WONDERFUL MALMÖ MOTIV ATTITYDER PROBLEM STADSKONTORET DECEMBER 2007 ENKÄTUNDERSÖKNING TILL DANSKAR SOM FLYTTAT TILL MALMÖ UNDER 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "WONDERFUL MALMÖ MOTIV ATTITYDER PROBLEM STADSKONTORET DECEMBER 2007 ENKÄTUNDERSÖKNING TILL DANSKAR SOM FLYTTAT TILL MALMÖ UNDER 2006"

Transkript

1 WONDERFUL MALMÖ ENKÄTUNDERSÖKNING TILL DANSKAR SOM FLYTTAT TILL MALMÖ UNDER 2006 STADSKONTORET DECEMBER 2007 MOTIV ATTITYDER PROBLEM

2 Förord Sedan Öresundsbrons tillkomst år 2000 har den danska inflyttningen till Malmö ökat markant. Den danska befolkningen uppgår i november 2007 till personer, vilket är mer än en fördubbling sedan sekelskiftet. Danskarna är nu den största utländska befolkningsgruppen i Malmö räknat efter födelseland. Det har också skett en stark förändring av åldersfördelningen. Det tidigare befolkningsinslaget av danskar hade hög medelålder, vilket radikalt förändrats genom inflyttning av danskar i yngre åldrar. De danska inflyttarna är mycket välkomna till vår stad. De utgör ett gott exempel på den alltmer tilltagande integrationen över Öresund. Ett annat sådant exempel är de allt fler svenskar som arbetar i Köpenhamnsområdet. Detta samspel över sundet avseende boende och arbetsmarknad är en viktig förutsättning för en gynnsam framtida utveckling i regionen. Den danska inflyttningen till Malmö ger en ny och angelägen dimension i stadens utveckling. Vi känner en del av orsakerna till att man flyttar hit. Det kan t ex vara prisvärt boende kombinerat med bibehållet arbete på den danska sidan. Det finns dock fortfarande frågetecken kring den danska inflyttningen. Finns det andra flyttningsorsaker än boendet? Hur är det att vara dansk invandrare i Sverige? Hur upplevs kontakter med Malmö stad och dess utbud av kommunal service? Hur fungerar den dagliga tillvaron, och tänker man stanna kvar? Det är angeläget att vi vidgar vår kunskap kring den danska inflyttningen. Av denna anledning genomfördes under försommaren 2007 en enkät till samtliga danska medborgare som flyttat till Malmö under Undersökningen genomfördes vid avdelningen för Strategisk Utveckling vid Malmö Stadskontor. Ansvarig för undersökningens genomförande och analys har varit planeringssekreterare Anders Ardmar och Hajimorad Maghsoodi. Malmö i december 2007 Magnus Hultgren Utvecklingsdirektör

3 Wonderful Malmö Enkätundersökning till danskar som flyttat till Malmö under 2006 Motiv Attityder Problem

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING Generella slutsatser Slutsatser och konsekvenser för den kommunala planeringen INLEDNING Vad tycker de nya danska Malmöborna Allt fler danska flyttar till Malmö Kraftigt ändrad ålderstruktur BAKGRUNDSFRÅGOR Man flyttar både till centrum och till förorten Två vuxna den vanligaste hushållstypen Vart 4:e hushåll är ett barnhushåll Inflyttade danskar är högutbildade Man har goda inkomster Inflyttarna kommer från Köpenhamns huvudstadsområde BOENDE Boende i lägenhet vanligast före och efter flyttning Man skaffar sig större bostad Bostadsrätten dominerar som upplåtelseform Förväntningarna blev väl uppfyllda ORSAKER TILL FLYTTNING Danskarna räknar ekonomiskt på flytten ATT BO I SVERIGE Man har besvär med skillnader i regelverk Man vill inte bli svensk medborgare Tveksamt om var skatten bör betalas Danskar som grannar behövs inte SYSSELSÄTTNING-RESOR-VARDAGSLIVET Man har jobbet kvar i Danmark Dagliga arbetsresor på ca 1 timme med bil eller tåg Konsumtion och aktiviteter både på svensk och dansk sida KONTAKTER MED MALMÖ KOMMUN De danska inflyttarna gillar Malmö Informationen till nyinflyttade kunde vara bättre Tveksamt om behov av undervisning på danska Om man får barn så stannar man i Malmö Få flyttar vidare till annan svensk kommun Hemlandet finns kvar Flytten till Malmö är inte för evigt DE DANSKA INFLYTTARNAS EGNA KOMMENTARER Vad är bäst och sämst med Malmö? UNDERSÖKNINGENS UPPLÄGGNING Samtliga inflyttade danskar tillfrågade Inkomna svar ger en representativ bild Bilaga 1: Frågeformulär Bilaga 2: Tabellbilaga 2

5 1. SAMMANFATTNING 1.1 Generella slutsatser Danskar flyttar till Malmö i allt större omfattning. Den danska befolkningen i Malmö har fördubblats sedan Öresundsbrons tillkomst Ensamstående och unga par är de vanligaste inflyttarna. Barnfamiljer är i minoritet. Man kommer från Köpenhamnsområdet. De danska inflyttarna är välutbildade med goda inkomster. De har högre utbildnings- och inkomstnivå än Malmös genomsnitt. Man köper sin bostad särskilt lägenhet med bostadsrätt. Vanligt med flyttning från hyresrätt till bostadsrätt. Man skaffar sig större bostad. Man flyttar på grund av tillgång på bostad, prisnivån, bra miljö, nära till Köpenhamn och att man vill bo i Sverige. Man har kvar jobbet i Köpenhamn och pendlar dagligen över bron. Bilen dominerar för arbetsresan med ca 1 timme till jobbet. Man avser stanna i Malmö åtskilliga år. Bildar man familj blir man kvar. Man vill dock inte bli svensk medborgare. Man trivs utmärkt och tycker att förväntningarna blivit uppfyllda. Man gör sig förstådd och har inga större svårigheter med svenska språket Man uppfattar Malmö som en trygg och trevlig stad att bo i. Viss tveksamhet råder, men de flesta vill betala skatt där man bor, dvs i Malmö. Man har bekymmer med skillnader i regelverk, bankärenden/transaktioner, kostnader för arbetsresor, ingen rösträtt och ibland med att träffa svenskar privat. Kommunens info till nyanlända danskar behöver förbättras. Man vet inte var man skall vända sig. 1.2 Slutsatser och konsekvenser för den kommunala planeringen Den ökande inflyttningen av danskar skall ses som positiv i perspektivet av en önskad integration över Öresund. Den ökande arbetspendlingen av svenskar till Köpenhamn, däribland många unga människor, är också en välkommen utveckling. Utvecklingen att kunna bo och arbeta på bägge sidor av Öresund bör stödjas och regelverket anpassas. Av enkäten till inflyttade danskar framgår att man trivs bra i Malmö och finner sig väl tillrätta. Man har generellt god utbildning och arbete med goda inkomster. Enkäten ger en del signaler som kommunen bör ta till vara. En del handlar om information. Man vet inte alltid var man skall vända sig och språkförbistring kan uppstå. Det kan vara svårt att hitta rätt i det svenska regelverket. Kurser i svenska efterlystes i flera enkätsvar. Det finns anledning till att undersöka hur önskemålen från de danska inflyttarna kan tillgodoses på de här punkterna. Det finns fortfarande stora bekymmer för de inflyttade med en bristande harmonisering vad gäller regelverk. Det handlar både om den privata och offentliga sektorn. Kontakter med banker som upplevs som besvärliga. Den offentliga sektorn har olika 3

6 bestämmelser för A-kassa, sjukförsäkringar mm. I den mån kommunen kan påverka och har direkt inflytande bör man förstås agera. Man är i stort positivt inställd till det kommunala serviceutbudet. Allt eftersom fler danskar flyttar hit, och med koncentration till vissa stadsdelar, så uppkommer frågan om service t ex inom förskola och skola skall anpassas till de danska brukarna. I enkäten framkom inga större önskemål i den riktningen, men situationen kan ändras med en större dansk befolkningsgrupp. Skall undervisning ske på danska? På sikt kommer den danska befolkningsgruppen att eftersöka arbete även i Malmö. Det ständiga resandet kan medföra ett större intresse för Malmö inte bara som bostadsort. Ett ökat intresse för lokaliseringar av danska företag till Malmö kan förväntas. Ett utvidgat samarbete mellan Köpenhamns och Malmös näringslivskontor borde därför vara fruktbart. 2. INLEDNING 2.1 Vad tycker de nya danska Malmöborna Efter Öresundsbrons tillkomst har intresset för Malmö från den danska sidan ökat markant. Det handlar inte bara om att tillfälligt besöka Malmö för shopping och att allmänt vara turist. Malmö har i hög grad blivit ett alternativ till bosättning för danskar. Den danska befolkningen har fördubblats i Malmö sedan sekelskiftet. Vi känner en del av orsakerna till att man flyttar hit. Det kan t ex vara möjligheterna till ett, i relation till Köpenhamn, mer prisvärt boende med bibehållet arbete på den danska sidan. Den danska inflyttningen till Malmö, tillsammans med allt fler Malmöbor som arbetar i Köpenhamn, är nog de mest påtagliga exemplen på en tilltagande integration över sundet. Det finns dock fortfarande frågetecken kring den danska inflyttningen. Finns det andra flyttningsorsaker än boendet? Hur är det att vara dansk invandrare i Sverige? Hur upplevs kontakter med Malmö stad och dess utbud av kommunal service? Hur fungerar den dagliga tillvaron, och tänker man stanna kvar? De nya danska Malmöborna är förstås mycket välkomna till staden och det är angeläget att få kunskap om deras motiv, attityder och problem i samband med flyttningen. För att få svar på den typen av frågor skickades en enkät ut till samtliga danskar som flyttat till Malmö under Undersökningen gjordes under försommaren Avsikten har varit att ge kommunen en förbättrad kunskap för att underlätta för de danska inflyttarna och deras nya tillvaro i Malmö. 2.2 Allt fler danskar flyttar till Malmö I alla tider har det sannolikt bott danskar i Malmö. Under 1990-talet bodde här ca 3000 personer. Den nivån var ganska konstant och t o m minskade något fram till sekelskiftet. Före brons tillkomst uppgick den danska befolkningen år 1999 till 3400 personer. Efter öppningen av Öresundsbron har utvecklingen tagit en helt annan inriktning. Inflyttningen har ökat avsevärt. År 2006 hade antalet mer än fördubblats till 7800 personer. Ingen annan befolkningsgrupp med utländsk bakgrund visar en så stark ökning. Rangordnat efter länder så låg den danska befolkningsgruppen på en 4

7 antalsmässig 8:e plats år 2000, men är nu den största utländska befolkningsgruppen och har passerat antal personer från f d Jugoslavien, som tidigare var störst. Dubbelt så många danskar Antal boende i Malmö år födda i Danmark Kraftigt ändrad ålderstruktur Åldersstrukturen på danskar som bor i Malmö har kraftigt förändrats sedan sekelskiftet. År 2000 var den enskilt största åldersgruppen personer år. De äldre dominerade bland danskarna i Malmö. Den situationen har markant förändrats. Åldersgrupperna år och år är numera klart störst i antal. Det gäller särskilt yngre män som i stor utsträckning verkar ha sökt sig till Malmö. Utvecklingen sedan sekelskiftet har förutom en ökning av antalet danskar även inneburit en markant föryngring av befolkningsgruppen. Unga danskar dominerar stort Antal personer med Danmark som födelseland efter ålder år 2000 och År 2000 År

8 3. BAKGRUNDSFRÅGOR 3.1 Man flyttar både till centrum och till förorten Tre stadsdelar dominerar inflyttningen nämligen Centrum och Fosie följt av Limhamn- Bunkeflo. Drygt hälften av flyttningarna gick till de tre stadsdelarna. Det enskilt mest populära bostadsområdet är Bunkeflostrand med över 200 inflyttade vuxna personer och därefter Almvik och Oxievång med vardera drygt 100 inflyttade. Västra Hamnen hamnar på 13:e plats efter flera bostadsområden i innerstaden. Man finner också mönster i den geografiska inflyttningen, när man jämför med enkätens bakgrundsfrågor avseende inkomst, utbildning, hushållets storlek och födelseland. Då kan man notera att inflyttare med högre inkomster och utbildning återfinns i särskilt Centrum och Limhamn-Bunkeflo. Barnfamiljer, särskilt med fler barn, flyttar mest frekvent till Oxie och Fosie. Danskar med utländsk bakgrund flyttar ofta till Fosie och Hyllie följt av Centrum och Rosengård. De flesta flyttar till Centrum och Fosie Antal inflyttade danskar efter stadsdel Centrum S Innerstaden V Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Två vuxna den vanligaste hushållstypen Den vanligaste situationen är att två sammanboende flyttar till Malmö. Nästan hälften av hushållen består av två vuxna. Den därefter vanligaste hushållstypen är enpersonshushåll. Barnhushållen är inte så ofta förekommande. En stor del av de inflyttade är unga. 30% är yngre än 30 år, 77% är yngre än 40 år. Den övervägande delen av de inflyttade har dansk bakgrund, 80%. Det är vanligare att danska män flyttar till Malmö än att danska kvinnor gör det. Den generella bilden är att männen till stor del flyttar till Malmö som ensamstående medan kvinnorna flyttar hit som gifta eller sambo. 6

9 De flesta är sambo Flyttningar efter hushållstyp. Procent en person två vuxna fler än två vuxna en vuxen med barn under 18 år två vuxna med barn under 18 år Vart 4:e hushåll är ett barnhushåll Drygt 70% av de inflyttade hushållen uppger att det inte finns några barn. Den resterande andelen, mest barnfamiljer, är sannolikt något överskattad, då de vuxna i familjen kan ha lämnat var sitt enkätsvar. Ca en fjärdedel kan bedömas vara barnfamiljer. Barnfamiljen är i minoritet Barn i hushållet. Procent 0 barn 1 barn 2 barn 3 barn 4 barn De vanligaste typen av barnhushåll är med 1 barn motsvarande 16% av enkätsvaren. Hushåll med 2 barn markeras av 9%, medan barnfamiljer med 3 eller fler barn är sällan förekommande. 3.4 Inflyttade danskar är högutbildade Utbildningsnivån för de inflyttade är hög, och även om utbildningens innehåll inte är direkt jämförbar, så är utbildningsnivån högre än vad som gäller för Malmöborna i genomsnitt. Över hälften av de inflyttade danskarna har eftergymnasial utbildning. Drygt en tredjedel har gymnasieutbildning och endast 13% enbart lägre utbildning. 7

10 Över hälften har videregående uddannelse Utbildningsnivå. Procent - förgymnasial utbildning, folkeskolen - gymnasial utbildning, erhvervsfaglig uddannelse - eftergymnasial utbildning, videregående uddannelse Man har goda inkomster Inkomstnivån för inflyttade danskar är hög. I enkäten har den samlade inkomsten för hushållet efterfrågats. Man kan konstatera att nära hälften av de danska nyinflyttade hushållen har en årsinkomst på svenska kr eller mer. Av betydelse för analysen är förstås det allmänt högre löneläget i Danmark och en förmånlig växelkurs. Bilden är ändå tydlig. De som flyttar till Malmö har före eller får efter flytten en stabil ekonomisk situation. Inkomstnivån ligger högre än för Malmöborna i genomsnitt. I mer än vart 5:e svar anges en samlad årsinkomst på över svenska kr. Mindre än 10% uppger inkomster understigande svenska kr. De höga inkomstnivåerna kan vara något överskattade i enkäten eftersom flera vuxna i samma hushåll kan ha lämnat separata enkätsvar. Höginkomsttagare dominerar Hushållets samlade årsinkomst i svenska kr. Procent - Mindre än och mer Inflyttarna kommer från Köpenhamns huvudstadsområde Varifrån flyttade du, löd frågan i enkäten. Upptagningsområdet för inflyttning till Malmö domineras i enkäten helt av Köpenhamns huvudstadsområde. Nästan tre fjärdedelar kommer därifrån. 15% kommer från övriga Själland och mindre än 10 % från 8

11 övriga Danmark. Det danska närområdet till Malmö är således helt dominerande. Endast en mycket liten del av danskarna kommer till Malmö från någon annan svensk kommun. Man flyttar direkt till Malmö och har sitt ursprung på den danska öresundssidan. Flyttlassen startar i Köpenhamn Varifrån man flyttade. Procent - Köpenhamns huvudstadsområde - övriga Själland - övriga Danmark - svensk kommun - annat BOENDE 4.1 Boende i lägenhet vanligast före och efter flyttning Frågor ställdes om boendet. Det handlade om boendetyp i form av lägenhet och småhus; storlek på bostaden samt upplåtelseform dvs om man ägde eller hyrde bostaden. Både före och efter flyttningen så är lägenhet den dominerande boendeformen. Det finns dock en klar tendens att flyttningen innebär att man förbättrar sitt boende på så sätt att andelen boende i småhus ökar. Före flyttningen bodde 18% i småhus mot 25% efter flyttningen. För lägenheter gäller motsvarande minskning från 78% till 73%. Det förekommer både flyttningar från lägenhet till småhus och det omvända. Det finns en tendens till att småhusboende på den danska sidan också resulterar i småhusboende på den svenska sidan. Det finns också en klar skillnad mellan barnhushåll och andra hushåll. En övervägande del av barnhushållen bor efter flyttningen i småhus, medan 80% av barnlösa hushåll bor i lägenhet. 9

12 Från lägenhet till småhus Typ av boende före och efter flyttningen, Procent - i småhus (villa. radhus, kedjehus) - i lägenhet Nu Tidigare - annat Man skaffar sig större bostad Flyttningen innebär en markant ökning av utrymmesstandarden. I de minsta lägenheterna om 1 rum o kök bodde 12% före mot 3% efter flyttningen. Kombinerat med det faktum att många par flyttar till Malmö kan det tyda på att man skaffar sig en första gemensam lägenhet i Malmö. För svarsalternativen om de största lägenheterna på 4 rum o kök och däröver markerar 25% att man bodde i de lägenhetsstorlekarna före flyttning mot 35% efter flyttning. Från koja till slott Bostadens storlek före och efter flyttningen. Procent - 1 rum och kök - 2 rum och kök - 3 rum och kök Nu Tidigare - 4 rum och kök - 5+ rum och kök Bostadsrätten dominerar som upplåtelseform Att inneha sin lägenhet med bostadsrätt är mycket vanligt bland de danska inflyttarna. Begreppen är inte riktigt motsvarande på den danska och svenska sidan och en viss oklarhet bland de inflyttade kan råda om skillnader mellan äganderätt och bostadsrätt. I Danmark kan även lägenheter innehas med äganderätt, vilket kan förklara att andelen med äganderätt sjunker efter flyttningen. Dominansen av bostadsrätt är dock så markant efter bosättningen i Malmö, att man kan påstå den vara den i särklass vanligaste upplåtelseformen efter flyttningen. De danska inflyttarna köper i stor utsträckning sin bostad på den öppna marknaden. Det illustreras också av den kraftiga nedgången av boende i hyresrätt som sjunker från 55% före flyttning till 16% efter. Man kan också notera att det förekommer att man flyttar från studentboende till kanske sin första lägenhet i Malmö. 10

13 Populärt med bostadsrätt Upplåtelseform för bostaden före och efter flyttningen. Procent äganderätt bostadsrätt hyresrätt Nu Tidigare studentboende Förväntningarna blev väl uppfyllda. Vad blev resultatet? Var man nöjd med sin bostad? Frågan ställdes med lydelsen: Blev dina förväntningar på bostaden och bostadsmiljön uppfyllda? De nya danska Malmöborna är helt tydligt mycket nöjda med sitt beslut at flytta över sundet. Nära två tredjedelar tycker att förväntningarna blev helt uppfyllda och 30% att de delvis blev uppfyllda. Endast 3% är direkt missnöjda och 2% tycker det är för tidigt att avgöra. Det verkar som om Wonderful Copenhagen har fått konkurrens av ett even more Wonderful Malmö. De nya Malmöborna blev inte besvikna Blev förväntningarna på bostaden och bostadsmiljön uppfyllda? Procent - ja, helt - ja, delvis - nej - för tidigt att avgöra ORSAKER TILL FLYTTNING 5.1 Danskarna räknar ekonomiskt på flytten. De inflyttade fick ta ställning till en rad olika tänkbara orsaker till att man flyttat till Malmö. Det handlar om boende, levnadskostnader, bilpriser, boendemiljö, arbetsförhållanden, studier, mm. Man uppmanades att gradera varje orsak på en skala 1 till 5, där 1 betyder att orsaken inte har någon betydelse och 5 betyder att den har stor betydelse. Nivåerna 4 och 5 har tolkats som att den rubricerade orsaken har ganska 11

14 eller stor betydelse och markerats med röd färg i diagrammet. Nivåerna 1 och 2 har tolkats som liten eller ingen betydelse och har markerats med grön färg. Bostaden och bostadskostnaden väger tungt Orsaker till att man flyttade till Malmö. Procent Boendekostnad Tillgång till önskad typ ab bostad Levnadskostnader allmänt Bilpriser Trygg miljö Bra uppväxtmiljö för barnen Vill bo i stadsmiljö Tillgång till kollektiv trafik Ändrade familjeförhållanden Kommer närmre svensk familj och vänner Möjlighet till uppehållstillstånd för familjemedlem Det mångkulturella Malmö Kommunal service Studier Ändrade arbetsförhållanden Kommer närmre arbetsplats i Danmark Kommer närmre arbetsplats i Sverige Spännande att flytta till annat land Nära till Köpenhamn Vill bo i Sverige 0% 20% 40% 60% 80% 100% 1 hade ingen betydelse hade stor betydelse Den dominerande orsaken är boendet vad gäller tillgång på önskad bostad, men också kostnaden för bostaden. Därefter betyder närheten till Köpenhamn mycket. Man vill ha kvar sina kopplingar till Köpenhamn, särskilt vad gäller arbete. Markant är också att man faktiskt vill bo i Sverige, och att man tycker det är spännande att flytta till ett annat land. De omdiskuterade bilpriserna har också sin betydelse, men i ännu lite högre grad att man uppfattar Malmö som en trygg miljö att bo i. Tillgång till kollektivtrafik framhålles liksom att Malmö har en god uppväxtmiljö för barnen och att man vill bo i stadsmiljö. Däremot så verkar den kommunala servicen i Malmö ha mindre betydelse, eller att man möjligen betraktar den som självklar. Det mångkulturella Malmö är inte heller någon avgörande orsak liksom eventuella problem för familjemedlem att få uppehållstillstånd i Danmark. Den minst viktiga orsaken är att komma närmare sin arbetsplats i Sverige av den anledningen att man efter flyttningen oftast behåller sin arbetsplats i Danmark. 12

15 6. ATT BO I SVERIGE 6.1 Man har besvär med skillnader i regelverk Hur är det att bo i Sverige? Vad upplever man som problem med att bo i Malmö? I enkäten lyfts fram exempel på en rad områden som det bedömdes intressant att få prövade av de danska inflyttarna. På en skala 1 till 5 fick man markera problemets storlek, där 1 betyder inga problem och 5 betyder stora problem. Nivåerna 4 och 5 har markerats som problematiska och med rött i diagrammet. De grönfärgade nivåerna 1 och 2 har tolkats som att de innebär mindre problem. Irriterande att inte få rösta i sitt hemland Problem med att bo i Malmö. Procent Kontakter med svenska myndigheter Kontakter med barnomsorg och skola i Malmö Kontakter med sjukvård i Malmö Skillnader i regler på skatteområdet Svårt att få överblick över svenskt regelverk Kostnader för resor mellan bostad och arbete Hur transporter fungerar mellan bostad och arbete Bankärenden och transaktioner med inkomst i Danmark och bostad i Sverige Komma in i det svenska samhället Träffa svenskar privat Bli förstådd i Sverige Trivas i Sverige Kulturkrockar Fördomar mot danskar Förstå svenska språket Hålla kontakt med släkt och vänner i danmark Kostnader för att ringa till Danmark Ingen rösträtt i Danmark 0% 20% 40% 60% 80% 100% 1 inga problem stora problem Det mest markerade problemet sammanhänger inte direkt med Malmö utan med den danska lagstiftningen som inte gör det möjligt för de danska inflyttarna att få rösta i hemlandet. Därefter handlar det mycket om regelverk och skillnader mellan Danmark och Sverige. Det kan avse skattelagstiftning men också svårigheter för de nyanlända att få överblick i det svenska regelverket. Även transaktioner med banker mm markeras som problematiska. Kostnaderna för arbetsresor anses betungande, och i högre grad än hur transporterna faktiskt fungerar. Däremot har man inga problem med att trivas i Sverige, och man möter inte heller problem med kulturkrockar eller eventuella fördomar mot danskar. Man tycker inte det svenska språket är något större problem, vilket man i något högre utsträckning tycker det är att träffa svenskar privat. Man håller kontakt med släkt och vänner i Danmark utan större problem, även om kostnaden för att ringa till Danmark markeras. 13

16 Kontakter med barnomsorg och skola upplevs inte som särskilt problematiska. Inte heller med sjukvården även om det är en klart markerad skillnad, där kontakter med barnomsorg och skola upplevs som enklare. 6.2 Man vill inte bli svensk medborgare Den fråga som ställdes löd: Avser du att bli svensk medborgare? Intresset för det är uppenbarligen inte särskilt stort. 84% vill inte ändra sitt medborgarskap. 14% har för avsikt att bli svenska medborgare. In liten del, 2%, är redan svenska medborgare. Det är tydligt att även om man finner sig väl tillrätta i Malmö, så vill man ha kvar sitt registrerade ursprung. De nyinflyttade vill fortsätta att vara röda och vita En gång dansk alltid dansk Förändring av medborgarskap. Procent avser inte ändra mitt medborgarskap avser bli svensk medborgare är redan svensk medborgare Tveksamt om var skatten bör betalas Frågan ställdes om var man bör betala skatt när man bor i Sverige och arbetar i Danmark. Lite mer än hälften ansåg att skatten skall kopplas till bostaden. 25% ville ha kvar det nuvarande systemet med skatt kopplat till arbetsplatsen, medan 22% inte ville ta ställning. Drygt hälften vill alltså betala skatt där man bor i Sverige, medan knappt hälften är tveksamma till eller vill inte betala skatt i Sverige. Skatten betalas där man bor tycker de flesta Var tycker du att man bör betala skatt när man bor i Sverige och arbetar i Danmark? Procent - där man arbetar - där man bor - vet ej

17 6.4 Danskar som grannar behövs inte Söker man sig till andra danskar som redan flyttat till Sverige? Frågan ställdes om man gärna ville bo i närheten av andra danskar. Den omständigheten har inte någon större betydelse för de inflyttade. 72% säger att det saknar betydelse. 13% svarar direkt nej på frågan. 15% svarar att man gärna vill ha danskar i sin omgivning när man bor i Sverige. Det är förstås ganska naturligt att man vid flytting söker sig till sina landsmän, vilket märks för andra invandrargrupper i Malmö. För de nyinflyttade danskarna verkar dock frågan vara av tämligen ringa betydelse. Man saknar inte sina landsmän Vill du gärna bo i närheten av andra danskar? Procent Ja Nej har ingen betydelse SYSSELSÄTTNING-RESOR-VARDAGSLIVET 7.1 Man har jobbet kvar i Danmark Hur blir det med arbetet när man flyttar till Malmö? Byter man förutom bostadsort även arbetsplats, eller har man kvar sitt arbete på den danska sidan? Svaret blir att man i väldigt stor utsträckning behåller sitt arbete, och följaktligen pendlar till sitt arbete. 85% av de inflyttade arbetar i Danmark mot endast 4% i Sverige. Det finns också en liten grupp som arbetar både i Danmark och i Sverige. Det förekommer också att man bor i Malmö och studerar i Danmark. 5% uppger det. En mindre del av de inflyttade är pensionärer. Nästan alla jobbar i Danmark Var man har sin huvudsakliga sysselsättning. Procent arbetar i Sverige arbetar i Danmark arbetar både i Sverige och Danmark studerar i Sverige studerar i Danmark studerar både i Sverige och Danmark -arbetslös - pensionär annat

18 7.2 Dagliga arbetsresor på ca 1 timme med bil eller tåg Eftersom så många behåller sina arbeten i Danmark förutsätter det att man arbetspendlar till sina arbeten. Hur ser mönstret ut för arbetsresorna? Reser man dagligen till sina arbeten? Hur lång tid lägger man på arbetsresorna? Åker man med bil eller tar man tåget? Frågor ställdes om hur ofta man reser över Öresund, och vilket färdmedel man väljer. Frågorna avser även resor utöver arbetsresor. Specifikt för arbetsresor ställdes frågan om hur lång tid resan tar till arbetsplatsen. Kontakterna över Öresund är mycket frekventa. 83% uppger att man dagligen färdas över sundet. Resor till och från arbetet är sannolikt helt dominerande. Svarsalternativet en eller flera gånger i veckan som ändå får betraktas som ganska ofta sjunker till enbart 11%. De inflyttade danskarna får anses vara mycket flitiga broresenärer. Man använder företrädesvis bilen, det uppger 59%. Tågalternativet får mindre andel svar 40%. En mycket liten andel väljer bussen. Dagliga turer med bil Hur ofta och med vilket färdmedel man reser över Öresund. Procent dagligen en eller flera gånger i veckan några gånger per månad några gånger per år sällan eller aldrig med bil med tåg med buss med färja Hur lång tid tar de dagliga resorna till arbetet om man räknar enkel väg? 58% svarar att de använder mellan 30 min till en timme för att komma till jobbet. 15% säger sig klara resan på mindre än 30 min. Detta är förmodligen attraktiva och mycket rimliga pendlingstider i relation till vad som gäller i Köpenhamnsområdet. 22% svarar att resan kan ta upp till två timmar för att komma till arbetet. Pendling ca två timmar om dagen Tid för resa till arbetsplats. Enkel väg. Procent mindre än 30 min mellan 30 min till 1 timme mellan 1 till 2 timmar mellan 2 till 3 timmar mer än 3 timmar arbetar ej

19 7.3 Konsumtion och aktiviteter både på svensk och dansk sida Hur ser inflyttarnas konsumtionsmönster ut? Har man kvar sina kontakter och uträttar sina ärenden i Danmark? Tar Sverige över rollen i att tillhandahålla service mm? Det skiljer mellan olika typer av service och aktiviteter. De dagliga inköpen flyttas snabbt över till Sverige. Över hälften gör huvudsakligen sina inköp i Sverige och 37% uppger att det är jämt fördelat. Bilden är den omvända beträffande kontakter med sjukvård och omsorg där man i stor utsträckning behåller sina kontakter i Danmark. Beträffande skola och förskola används denna service med klar dominans för Sverige. Nöjesaktiviteter och även fritidsaktiviteter verkar ha en ganska jämn fördelning mellan båda sidorna av sundet. Nästan hälften uppger att nöjesaktiviteterna är jämt fördelade medan ca 25% för vardera har tyngdpunkten i Danmark resp Sverige. För fritidsaktiviteterna kan noteras en liten tendens till att dessa domineras av bostadsorten dvs i Sverige. Kontakter med banker och försäkringsbolag är till största delen jämt fördelad. De som huvudsakligen har dessa kontakter i Sverige överstiger dem med huvudsakliga kontakter i Danmark. Man gör inköp i Sverige och går till doktorn i Danmark Var man huvudsakligen har sina kontakter. Procent Var gör du huvudsakligen dina inköp? Var har du huvudsakligen dina fritidsaktiviteter? Var har du huvudsakligen dina nöjesaktiviteter? Var har du huvudsakligen dina kontakter med banker, försäkringsbolag i Danmark i Sverige Jämt fördelat Om du har barn, var använder du huvudsakl offent service med förskola/skola? Var använder du huvudsakl offentlig service med sjukvård o annan omsorg? KONTAKTER MED MALMÖ KOMMUN 8.1 De danska inflyttarna gillar Malmö En rad påståenden gjordes i enkäten som man ombads ta ställning till. På en skala från 1 till 5 fick man bedöma om man instämde med gjorda påståenden eller ej. 1 betyder att man instämmer inte alls och 5 betyder att man instämmer helt. De flesta instämmer i varierande grad med gjorda påståenden. Framförallt tycker man att Malmö är en trevlig och även trygg stad att bo i. Endast 6% ville inte instämma alls i dessa påståenden. Trevligheten hade fler anhängare än vad som gäller tryggheten. Över hälften av de inflyttade höll helt med om att Malmö är en trevlig stad att bo i, men andelen som helt höll med sjönk till en tredjedel beträffande tryggheten. 17

20 Det man inte riktigt höll med om var påståenden om barnomsorg och äldreomsorg. Var femte svarande instämde inte alls i påståendet om att man snabbt fått barnomsorgsplats. När man väl fått plats fungerar det dock bra. Kritik fanns även om påståendet att service för äldre fungerade bra liksom beträffande socialtjänstens funktion. Man uppfattar det som ganska lätt att kontakta kommunen, men det är inte alltid lätt att veta var man skulle vända sig. Språkförståelsen markerades som besvärlig av ca var femte inflyttare. Det är tryggt och trevligt att bo i Malmö Påståenden om kontakter med Malmö kommun Procent mitt barn blev snabbt erbjuden förskoleplats mitt barn fungerar bra i förskolan mitt barn blev snabbt erbjuden plats i skolan mitt barn fungerar bra i skolan mitt behov av service för äldre fungerar bra mitt behov av service från socialtjänsten fungerar bra det är lätt att kontakta Malmö kommun det är lätt att veta var man skall vända sig det är lätt att förstå språket vid kontakt med kommunen i kommunen förstår man det danska språket Malmö är en trevlig stad att bo i Malmö är en trygg stad att bo i 0% 20% 40% 60% 80% 100% 1 instämmer inte alls instämmer helt 8.2 Informationen till nyinflyttade kunde vara bättre Vad tyckte man om den information man fick från kommunen som nyinflyttad? Var den tillräcklig? En majoritet, 57%, tyckte att informationen man fick som nyinflyttad var tillräcklig. 43% tyckte å andra sidan inte det, så här finns utrymme för att höja kommunens ambitionsnivå beträffande informationsinsatser riktade till de nyanlända danskarna. Bara drygt hälften var nöjda med informationen Erhållit tillräcklig information från Malmö kommun. Procent ja nej

21 8.3 Malmo.se mer läst än Vårt Malmö Hur tog man till sig tillgänglig information? Beträffande Malmös hemsida och informationstidningen Vårt Malmö ställdes frågan om man använde de informationskällorna. Inte endast om man kände till dem utan även om man läst och använt sig av dem. De hade man i varierande grad. Det kan noteras att hemsidan är mer utnyttjad än hushållstidningen. 40% av de inflyttade kände inte till Vårt Malmö jämfört med 18% för hemsidan. 50% hade använt hemsidan jämfört med 39 % som hade läst tidningen. Information via internet är tydligen mer vanligt än att informera sig via Vårt Malmö. Till skillnad från den periodiskt utkommande tidningen så finns ju informationen via nätet alltid tillgänglig och vid den nyinflyttades behov. Man informerar sig via nätet Om man använder malmo.se. Procent Om man använder Vårt Malmö. Procent ja ja nej nej känner ej till känner ej till Tveksamt om behov av undervisning på danska Upplever de danska inflyttarna att det finns behov av att undervisning sker på danska i skolan? Frågan ställdes enbart till dem som bodde i barnfamilj efter flytten till Malmö. Man får inget entydigt svar på frågan. Ca en tredjedel säger sig vilja ha sådan undervisning. 42% vill inte ta ställning, medan 23% säger direkt nej. De flesta vet inte, vilket kan sammanhänga med att barnen ännu inte kommit i skolåldern. En möjlig tolkning är också att det finns olika uppfattningar om i vilken utsträckning man vill integreras i i det svenska samhället. Svårt att bedöma inställning till undervisning på danska Behov av undervisning på danska i skolan. Procent ja nej vet ej

22 8.5 Om man får barn så stannar man i Malmö Till inflyttade som inte bor i barnfamilj ställdes frågan, om man kan tänka sig att stanna kvar i Malmö om man skaffar barn. Det har man en positiv inställning till. 70% svarar att man kan tänka sig bo kvar. Nästan var fjärde vet inte hur man skulle göra. Endast 7% svarar att i den situationen vill man inte bo i Malmö. Vi stannar om vi får barn Bo kvar i Malmö om man får barn. Procent ja nej vet ej Få flyttar vidare till annan svensk kommun Blir man kvar i Malmö, eller har man planer på att flytta vidare till annan kommun i Skåne eller Sverige i övrigt? Tidsperspektivet i frågan var eventuell flyttning inom fem år. En tredjedel säger att man inte kommer att flytta, och 27% uppger att man kan tänka sig flytta till annan bostad i Malmö. Nära 60% avser alltså att bli kvar i Malmö. En stor del av de inflyttade uttrycker dock osäkerhet. Endast en mycket liten del kan tänka sig att flytta vidare i Skåne och ännu mindre till övriga landet. Har man en gång kommit till Malmö, så verkar man vara nöjd med det, åtminstone inom de närmsta fem åren. Man bor kvar eller skaffar ny bostad i Malmö Flyttning till annan bostad i Sverige inom de närmsta fem åren. Procent ja, till annan bostad i Malmö ja, till annan kommun i Skåne ja, till annan kommun i Sverige nej vet ej Hemlandet finns kvar Att flytta tillbaka till Danmark, kan det bli aktuellt inom de närmsta fem åren? Här finns förstås en stor tveksamhet när man är nyinflyttad, 36% svarar att man inte vet. En majoritet är emellertid säkra på att man inte flyttar tillbaka. Endast var tionde markerar att man avser att flytta tillbaka inom de närmsta fem åren. 20

23 Stannar i Malmö minst fem år till Flyttning tillbaka till Danmark inom de närmsta fem åren. Procent ja nej vet ej Flytten till Malmö är inte för evigt Hur länge avser man stanna i Malmö? Har man flyttat till Malmö för gott eller kommer man att flytta vidare eller tillbaka till Danmark? Malmö är inget evighetsperspektiv för danskar som flyttat hit, även om en så stor andel som 26% säger sig vilja stanna kvar resten av livet. Tidsperspektiven är ändå ganska långa. 21% stannar i Malmö minst 10 år och lika stor andel mellan 5-9 år. Var man därefter tänker flytta framgår inte, men sannolikt blir det tillbaka till Danmark. Malmö betraktas som ett gott alternativ för en period i livet, varefter man troligen har för avsikt att återvända till Danmark. Tiden i Malmö är begränsad Tid man tror sig bo kvar i Malmö. Procent mindre än 1 år mellan 1-4 år mellan 5-9 år minst 10 år resten av livet DE DANSKA INFLYTTARNAS EGNA KOMMENTARER 9.1 Vad är bäst och sämst med Malmö? Enkäten gav även möjlighet att svara på öppna frågor och lämna synpunkter i allmänhet. Frågor ställdes om vad man tyckte var bäst respektive sämst med Malmö. Här följer några exempel på svar som har översatts till svenska, med som i övrigt redovisas ordagrant. Bäst med Malmö kan citeras med följande: - Vi har som familj större ekonomisk rådighet, eftersom bostad, bil, försäkring och förskola är mycket billigt. Folk är vänliga och öppna, Vi har snabbt fått nya svenska vänner. 21

24 - Malmö är en mindre stad med dejligt stadsliv på många sätt. Det är en otroligt grön och ren stad, och det är ju skönt. Affärerna är öppna längre. - Mycket trevliga parker, och trevliga caféer. Spännande arkitektur. Bättre integration än i Köpenhamn. Verkar fungera särskilt bra kring Möllevångstorget. - God stadsdel, vi bor i Oxie, stille og roligt. Här är mycket rent och många vänliga människor. Väl fungerande barn- och förskolesystem. Sämst i Malmö kan citeras med följande: - Det är väldigt krångligt att få id-kort osv. Banken vill inte ge lån då de inte kan se ens inkomst, så det tar längre tid. Krångligt med A-kasseregler när man arbetar i Danmark - Broavgiften, den är för dyr. Dåliga transportmöjligheter från Annestad till Svågertorp. För få tåg, de är överfyllda. - Svenskarna blir sura över att man brukar det svenska systemet men betalar skatt i Danmark. Den skånska dialekten är svår att förstå. - Bekymrad över den stora kriminaliteten som finns i Malmö. Som kvinna är jag absolut inte trygg på gatan om kvällen. Övriga kommentarer kan citeras med följande: - Jag vill gärna ha en presentation av Sverige och av Malmö, även om Danmark inte ligger långt bort och skillnaderna kanske inte är så stora, vill jag känna till staden och landet jag bor i för att känna ansvar och lojalitet för det ställe jag lever. - Jag tycker det hade varit fint om kommunen tog fram en liten bok till nya medborgare som handlade om skola, utbildning, skatt, vård och omsorg, mm. - Servicenivån på restauranter och i affärer är bättre och vänligare. Sopsortering verkar funka bättre i Sverige än i Danmark. Gör mera för de hemlösa i Malmö, det finns alldeles för många. - Jag får lära mig språket så jag inte känner mig så främmande, så att jag kan skoja med mina grannar. 10. UNDERSÖKNINGENS UPPLÄGGNING 10.1 Samtliga inflyttade danskar tillfrågade Utskicket till målgruppen bygger på utdrag ur befolkningsregistret, där det varit möjligt att särskilja de inflyttade till Malmö med danskt medborgarskap. Under juni 2007 sändes en enkät till samtliga vuxna danska medborgare som flyttat till Malmö under Målgruppen omfattade 2000 personer. Undersökningen gjordes som en totalundersökning dvs något statistiskt urval har inte gjorts. En påminnelse skickades ut 22

25 under augusti månad. Drygt 800 personer svarade på enkäten. Svarsfrekvensen uppgår, med hänsyn tagen till postreturer, till 48%. Undersökningen medförde förhållandevis många postreturer, 320 st. Dessa har närmare studerats för att se om någon skenskrivning kunde finnas på enskilda adresser eller bostadsområden. Något sådant mönster har inte kunnat finnas, även om skenskrivningar kan förekomma i enskilda fall. Förklaringen ligger snarare i att de danska inflyttarna är unga och därmed rörliga. De flyttar ofta och kanske utan adressändringar Inkomna svar ger en representativ bild De inkomna svaren har vid statistiska tester visat sig vara tillräckligt många för att utgöra ett bra underlag för analyser. De inkomna svaren kan för vissa bakgrundsvariabler jämföras med motsvarande värden för hela målgruppen. Det visar sig, att det inte finns några större skevheter mellan de inkomna svaren och värden för de inflyttade danskarna som helhet. Kvinnor och danskfödda har något högre svarsfrekvens Utskick och svar efter kön. Utskick och svar efter födelseland. Procent Procent Kvinnor Utskick Svar Danmark Män Utanf ör Danmark Utskick Svar liksom äldre och boende i Centrum och Limhamn-Bunkeflo. Utskick och svar efter ålder. Utskick och svar efter stadsdel. Procent Procent - 29 år Centrum S Innerstaden år V Innerstaden Limhamn-Bunkeflo år Hyllie år Utskick Svar Fosie Oxie Rosengård Utskick 60- år Husie Kirseberg Svar

26 I diagrammen jämförs den procentuella fördelningen för utskick respektive svar. Med vissa undantag så är bilden ganska överensstämmande mellan utskick och svar. Kvinnor är något överrepresenterade liksom boende i Centrum och Limhamn- Bunkeflo. Personer med utländsk bakgrund och yngre inflyttare är något underrepresenterade. Skillnaderna har inte bedömts som så stora att de på ett avgörande sätt påverkar analysen. Någon kompenserande viktning av enkätsvaren har inte gjorts. 24

27 Enkät till danskar som flyttat till Malmö under 2006 Enkäten läses med scanner. Markera därför tydligt med X inom respektive ruta. Svara med ett alternativ om inte annat anges. BAKGRUNDSFRÅGOR 1 I bostaden bor. - en person - två vuxna - fler än två vuxna - en vuxen med barn under 18 år - två vuxna med barn under 18 år 2 Barn i hushållet. - 0 barn - 1 barn - 2 barn - 3 barn - 4 barn - mer än 4 barn 3 Vilken utbildningsnivå har du? - förgymnasial utbildning, folkeskolen - gymnasial utbildning, erhvervsfaglig uddannelse - eftergymnasial utbildning, videregående uddannelse 4 Vilken inkomst före skatt har ditt hushåll per år? Om fler personer i hushållet avses den sammanlagda inkomsten i svenska kronor. - Mindre än och mer 5 Varifrån flyttade du? - Köpenhamns huvudstadsområde - övriga Själland - övriga Danmark - svensk kommun - annat

28 BOENDE 6 Hur bor du nu? Hur bodde du tidigare? - i småhus (villa. radhus, kedjehus) - i småhus (villa. radhus, kedjehus) - i lägenhet - i lägenhet - annat - annat 7 Hur stor är bostaden du bor i nu? Hur stor var bostaden du bodde i tidigare? - 1 rum och kök - 1 rum och kök - 2 rum och kök - 2 rum och kök - 3 rum och kök - 3 rum och kök - 4 rum och kök - 4 rum och kök - 5+ rum och kök - 5+ rum och kök 8 Äger du din bostad du bor i nu? Ägde du din bostad du bodde i tidigare? - ja, med äganderätt - ja, med äganderätt - ja, med bostadsrätt - ja, med bostadsrätt - nej, med hyresrätt - nej, med hyresrätt - nej, studentboende - nej, studentboende 9 Blev dina förväntningar på bostaden och bostadsmiljön uppfyllda? - ja, helt - ja, delvis - nej - för tidigt att avgöra ORSAKER TILL FLYTTNING 10 Av vilka orsaker flyttade du till Malmö? Markera på en skala 1-5 där 1 betyder hade ingen betydelse och 5 betyder hade stor betydelse boendekostnad - tillgång till önskad typ av bostad - levnadskostnader allmänt - bilpriser - trygg miljö - bra uppväxtmiljö för barnen - vill bo i stadsmiljö - tillgång till kollektiv trafik - ändrade familjeförhållanden - kommer närmre svensk familj och vänner

29 - möjlighet till uppehållstillstånd för familjemedlem - det mångkulturella Malmö - kommunal service - studier - ändrade arbetsförhållanden - kommer närmre arbetsplats i Danmark - kommer närmre arbetsplats i Sverige - spännande att flytta till annat land - nära till Köpenhamn - vill bo i Sverige Andra orsaker: ATT BO I SVERIGE 11 Vad upplever du som problem med att bo i Sverige? Markera på en skala 1-5 där 1 betyder inga problem och 5 betyder stora problem - kontakter med svenska myndigheter - kontakter med barnomsorg och skola i Malmö - kontakter med sjukvård i Malmö - skillnader i regler på skatteområdet - svårt att få överblick över svenskt regelverk - kostnader för resor mellan bostad och arbete - hur transporter fungerar mellan bostad och arbete - klara bankärenden och transaktioner med inkomst i Danmark och bostad i Sverige - komma in i det svenska samhället - träffa svenskar privat - bli förstådd i Sverige - trivas i Sverige - kulturkrockar - fördomar mot danskar - förstå svenska språket - hålla kontakt med släkt och vänner i Danmark - kostnader för att ringa till Danmark - ingen rösträtt i Danmark

30 Andra problem: 12 Avser du bli svensk medborgare? - avser inte ändra mitt medborgarskap - avser bli svensk medborgare - är redan svensk medborgare 13 Var tycker du att man bör betala skatt när man bor i Sverige och arbetar i Danmark? - där man arbetar - där man bor - vet ej 14 Vill du gärna bo i närheten av andra danskar? - ja - nej - har ingen betydelse SYSSELSÄTTNING-RESOR-VARDAGSLIVET 15 Var har du din huvudsakliga sysselsättning? - arbetar i Sverige - arbetar i Danmark - arbetar både i Sverige och Danmark - studerar i Sverige - studerar i Danmark - studerar både i Sverige och Danmark - arbetslös - pensionär - annat 16 Hur ofta reser du över Öresund? - dagligen - en eller flera gånger i veckan - några gånger per månad - några gånger per år - sällan eller aldrig

31 17 Hur reser du oftast över Öresund? - med bil - med tåg - med buss - med färja 18 Hur lång tid tar resan till din arbetsplats? - mindre än 30 min - mellan 30 min till 1 timme - mellan 1 till 2 timmar - mellan 2 till 3 timmar - mer än 3 timmar - arbetar ej 19 Var gör du huvudsakligen dina inköp? - i Danmark - i Sverige - jämt fördelat 20 Var har du huvudsakligen dina fritidsaktiviteter? - i Danmark - i Sverige - jämt fördelat 21 Var har du huvudsakligen dina nöjesaktiviteter? - i Danmark - i Sverige - jämt fördelat 22 Var har du huvudsakligen dina kontakter med banker, försäkringsbolag etc? - i Danmark - i Sverige - jämt fördelat 23 Om du har barn, var använder du huvudsakligen offentlig service med förskola och skola? - i Danmark - i Sverige - jämt fördelat

32 24 Var använder du huvudsakligen offentlig service med sjukvård och annan omsorg? - i Danmark - i Sverige - jämt fördelat KONTAKTER MED MALMÖ KOMMUN 25 Vad tycker du om Malmö och kommunens utbud av service? Bedöm följande påståenden efter en skala där 1 betyder instämmer inte alls och där 5 betyder instämmer helt. OBS! alternativ 6 betyder använder ej denna service - mitt barn blev snabbt erbjuden förskoleplats - mitt barn fungerar bra i förskolan - mitt barn blev snabbt erbjuden plats i skolan - mitt barn fungerar bra i skolan - mitt behov av service för äldre fungerar bra - mitt behov av service från socialtjänsten fungerar bra - det är lätt att kontakta Malmö kommun - det är lätt att veta var man skall vända sig - det är lätt att förstå språket när man kontaktar kommunen - i kommunen förstår man det danska språket - Malmö är en trevlig stad att bo i - Malmö är en trygg stad att bo i Som nyinflyttad till Malmö, har du fått tillräcklig information från Malmö kommun? - ja - nej Vilken typ av information efterfrågar du? Läser du Malmö kommuns informationstidning Vårt Malmö? - ja - nej - känner ej till 28 Använder du Malmö kommuns webbsida malmo.se? - ja - nej - känner ej till

33 29 Om du bor i barnfamilj i Malmö, anser du att det finns behov av undervisning på danska i skolan? - ja - nej - vet ej 30 Om du inte bor i barnfamilj i Malmö, kan du tänka dig att bo kvar i Malmö om du får barn? - ja - nej - vet ej 31 Avser du flytta vidare till annan bostad i Sverige inom de närmsta fem åren? - ja, till annan bostad i Malmö - ja, till annan kommun i Skåne - ja, till annan kommun i Sverige - nej - vet ej 32 Avser du flytta tillbaka till Danmark inom de närmsta fem åren? - ja - nej - vet ej 33 Hur lång tid tror du att du bor i Malmö? - mindre än 1 år - mellan 1-4 år - mellan 5-9 år - minst 10 år - resten av livet Vill du skriva egna kommentarer? Använd nästa sida.

34 Vad är det bästa med Malmö? Vad är det sämsta med Malmö? Övriga kommentarer om att flytta till Malmö och att bo i Malmö.

35 Danskar i Malmö. Enkät till danskar som flyttat till Malmö Tabellbilaga. Malmö Stadskontor Strategisk utveckling BAKGRUNDSFRÅGOR 1 I bostaden bor 2 Barn i hushållet Antal Procent Antal Procent en person ,4 0 barn ,6 två vuxna ,9 1 barn ,2 fler än två vuxna 47 5,8 2 barn 67 8,5 en vuxen med barn under 18 år 13 1,6 3 barn 18 2,3 två vuxna med barn under 18 år ,3 4 barn 4 0,5 Total ,0 Total ,0 Ej svar 3 Ej svar 21 Samtliga 813 Samtliga Vilken utbildningsnivå har du? Antal Procent förgymnasial utbildning, folkeskolen" ,4 gymnasial utbildning, erhvervsfaglig uddannelse ,1 eftergymnasial utbildning, videregående uddannelse ,5 Total ,0 Ej svar 6 Samtliga 813

36 4 Vilken inkomst före skatt har ditt hushåll per år? 5 Varifrån flyttade du? Om fler personer i hushållet avses den sammanlagda inkomsten i svenska kronor Antal Procent Antal Procent Köpenhamns huvudstadsområde ,5 Mindre än ,3 övriga Själland , ,7 övriga Danmark 65 8, ,0 svensk kommun 3 0, ,2 annat 23 2, ,2 Total , och mer ,6 Ej svar 3 Total ,0 Samtliga 813 Ej svar 28 Samtliga 813 BOENDE 7 Hur stor är bostaden du bor i? 6 Hur bor du? Antal Procent Antal Procent Nu Tidigare Nu Tidigare Nu Tidigare Nu Tidigare 1 rum och kök ,2 12,4 i småhus (villa. radhus, kedjehus) ,9 18,1 2 rum och kök ,4 33,7 i lägenhet ,4 77,6 3 rum och kök ,0 28,0 annat ,7 4,3 4 rum och kök ,6 16,9 Total ,0 100,0 5+ rum och kök ,9 9,0 Ej svar 5 22 Total ,0 100,0 Samtliga Ej svar 6 24 Samtliga Äger du din bostad du bor i? Antal Procent 9 Blev dina förväntningar på bostaden och bostadsmiljön uppfyllda? Nu Tidigare Nu Tidigare Antal Procent ja, med äganderätt ,3 21,9 ja, helt ,3 ja, med bostadsrätt ,4 16,7 ja, delvis ,5 nej, med hyresrätt ,6 54,8 nej 23 2,9 nej, studentboende ,8 6,6 för tidigt att avgöra 19 2,4 Total ,0 100,0 Total ,0 Ej svar Ej svar 10 Samtliga Samtliga 813

Utflyttning från Linköpings kommun 2011 Enkät till utflyttare

Utflyttning från Linköpings kommun 2011 Enkät till utflyttare Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson tel 013-20 88 52 28 juni 2012 Utflyttning från Linköpings kommun 2011 Enkät till utflyttare Innehåll: Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Svarsandelar...

Läs mer

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 FS 2013:4 2013-07-25 FOKUS: STATISTIK Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 Tillgång till önskad typ av boende är en av de viktigaste faktorerna för personer som flyttar

Läs mer

Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad

Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad RAPPORT DECEMBER 0 David de Courcy ScandInfo Marketing Research, Pnr: Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och syfte Målgrupp och metod Frågeområden Delgrupper

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013 RAPPORT Stadskontoret Folkmängd i Malmö Preliminär januari 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård (Befolkningsutveckling) Elisabeth Pålsson (Malmöbor födda

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

DANSKA ERFARENHETER AV ATT BO I SKÅNE JUNI 2 0 0 5

DANSKA ERFARENHETER AV ATT BO I SKÅNE JUNI 2 0 0 5 R A P P O R T DANSKA ERFARENHETER AV ATT BO I SKÅNE Ø R E S U N D S B R O K O N S O R T I E T & Ö R E S U N D S K O M I T E E N JUNI 2 0 0 5 a1 Innehåll Sammanfattning 2 Danskarnas åsikter om att flytta

Läs mer

Rapport till Upplands-Bro kommun om personer som flyttat dit oktober 2012

Rapport till Upplands-Bro kommun om personer som flyttat dit oktober 2012 -research ab SKOP har på uppdrag av Upplands-Bro kommun intervjuat personer som flyttat till kommunen. Intervjuerna gjordes mellan den 15 och 22 Resultaten redovisas i denna rapport. Ansvarig för undersökningen

Läs mer

NCC. Den inkluderande staden

NCC. Den inkluderande staden NCC Den inkluderande staden 1 Om undersökningen Digital enkät utskickad till panelister via Cint Deltagare i huvudstadsregionerna i Sverige, Norge, Danmark och Finland, i åldern 18-65 med representativa

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

Anledningar till inflyttning i Ljusdals kommun 2010

Anledningar till inflyttning i Ljusdals kommun 2010 Kommunledningskontoret Inflyttarservice Datum 2011-12-09 Anledningar till inflyttning i Ljusdals kommun 2010 Bakgrund och syfte Befolkningsutvecklingen i Ljusdals kommun är negativ, och antalet invånare

Läs mer

Om undersökningen. Digital enkät utskickad till respondenter via Cints webbpaneler

Om undersökningen. Digital enkät utskickad till respondenter via Cints webbpaneler INCLUSIVE CITY 1 Om undersökningen Digital enkät utskickad till respondenter via Cints webbpaneler Deltagare i huvudstadsregionerna i Sverige, Norge, Danmark och Finland, i åldern 18-80 med representativa

Läs mer

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela.

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009 Genusaspekter Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. DALARNAS FORSKNINGSRÅD 2010 2 Noteringar kring genusaspekter på enkätresultatet I

Läs mer

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas

Läs mer

Enkätstudie 2015. Så trivs barnfamiljer i Malmö

Enkätstudie 2015. Så trivs barnfamiljer i Malmö Enkätstudie 2015 Så trivs barnfamiljer i Malmö Stadskontoret april 2015 Upprättad Datum: 2015-04-23 Version: 1.0 Ansvarig: Maria Kronogård och Jessica Pettersson Förvaltning: Stadskontoret Enhet: Avdelningen

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

Stan lockar R S T A D S K O N T O. Fakta och attityder kring hushåll som flyttat till Malmö under år 2001 SEPTEMBER

Stan lockar R S T A D S K O N T O. Fakta och attityder kring hushåll som flyttat till Malmö under år 2001 SEPTEMBER R S T A D S K O N T O Stan lockar MALMÖ SEPTEMBER 2002 Fakta och attityder kring hushåll som flyttat till Malmö under år 2001 2 Innehållsförteckning Förord 5 Sammanfattning 6 Sida Flyttningsmönster för

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04 Rapport Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen Bil Sweden 213--4 Förord BilSweden bedriver ett aktivt opinionsarbete. I frågor som rör attityd och behov av bil, parkering och framkomlighet

Läs mer

Barnfamiljerna och deras flyttningar

Barnfamiljerna och deras flyttningar Barnfamiljerna och deras flyttningar En registerstudie där vi följt alla barn som föddes i Göteborg under åren 2000-2011, fram till dess att de var 6 år och började i skolan. www.goteborg.se Tre av tio

Läs mer

Bokslut Befolkning 2014

Bokslut Befolkning 2014 Bokslut Befolkning 2014 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-06-30 1.0 Maria Kronogård och Necmi Ingegül Stadskontoret Avdelningen för samhällsplanering Sammanfattning

Läs mer

Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001

Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Arbetskraftsrörelser Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001 Gunnar Hedin 6 Bakgrund Sedan mer än femtio år har det funnits ambitioner inom det nordiska

Läs mer

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Fakta om undersökningen Undersökningen är genomförd av JM i samarbete med TEMO och Field

Läs mer

SKÅNEENKÄTEN. Medborgarundersökning november 2017 Genomförd av Institutet för Kvalitetsindikatorer AB

SKÅNEENKÄTEN. Medborgarundersökning november 2017 Genomförd av Institutet för Kvalitetsindikatorer AB SKÅNEENKÄTEN Medborgarundersökning november 2017 Genomförd av Institutet för Kvalitetsindikatorer AB INNEHÅLL Resultat i korthet 1 Fakta om undersökningen 2 Fakta om respondenterna 4 Att leva och bo i

Läs mer

Landskrona. Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos Källa: SCB

Landskrona. Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos Källa: SCB Landskrona Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos 2019-2028 Källa: SCB Tim Andersson Ljung Utredare 1 april 2019 Demografisk beskrivning 2018 och prognos 2019-2028 Under 2018 ökade folkmängden

Läs mer

SE2010-0376 Malmöpanelen 5. Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010

SE2010-0376 Malmöpanelen 5. Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010 Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010 1 Innehållsförteckning 1. Information om undersökningen s 3-7 2. Resultat s 8-30 Sommarscen Malmö s 9-16 Valet s17-25 Öka cyklandet s26-27 Förskolor s28-30 3. Vägning

Läs mer

Förändringar i pendlingen över Öresund

Förändringar i pendlingen över Öresund EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING OKTOBER 212 Förändringar i pendlingen över Öresund Arbetspendlingen över Öresund har minskat något de senaste åren men är ändå dubbelt så stor jämfört med

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Småbarn och deras flyttningar

Småbarn och deras flyttningar Statistik och Analys Stadsledningskontoret Småbarn och deras flyttningar En registerstudie där vi följt alla barn som föddes i Göteborg under åren 2000-2005 fram till dess att de var sex år och började

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

Skanskas bostadsrapport 2015

Skanskas bostadsrapport 2015 Skanskas bostadsrapport 2015 Metodik Så genomfördes rapporten Skanskas bostadsrapport 2015 bygger på en omfattande analys av en rad olika faktaunderlag. Statistik från Hittabrf.se och Mäklarstatistik har

Läs mer

Malmöbon och delad konsumtion

Malmöbon och delad konsumtion Malmöbon och delad konsumtion Bakgrund till undersökningen Som en del av projektet Malmö Innovationsarena genomförde Miljöförvaltningen en undersökning om Malmöbornas inställning till delad konsumtion.

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2017

Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2017 Bilaga Dnr 4.1-142/218 Februari 217 Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 217 stockholm.se Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 217 Februari 217 Utgivare: Äldreförvaltningen

Läs mer

Hur vill du bo i framtiden? Resultatet av undersökning om seniorboende i Uddevalla kommun

Hur vill du bo i framtiden? Resultatet av undersökning om seniorboende i Uddevalla kommun Hur vill du bo i framtiden? Resultatet av undersökning om seniorboende i Uddevalla kommun mars 29 RAPPORT 1 (12) "HUR VILL DNR: Hur vill du bo i framtiden? Resultatet av enkätundersökning om seniorboende.

Läs mer

Malmö stad Undersökning Vinterspelen

Malmö stad Undersökning Vinterspelen Malmö stad Undersökning Vinterspelen 1 BAKGRUND 2 3 4 5 BAKGRUND 1 BAKGRUND 2 3 4 5 Vinterspelen har ägt rum på Stortorget i Malmö mellan 28 december - 6 januari 2018/2019. Syftet med arrangemanget var

Läs mer

Hushållens boende 2012

Hushållens boende 2012 FS 2013:10 2013-12-19 FOKUS: STATISTIK Hushållens boende 2012 Den genomsnittliga bostadsarean per person i Norrköping är 40 kvadratmeter. Störst boendeutrymme har ensamboende kvinnor 65 år och äldre med

Läs mer

Rapport till Vara kommun om invånarenkät år 2009/2010

Rapport till Vara kommun om invånarenkät år 2009/2010 om invånarenkät SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en invånarenkät bland kommunens invånare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

BRO, BOSTAD, BIL OCH KÄRLEK

BRO, BOSTAD, BIL OCH KÄRLEK BRO, BOSTAD, BIL OCH KÄRLEK - ökar flyttströmmen från Danmark till Skåne Februari 2006 Foto: Øresundsbrons arkiv Fotograf: Miklos Szabo INLEDNING Danskarna är idag den största inflyttningsgruppen till Sverige.

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd s resultat stockholm.se Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Konsult: Enkätfabriken AB 2 Innehåll Staden 4 6 Metod 7 Målgrupp och bortfall 8 Resultat 8 Resultatens

Läs mer

Malmöpanelen 9 Medborgardialog och bibliotek. April/maj 2013

Malmöpanelen 9 Medborgardialog och bibliotek. April/maj 2013 Malmöpanelen 9 Medborgardialog och bibliotek April/maj 2013 Metod Bakgrund och syfte I denna rapport presenteras resultaten från undersökning 9 med Malmöpanelen. Frågorna rör denna gång medborgardialog

Läs mer

Landskrona i Öresundsregionen

Landskrona i Öresundsregionen 1 (7) Landskrona i Öresundsregionen Landskrona ligger mitt i Öresundsregionen. Sedan Öresundsbron invigdes år 2000 och fram till och med år 2008 har folkmängden i Öresundsregionen ökat med 180 000 invånare,

Läs mer

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2015

Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2015 Dnr 41-639/215 Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 215 stockholm.se Brukarundersökning 215 3 (42) Innehållsförteckning Om undersökningen 4 Sammanfattning av årets resultat 4 Vård och omsorgsboende

Läs mer

Markera med ett kryss i den ruta under siffrorna som du tycker stämmer bäst överens med din uppfattning.

Markera med ett kryss i den ruta under siffrorna som du tycker stämmer bäst överens med din uppfattning. Stadsmiljöenkät 202 Markera med ett kryss i den ruta under siffrorna som du tycker stämmer bäst överens med din uppfattning. Om du råkar kryssa i fel ruta, stryk över och kryssa i rätt ruta. Frågorna i

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Haparanda stad Invånarenkät Haparanda stad Invånarenkät

Haparanda stad Invånarenkät Haparanda stad Invånarenkät Haparanda stad Invånarenkät Haparanda stad Invånarenkät 1 Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Genomförande Förklaringar av diagram Resultat Övergripande index Index per frågeområde Per fråga Respondentprofil

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Partipolitiska aktiviteter

Partipolitiska aktiviteter Kapitel 3 Partipolitiska aktiviteter Medlemskap och aktivitet i politiska partier 1980-81 2000-01 (Diagram 3.1 3.4) I diagram 3.1 framgår att medlemsandelen i politiska partier har halverats sedan början

Läs mer

Malmöpanelen 8 Vårt Malmö Malmö stad Maj 2012

Malmöpanelen 8 Vårt Malmö Malmö stad Maj 2012 SE2012-0079 Malmöpanelen 8 Malmöpanelen 8 Vårt Malmö Malmö stad Maj 2012 1 Innehållsförteckning 1. Information om undersökningen s 2-7 2. Resultat s 8-25 3. Visningsmaterial s 26 2 SE2012-0079 Malmöpanelen

Läs mer

Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare

Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare Februari 2014 t 1(5) Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare Foto: News Øresund - Jenny Andersson Den Öresundsregionala utvecklingsstrategin Örus har arbetats fram av Öresundskomitten och innehåller

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE ENKÄT MED KOMMUNINVÅNARE I ÅLDERN 65 80 ÅR USK AB Hans-Åke Gustavsson 08-508 35 066 2011-06-29 hans-ake.gustavsson@uskab.se Intresse för trygghetsbostäder i Huddinge

Läs mer

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007 Gång-/cykelplan Bilaga ; Resvanor Syd 7 Bilaga ; Sammanställning: Resvanor Syd 7 OM UNDERSÖKNINGEN... DE SVARANDE... FAMILJEKONSTELLATIONER... BOENDETYP... UTBILDNINGSNIVÅ... 3 SYSSELSÄTTNING... 3 ÅRSINKOMST...

Läs mer

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? 1 (5) Handläggare Datum Sven Bergenstråhle 2005-01-31 Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? I december 2004 publicerade Statistiska centralbyrån en sammanställning från Undersökningen av levnadsförhållanden

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Kvinnor och män utan barn

Kvinnor och män utan barn 18 och män utan barn Många av dem som ännu inte hade fått något barn räknade med att bli förälder så småningom. Orsaken till att man inte hade fått barn än varierade med respondentens ålder och familjesituation.

Läs mer

Malmöpanelen 13. Malmö november-december 2015

Malmöpanelen 13. Malmö november-december 2015 Malmöpanelen 13 Malmö november-december 2015 Innehållsförteckning 1. Om undersökningen o Metod o Bakgrundsvariabler 2. Resultat 3. Att läsa rapporten o Frågor i undersökningen o Urvalets sammansättning

Läs mer

Stora prisskillnader på bostäder på andra sidan sundet

Stora prisskillnader på bostäder på andra sidan sundet Ø-analys N R 1 m a r s 2 0 0 7 A k t u e l l a n a ly s o m ö r e s u n d s r e g i o n e n Stora prisskillnader på bostäder på andra sidan sundet Sedan öppningen av Øresundsbron 2000 flyttar fler och

Läs mer

Juriststudent vid Umeå universitet och sedan?

Juriststudent vid Umeå universitet och sedan? Juriststudent vid Umeå universitet och sedan? Sammanställning av en enkätundersökning gjord Juridiska institutionen 2 3 Inledning Åren, och genomförde juridiska institutionen enkätundersökningar med dem

Läs mer

RAPPORT Underlag för ortsanalyser inom Sigtuna kommun.

RAPPORT Underlag för ortsanalyser inom Sigtuna kommun. RAPPORT Underlag för ortsanalyser inom Sigtuna kommun. P Pilen Affärsutveckling AB http://www.pilen.se Vx. 08-1 0 Carl Alberts gränd 1 info@pilen.se Fax. 08-1 0 Box Org.nr. - 0 1 Stockholm P INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Medborgardialog ÖP-boden

Medborgardialog ÖP-boden Medborgardialog ÖP-boden Sammanfattning av svar från alla orter 2016-07-26 Nordanstig Naturligtvis Här förverkligar du dina livsdrömmar Den viktigaste frågan när det gäller kommunikationer är att Satsa

Läs mer

Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH)

Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Resultat från patient- och närståendeenkät 2010 Utvecklingsavdelningen 08-123 132 00 Datum: 2011-08-31 Riitta Sorsa Sammanfattning Patienter inom avancerad sjuvård i

Läs mer

Så här vill vi bo. En sammanställning av Landskrona stads undersökning om önskemålen för en framtida tomt. Eivor Johansson, Pia Strand, Angelica Kure

Så här vill vi bo. En sammanställning av Landskrona stads undersökning om önskemålen för en framtida tomt. Eivor Johansson, Pia Strand, Angelica Kure Så här vill vi bo En sammanställning av Landskrona stads undersökning om önskemålen för en framtida tomt Eivor Johansson, Pia Strand, Angelica Kure 2(7) I en fristående villa och gärna bygga i egen regi.

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning

Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning 14--1 1 (14) Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning Arbete efter gymnasial yrkesutbildning Denna rapport, som handlar om etablering på arbetsmarknaden för lärlingsutbildade

Läs mer

Södra sjukvårdsregionen

Södra sjukvårdsregionen Södra sjukvårdsregionen Regionalt samarbete Medborgarundersökning Mars 2018 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Om respondenterna Resultat

Läs mer

Arbetspendling till och från Västerås år 2014

Arbetspendling till och från Västerås år 2014 Arbetspendling till och från Västerås år 2014 Denna artikel beskriver pendlingen till och från Västerås år 2014. Eftersom det är en viss eftersläpning när det gäller statistik om pendling så är detta den

Läs mer

SKÅNEENKÄTEN. Medborgarundersökning augusti 2018 Genomförd av Institutet för Kvalitetsindikatorer AB

SKÅNEENKÄTEN. Medborgarundersökning augusti 2018 Genomförd av Institutet för Kvalitetsindikatorer AB SKÅNEENKÄTEN Medborgarundersökning augusti 2018 Genomförd av Institutet för Kvalitetsindikatorer AB INNEHÅLL Resultat i korthet 1 Fakta om undersökningen 2 Fakta om respondenterna 4 Att leva och bo i Skåne

Läs mer

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2014:2 8.12.2014 Familjer och hushåll 31.12.2013 Den genomsnittliga hushållsstorleken var 2,12 personer år 2013, vilket innebär att den sjönk något

Läs mer

PiteåPanelen. Samhällsbyggande. Rapport 22. Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret

PiteåPanelen. Samhällsbyggande. Rapport 22. Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret PiteåPanelen Rapport 22 Samhällsbyggande Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Samhällsbyggnad Piteå kommun har påbörjat arbetet med en ny Översiktsplan. En översiktsplans syfte är att ge vägledning

Läs mer

Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret. FODRAL Stockholm 2008.03.12

Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret. FODRAL Stockholm 2008.03.12 Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret FODRAL Stockholm 2008.03.12 Malmö regionens tillväxtcentrum - Motiv till utredning Malmö växer snabbast bland Sveriges 10 största städer sedan 2000,

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

Statistikinfo 2014:07

Statistikinfo 2014:07 Statistikinfo 2:7 Pensionsinkomsten drygt 4 procent högre för män än för kvinnor Medelbeloppet för pensionsinkomsten var 42 procent högre för män än för kvinnor 2. Mellan 2 och 2 ökade medelbeloppet med,

Läs mer

Rapport. Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan. Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret

Rapport. Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan. Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret Rapport Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning och syfte...

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö Region Skåne Slutrapport Malmö 2014-09-15 Datum 2014-09-15 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutrapport Johan Svensson Johanna Sandström Anna-Karin Ekman Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige

Läs mer

Malmöpanelen 13. Malmö november-december 2015

Malmöpanelen 13. Malmö november-december 2015 Malmöpanelen 13 Malmö november-december 2015 Innehållsförteckning 1. Om undersökningen o Metod o Bakgrundsvariabler 2. Resultat 3. Att läsa rapporten o Frågor i undersökningen o Urvalets sammansättning

Läs mer

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014 Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2014 Q2 Genomförd av CMA Research AB Juni 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 4 Resultat 5 Stadstrafiken

Läs mer

Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningen har i SKOP:s arkiv referensnummer S4DEC18.

Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningen har i SKOP:s arkiv referensnummer S4DEC18. Rapport till Mölndals stad -analys, har på uppdrag av Mölndals stad gjort en varumärkesundersökning bland stadens invånare och bland dem som bor i övriga delar av Storgöteborg. Huvudresultaten redovisas

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

Trafikverket Resvanor Partille Kommun 2017

Trafikverket Resvanor Partille Kommun 2017 Trafikverket Resvanor Partille Kommun 217 1 Sammanfattning Bakgrundsvariabler: Det är något fler män än kvinnor som svarat på undersökningen och ungefär hälften av respondenterna är mellan 45-64 år. Cirka

Läs mer

Standard Eurobarometer 90

Standard Eurobarometer 90 Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten har producerats för den Europeiska

Läs mer

MARKNADSANALYS BERGS KOMMUN 2016 RAPPORT

MARKNADSANALYS BERGS KOMMUN 2016 RAPPORT MARKNADSANALYS BERGS KOMMUN 2016 RAPPORT OM UNDERSÖKNINGEN Undersökningsperiod: Juli/augusti 2016 Metod: Telefonintervju Antal svar: 150 Målgrupper: Åldersgrupper;,, 45-59, 60-74 Ansvarig hos Bergs Kommun:Anders

Läs mer

Nacka bibliotek. Brukarundersökning. November Genomförd av Enkätfabriken

Nacka bibliotek. Brukarundersökning. November Genomförd av Enkätfabriken Nacka Brukarundersökning November 2016 Genomförd av Enkätfabriken Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. NKI 4 3. Generell nöjdhet 5 4. Bakgrundsfrågor 8 5. Nöjdhet verksamheten 12 6. Personal och öppettider

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Munka-Ljungby Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby,

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar., Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp, Vejbystrand/Magnarp och övrig

Läs mer

Nordisk pendlingskarta 2001

Nordisk pendlingskarta 2001 FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Nordisk pendlingskarta Nordisk pendlingskarta 2001 Carl-Gunnar Hanaeus 21 Mer än 55 600 personer boende i Sverige hade löneinkomst i ett annat nordiskt grannland under

Läs mer

Enkätundersökning genomförd inom ramen för projekt Business to Heritage (B2H) 1-31 juli 2014 1

Enkätundersökning genomförd inom ramen för projekt Business to Heritage (B2H) 1-31 juli 2014 1 Enkätundersökning genomförd inom ramen för projekt Business to Heritage (B2H) 1-31 juli 2014 1 Besö ksenkä t Lysekil, Hävets Hus öch Käpärutstä llningen Juli 2014 Förutsättningar: En person frågades ut

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Kartläggning av hemlösa år 2013. 2014-02-12 Vår referens. Karin Andersson Utvecklingssekreterare. Karin.Andersson@malmo.

Tjänsteskrivelse. Kartläggning av hemlösa år 2013. 2014-02-12 Vår referens. Karin Andersson Utvecklingssekreterare. Karin.Andersson@malmo. SIGNERAD 2014-01-28 Malmö stad Stadskontoret 1 (10) Datum 2014-02-12 Vår referens Karin Andersson Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse Karin.Andersson@malmo.se Kartläggning av hemlösa år 2013 STK-2013-969

Läs mer

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning 1 STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström 2002-07-04 Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning Sammanfattning Dagen studenter bor till större delen i lägenheter

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: Kartläggning socialsekreterare 2016 Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 2016-03- 31 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet SSR:s

Läs mer

Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2016

Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2016 Dnr 41-766/16 November 16 Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 16 stockholm.se November 16 Utgivare: Äldreförvaltningen Kontaktperson: Elisabeth Landström Dnr 41-766/16 Innehåll Innehåll

Läs mer

Flyttkedjor fungerar de? Maria Pleiborn, KSP:s Årskonferens

Flyttkedjor fungerar de? Maria Pleiborn, KSP:s Årskonferens Flyttkedjor fungerar de? Maria Pleiborn, KSP:s Årskonferens 2017-09-08 Presentation av Maria 2 Medlem 1990-1995, USK Stockholms stad Sedan dess konsult i små och stora bolag Demograf med grundutbildning

Läs mer

Sida i svenskarnas ögon 2010

Sida i svenskarnas ögon 2010 Sida i svenskarnas ögon 2010 en undersökning bland svenskar över 15 år, bosatta i Sverige om synen på bistånd och Sida Inledning Gullers Grupp har på uppdrag av Sidas kommunikationsavdelning genomfört

Läs mer

HEM-avdraget har stor potential hos äldre

HEM-avdraget har stor potential hos äldre Rapport från Almega maj 2017 HEM-avdraget har stor potential hos äldre - 8 av 10 positiva till utvidgat RUT- och ROT-avdrag för tjänster Äldre positiva till HEM-avdraget Sedan RUT- och ROT-avdragen infördes

Läs mer

Hängmatteläge på bostadsmarknaden

Hängmatteläge på bostadsmarknaden Sveriges största undersökning om bostadsmarknaden från Mäklarsamfundet Nr 3 2018 Hängmatteläge på bostadsmarknaden Barnfamiljer mest aktiva på marknaden Sammanfattning Sveriges största rikstäckande undersökning

Läs mer