Antagen av KF Investeringsplan

Transkript

1 Antagen av KF Investeringsplan

2 Lizanne Byström, Ekonomichef Helena Luthman, Ekonom Investeringsnivåer Investeringsnivåerna har under 2000-talet legat på i genomsnitt 54 mkr (inkl. avgiftskollektiven) Denna nivå är väl hög för en kommun i Hallsbergs storlek och ansträngda ekonomi. Låneskulden har under samma period ökat med 146 mkr, eller med drygt kr per invånare. Det är därför önskvärt att investeringsnivån hamnar på en lägre nivå för att skapa ekonomiskt utrymme för att minska kommunens låneskuld. Investeringarna föreslås delas mellan en reinvesteringsnivå som ligger fast för de olika nämnderna, samt en nivå för strategiska investeringar som prioriteras och diskuteras i budgetberedningen. En reinvstering är en årligen återkommande investering som nämnden själva kan disponera och prioritera. En strategisk investering prioriteras i budgetberedningen och avser investeringar av större dignitet som också syftar till att uppnå kommunens vision. Investeringsramen för skattekollektivet, exklusive Kv Kronan, ska vara högst 75 mkr under perioden , dvs ett snitt på 25 mkr/år. Låneskulden för den skattefinaniserade verksamheten ska minska med 20 mkr till , genom 15 mkr lägre investeringsutgift under perioden. Ytterligare 5 mkr ska amorteras genom positiva driftsresultat. 2

3 Bakgrund Sedan 2000 har kommunen investerat över 700 mkr, varav nästan 130 mkr avser avgiftskollektiven VA och Avfall. Ombudgeteringar mellan åren och revidering av investeringsbudgeten under åren har varit vanligt de sista åren, vilket skapar osäkerhet hos nämnderna och sämre planering, vilken investeringsbudget gäller och vad kommer att finnas nästa år? Vi behöver skapa en bättre och stramare struktur men samtidigt ge förutsättningar för nämnderna att vara flexibla. Investeringsbudget % 80% 60% 40% 20% Tilläggsbudgetering Ombudgetering Budget 0% -20% % Ombudgetering och tilläggsbudgetering mellan åren skapar en överskjutning vilket gör att de planerade investeringarna inte hinner genomföras. Detta gör att investeringsbudgeten också revideras under pågående år. Nämnderna blir osäkra på vilka investeringsanslag som kommer att finnas kvar vid årets slut, vilket kan leda till rädsla att påbörja vissa projekt. Den höga investeringstakten avspeglas i den ökande låneskulden. En hög låneskuld påverkar våra möjligheter att låna till nya projekt. Vi blir också väldigt känsliga för ränteförändringar. Om räntan på våra rörliga lån ökar med 1% innebär det ca 1 mkr i ökade räntekostnader. In vesterin g ar Tkr Budget Utfall

4 Låneskuld Mkr Under åren 2000 till 2012 har vår låneskuld ökat med 146 mkr, eller drygt 10 tkr per invånare gjordes en rekonstruktion av Hallbo, där kommunen fick överta lån och fastigheter på storleksordningen 190 mkr sjunk löneskulden med 222 mkr då Ahlsell beslöt sig för att köpa den fastighet man tidigare hyrt av handelsbolaget Nordhall. Kommunen fick tillbaka de pengar man lånat ut till Nordhall och löste då också det lån man haft för detta. Sedan 2009 har låneskulden fortsatta öka. Under 2012 vände dock trenden då man löste lån för ca 40 mkr med hjälp av de pengar kommunen fick från försäljningen av Alléskolan. Vad är då en rimlig investeringsnivå? Ett vanligt mått är årets resultat tillsammans med årets avskrivningar, är det utrymme som finns för nya investeringar. Det innebär en nivå enligt den gula linjen i diagrammet nedan. Den verkliga investeringsnivån är den röda linjen Gjorda investeringar Årets resultat+avskrivningar De budgeterade avskrivningar ökar till följd av 2000-taletes höga investeringstakt. Detta skulle enligt detta mått ge utrymme för en investeringsnivå om ca mkr. Planperiodens resultatnivåer är svaga, och medger litet utrymme för oförutsedda händelser. Därför bör investeringsnivån sänkas till förmån för att kunna sänka vår låneskuld och ge bättre ekonomiska möjligheter i framtiden. Under planperioden är målet att sänka låneskulden med 20 mkr. Investeringsnivån bör därför under planperioden maximalt uppgå till75 mkr. 4

5 Nettoinvesteringar, totalt kommun kr/inv Hallsberg Liknande kommuner, övergripande, Hallsberg, 2012 I jämförelse med liknande kommuner har Hallsbergs kommun investerat ca 200 mkr mer under Denna jämförelse är inte helt rättvis då nyckeltalet endast visar investeringsnivåer för kommunen och inte för koncernen. En kommun som har verksamhetsfastigheter tex i ett kommunalt bolag behöver inte själva investera i samma utsträckning. Tittar vi dock på kommunkoncernens låneskuld ligger vi högst även här. Vår investeringsnivå har under 2000-talet varit väl hög ur ett ekonomiskt perspektiv. Vad är en investering? En investering innebär att man kommer att nyttja det inköpta under längre tid än ett år och är därför i behov av att fördela utgiften på flera år. Detta för att spegla den faktiska kostnaden för varje år. Enligt den kommunala redovisningslagens 6:e kapital 1 är en anläggningstillgång en tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Tillgång definieras i Rådet för kommunal redovisning (RKR)s rekommendation nr 11.1, som en resurs som kontrolleras till följd av inträffade händelser och som förväntas ge ekonomiska fördelar eller servicepotential i framtiden. Tillgång som inte är anläggningstillgång ska klassificeras som omsättningstillgång. Vissa investeringar är lätta att identifiera medan andra kräver lite mer analys och slutligen ett ställningstagande. Det som i vissa fall är en drift kan i andra sammanhang klassas som en investering. I de fall som hamnar i gråzonen mellan investering och drift ska en bedömning göras vid varje enskilt tillfälle. Vid ställningstagande i sådan frågor bör den lösning väljas som ger en så rättvisande bild som möjligt av kommunens verksamhet. 5 5

6 För att klassas som en investering i Hallsbergs kommun skall följande tre kriterier vara uppfyllda: 1. Kostnaden överstiger 1/2 basbelopp (ca kr) exkl moms. 2. Den ekonomiska livslängden ska vara minst 3 år 3. Det ska höja värdet på kommunens tillgångar Det underlättar ibland att sätta en investering i sitt sammanhang att man tänker i system: ett fönster är ingen investering men att byta ut samtliga fönster på en fastighet till mer energieffektiva kan betraktas som en investering. Utifrån de tre tidigare kriterierna: 1. kostnaden överstiger ett halvt basbelopp, 2 den ekonomiska livslängden är minst 3 år och slutligen så höjer det värdet på kommunens tillgångar eftersom det är ett bättre fönster. Hade vi nöjt oss med de två första kriterierna skulle i teorin även ett tillräckligt stort antal toalettrullar kunna klassas som en investering! Exempel Drift Investering Gatubelysning Fönsterbyte Datorer o liknande datautrustning Inventarier Maskiner Att byta ut en armatur här och där, för att den gått sönder är att betrakta som löpande underhåll och är således en driftsfråga. När vi byter ut ett fönster mot ett likvärdigt för att det gått sönder är det fråga om en drift. Utbyte till en likvärdig dator med normal utveckling på prestanda är en driftfråga. Utbyte av skrivbord eller möbler till likvärdigt är att betrakta som en drift. Mindre maskiner som understiger ett 1/2 basbelopp. När vi planerar att byta ut ett helt kvarter till högtrycksnatrium, är det värdehöjande samt sänker våra energikostnader. Detta är således en investering. Ett planerat utbyte av enklare glas mot energisnålare på en hel fastighet är att betrakta som en investering. Att byta ut en hel datasal eller att köpa in helt nya (alltså inte att ersätta befintliga) kan betraktas som en investering. Nyinköp i samband med ny verksamhet kan klassas som en investering. Maskiner över ett basbelopp är alltid en investering. Underhåll Asfaltering av gata Underhåll på våra fastigheter är en driftfråga. Potthållslagning och ny toppbeläggning då den gamla slitits ut är att betrakta som en drift. Om underhållet är omfattande och dessutom värdehöjande i förhållande till det som fanns innan kan det betraktas som en investering. Nyasfaltering av gata betraktas som investering om detta medför en ändrad utformning av gatan. 6

7 Investeringsnivåer Investeringarna delas i två delar: en reinvesteringsdel samt en strategisk del. Reinvesteringsdelen avser sådan investeringar som årligen återkommer men där objektet varierar. De strategiska investeringarna är sådan investeringar som är strategiskt och/eller principiellt viktiga för kommunen. I de strategiska investeringarna ingår exploateringar och fastighetsförvärv. Även nybyggnation/ombyggnation av fastigheter kan räknas som en strategisk investering. Det som ska känneteckna en strategisk investering är att den ej är årligen återkommande och att den syftar till att uppnå vår vision. En investering som överskrider det årliga anslaget för nämndens reinvestering kan också betraktas som en strategisk investering. Reinvesteringsdelen sätts på nämndsnivå och ligger på samma nivå under hela planperioden. Respektive nämnd beslutar och fördelar dessa medel mellan olika projekt. Detta för att dels ge nämnderna större planeringsförutsättningar då man vet vilken nivå som beviljas under perioden, samt att nämnden själv har möjlighet att omdisponera inom sin egen ram. Av dessa medel kommer ingen ombudgetering mellan åren att tillåtas då nya medel kommer vid varje års början och nämnden själv har möjlighet att omdisponera mellan nämndens olika projekt. Med ombudgetering menas att flytta ett outnyttjat anslag i samband med bokslut mellan åren. Reviderad Reviderad Reinvesteringar Kommunstyrelsen Teknik- och plannämnden Miljö- Bygg- och myndighetsnämnden Kultur- och Utbildningsnämnden Socialnämnden Summa Strategiska: TOTALT SKATT Kronan o Kopparslagaren Avgiftskollektiven VA och Avfall ingår ej i dessa nivåer utan hanteras i särskild ordning. Dock bör även dessa nivåer hållas på en låg nivå de närmaste åren eftersom även dessa investeringar påverkar kommunens låneskuld. I det här läget ligger också bostadsbyggandet vid kvarteret Kronan utanför ovan angivna investeringsnivåer. Avgitskollektiven Reviderad 2012 Reviderad Reinvesteringar Vatten och Avlopp Avfall Summa Strategiska TOTALT AVGIFT

8 Tanken med att ha två nivåer för investeringar är att de årligen återkommande reinvesteringarna inte ska behöva prioriteras i samma ordning som de större och mer strategiska. Om nämnden upptäcker att kommande års reinvesteringsnivå inte räcker bör man först prioritera om för att om möjligt komma ner i den tilldelad ramen. Går inte detta ska nämnden inkomma med ett äskande till budgetberedningen där man ber om att få delta i prioriteringarna bland de strategiska investeringarna. Detta ska ske under hösten, i samband med att investeringsbudgeten ska fastställas, se särskild tidsplan för budgetarbetet. Tilläggsäskanden, strategiska investeringar och exploateringar kommer då att ställas mot varandra inom hela kommunen och möjliggör ett helhetsperspektiv. Tidsperspektivet vad gäller investeringar bör vara minst tre år, gärna fem. Det innebär att totalsumman av investeringarna ska vara densamma, men att det mellan åren kan variera. Om en nämnd ser att man under år 1 inte har behov av hela sitt reinvsteringsanslag så ska detta utrymme läggas till de strategiska. Samma nämnd har dock ett behov som överstiger sitt reinvesteringsanslag år 2, och bör då ha möjlighet att utnyttja det anslag man lämnade ifrån sig år 1. Detta under förutsättning att nämndens planering för hela planperioden inte överskrider nämndens totala reinvesteringsram. Om nämnderna har önskemål om justering på reinvesteringsnivåerna mellan åren, eller har önskemål som över eller understiger nämndens nivå under perioden ska detta lämnas in till ekonomikontoret senast den 10 oktober Eventuella tilläggsäskanden och/eller strategiska investeringar ska också lämnas in senast 10 oktober till ekonomikontoret. Kapitalkostnader De kapitalkostnader som en reinvestering generar ska nämnden själva stå för. Beslut om eventuell kompensation för kapitalkostnader för strategiska investeringar fattas i samband med beslut om övriga driftkostnader till följd av sådan investering. Förslag till beslut: Att fastställa investeringsnivåerna för till 25 mkr/år för skattekollektivet exkl bostä- Der vid kv Kronan Att låneskulden för den skattefinansierade verksamheten (exkl Kronan) ska minska med 20 mkr till genom 15 mkr lägre investeringskostnad under perioden. Ytterligare 5 mkr ska amorteras genom positiva driftsresultat Att övriga regler kring investeringar fastställs enligt dokumentet Investeringsplan Lizanne Byström Ekonomichef Helena Luthman Ekonom Ekonomikontoret HALLSBERGS KOMMUN 8

9 Hallsbergs kommun Hallsberg Tel Fax: Hemsida: E-post: 9