Konferanse om grensehindre innen arbeids- og sosialområdet

Transkript

1 Konferanse om grensehindre innen arbeids- og sosialområdet Annelie Westman & Jakob Larsson Sverige

2 (PSFU) Uppdrag att se över de allmänna försäkringarna vid sjukdom och arbetslöshet. Överväga förändringar som kan ge långsiktigt hållbara sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar. Slutbetänkande, maj 2013 Delbetänkande om ny beräkningsgrund för sjukpenninggrundande inkomst, juni 2012 Delbetänkande I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden, november 2011 Utredningens arbete leds av en kommitté med representanter från samtliga riksdagspartier, ordförande är Gunnar Axén (M).

3 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden (SOU 2011:74) 1. Bakgrund och syfte 2. Gränsarbete i Norden under talet 3. Regler om samordning av social trygghet 4. Gränshinder analys och förslag 5. Sjuk-och arbetslöshetsförsäkringarna i de nordiska länderna

4 1. Bakgrund och syfte Uppdrag enligt regeringens direktiv Analys av hur försäkringssystemen fungerar för personer som bor i ett nordiskt land och arbetar eller studerar i ett annat. Analys av möjligheterna och konsekvenserna av att göra anpassningar av systemen i förhållande till de situationer som kan uppstå när olika regelsystem står i motsatsförhållande till varandra och därigenom påverkar den enskildes försäkringsförhållanden negativt. Ab Arbetssätt Identifiera gränshinder för sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna med hjälp av berörda myndigheter och intresseorganisationer. Analysera och kategorisera identifierade gränshinder.

5 Probleminventerande seminarium Vilka gränshinder anser ni mest centrala för personer som bor och arbetar eller studerar i olika nordiska länder avseende sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna? Hur bör de identifierade problemen lösas? Deltagare SV-NO SV-DK SV-FI

6 2. Gränsarbete i Norden under 2000-talet Övergripande utveckling Gränsarbete har ökat under 2000-talet. Totalt ca personer gränspendlade in i eller ut ur i Sverige Svenskarna är de som gränspendlar mest, ca 80 procent av den inomnordiska pendlingen. Gränsarbete är vanligare bland ungdomar. Fler kvinnor än män. Gränsarbete till Norge och Danmark sker främst till tjänstesektorn. Till Danmark koncentrerad till Öresund. Till Norge mellan stora arbetsmarknader med brett utbud av jobb (ex Göteborg-Oslo). Till Finland koncentrerad till Tornedalen. Behov av förbättrad pendlingsstatistik

7 3. Regler om samordning av social trygghet t EU/EES regler för samordning av social trygghet (förordning 883/2004) som bygger på fri rörlighet. Nordiska konventionen om social trygghet. Är uppbyggd kring EU-reglerna, men omfattar en vidare personkrets. Arbete pågår med att uppdatera den mot förordning 883/2004. Syftet med EU/EES samordningsregler är att tillförsäkra personer som tar arbete b t i ett annat tmedlemsland l dett socialförsäkringsskydd som bevarar redan intjänade rättigheter och som underlättar integrationen i mottagarlandets socialförsäkringssystem. Reglerna handlar om samordning inte harmonisering. Medlemsländerna är fria att själva bestämma över sina socialförsäkringssystem, dvs. vem som är försäkrad, vilka förmåner som ska finnas och deras värde samt villkoren för rätten till förmånerna.

8 EU-samordningens principer i Principen om endast en tillämplig lagstiftning Innebär att den försäkrade endast ska omfattas av ett lands lagstiftning. Huvudregel är arbetslandet, som då är behörig stat. Likabehandlingsprincipen Innebär att diskriminering pga. av medborgarskap är förbjuden. Den försäkrade har samma rättigheter och skyldigheter (avseende förmåner som omfattas av förordningen) som det landets egna medborgare. Sammanläggningsprincipen Perioder med försäkring, arbete eller bosättning i en annan medlemsstat räknas med på samma sätt som om de hade fullgjorts i det egna medlemslandet. Exportabilitetsprincipen p p Förmåner kan betalas ut i det medlemsland där den som har rätt till förmånen är bosatt.

9 Tillämpning av principen om endast ett lands lagstiftning Vilken är den behöriga staten? Huvudregel att personen omfattas av arbetslandet lagstiftning som då är behörig stat. Om personen arbetar i två eller fler medlemsländer gäller att personen omfattas av lagstiftningen i det land där en väsentlig del av arbetet utförs. Personer som är tillfälligt utsända (högst 24 månader) omfattas av lagstiftningen i den sändande staten. Kontantförmåner vid sjukdom Arbetslandet är behörig stat, vilket även gäller gränsarbetare. Kontantförmåner vid arbetslöshet Senaste arbetslandet är behörig stat. Särskild regel för helt arbetslös gränsarbetare: bosättningslandet är behörig stat (som då beslutar om och utbetalar förmånen).

10 4. Identifierade d gränshinder analys och förslag Vad är ett gränshinder? NMR: Ett gränshinder är alla former av hinder som omöjliggör, försvårar eller begränsar människors möjlighet att verka över nationella gränser och som beror på EU-regler, nationella lagar, administrativa regler, anpassningar eller föreskrifter som utfärdas av en offentlig myndighet eller liknande. Kommittén har kategoriserat varje enskilt gränshinder utifrån hur det bedöms kunna lösas.

11 I. Gränshinder där arbete pågår med att lösa dem Långa handläggningstider av intyg för arbetad och försäkrad tid i Norge för sammanläggning i Sverige. Oklart vilken personkrets som omfattas av femårsregeln i den nordiska konventionen. Isländska och norska studerande har inte ansetts omfattade av socialförsäkring i Sverige. Arbetskrav i Norge försvårar att tillgodoräkna sig tidigare arbete i Sverige i arbetslöshetsförsäkringen.

12 II. Gränshinder som bedöms kunna undanröjas eller reduceras på annat sätt än genom rättslig reglering Otydlighet i vilket lands arbetslöshetskassa gränsarbetare ska vara med Den som bor i Sverige och arbetar i ett annat nordiskt land Den som bor i Sverige och växelvis arbetar eller är arbetslös i Sverige och i ett annat nordiskt land Den som bor och är deltidsarbetslös i Sverige samt deltidsarbetar i ett annat nordiskt land Den som bor i Sverige och är anställd per timme eller som uppdragstagare i bemanningsföretag i ett annat nordiskt land Bedömning: Beror i mångt och mycket på brister i information, administrativa rutiner och samverkan. Flera hinder måste lösas med gemensamma krafter (ex. Gränshindersforum, Administrativa kommissionen). Otillräcklig information i intyg från Norge då personen haft arbeidsavklaringspeng Bedömning: Sverige kan inte kräva informationen av Norge. Informationsutbyte bör ske inom EESSI eller direkt från den försäkrade eller myndigheten.

13 III. Gränshinder som bedöms möjliga att lösa genom rättslig reglering Hinder att bli medlem i en arbetslöshetskassa efter 64 års ålder Förslag: Ändra lagen så att den som har rätt att tillgodoräkna sig ersättningsperioder från annan MS har rätt att bli medlem i en a-kassa till 65 års ålder. Kortare avbrott i medlemskap i arbetslöshetskassa förhindrar ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen Förslag: Ändra lagen så att den som har arbetat i annan MS får längre tid på sig att ansöka om medlemskap i en svensk a-kassa. Bristande försäkringsskydd vid arbetslivsinriktad rehabilitering Förslag: Ändra förordningen så att försäkringsskyddet även gäller för den som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering och får ersättning från annan MS. Hinder för personer som återinträder i vissa arbetsmarknadspolitiska program att bibehålla nivån i aktivitetsstödet pga. svårigheter att bli medlem i en svensk arbetslöshetskassa efter arbete utomlands Förslag: Ändra förordningen så att det tydliggörs att bibehållet svenskt medlemskap krävs.

14 IV. Gränshinder på grund av ett annat lands rättsliga reglering och tillämpning Kvalificeringskrav begränsar rätt till sjukförsäkring i Finland Bosättningskrav begränsar rätt till arbetslöshetsersättning i Norge Svårighet att få arbetslöshetsersättning i Norge vid deltidssjukskrivning