INFORMATION TILL FRII S MEDLEMS- ORGANISATIONER K3 - nytt regelverk för redovisning i större enheter från och med årsredovisning för 2014

Transkript

1 INFORMATION TILL FRII S MEDLEMS- ORGANISATIONER K3 - nytt regelverk för redovisning i större enheter från och med årsredovisning för 2014 Nedan lämnas en kortfattad beskrivning av K3-regelverket och dess konsekvenser för redovisning och årsredovisning för stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund samt vilka som berörs av K3. Regelverket börjar gälla K3 bakgrund BFNs uppdrag är att utveckla god redovisningssed som komplement till Årsredovisningslagen (ÅRL) och K3 är en del av Bokföringsnämndens (BFN) K-projekt. K står för kategori av företag. K3 är från och med huvudregelverk för årsredovisning i svenska företag 1. K3 måste tillämpas av alla organisationsformer (t.ex. aktiebolag, stiftelser, ideella föreningar, registrerat trossamfund) som klassificeras som större och som inte tillämpar IFRS (International Financial Reporting Standards). I och med att K3 blir obligatoriskt för denna grupp från och med 2014, så upphör nuvarande normgivning från Bokföringsnämnden att gälla för dessa. I K3 har BFN samlat den normgivning som ska tillämpas när årsredovisning (och koncernredovisning) upprättas. K3 s formella benämning är BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning. Till K3 har boföringsnämnden lagt till kommentarer i dokumentet Bokföringsnämndens vägledning Årsredovisning och koncernredovisning 2. K3 är ett principbaserat regelverk. I kapitel 36 och 37 finns särskilda regler för stiftelser samt ideella föreningar och registrerade trossamfund. I K3 används begreppet finansiell rapport, vilket avser såväl årsredovisning som koncernredovisning. För vem gäller K3? K3 gäller för alla organisationer som klassificeras som större enligt Årsredovisningslagen (ÅRL 1:3). 1Enligt K3 innebär företag en fysisk eller juridisk person som är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078). I K3 avser företag även koncern. I kapitel 37 används begreppet förening för ideella föreningar, registrerade trossamfund och liknande sammanslutningar. 2 Uppdaterad

2 Det är större enheter som vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppfyller mer än ett av följande villkor medelantalet anställda har uppgått till mer än 50 balansomslutningen har uppgått till mer än 40 miljoner kronor nettoomsättningen har uppgått till mer än 80 miljoner kronor Vid beräkningen av nettoomsättning ska ideella föreningar, registrerade trossamfund och stiftelser ska bidrag, gåvor, medlemsavgifter och andra liknande intäkter ingå i nettoomsättningen avkastningsstiftelser räntor och utdelningar ska inte räknas med När samma två av dessa kriterier har uppfyllts två år i rad räknas företaget som större det tredje året. I avvaktan på Bokföringsnämndens pågående projekt K2 Årsredovisning för ideell sektor, kan mindre enheter fortsätta att tillämpa nuvarande regelverk. Svensk Insamlingskontroll har beslutat att alla organisationer med 90-konto, oavsett storlek, ska tillämpa K3. K3-regelverk - konsekvenser K3 har en struktur med lagtext, allmänna råd och kommentarer samlade. Det kommer att ersätta befintliga regler och ska tillämpas i sin helhet, vilket innebär att annan normgivning endast ska tillämpas när det anges i det allmänna rådet. Stiftelser samt ideella föreningar och registrerade trossamfund kommer att beröras av bl.a. följande: upprättande av ingångsbalansräkning krav på komponentavskrivningar, vilket innebär att en materiell anläggningstillgång som har betydande komponenter med väsentligt skilda nyttjandeperioder ska delas upp på dessa och varje komponent ska skrivas av för sig över dess nyttjandeperiod förändrade regler avseende gåvor och bidrag med utökade krav på tilläggsupplysningar förändring av redovisningen i tilläggsupplysningarna om personalkostnader uppgift i förvaltningsberättelsen om hur föreningens/registrerade trossamfundets ändamål har främjats under året (för stiftelser har kravet funnits i årsredovisningslagen sedan 2001). Tidpunkten för övergång 2 of 9

3 K3 blir obligatoriskt från och med räkenskapsår som börjar tidigast den 1 januari I det fall man har kalenderår som räkenskapsår innebär detta att övergångstidpunkten är I den första årsredovisningen som upprättas enligt K3 ska jämförelseårets siffror presenteras som om K3 tillämpats även under jämförelseåret. Detta innebär, för en enhet som har kalenderår som räkenskapsår, att 2013 års årsredovisning ska översättas till en årsredovisning enligt K3-reglerna för att jämförelsevärden ska finnas till årsredovisningen OBS! den årsredovisning som fastställs för 2013 ska följa nuvarande regelverk. Huvudregeln vid övergången till K3 är att enheten ska lämna omräknade jämförelsetal för ett år. Första tillämpningen av K3 Tidpunkten för övergång är första dagen på det räkenskapsår som stiftelsen eller föreningen/trossamfundet lämnar jämförelsetal för, alltså tidigast den 1 januari 2013 (redovisningsår = kalenderår). En ingångsbalansräkning per tidpunkten för övergång. I K3 finns regler hur K3 ska tillämpas första gången. Huvudregeln är att omräkning ska ske retroaktivt. Det finns dock ett antal tvingande och ett antal frivilliga undantag från retroaktiv tillämpning. Ett tvingande undantag är att materiella anläggningstillgångar som enligt K3 ska delas upp på komponenter inte får räknas om retroaktivt. Detta innebär att redovisade värden för dessa tillgångar per 1 januari 2013 ska delas upp på betydande komponenter. Därför behöver dessa värden brytas ner i respektive komponenter och tilldelas nyttjandeperioder för att beräkna framtida avskrivningar. Se vidare i kapitlet 35 Första gången detta allmänna råd tillämpas. 3 of 9

4 Vad skiljer K3 från befintlig normgivning? Nedan redovisas kortfattat de väsentligaste skillnaderna mellan K3 och befintlig normgivning för stiftelser samt ideella föreningar och registrerade trossamfund. Materiella anläggningstillgångar I K3 finns två olika definitioner av materiella anläggningstillgångar, dels i kapitel 17, dels i kapitel 36 och 37. I kapitel 17 definieras materiella anläggningstillgångar enligt följande En materiell anläggningstillgång är en fysisk tillgång som företaget innehar för a) produktion eller distribution av varor eller tjänster, b) uthyrning till andra, c) administrativa ändamål, eller d) långsiktigt investeringsändamål. Inom den ideella sektorn passar denna definition inte så bra, då de flesta anläggningstillgångarna inte innehas för att generera kassaflöden. Kapitlen 36 och 37 har en kompletterande definition av materiella anläggningstillgångar enligt följande En fysisk tillgång som innehas för stiftelseändamålet/en förening innehar för det ideella ändamålet är en materiell anläggningstillgång även om kriterierna i 17.2 inte är uppfyllda. Innebörden av detta är att de flesta materiella anläggningstillgångar inom den ideella sektorn klassificeras utifrån reglerna i kapitel 36 och 37 men att det även finns materiella anläggningstillgångar som klassificeras utifrån kapitel 17. Ett sammanhang då det är viktigt att hålla reda på enligt vilken regel som den materiella anläggningstillgången klassificerats är när det finns en indikation om nedskrivningsbehov, eftersom det finns olika regler för beräkning av nedskrivningar i grundregelverket (kapitel 27) och i kapitel 36 och 37. Komponentansatsen för materiella anläggningstillgångar K3 kräver att en anläggningstillgång som har betydande delar med väsentligt skilda nyttjandeperioder ska delas upp på dessa kompo- 4 of 9

5 nenter och att varje komponent ska skrivas av för sig över nyttjandeperioden. Det innebär att vid tidpunkten för övergång, ska det redovisade värdet på dessa anläggningstillgångar delas upp på de olika komponenterna. Tillkommande komponenter och utbyte av komponenter ska läggas till anskaffningsvärdet. Eventuellt återstående restvärde på en ersatt komponent ska då skrivas ned i samband med utrangeringen. Löpande underhåll ska, som tidigare, kostnadsföras. Upplysning om förvaltningsfastigheter En förvaltningsfastighet är en fastighet som innehas i syfte att hyras ut mot hyresersättning och/eller för att erhålla värdestegring. I K3 ska ett företag lämna vissa upplysningar om förvaltningsfastigheter, till exempel verkligt värde. Upplysningen ska lämnas på aggregerad nivå och behöver inte lämnas om värdet inte kan mätas på ett tillförlitligt sätt eller om uppgifterna inte kan tas fram utan oskälig kostnad. Kostnad för värdering av fastigheten bör inte anses som en oskälig kostnad. Leasingkontrakt I juridisk person får alla leasingavtal redovisas som operationella hyresavtal. Med operationella leasingavtal menas avtal där leasingtagaren hyr ett objekt och är inte förpliktigad att köpa objektet efter leasingtidens slut. I koncerner ska dock leasingavtalen delas upp på finansiella och operationella leasingavtal. När det gäller klassificeringen av leasingavtal är det innebörden av avtalet som är avgörande. En nyhet i K3 är att även hyra av lokaler betraktas som leasingavtal. Upplysningarna avseende leasingavtal har utvidgats, t ex kräver K3 att upplysning lämnas även för operationella leasingavtal avseende framtida leasingavgifter för ej uppsägningsbara leasingavtal. Immateriella anläggningstillgångar Avskrivning av immateriella anläggningstillgångar ska, som tidigare, ske över tillgångens nyttjandeperiod, dock i normalfall inte längre än tio år (K ). Nedskrivningar och avskrivningar Nedskrivning ska ske om en anläggningstillgång på balansdagen har ett lägre värde än det redovisade värdet och man kan anta att värdenedgången är bestående (4 kap 5 ÅRL). I K3 finns två metoder för nedskrivningsprövning, den i kapitel 36 och 37 för anläggningar som 5 of 9

6 innehas för det ideella ändamålet, och den i kapitel 27 för tillgångar som förväntas genera kassaflöden. Inkomstskatter Enligt K3 ska alla företag redovisa uppskjuten skatt oavsett storlek på företaget. Byte av redovisningsprincip och rättelse av fel Enligt K3 ska fel rättas med retroaktiv verkan och effekten ska redovisas mot eget kapital. Någon ny finansiell rapport ska inte upprättas för det år felet uppstod. Rättelsen presenteras i årsredovisningen, det år den sker, genom att jämförelseårets värden justerats. Finansiella instrument Ett finansiellt instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång hos en part och en finansiell skuld eller egetkapitalinstrument hos en annan part. Avtalet behöver inte ha medfört någon betalning. Finansiella instrument är anläggningstillgångar och omsättningstillgångar inklusive kortfristiga och långfristiga fordringar samt skulder. Hur finansiella instrument ska redovisas beror på vilken redovisningsprincip som företaget har valt att tillämpa. Väljer ett företag att redovisa sina finansiella instrument utifrån anskaffningsvärde ska enbart kapitel 11 i K3 tillämpas och väljer ett företag att värdera sina finansiella instrument till verkligt värde ska enbart kapitel 12 tillämpas. Upplysningar Denna information har utarbetats av redovisningsspecialist Gert Wilkens (gert.wilkens@se.pwc.com) och auktoriserad revisor Jonas Grahn (jonas.grahn@se.pwc.com), båda anställda vid PwC. Vid frågor kontakta Gert, Jonas eller din revisor. 6 of 9

7 Bilaga 1 Materiella anläggningstillgångar komponentavskrivningar K3 innebär vissa förändringar jämfört med tidigare regelverk för materiella anläggningstillgångar, BFNAR 2001:3 Redovisning av materiella anläggningstillgångar. Tidigare aktiverades tillkommande utgifter enbart om tillgångens prestanda förbättrades. I K3 bedöms aktivering av tillkommande utgifter istället utifrån allmänna tillgångskriterier (K ). Även i tidigare lagstiftning har komponentavskrivning uppmuntrats. I K3 ställs det krav att redovisa komponenter separat, om de är betydande och det förväntas föreligga väsentliga skillnader i förbrukningen av dem. Observera att komponentuppdelningen omfattar alla materiella anläggningstillgångar. Kravet på komponentavskrivning innebär att det i vissa fall ska göras en uppdelning av den materiella anläggningstillgångens komponenter för att avskrivningar, och därmed även redovisade värden på anläggningarna, ska återspegla det faktum att olika komponenter har olika nyttjandeperioder. I samband med övergången till K3 kan det uppkomma frågor vid tillämpningen av komponentmetoden. En grundläggande fråga är vad som är betydande komponenter. Komponenter Fastighetsägarna Sverige och SABO har tagit fram en möjlig exemplifiering av komponenttyper. Följande komponenter är ett förslag att utgå ifrån vid uppdelning av byggnader på komponenter. Dock ska påpekas att det rör sig om en bedömning som varje fastighetsägare måste göra. När det gäller betydande komponenter avses ekonomiskt betydande komponenter. Mark Markanläggning Byggnads- och maskininventarier Stomme Tak Fasad Inre ytskikt (golv, väggar, innertak) Installationer (el, rör, ventilation, hiss) Underhållsplaner är till stor hjälp och ett bra verktyg för att ge en bild av framtida investeringar samt reparationer och underhåll. 7 of 9

8 K3 s krav på komponentavskrivningar innebär att, vid tidpunkten för övergång, ska det redovisade värdet på materiella anläggningstillgångar delas upp på de olika komponenterna. Om till exempel en fastighets betydande komponenter har väsentligt olika nyttjandeperioder ska fastigheten delas upp i komponenter Tillkommande komponenter och utbyte av komponenter ska läggas till anskaffningsvärdet. Eventuellt återstående restvärde på en ersatt komponent ska då skrivas ned i samband med utrangeringen. Utgiften för den nya komponenten aktiveras som en ny tillgång. Löpande underhåll och reparationer ska kostnadsföras. Tillkommande utgifter Avgörande i K3 om tillkommande utgifter ska aktiveras eller redovisas som en kostnad är om utgifterna förväntas leda till framtida ekonomisk nytta för företaget (se K3 2.18). Följande regler gäller enligt K3: Utbyte av tidigare särredovisad komponent. Om det finns kvarvarande oavskrivet värde på den gamla komponenten, utrangeras det. Utgiften för den nya komponenten aktiveras som en ny tillgång. När en helt ny komponent anskaffas är grundregeln att denna aktiveras. Löpande underhåll och reparationer ska kostnadsföras direkt. Därutöver kan följande bedömningssituationer uppstå i samband med investeringar och/eller underhåll: En omfattande reparation/renovering av befintlig komponent kan leda till att utgiften aktiveras och att kvarvarande nyttjandeperiod behöver omprövas. Utgifter som avser värdehöjande åtgärder för en befintlig komponent. Nyttjandeperioden för det oavskrivna beloppet för den befintliga komponenten behöver ändras. Första gången K3 tillämpas Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar som ska delas upp på komponenter får inte räknas om retroaktivt. De redovisade värdena för dessa tillgångar ska per 1/ delas upp på betydande komponenter. I praktiken betyder detta att dessa värden måste brytas ner i respektive komponenter och tilldelas sina nyttjandeperioder för att beräkna framtida avskrivningar. 8 of 9

9 Exempel på verktyg och tillvägagångssätt Anläggningsregister - om det finns ett anläggningsregister som i allt väsentligt stödjer komponentmetoden är det lämpligt att använda detta. Underhållsplan eller besiktning av fastigheten. En underhållsplan är ett bra underlag vid uppdelning av det redovisade värdet för en anläggningstillgång. Vid övergången kan en komponent som ska bytas ut inom en snar framtid tilldelas en låg andel av det redovisade värdet. En nyss utbytt komponent får en hög andel av det redovisade värdet. 9 of 9