värde är över kr. (Kalmar Va2en) Vid de seminarier som arrangerats har diskussionerna förts kring anskaffningsvärden mellan 0,5 mkr och en 1 mkr. 27

28 Vad är en betydande komponent? Baserat på de upplägg som studerats inom VAbranschen så finns det flera modeller som iden:fierar komponenter/komponent-grupper som utgör 1-5% av anskaffningsvärdet. Problemet är a2 vissa anläggningar har e2 anskaffningsvärde på 500 tkr och andra på 200 mkr. Det accentuerar också frågan om a2 ta ställning :ll nominella värden för komponenter, t.ex. minst X tkr, samstämmighet med underhållsplan samt sunt förnuz. 28

29 Vad är en väsentlig skillnad i förbrukning? ETersom VA-verksamhet arbetar med anläggningar med lång nyrjandeperiod (över 50 år) är det vanligt med följande kategorier av nyrjandeperioder: 75 år 50 år 40 år 30 år 25 år 20 år 15 år 10 år 5 år 29

30 Tre typsituaboner Stora klumpen Lilla klumpen Nybygget Avloppsverk 19XX X mkr Avloppsverk 19XX X mkr Komponenter: Ställverk X Mkr Transformatorer X Mkr Maskiner X Mkr Blåsmaskiner X Mkr Pumpar X Mkr Skrapspel X Mkr Komponenter: Stomme X kr Tak X kr Fasad X kr VenBlaBon X kr Elanläggning X kr AutomaBk X kr Rörgalleri X kr Pumpar och maskiner X kr Markarbeten X kr 30

31 HiRa fördelningen? Stora klumpen Lilla klumpen Avloppsverk 19XX X mkr? Stomme Tak Fasad VenBlaBon Elanläggning AutomaBk Rörgalleri Pumpar och maskiner Markarbeten Studera åtgärdshistorik Gör bedömningar Tillämpa schabloner? Avloppsverk 1988 X mkr Komponenter: Ställverk X Mkr Transformatorer X Mkr Maskiner X Mkr Blåsmaskiner X Mkr Pumpar X Mkr Skrapspel X Mkr 31

32 HiRa de kvarvarande nyrjandeperioderna! Stora klumpen Avloppsverk 19XX X mkr Komponent Ansk Ny;jande Kvarvarande värde period ny;jandeperiod Stomme X Mkr Tak X Mkr 30 5 Fasad X Mkr VenBlaBon X Mkr 10 5 Elanläggning X Mkr AutomaBk X Mkr Rörgalleri X Mkr Pumpar och maskiner X Mkr Markarbeten X Mkr Studera åtgärdshistorik Använd underhållsplanen Gör bedömningar 32

33 Exempel pumpstaboner 33

34 Exempel VA-verk 34

35 Exempel Återvinningscentral ÅVC (Sandladan) Komponent Andel Avskr tid Kommentar 1111 Avfallsanläggningar 10% 25 år Byggnad 1141 Markanläggning (asfaltering, plantering, inhägnad etc)) 66% 20 år 1213 Övrig utrustning vht 6% 8 år Container/komprimator, igloos 1111 Avfallsanläggningar 15% 25 år Överbyggnad, ramp, avfallsfickor 1278 Inpassering (annan teknisk utrustn) 3% 5 år Inpasseringssystem, kontanthanteringssystem Summa 100% 35

36 Generellt hur har man tänkt IdenBfierat gränsvärden för restvärde i bokföringen ( tkr) SaR gränser för karavarande nyrjande period (t ex 10 år) Bildat projektgrupper med tekniker, projektörer och arbetsledare IdenBfierat er antal grundkomponenter VA-verk och pumpsta0oner etc. är byggda under olika 0dsepoker och är i olika skick. Utöver de;a skiljer det sig mycket åt vad som är gjort i anläggningarna. Det handlar ej heller om väldigt många objekt. Därför har man inom VA-sektorn arbetat med många individuella utredningar. För ar idenbfiera fördelning av bokfört värde på komponenter samt bedöma kvarvarande nyrjandeperioder har följande gjorts: Genomgång av anläggningsregister (vad har gjorts) Genomgång av betalningsplaner, projektpärmar, uppföljning av projekt Äldre anläggningar, kvalificerade bedömningar 36

37 Hur många blev det som delades in i komponenter? Exempel från VA-Sverige: Södertälje = 22 objekt Jönköping = 15 objekt Kalmar = 13 objekt 37

38 Exempel från klump Bll komponent 38