DANSKA ERFARENHETER AV ATT BO I SKÅNE JUNI
|
|
- Kjell Nyberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 R A P P O R T DANSKA ERFARENHETER AV ATT BO I SKÅNE Ø R E S U N D S B R O K O N S O R T I E T & Ö R E S U N D S K O M I T E E N JUNI a1
2 Innehåll Sammanfattning 2 Danskarnas åsikter om att flytta till och bo i Skåne 4 Därför flyttar danskarna till Skåne 5 Därför flyttar vissa tillbaka 6 Så är det att bo i Skåne 7 Två länder två system 8 De återvändandes erfarenheter 10 Resultatsammanställning 11 Flyttlassen till Skåne ger fler pendlare på Øresundsbron 12 Effekten av de danska reglerna för familjeåterförening 12 Mest danskar som flyttar över Öresund 13 Underlagsdata 14 Bilaga 1: Orsakerna till att de inflyttade danskarna valde att flytta till just Sverige 15 Bilaga 2: Detta tycker de inflyttade danskarna är problematiskt med att bo i Skåne 16 Bilaga 3: Detta tyckte de danska återflyttarna var problematiskt med att bo i Skåne 17 Bilaga 4: Orsakerna till att en del danskar flyttade tillbaka till Danmark 18 Ytterligare information 1 Rapporten är tillgänglig på och på Rapporten finns också på danska.
3 SAMMANFATTNING Sedan åren innan Øresundsbron öppnades har inflyttningen från Själland till Skåne femdubblats. Under 2004 flyttade sammanlagt 2.00 själländare till Skåne. Danskarna bosätter sig huvudsakligen i Malmö och de omkringliggande sydvästskånska kommunerna. Om den danska flyttströmmen till Skåne fortsätter att ligga på samma nivå som under de senaste åren kommer det år 2010 att bo danskar i Skåne. Danskarna flyttar till Skåne för att få mer utrymme i privatekonomin och bättre bostad, visar en undersökning som Øresundsbron och Øresundskomiteen har låtit genomföra bland de danskar som flyttat från Själland till Skåne eller som flyttat tillbaka till Själland igen under perioden Det är i första hand de lägre bostadspriserna, men även de lägre bilpriserna och de allmänt lägre levnadsomkostnaderna som gör det ekonomiskt fördelaktigt för danskar att bo i Skåne och pendla till arbetet i Danmark. På köpet får de vanligtvis en bostad av högre standard. De skärpta danska reglerna för familjeåterförening påverkar också flyttströmmarna över sundet. Var femte person svarar att denna faktor har haft stor eller viss betydelse för beslutet att flytta till Sverige. Barnfamiljerna sätter stort värde på möjligheterna till lägre boendeomkostnader, men pekar också på möjligheterna till en bättre uppväxtmiljö för barnen och bättre offentlig service i form av dagis, skolor och sjukvård. Nio av tio själländare som flyttat till Skåne trivs i sitt nya närområde och hela 6 procent säger att flytten till Skåne motsvarat deras förväntningar. 25 procent är så positiva över att bo i Skåne att de räknar med att bo kvar resten av livet. Undersökningen tecknar en bild av de danska inflyttarna som en grupp som tagit till sig visionen om en integrerad Öresundsregion. Flertalet har funnit sig till rätta i vardagen med bostaden i det ena landet och med arbetet i det andra. Och de har också en klar önskan om att vardagen ska fungera lika friktionsfritt som om de fortfarande bodde och arbetade i Danmark. Många av de danskar som flyttat till Skåne, och då främst de som pendlar till arbetet i Danmark, påpekar att det är besvärligt att ha kontakt med myndigheterna i både Danmark och Sverige. Myndigheternas 2
4 bristande kännedom om reglerna, deras långsamma handläggning samt bristfälliga eller motstridiga information och dåliga service är några av de problem som påtalas. Detta är en tydlig signal om att det, trots de stora satsningar på information som redan gjorts, krävs en ännu större insats för att förenkla vardagen för dem som väljer att flytta eller pendla över sundet. Öresundsintegrationen har nu på allvar kommit igång, men om fler människor ska våga ta steget att flytta eller börja arbeta på den andra sidan sundet, krävs det att man minimerar de vardagsproblem som uppstår i integrationens kölvatten. Andra irritationsmoment gäller de kostnader som är förbundna med betalning av räkningar, överföring av pengar mellan länderna, telefonsamtal till Danmark och resorna över Öresund. Mellan 40 och 50 procent finner dessa ekonomiska kostnader irriterande. Att girera pengar till Danmark finner 38 procent problematiskt. Det svenska språket och kulturen har de danska inflyttarna inga problem att vänja sig vid, men det är svårt att bevara kontakten med släkt och vänner i Danmark. Samtidigt menar många att det är svårt att få nya vänner och bekanta i Sverige. Under de senaste åren har antalet danskar som flyttar tillbaka till Danmark ökat något. Undersökningen visar att danskarna i första hand flyttar tillbaka för att de vill bo närmare släkt och vänner och på grund av förändrade familjeförhållanden (äktenskap, nya samboförhållanden eller skilsmässa). En annan viktig orsak är att man vill ha en kortare restid mellan bostad och arbetsplats. Medan den storköpenhamnska arbetsmarknaden utgör navet i utvecklingen, är prisskillnaden mellan bostäder i Storköpenhamn och i Malmöområdet den främsta drivkraften bakom den stora ökningen i pendlandet över Øresundsbron. Nettoinflyttningen av själländare till Skåne ger 850 nya pendlare över Öresund om året. Det beror på att sju av tio behåller sitt arbete i Köpenhamnsområdet. Om nettoinflyttningen till Skåne fortsätter att ligga på samma nivå som under de senaste två åren, kommer bara den att under perioden 2005 till 2010 ge nya pendlare över Öresund. De flesta av dessa kommer att pendla över Øresundsbron. 3
5 Danskarnas åsikter om att flytta till och bo i Skåne Danskarnas åsikter om att flytta till och bo i Skåne: Danskarna flyttar i första hand till Skåne för att få mer utrymme i privatekonomin. De billigare bostäderna är den viktigaste faktorn. 6 procent av de danskar som har flyttat till Skåne säger att flytten har motsvarat deras förväntningar. Sex av tio svarar till och med att den i hög grad har motsvarat deras förväntningar. En fjärdedel av de danskar som har flyttat till Skåne räknar med att bo här resten av livet. Tre av fyra behåller sina arbeten i Danmark och blir Öresundspendlare. Var femte har flyttat till Skåne på grund av de danska reglerna för familjeåterförening. Kontakten med de danska och de svenska myndigheterna upplevs av många som problematisk. Sju av tio tycker att det är besvärligt att ha kontakt med myndigheterna i både Danmark och Sverige. Den absolut övervägande delen av barnfamiljerna betecknar däremot kontakten med barnomsorgsinstitutioner och skola som oproblematisk. De viktigaste resultaten när det gäller danskar som flyttar tillbaka till Danmark visar att: Ändrad familjesituation samt önskan om att bo närmare släkt och vänner är de viktigaste orsakerna till att ett växande antal danskar väljer att flytta tillbaka till Danmark. De danskar som väljer att flytta tillbaka är en mer mobil grupp än genomsnittsdansken som flyttat till Skåne. De bor vanligtvis i en hyreslägenhet och många har under hela sin tid i Sverige närt en önskan om att hitta en bostad på den danska sidan av sundet. De danskar som har flyttat tillbaka till Danmark är mindre positiva än de danskar som bor kvar i Sverige. Åtta av tio säger att flytten till Skåne motsvarat deras förväntningar. Men endast tre av tio svarar att den i hög grad motsvarat deras förväntningar. De danskar som väljer att flytta tillbaka till Danmark uppger i långt högre grad än de danskar som nu bor i Skåne att de inte trivts i det område de bott i. Höga kostnader för telefon och för resor mellan bostad och arbetsplats samt de olika skattereglerna är andra förhållanden som i hög grad irriterar danskar i Skåne. 4
6 Därför flyttar danskarna till Skåne Inflyttningen från Själland till Skåne har femdubblats sedan åren innan Øresundsbron invigdes. Danskarna bosätter sig huvudsakligen i Malmö och de omkringliggande sydvästskånska kommunerna. De senaste åren har även antalet flyttlass från Skåne till Själland ökat. Två tredjedelar av dem som flyttar från Skåne till Själland är återflyttande danskar. Motiven för att flytta till den svenska sidan av Öresund skiljer sig inte mycket åt mellan den grupp som väljer att stanna i Skåne och den grupp som flyttar tillbaka till Själland. Det främsta motivet till att flytta över sundet är de lägre levnadsomkostnaderna i synnerhet de lägre boendekostnaderna på den svenska sidan sundet. Man sätter också stort värde på den höga bostadsstandarden samt möjligheten att relativt enkelt få tillgång till en hyreslägenhet. De fem viktigaste skälen till att danskar flyttar till Skåne 1. Lägre boendekostnader 2. Möjligheten till en bättre boendestandard 3. Lägre bilpriser 4. Lägre levnadskostnader 5. Spännande att flytta till ett annat land Det finns en tydlig tendens att danskar under 30 år föredrar att bosätta sig i Malmö medan de över 30 i större utsträckning väljer att flytta till någon av de kringliggande kommunerna i sydvästra Skåne. Barnfamiljerna sätter stort värde på möjligheten till lägre boendekostnader och bättre boendestandard, men pekar också på möjligheten till en bättre uppväxtmiljö för barnen och bättre service i form av daghem, skolor och sjukvård. De utan hemmaboende barn betonar också fördelarna med de lägre boendekostnaderna och att det är relativt enkelt att få tag på en hyreslägenhet, men dessutom framhåller de att det helt enkelt är spännande att flytta till ett annat land. Även om de lägre bilpriserna i många fall är ett starkt incitament för att flytta till Sverige, tyder de inflyttade danskarnas svar på att det inte räcker som enda skäl för att flytta över sundet. Möjligheten att köpa en billig bil ska nog mer ses som en av flera anledningar, som sammantaget handlar om möjligheten till allmänt lägre levnadsomkostnaderna. Svårigheten att få tag på en bostad i Köpenhamnsområdet till ett rimligt pris och med rimlig standard är alltså en av de främsta drivkrafterna bakom de stadigt växande flyttströmmarna till Skåne och indirekt därmed också till den ökade pendlingen från Skåne till Själland. Undersökningen visar nämligen att det finns ett starkt samband mellan flytt och pendling. Av enkätsvaren framgår att av de danskar som flyttat till Skåne under de senaste åren pendlar sju av tio till arbete eller studier i Danmark. 5
7 Därför flyttar vissa tillbaka Av de personer som valde att flytta från Skåne till Själland under 2004 var två tredjedelar återvändande danskar. Vad beror det på? Bland de personer som valt att flytta tillbaka till Själland framkommer det att den främsta orsaken är att flytten till Sverige har varit förbunden med vissa sociala uppoffringar. Att flytta över sundet har betytt att man tvingats lämna en invand social miljö, vilket inneburit både uppoffringar och påfrestningar. Det kan till exempel vara svårt att upprätthålla en nära kontakt med släkt och vänner i Danmark, vilket kan vara särskilt känsligt för barnfamiljer. Vi skulle ha barn och hade varken bekanta eller något nätverk i Sverige. Det skulle ha varit svårt att få ihop det med två länder, med tanke på släkt, vänner, förlossning och barnpassning. Vi arbetar båda två i Danmark. Dansk som har flyttat tillbaka De fem viktigaste orsakerna till att vissa danskar flyttar tillbaka 1. Närheten till släkt och vänner 2. Kortare restid mellan bostad och arbete 3. Lägre kostnader för resor mellan bostad och arbete 4. Har hela tiden önskat få en bostad på den danska sidan av sundet 5. Fick en flick- eller pojkvän redan bosatt i Danmark Flertalet danskar som flyttar till Skåne pendlar till arbete i Danmark. De som bor i Malmö, vilket är flertalet, har en genomsnittlig pendlingstid på ca 70 minuter. För flera av återflyttarna har en kortare restid mellan bostaden och arbetet varit ett viktigt skäl för att flytta tillbaka till Själland. Det är också ganska vanligt att en förändrad familjesituation leder till att man flyttar. En del danskar väljer att flytta tillbaka till Danmark för att de separerar eller flyttar ihop med en partner. Flertalet av de danskar som valt att flytta tillbaka till Själland bodde under sin tid i Skåne i hyreslägenhet. De svarar också att de hela tiden egentligen har önskat få tag på en bostad på den danska sidan av sundet. Att bo i Malmö har endast varit en tillfällig lösning i väntan på en bostad i Köpenhamn. De har valt att flytta till Malmö på grund av att bostäderna är billigare än i Köpenhamn och för att de relativt enkelt kunnat få tag på en hyreslägenhet. När möjligheten yppat sig har de valt att flytta tillbaka till danska sidan av Öresund. 6
8 Så är det att bo i Skåne För de allra flesta är flytten till Skåne positiv. Men det innebär ändå inte att danskarna uppfattar flytten över sundet som oproblematisk. En del av problemen har sin orsak i att de flesta av dem som flyttar till Sverige behåller sina arbeten i Köpenhamnsområdet och därmed har sitt arbetsliv på den ena sidan sundet och sitt privatliv på den andra. Det största irritationsmomentet är att det är dyrt att ringa till Danmark. Telefonen är en viktig förbindelselänk till släkt och vänner på den danska sidan av Öresund. I och med med bropriserna och tågbiljetten över Öresund, som är dyrare än för motsvarande sträckor inom respektive land, blir det allmänt sett dyrare för danskar som flyttar till Skåne att hålla kontakten med släkt och vänner. Samtidigt menar de inflyttade danskarna också att det är svårt att få nya vänner och bekanta i Sverige. Det är framför allt de unga som tycker att det är besvärligt att hålla kontakten med släkt och vänner i Danmark. Sociala relationer spelar i allmänhet större roll ju yngre man är, i synnerhet om man är singel. Förutom den höga telefonräkningen nämnder de danska inflyttarna flera andra ekonomiska hinder: extra kostnader för att föra över pengar mellan Danmark och Sverige samt kostnaderna för att resa mellan bostad och arbete. De tio väsentligaste problemen med att flytta över sundet och bosätta sig i Skåne danska inflyttare Problematiskt Speciellt problematiskt Dyrt att ringa till Danmark 25% 27% Problematiskt med kontakter med myndigheter i både Danmark och Sverige 27% 23% Skillnader i regler på skatteområdet 26% 1% Kostnaderna för resor mellan bostad och arbete 22% 20% Besvärligt att betala via post- eller bankgiro i Sverige och omvänt 16% 22% Extra kostnader för att föra över pengar mellan Danmark och Sverige 28% 15% Kontakten med de danska myndigheterna 24% 17% Svårt att överblicka det svenska regelverket 2% 13% Svårt att få nya vänner och bekanta i Sverige 30% 12% Att hålla kontakt med släkt och vänner i Danmark 2% % 7
9 Två länder två system En nog så besvärlig typ av problem för de danskar som flyttar till Skåne är att de måste ha kontakt med myndigheterna i båda länderna, olika skatteregler, problem med att girera pengar och svårigheten att få överblick över svensk lagstiftning och svenska regler. Varannan dansk som flyttar till Sverige betecknar kontakten med myndigheterna i båda länderna som problematisk eller mycket problematisk. De berättar om dålig service, lång handläggningstid och bristande, tvetydig eller direkt motstridig information om vilka regler som gäller när man har flyttat. Det är framför allt de som pendlar över sundet vilket är flertalet av de danskar som flyttat till Skåne som upplever dessa problem. En genomgång av kommentarerna visar att kritiken gäller myndigheter både på kommunal och på statlig nivå. Myndigheter i Danmark och Sverige har för liten kunskap om våra rättigheter. Man bollas hela tiden mellan länderna. Dansk som flyttat till Malmö Det var konstant problem på områden där det inte borde ha varit problem med samarbetet mellan danska och svenska myndigheter. Vi tröttnade på att hela tiden hamna i kläm i systemet. Dansk som flyttat tillbaka till Danmark Även om det har gjorts stora informationsinsatser kring pendling och flytt i Öresundsregionen är detta en tydlig signal om att mycket fortfarande kan göras för att förenkla vardagen för människor och för att fler ska våga ta steget att flytta eller börja arbeta på andra sidan av Öresund. Olika regler på skatteområdet är också något som kommer högt upp på listan över vad man anser problematiskt. Enligt skatteavtalet mellan Danmark och Sverige ska gränspendlare, bosatta i det ena landet och med arbete i det andra landet, betala skatt i arbetslandet. Flertalet av de danskar som flyttar till Skåne pendlar till arbete i Danmark, och det betyder att de ska betala skatt i Danmark. Flera är kritiska till att de inte ska betala skatt i Sverige där de bor och där de nyttjar den offentliga servicen. Flera är också kritiska till att de betalar skatt i Danmark men på grund av att de flyttat förlorat sin rösträtt till Folketinget. Flera menar också att de får dålig eller oklar information från myndigheterna om vilka skatteregler som gäller för t.ex. person- och ränteavdrag när man är bosatt i Sverige och arbetar i Danmark. 8
10 De som är över 30 år ser i högre grad än de yngre problem i samband med kontakten med myndigheterna, överföring av pengar mellan länderna, hantering av danska inbetalningskort samt de olika skattereglerna. Denna grupp lägger alltså i högre grad än de yngre vikt vid att ha en så smidig vardag som möjligt. Reglerna för utbetalning av arbetslöshetsersättning är ett område där en mindre del av de inflyttade danskarna har upplevt problem, men det är ett osäkerhetsmoment för alla som bor i Sverige och arbetar i Danmark. Man ska vara medlem i en a-kassa i det land där man arbetar, men om man blir arbetslös ska man byta till en a-kassa i det land där man bor. Det tar vanligtvis viss tid att byta a-kassa. En deltagare i undersökningen uttrycker det på följande vis: Barnfamiljerna ger generellt uttryck för att ha fler problem än övriga danskar som flyttat till Skåne. Eftersom de har barn har de av naturliga skäl fler kontakter med myndigheterna än andra. Det är dock mycket få barnfamiljer som säger att de har dålig kontakt med skola eller daghem. Språk- och kulturskillnaderna är allmänt sett oproblematiska. Många konstaterar att kulturen är annorlunda än i Danmark, men det är inget man ser som ett problem. Ett problem för många är dock att skapa ett nätverk av vänner och bekanta i Sverige. Det försvåras naturligtvis av att många har behållit sina arbeten i Köpenhamnsområdet. Det var problematiskt att bli överflyttad från dansk a-kassa till svensk. Jag var medlem av NN-organisationen och den hade stora problem med att få alla papper ordnade. Jag fick också flera olika svar, beroende på vem jag talade med, om min överflyttning. Jag fick också problem då jag efter ett halvt år blev arbetslös i Danmark och skulle ha ersättning i Sverige. Dansk inflyttare och pendlare
11 De återvändandes erfarenheter De danskar som har flyttat tillbaka till Danmark från Skåne håller i övervägande grad med dem som bor kvar i Skåne om vad som är problematiskt med att bo i Sverige. Man rangordnar dock problemen lite olika. De danskar som återvänt till Danmark upplevde det som mer besvärligt att hålla kontakten med släkt och vänner i Danmark än de danskar som stannat kvar i Skåne, men tyckte å andra sidan inte att de höga telefonavgifterna var ett lika stort problem som de som bor kvar i Sverige. En stor del av de danskar som har valt att flytta tillbaka till Danmark flyttade till Sverige snarare för att de var tvungna än för att de hade lust, och de har allmänt sett inte velat acceptera en restid till arbetet på 70 minuter. På en annan, avgörande punkt skiljer sig de danskar som flyttat tillbaka till Danmark väsentligt från de danskar som bor kvar på den svenska sidan: 25 procent trivdes inte i det område där de bodde. Av de danskar som bor i Skåne nu är det bara sju procent som svarar att de inte trivs i det område där de bor. De tio väsentligaste problemen med att flytta till och bo i Skåne personer som återvänt till Danmark Problematiskt Speciellt problematiskt Besvärligt att betala med post- eller bankgiro i Sverige och omvänt 22% 34% Problematiskt med kontakter med myndigheter i både Danmark och Sverige 32% 2% Att hålla kontakt med släkt och vänner i Danmark 38% 26% Restid mellan bostad och arbete 28% 22% Skillnader i regler på skatteområdet 26% 22% Kostnaderna för resor mellan bostad och arbete 24% 22% Kontakten med de danska myndigheterna 22% 21% Extra kostnader för att föra över pengar mellan Danmark och Sverige 26% 17% Svårt att få nya vänner och bekanta i Sverige 30% 13% Dyrt att ringa till Danmark 32% 11% 10
12 Resultatsammanställning Undersökningen ger en bild av de danska inflyttarna till Sverige som en grupp som tagit visionen om en integrerad Öresundsregion till sig. De flesta bor i det ena landet och arbetar i det andra, och de har en klar önskan om att vardagen ska fungera lika smidigt som om de fortfarande både bodde och arbetade i Danmark. De blir irriterade när saker och ting inte fungerar över gränsen och de efterlyser ett fungerande system. De vill betala skatt i det land där de utnyttjar den sociala servicen eller ha rösträtt där de betalar skatt. Idag saknar en stor del av dem nämligen alla de som fortfarande arbetar i Danmark båda dessa möjligheter. De betalar skatt i arbetslandet men har mist sin rösträtt. De utnyttjar den sociala servicen i Sverige, men betalar inte skatt där. Att bygga en fysisk bro mellan två länder är en sak. Men de broar som måste till för att invånarna i regionen problemfritt ska kunna bo och arbeta var de vill, är ännu inte färdiga och de är fyllda med hinder. Men det är trots allt möjligt att få vardagen att fungera, och även om en del danskar har gett upp projektet att bo på den ena sidan och arbeta på den andra, så är det främst familjeförhållanden och inte gränsproblem som förklarar den växande strömmen av danskar som återvänder till Själland. 11
13 Flyttlassen till Skåne ger fler pendlare på Øresundsbron Nettoinflyttning av själländare till Skåne ger 850 nya Öresundspendlare om året. Det beror på att sju av tio behåller sitt arbete i Köpenhamnsområdet. Huvuddelen av dem pendlar över Øresundsbron. Nettoinflyttningen från Själland till Skåne har både under 2003 och 2004 legat på 1200 personer i åldern år. 71 procent arbetar fortfarande i Köpenhamnsområdet, vilket innebär att det varje år tillkommer 850 Öresundspendlare. Den allra största delen av dessa pendlar över Øresundsbron, eftersom hela 6 procent bosätter sig i sydvästra Skåne. De själländare som flyttat till Skåne och behållit arbetet i Köpenhamnsområdet utgör mer än hälften av de pendlare som tillkommit under perioden Den kraftiga ökningen av antalet pendlare på Øresundsbron är alltså i hög grad beroende av prisskillnaderna på bostadsmarknaden. Under förutsättning att nettoinflyttningen från Själland till Skåne under kommande år ligger kvar på samma nivå som under , och att det även i fortsättningen är 71 procent av de inflyttade som behåller sitt arbete i Köpenhamnsområdet, kommer nettoinflyttningen av själländare till Skåne innebära att det under perioden blir nya Öresundspendlare. Effekten av de danska reglerna för familjeåterförening På senare tid har det förekommit en diskussion, inte minst i massmedia, om i vilken utsträckning de danska reglerna för familjeåterförening påverkar flyttströmmen från Danmark till Sverige. Som framgår av denna undersökning är det främst de lägre levnadsomkostnaderna, och då särskilt möjligheterna till en bra bostad till ett rimligt pris, som får danskarna att flytta till Skåne. Men resultaten visar också att en del flyttar på grund av de skärpta danska reglerna för familjeåterförening. I undersökningen uppger 1 procent av flyttarna att de danska reglerna för familjeåterförening har haft stor eller någon betydelse för att de valt att flytta till Sverige. Även om det finns ett stort bortfall i undersökningen finns det inget som pekar på att denna grupp skulle vara över- eller underrepresenterad i det samlade materialet. 12
14 Mest danskar som flyttar över Öresund Antalet danskar som varje år flyttar till Sverige har mer än fördubblats sedan åren innan bron öppnade. År 2004 var danskarna den största invandrargruppen till Sverige och Sverige var samtidigt det mest populära landet för danskar att flytta till. Merparten av flyttningarna mellan Danmark och Sverige sker i Öresundsregionen. Förra året flyttade 2.00 personer från Själland till Skåne vilket är en femdubbling sedan 18. Idag bor det mer än danskar i Skåne; en ökning med sedan år Om inflyttningen från Danmark fortsätter att ligga kvar på samma nivå som under de senaste åren betyder det att det år 2010 kommer att bo cirka danskar i Skåne. Hälften av de nyinflyttade väljer att bosätta sig i Malmö. Av alla som överhuvudtaget flyttade till Malmö under förra året var 11 procent danskar. Året innan bron öppnades utgjorde de bara 2 procent. Idag bor det nästan danskar i Malmö. Med samma inflyttningstakt som idag kommer det år 2010 att bo cirka danskar i Malmö. Samtidigt valde personer att flytta från Skåne till den danska delen av Öresund, vilket är en fördubbling sedan 18. Två tredjedelar av dessa personer var återflyttande danskar. Det är således huvudsakligen danskar som flyttar i bägge riktningarna över Öresund. Flertalet av de personer som flyttar till Skåne är män (65 procent) och de flesta är unga, främst i åldern år. De som flyttar till den danska delen av Öresund är också unga, men fördelningen av kvinnor och män är något jämnare. Det är fortfarande endast ett fåtal barnfamiljer som flyttar över sundet. Barnfamiljerna utgör en långt mindre del av flyttströmmen från Köpenhamnsområdet till Skåne än av flyttströmmen från Köpenhamnsområdet till resten av Danmark. Bland dem som flyttar från Själland till Skåne har antalet personer som är födda utanför Danmark och Sverige ökat från 12 till 23 procent. De största grupperna är personer från Mellanöstern, Turkiet och övriga delar av Asien. Flyttströmmar i Öresundsregionen Flytningar Från Själland till Skåne Från Skåne till Själland Källa: Öresundsdatabanken 13
15 Underlagsdata Postenkäten vänder sig till personer i åldern 18 till 50 år som under 2003 och 2004 flyttat från Själland till Skåne och personer som återvänt till Själland. Enkäten har skickats ut till 00 personer boende i Skåne och 700 personer boende på Själland. Svarsfrekvensen är 51 procent på den svenska sidan och 41 procent på den danska sidan. Postenkätundersökningar brukar ha en svarsfrekvens på kring 65 procent. För flyttundersökningar är svarsfrekvensen vanligen lägre. Svarsfrekvensen i denna studie är alltså inte speciellt hög. Det är inte helt förvånande med tanke på att en stor andel av flyttarna är unga och att de flesta är män. Ungdomar och speciellt unga män har vanligtvis låg svarsfrekvens i urvalsundersökningar. Under senare år har också personer som flyttar eller pendlar över Öresund varit efterfrågade i många undersökningar vilket påverkar benägenheten att delta i undersökningar av den här typen. Även om bortfallet är stort framkommer det flera tydliga tendenser i resultaten vilket gör att man ändå kan uttala sig kring dem med ganska stor säkerhet. Utformningen av enkäten har skett i samarbete med Region Skåne. Utskick, insamling och sammanställning av materialet har gjorts av Statistiska centralbyrån i Sverige tillsammans med Danmarks statistik. 14
16 Bilaga 1 Orsakerna till att de inflyttade danskarna valde att flytta till just Sverige Procent Lägre boendekostnader Möjligheten till en bättre boendestandard Lägre bilpriser Lägre levnadskostnader Spännande att flytta till ett annat land Bättre möjligheter till natur/friluftsliv Möjligheten till hyreslägenhet Bättre offentlig service (t.ex. barnomsorg, skola, sjukvård) Familjeåterföreningsreglerna i Danmark Bättre uppväxtmiljö för barnen Kortare restid mellan bostad och arbete Lägre skatt Fick en flick- eller pojkvän redan bosatt i Sverige Arbetar/fick arbete i Sverige Studerar/började studera i Sverige % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 0% Motiv för flyttning 15
17 Bilaga 2 Detta tycker de inflyttade danskarna är problematiskt med att bo i Skåne Procent Dyrt att ringa till Danmark Svårt att ha kontakt med myndigheterna i två länder Skillnader i regler på skatteområdet 26 1 Reskostnader mellan bostad och arbete Besvärligt att betala via post- eller bankgiro i Sverige och omvänt Extra kostnader för att föra över pengar mellan Danmark och Sverige Kontakten med de danska myndigheterna Svårt att få överblick över det svenska regelverket Svårt att få nya vänner och bekanta i Sverige Svårt att hålla kontakt med släkt och vänner i Danmark Kontakten med de svenska myndigheterna Språkskillnader 2 7 Restiden mellan bostad och arbete Problem att teckna/behålla arbetslöshetsförsäkring i Danmark Kontakten med sjukvården i Sverige 17 Problem att få arbetslöshetsersättning utbetald från Danmark 5 13 Lägre lön i Sverige Skillnader i regler på arbetsmarknadsområdet Problem att få banklån i Sverige Problem att få banklån i Danmark Sämre arbetsmarknadsförhållanden i Sverige 5 Problem att få barnbidrag utbetalt från Danmark 7 6 Kulturskillnader 13 2 Att barnen ska växa upp i Sverige Skillnader i reglerna på pensionsområdet Problem att teckna försäkringar i Sverige Osäker reallön pga förändringar i valutakursen Svårt att få utbildningen erkänd i Sverige Kontakten med barnomsorg och skola i Sverige Trivdes inte i närområdet 6 1 Bostadsstandarden Problem att få studiemedel utbetalade från Danmark % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Problematiskt Speciellt problematiskt 16
18 Bilaga 3 Detta tyckte de danska återflyttarna var problematiskt med att bo i Skåne Procent Besvärligt att betala via post- eller bankgiro i Sverige och omvänt Svårt att ha kontakt med myndigheterna i två länder 32 2 Svårt att hålla kontakt med släkt och vänner i Danmark Restiden mellan bostad och arbete Skillnader i regler på skatteområdet Reskostnader mellan bostad och arbete Kontakten med de danska myndigheterna Extra kostnader för att föra över pengar mellan Danmark och Sverige Svårt att få nya vänner och bekanta i Sverige Dyrt att ringa till Danmark Svårt att få överblick över det svenska regelverket Kontakten med de svenska myndigheterna Språkskillnader Problem att teckna/behålla arbetslöshetsförsäkring i Danmark Trivdes inte i närområdet 18 7 Skillnader i regler på arbetsmarknadsområdet 14 8 Problem att få arbetslöshetsersättning utbetald från Danmark 11 Att barnen ska växa upp i Sverige 14 7 Problem att få banklån i Danmark Problem att få banklån i Sverige Kulturskillnader 15 4 Kontakten med sjukvården i Sverige 12 3 Problem att få barnbidrag utbetalt från Danmark 7 5 Lägre lön i Sverige Skillnader i reglerna på pensionsområdet Sämre arbetsmarknadsförhållanden i Sverige 3 Problem att teckna försäkringar i Sverige 11 2 Osäker reallön pga förändringar i valutakursen 8 3 Kontakten med barnomsorg och skola i Sverige 6 3 Problem att få studiemedel utbetalade från Danmark Bostadsstandarden Svårt att få utbildningen erkänd i Sverige % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Problematiskt Speciellt problematiskt 17
19 Bilaga 4 Orsakerna till att en del danskar flyttade tillbaka till Danmark. Procent Närheten till släkt och vänner Restiden mellan bostad och arbete Kostnad för resor mellan bostad och arbete Har hela tiden önskat få en bostad på den danska sidan av sundet Fick en flick- eller pojkvän redan bosatt i Danmark Trivdes inte i närområdet Äktenskap/flyttade ihop Trivdes inte med den svenska kulturen och språket Problematiskt med kontakter med myndigheterna En person i hushållet fick nytt arbete Skilsmässa/flyttade från varandra Skillnader i regler på skatteområdet Möjlighet till en bättre boendestandard Möjlighet till en större bostad Skillnader i regler på socialförsäkringsområdet Tillgång till billigare bostad En person i hushållet började studera Kände mig inte välkommen i Sverige Barnen ska börja skolan Missnöjd med offentlig service (t.ex. skola, sjukvård) Har fått svenskt medborgarskap och kan därför flytta tillbaka till Danmark med min utländska partner Skillnader i regler och avtal på pensionsområdet Osäker reallön pga förändringar i valutakursen % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Motiv för att flytta tillbaka till Danmark 18
20 Ytterligare information Ytterligare information om att flytta över Øresund och de ekonomiska fördelarna med att bo och arbeta på olika sidor av sundet finns i rapporter som kan hämtas på Øresundsbrons hemsida På Øresundskomiteens hemsida finns diverse rapporter om Öresundsregionen. 1
21 Öresundskomiteen Gammel Kongevej 1 DK-1610 København V Danmark Tel Fax Øresundsbro Konsortiet Vester Søgade 10 DK-1601 København V Danmark Tel Fax Øresundsbro Konsortiet Kalkbrottsgatan 141 Box 4278 SE Malmö Sverige Tel. +46 (0) Fax +46 (0) info@oeresundsbron.com
BRO, BOSTAD, BIL OCH KÄRLEK
BRO, BOSTAD, BIL OCH KÄRLEK - ökar flyttströmmen från Danmark till Skåne Februari 2006 Foto: Øresundsbrons arkiv Fotograf: Miklos Szabo INLEDNING Danskarna är idag den största inflyttningsgruppen till Sverige.
Läs merRekordmånga danskar flyttar till Skåne
Ø-analys N R 2 m a r s 2 7 A K T U E L L A N A LY S A V Ö R E S U N D S R E G I O N E N Rekordmånga danskar flyttar till Skåne 26 riktade fler danskar än någonsin blicken mot öster när de skulle välja
Läs merØRESUNDSBRONS KUNDER OM INITIATIV OCH BARRIÄRER JUNI
R A P P O R T ØRESUNDSBRONS KUNDER OM INITIATIV OCH BARRIÄRER Ø R E S U N D S B R O K O N S O R T I E T JUNI 2 5 a1 Innehåll Sammanfattning av Öresundsintegrationen 2 Øresundsbrons kunder om integrationen
Läs merÖvriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare
Februari 2014 t 1(5) Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare Foto: News Øresund - Jenny Andersson Den Öresundsregionala utvecklingsstrategin Örus har arbetats fram av Öresundskomitten och innehåller
Läs merEN SAMMANHÅLLEN OCH VARIERAD ARBETSMARKNAD PENDLINGEN ÖVER ÖRESUND
62 PENDLINGEN ÖVER ÖRESUND Utvecklingen av pendlingsströmmen över Öresund har framför allt ägt rum mellan Sydvästskåne och den danska delen av Öresundsregionen. Medan pendlingen från Sydvästskåne till
Läs merLandskrona i Öresundsregionen
1 (7) Landskrona i Öresundsregionen Landskrona ligger mitt i Öresundsregionen. Sedan Öresundsbron invigdes år 2000 och fram till och med år 2008 har folkmängden i Öresundsregionen ökat med 180 000 invånare,
Läs merFörändringar i pendlingen över Öresund
EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING OKTOBER 212 Förändringar i pendlingen över Öresund Arbetspendlingen över Öresund har minskat något de senaste åren men är ändå dubbelt så stor jämfört med
Läs merMinusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken
Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder
Läs merTRAFIK ÖVER ØRESUNDSBRON JUNI
R A P P O R T TRAFIK ÖVER ØRESUNDSBRON 2000 2005 Ø R E S U N D S B R O K O N S O R T I E T JUNI 2 0 0 5 a1 Innehåll Fem år med Øresundsbron 2 Resenärer mellan Köpenhamn och Malmö 5 Utvecklingen över Öresund
Läs merBostadsmarknaden i Öresundsregionen
Bostadsmarknaden i Öresundsregionen En integrerad bostadsmarknad är en av de viktigaste förutsättningarna för att Öresundsregionen ska kunna befästas som en samlad region. För invånarna i regionen kommer
Läs merStora prisskillnader på bostäder på andra sidan sundet
Ø-analys N R 1 m a r s 2 0 0 7 A k t u e l l a n a ly s o m ö r e s u n d s r e g i o n e n Stora prisskillnader på bostäder på andra sidan sundet Sedan öppningen av Øresundsbron 2000 flyttar fler och
Läs merØ-analys. Beslutsfattarna i regionen: Stark tro på regionens framtid
Ø-analys N R 4 a u g u s t I 2 0 0 7 A K T U E L L A N A LY S A V Ö R E S U N D S R E G I O N E N Beslutsfattarna i regionen: Stark tro på regionens framtid Öresundsregionen har goda möjligheter att bli
Läs merHur vill Hamrångeborna bo i framtiden?
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna
Läs mersaknas: 45 000 personer (eller ungefär 122 fulla tunnelbanetåg)
saknas: 45 000 personer (eller ungefär 122 fulla tunnelbanetåg) De 45 000 personerna som arbetspendlar i de nordiska gränsregionerna tas inte med i den officiella arbetsmarknadsstatistiken. Detta motsvarar
Läs merTILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSFÖRHÅLLANDEN OCH BYGGANDE
78 TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSFÖRHÅLLANDEN OCH BYGGANDE BOSTADSFÖRHÅLLANDEN OCH BYGGANDE Bostadsförhållanden Det finns 1,8 miljoner bostäder i Öresundsregionen fördelade på 1,2 miljoner i den
Läs merÖ R E S U N D S R E G I O N E N
WWW.TENDENSORESUND.ORG Svensk version ÖRESUNDSREGIONEN INVÅNARNA I ÖRESUNDSREGIONEN Öresundsregionen är hem för 3,8 miljoner invånare och under de närmaste 20 åren beräknas befolkningen växa med ytterligare
Läs merSå här vill vi göra det lättare för dig som är utlandssvensk! Centerpartiets politik för utlandssvenskar
Så här vill vi göra det lättare för dig som är utlandssvensk! Centerpartiets politik för utlandssvenskar Mindre byråkrati och färre krångliga regler även för dig som är utlandssvensk. Du som är utlandssvensk
Läs merTrygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010
Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska
Läs merLivsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning
Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna
Läs merFackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen!
Medlemsenkäten hösten 2005 Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Drygt var tionde medlem har ett fackligt uppdrag. Två tredjedelar har fått en utbildning för uppdraget.
Läs merFamilj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången
Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis
Läs merRapport till Upplands-Bro kommun om personer som flyttat dit oktober 2012
-research ab SKOP har på uppdrag av Upplands-Bro kommun intervjuat personer som flyttat till kommunen. Intervjuerna gjordes mellan den 15 och 22 Resultaten redovisas i denna rapport. Ansvarig för undersökningen
Läs merUTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH
UTREDNINGSBYRÅ OCH STATISTIK ÅLANDS Att leva och bo som inflyttad på Åland Syfte och metod Syftet med barometern är att ge en överblick av de inflyttades möjligheter att delta aktivt i det åländska samhällslivet
Läs merFamilj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport
Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare
Läs merUtflyttning från Linköpings kommun 2011 Enkät till utflyttare
Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson tel 013-20 88 52 28 juni 2012 Utflyttning från Linköpings kommun 2011 Enkät till utflyttare Innehåll: Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Svarsandelar...
Läs merØ-analys. Beslutsfattarna i regionen: Viktigt att förena krafterna tvärs över Öresund. Beslutsfattarna och regionen
Ø-analys N R 1 J U N I 2 1 A K T U E L L A N A LY S A V Ö R E S U N D S R E G I O N E N Beslutsfattarna i regionen: Viktigt att förena krafterna tvärs över Öresund Sammanfattning Beslutsfattarna och regionen
Läs merVem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.
Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,
Läs merTILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSPRISER
84 TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSPRISER BOSTADSPRISER De svenska bostadspriserna mindre attraktiva för danskar Billigare bostäder, större och bättre bostad för pengarna var drivkraften bakom den
Läs merEffektivare vägar mellan studier och arbetsliv
Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv
Läs merSå fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen
Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen TRANSPORTS A-KASSA Det här är arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som gäller för alla personer som arbetar eller har arbetat
Läs merNyföretagande. Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år.
8 Ti l l v ä x t Ti l l v ä x t antal nystartade företag 1990 2005 Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år. Källa: ITPS nystartade företag efter näringsgren 2005 Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar
Läs merVad tycker den som flyttar om kommunen?
Pressinformation från Simrishamns, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner Ystad i en egen division Vad tycker den som flyttar om kommunen? Fyra kommuner i sydöstra Skåne har undersökt attityden hos de som
Läs merSå sparar svenska folket
Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har
Läs merTRYGGHET FÖR BILÄGARE
BILÄGARPANEL TRYGGHET FÖR BILÄGARE Håller inte alls med 28 2 Håller inte med helt och hållet 37 3 Håller varken med eller inte 89 7 Håller delvis med 345 27 Håller med helt 772 60 Ingen uppfattning 10
Läs merSvenskarnas syn på gränskontrollen mellan Sverige och Danmark 4 januari 2016
Svenskarnas syn på gränskontrollen mellan Sverige och Danmark 4 januari 2016 Svenskarnas syn på gränskontrollen mellan Sverige och Danmark Allt färre svenskar uppger att de har förtroende för regeringens
Läs merWONDERFUL MALMÖ MOTIV ATTITYDER PROBLEM STADSKONTORET DECEMBER 2007 ENKÄTUNDERSÖKNING TILL DANSKAR SOM FLYTTAT TILL MALMÖ UNDER 2006
WONDERFUL MALMÖ ENKÄTUNDERSÖKNING TILL DANSKAR SOM FLYTTAT TILL MALMÖ UNDER 2006 STADSKONTORET DECEMBER 2007 MOTIV ATTITYDER PROBLEM Förord Sedan Öresundsbrons tillkomst år 2000 har den danska inflyttningen
Läs merDeskriptiv statistik av intervjuer med nyblivna pensionärer med statlig tjänstepension
2019-01-14 1(16) Helén Högberg, 060 18 76 60 Deskriptiv statistik av intervjuer med nyblivna pensionärer med statlig tjänstepension Två studenter från Mittuniversitetet har praktiserat hos SPV under hösten
Läs merPåverka Mariefreds framtid
Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt
Läs merNordisk pendlingskarta 2001
FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Nordisk pendlingskarta Nordisk pendlingskarta 2001 Carl-Gunnar Hanaeus 21 Mer än 55 600 personer boende i Sverige hade löneinkomst i ett annat nordiskt grannland under
Läs merRapport: Enkätundersökning riktad till anställda vid Charlottenbergs Shoppingcenter 2014
Rapport: Enkätundersökning riktad till anställda vid Charlottenbergs Shoppingcenter 2014 2 Antal utskickade enkäter:400 st Antal inkomna svar: 127 st Svarsfrekvens: 32% Svarsfrekvensen är låg och de inkomna
Läs merR A P P O R T. ø r e s u n d s b r o k o n s o r t i e t
R A P P O R T STUDIEINTEGRATION I ÖRESUNDSREGIONEN ø r e s u n d s b r o k o n s o r t i e t J U N I 2 0 0 6 Øresundsbro Konsortiet är ett dansk-svenskt företag, som ägs till lika delar av den svenska
Läs merRapport till Upplands Väsby om personer som flyttat dit april/maj 2012
-research Rapport till Upplands Väsby SKOP har på uppdrag av Upplands Väsby kommun intervjuat personer som flyttat till kommunen. Intervjuerna gjordes mellan den 24 april och den 26 maj 12 Resultaten redovisas
Läs merHEMLÖSHETEN I SVERIGE
HEMLÖSHETEN I SVERIGE Antalet människor som lever i hemlöshet har ökat kraftigt. Från cirka 8 000 år 1999 till 34 000 år 2011. Socialstyrelsens senaste kartläggning gjordes under en vecka i april 2017.
Läs merUtmaningar på bostadsmarknaden
) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet
Läs merDelrapport: Svenskarna om boendeekonomi BOBAROMETERN. februari 2006. Sida 1
BOBAROMETERN Delrapport: Svenskarna om boendeekonomi februari 2006 Sida 1 Välkommen till Bobarometern Innehållsförteckning Sida Bobarometern är en undersökning från Svensk Fastighetsförmedling som regelbundet
Läs merSocialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer
RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, programsekreterare 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning
Läs merRegion Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela.
Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009 Genusaspekter Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. DALARNAS FORSKNINGSRÅD 2010 2 Noteringar kring genusaspekter på enkätresultatet I
Läs merSå väljer svenska studenter utbildning och så mycket kan de om de nya antagningsreglerna
Så väljer svenska studenter utbildning och så mycket kan de om de nya antagningsreglerna En undersökning av Studentum om val till högskola och kvalificerad yrkesutbildning Studentum AB Torstenssonsgatan
Läs merRedovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2017
Bilaga Dnr 4.1-142/218 Februari 217 Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 217 stockholm.se Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 217 Februari 217 Utgivare: Äldreförvaltningen
Läs merEnkätundersökning i samarbete med MSN
Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det
Läs merFlyttstudie Skövde Kommun
Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;
Läs merUnder rubriken Kommentarer har vi lagt in viktiga påpekanden från volontärerna.
1 Enkätstudie 214 Riktat till volontärer inom IM Vid 214 års enkätstudie har ca 7 personer haft möjlighet att besvara ett stort antal frågor som rör dem som personer, deras syn på stödet från IM samt hur
Läs mer2008-08-06. Resultat av enkät angående vårdnadsbidrag samt underlag för vidare diskussion. Bakgrund och syfte
Dokumentnamn Enkät vårdnadsbidrag Datum 2008-08-06 Adress Jan Rosenfeld Diarienummer 1(6) Resultat av enkät angående vårdnadsbidrag samt underlag för vidare diskussion Bakgrund och syfte På kommunfullmäktiges
Läs merTrångboddhet skillnaderna kvarstår 1
Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas
Läs merNY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN
NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag
Läs merGränshindersarbete och politiskt samarbete. Kiruna 17 mars 2010
Gränshindersarbete och politiskt samarbete Kiruna 17 mars 2010 1 The Öresund Region - 3,7 m inhabitants 2 3 4 Ett sammanfogat Øresund 5 2018 Öresundskomiteen - en politisk plattform Öresundskomiteen 36
Läs merTog og vei ga regionvekst i en fei!
Tog og vei ga regionvekst i en fei! Historien om to byer I to land - Öresundsbron 3 september 2015 av Johan Wessman, vd Øresundsinstituttet Skapar broar och tunnlar nya regioner? NEJ ofta är förhoppningarna
Läs merInvandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund
32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen
Läs merMILJÖN PÅ ØRESUNDSBRON
MILJÖN PÅ ØRESUNDSBRON Miljöledningssystem Øresundsbro Konsortiet är ett svensk-danskt företag som ägs till lika delar av den svenska och danska staten. Øresundsbro Konsortiet äger och driver Øresundsbron
Läs meröver den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen
t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik
Läs merØresundsbron och regionen 15 år
Øresundsbron och regionen 15 år Utgiven av Øresundsbro Konsortiet 2015 Foto: Peter Brinch/Øresundsbron Carolina Romare/Filmlance Newcopter/Øresundsbron Femern A/S Design: Fikon Design AB Tryck: Tryckfolket,
Läs merÖresundsregionen och Euron. Hur olika valuta-scenarier Påverkar integrationen
Öresundsregionen och Euron Hur olika valuta-scenarier Påverkar integrationen Augusti 2003 Øresund Industri & Handelskammare stiftades den 1 november 1999 av Sydsvenska Industri- och Handelskammaren och
Läs merÖvrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm
Rätt till ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd Beslutet innebär alltid en bedömning. Försörjningsstödet omfattar det mest grundläggande behoven som mat, boende kostnader, kläder, sjukvårds- och läkemedelskostnader,
Läs merKvinnor och män med barn
11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt
Läs merKommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund
Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Studie genomförd av Stiftelsen Internationella Företagarföreningen i Sverige, IFS Juli 2013 2 Förord För femte året i rad presenterar
Läs merAttitydmätning Tvärförbindelse Södertörn 2016
Attitydmätning Tvärförbindelse Södertörn Kännedom Årets totala kännedom på ungefär samma nivå som närboende vilket antyder att totala kännedomen ökat. Kännedomen är störst i Huddinge (fyra av tio) och
Läs merPiteåPanelen. Samhällsbyggande. Rapport 22. Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret
PiteåPanelen Rapport 22 Samhällsbyggande Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Samhällsbyggnad Piteå kommun har påbörjat arbetet med en ny Översiktsplan. En översiktsplans syfte är att ge vägledning
Läs merHandelskammarens rapport nr Ur askan i? Flygstoppets påverkan på företagen
Handelskammarens rapport nr 2.2010 Ur askan i? Flygstoppets påverkan på företagen 2 Handelskammarens rapport nr 2.2010 Innehållsförteckning Analys...................................... 3 Försäljning och
Läs merÖppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013
Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013 2014-01-20 En sammanfattning för Trollhättans Stad Nedan redovisas en sammanfattning för Trollhättans stad. Analys av resultaten sker i fortsatt tillsammans
Läs merSkånes befolkningsprognos
Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare
Läs merHUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004
HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4
Läs merUppföljning av boende för vuxna och daglig verksamhet, LSS 2010
sida 1 (9) Socialförvaltningen Planeringsavdelningen Eva Jonsson Uppföljning av boende för vuxna och daglig verksamhet, LSS 2010 sida 2 (9) Innehållsförteckning Uppföljning av boendet för vuxna och daglig
Läs merSVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING
SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från
Läs merBrukarundersökning IFO 2016
2017-02-13 Dnr SN 2016/385 Marie Nyström och Maria Ekeroth Utvecklingsledare, Kansliet Brukarundersökning IFO 2016 Brukarnas upplevelser av kontakten med socialtjänsten i Haninge kommun Postadress Besöksadress
Läs merKvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008
Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2
Läs merKartläggning av hemlöshet inom socialtjänsten i Nacka Kommun
Kartläggning av hemlöshet inom socialtjänsten i Nacka Kommun 2015-01-26 Åsa Dyckner Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Genomförande... 4 4 Socialstyrelsens definitioner av hemlöshet...
Läs merSvar på interpellation angående bostadskostnadernas andel av försörjningsstödet från Torbjörn Aronson (KD)
Svar på interpellation angående bostadskostnadernas andel av försörjningsstödet från Torbjörn Aronson (KD) Den enskildes rätt till bistånd regleras i 4 kap. 1 SoL. I paragrafen anges att den som inte själv
Läs merBOSTADSMARKNADEN I ÖRESUNDSREGIONEN
R A P P O R T BOSTADSMARKNADEN I ÖRESUNDSREGIONEN Ø R E S U N D S B R O K O N S O R T I E T & Ö R E S U N D S K O M I T E E N M A R S 2 0 0 6 Innehåll Sammanfattning 2 Bostadsmarknaden förutsättning för
Läs merProducerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark.
Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Omslagsbild: Typografitti Tryck: DanagårdLitho, november
Läs merSTORSTAD FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET
STORSTAD FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merAnledningar till inflyttning i Ljusdals kommun 2010
Kommunledningskontoret Inflyttarservice Datum 2011-12-09 Anledningar till inflyttning i Ljusdals kommun 2010 Bakgrund och syfte Befolkningsutvecklingen i Ljusdals kommun är negativ, och antalet invånare
Läs merTHM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder
THM Alumn våren 13 KGSKÅ respondenter: 34 : Svarsfrekvens: 55,88 % Jag avslutade kandidatutbildningen år: Jag avslutade kandidatutbildningen år: 2010 3 (15,8%) 2011 8 (42,1%) 2012 8 (42,1%) Medelvärde
Läs merPerspektiv Helsingborg
Statistik om Helsingborg och dess omva rld Nr 2: 2013 Perspektiv Helsingborg Ännu ett år med många flyttande till Helsingborg - Om flyttning till och från Helsingborg år 2012 - Antalet inflyttade till
Läs merSmåbarn och deras flyttningar
Statistik och Analys Stadsledningskontoret Småbarn och deras flyttningar En registerstudie där vi följt alla barn som föddes i Göteborg under åren 2000-2005 fram till dess att de var sex år och började
Läs merKonferanse om grensehindre innen arbeids- og sosialområdet
Konferanse om grensehindre innen arbeids- og sosialområdet Annelie Westman & Jakob Larsson Sverige www.psfu.se (PSFU) Uppdrag att se över de allmänna försäkringarna vid sjukdom och arbetslöshet. Överväga
Läs merStatistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare
Statistik Synen på karriären Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare 2 Att kompetensutveckla sin personal är både en väg för arbetsgivaren att nå bättre
Läs merBrukarundersökning IFO 2017
2018-01-31 Dnr: SN 2017/317 Marie Nyström och Maria Ekeroth Utvecklingsledare, Kansliet Brukarundersökning IFO 2017 Brukares upplevelser av kontakten med socialtjänsten i Haninge kommun 2 Innehållsförteckning
Läs merUngas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011
Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna
Läs merFickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1
Fickekonomen 2006 I årets upplaga av Fickekonomen framkommer att det är barnfamiljer, där båda föräldrarna har arbete och barnen barnbidrag, som är de största vinnarna 2006. Höjda löner och sänkt skatt
Läs merEn undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare
En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson
Läs merKursuppföljning inom teckenspråksutbildning för vissa föräldrar år 2017
Kursuppföljning inom teckenspråksutbildning för vissa föräldrar år 2017 Lina Collin Ahlgren Innehåll Inledning...3 Datainsamling...4 Resultat...6 Barntillsyn och boende...6 Barntillsyn... 6 Boende... 8
Läs merBrukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd
sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX
Läs merEn dansk version av detta dokument kan laddas ned här: http://itu.dk/ people/hagerman/retningslinjer.pdf (pdf, 500 kb)
Denna guide är till för folk som gör hemsidor med Öresundsregionen som målgrupp. Vilket språk är bäst att använda sig av - danska, svenska eller eventuellt bägge? - eller kanske engelska? Hur riktar man
Läs merInformation om årets enkät samt skolbladen för elevenkäten 2012 vad de olika tabellerna och diagrammen visar
elevenkät 2012 - informationsblad 3 Malmö stad Barn och Ungdom Projekt kvalitetsarbete Malmö 2012-11-21 Information om årets enkät samt skolbladen för elevenkäten 2012 vad de olika tabellerna och diagrammen
Läs merPLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE
PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Sverige har enligt alla bedömare bostadsbrist idag. Det innebär en stor ekonomisk och social kostnad
Läs merSVENSKARNAS ATTITYDER TILL GRÄNSHANDEL MED ALKOHOL Rapport nr 2; regionala skillnader
SVENSKARNAS ATTITYDER TILL GRÄNSHANDEL MED ALKOHOL Rapport nr 2; regionala skillnader AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT OM UNDERSÖKNINGEN Data samlades in under våren 2009, med hjälp av en e-post enkät. Totalt
Läs merRAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET
RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen
Läs merVård och omsorg, Staffanstorps kommun
RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande
Läs merEUROSTUDENT V. En kort inblick i studenternas ekonomi
EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi En kort inblick i studenternas ekonomi EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi - EUROSTUDENT V Universitets- och högskolerådet 2015 Avdelningen
Läs merSkanskas bostadsrapport 2015
Skanskas bostadsrapport 2015 Metodik Så genomfördes rapporten Skanskas bostadsrapport 2015 bygger på en omfattande analys av en rad olika faktaunderlag. Statistik från Hittabrf.se och Mäklarstatistik har
Läs mer