Gränsarbetare i Norden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gränsarbetare i Norden"

Transkript

1 Dnr 2008/1452 MO 2008:8 Gränsarbetare i Norden En redovisning och analys av hur tillämpningen av regelverket för arbetslöshetsförsäkringen fungerar avseende personer som är bosatta i Sverige och arbetar i ett annat nordiskt land

2 2

3 IAF är förvaltningsmyndighet för tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen och utövar tillsyn över arbetslöshetskassorna samt över handläggningen av ärenden hos Arbetsförmedlingen som påverkar arbetslöshetsförsäkringen. Denna rapport har utarbetats inom IAF av Jörgen Gyllenblad (projektledare), David Grenabo, Marie Nordmarc och Iwona Palm. Rapporten godkänd för publicering Katrineholm den 27 augusti 2008 Anne-Marie Qvarfort Generaldirektör Uno Ströberg Chef för försäkringsjuridiska enheten Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF Box Katrineholm Tfn: E-post: 3

4 4

5 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Uppdraget Metod och genomförande Avgränsningar Regelverk Inledning EG-rätten Tillämplig lagstiftning Sammanläggning av försäkrings- och anställningsperioder Beräkning av arbetslöshetsförmåner Den Nordiska konventionen om social trygghet och överenskommelsen om en gemensam nordisk arbetsmarknad Svenska nationella bestämmelser och praxis Försäkringsrättsliga bestämmelser Föreningsrättsliga bestämmelser Den nordiska arbetsmarknaden Inledning Arbetslöshetstalen Migration Arbetsutbud i de nordiska länderna Gränsregioner Samverkan via Arbetsförmedlingen, Eures och arbetslöshetsförsäkringens parter Arbetslöshetsförsäkringen i de nordiska länderna Inledning Danmark Grönland Färöarna Finland Island Norge Arbetskrav för sammanläggning inom arbetslöshetsförsäkringarna Tillämpningen av regelverken Inledning Majoriteten av ärendena fungerar väl Bristande information och kunskap Administrativa rutiner långa handläggningstider Rättsverkan av bibehållet medlemskap i svensk arbetslöshetskassa vid arbete i annat land

6 5.6 Bruten försäkringsperiod för den som väljer att ta ett arbete i ett annat land Korta tillfälliga anställningar i annat land Deltidssjukskriven i annat land boende i Sverige Rätt till resterande dagar i ersättningsperioden Förändrad dagpenning vid ny ersättningsperiod Ersättningsnivå vid återinträde i jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar efter avslutat arbete i annat nordiskt land Den nordiska tvåstegströskeln Tillfälligt arbete i Sverige efter arbete i annat nordiskt land Permittering under arbete i annat land Olika pensionsåldrar i de nordiska länderna Tillfälligt arbetssökande i annat land Sammanfattande analys Föreslagna åtgärder Källförteckning Intervjuer och information Webbsidor

7 Sammanfattning IAF har i regleringsbrevet för 2008 fått i uppdrag av regeringen att redovisa och analysera hur tillämpningen av regelverket för arbetslöshetsförsäkringen fungerar avseende personer som är bosatta i Sverige och arbetar i ett annat nordiskt land. De nationella regelverken avser att reglera stöd för arbetslösa på den nationella arbetsmarknaden. För att underlätta rörligheten mellan olika länder finns ett antal internationella regelverk som syftar till att samordna regelsystemen så att en person inte ska behöva förlora på att migrera. Hit hör särskilt EG-rätten genom Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (förordning 1408/71) med dess tillämpningsförordning 574/72. Det finns inom ramen för arbetslöshetsförsäkringen ett flertal problem som gränsarbetare ställs inför vid arbete i ett annat nordiskt land. Problemen kan sägas vara av en strukturell karaktär. Dels saknas det gränsöverskridande samordningsregler, dels är samordningen mellan olika nationella regelverk bristande och dels kan en fråga sakna särskild nationell reglering. Ett annat problem är att den migrerande arbetstagaren ofta inte har tillräcklig kunskap om eller tillgång till tillräcklig information om gällande regler. Ett flertal av problemen går att komma till rätta med genom ett förändrat regelverk och praxis. En mer intensifierad samverkan mellan myndigheter och arbetslöshetskassor i Norden kan vara ytterligare en väg att lösa problemen. Gränsproblemen uppfattas dock på olika sätt mellan de nordiska länderna mot bakgrund av de nationella regleringarna och arbetsmarknaden samt flödena av arbetskraft mellan länderna. 1 Bättre samlad information för migrerande arbetstagare och en ökad kunskap bland handläggare på olika institutioner kan också bidra till att förebygga och undvika gränsproblem. De samordnande regelverken och nationell rätt syftar i hög grad till att underlätta en mer permanent rörlighet från ett land till ett annat. De föreskrifter, kommentarer och praxis som vuxit fram ska fungera med rättsregler 1 Se kapitel 3 7

8 som inte alltid är så lätta att tillämpa i en alltmer flexibel arbetsmarknad med ökad migration. Reglerna uppfattas dessutom som krångliga och byråkratiska. Dessa faktorer påverkar förutsägbarheten i arbetslöshetsförsäkringen för dem som tänker ta ett jobb utomlands. I förlängningen påverkar de olika problemen dessutom trovärdigheten för systemet och kan resultera i en lägre migration. I slutet av rapporten lämnas en sammanfattande analys och förslag på olika vägar att gå vidare i arbetet med att undanröja gränshinder för migrerande arbetstagare. 8

9 1 Inledning Rapporten redogör för hur samordningen av de nationella systemen för arbetslöshetsförsäkring fungerar på den gemensamma nordiska arbetsmarknaden. Inledningskapitlet följs av en redogörelse för de relevanta regelverken på europeisk, nordisk och nationell nivå. Kapitel 3 och 4 ger en bild av den nordiska arbetsmarknaden och de nationella regelverken för arbetslöshetsförsäkringen i de nordiska länderna. Rapportens tyngdpunkt ligger på kapitel 5. Det inleds med en allmän sammanställning över hur regelverken fungerar i praktiken och följs sedan av en redovisning av identifierade gränshinder. Rapporten avslutas med en sammanfattande analys och med övergripande förslag på åtgärder som kan leda till förbättringar på området. 1.1 Bakgrund Strävan att förbättra rörligheten på den nordiska arbetsmarknaden går långt tillbaka. Överenskommelsen om en gemensam nordisk arbetsmarknad undertecknades Denna överenskommelse ersattes senare med en överenskommelse från Överenskommelserna slog fast att medborgare i ett av de nordiska länderna har rätt att bosätta sig och ta arbete i ett annat nordiskt land och avskaffade kraven på pass. I och med EU-medlemskapet omfattas Sverige även av det europeiska regelverket vad gäller den enskildes rörlighet mellan olika medlemsstater och samordning av sociala trygghetssystem. Utöver dessa regelsystem spelar även bilaterala konventioner och nationella överenskommelser in i bedömningarna för personer som arbetat i ett nordiskt land och sedan ansöker om en förmån i ett annat. Dessutom är de nationella systemen för arbetslöshetsförsäkringen i de nordiska länderna olika. Det rör sig med andra ord om ett flertal omfattande regelsystem som inte alltid är lätta att kombinera. Till detta kommer att tillämpningen av EU:s samordningsregler är en relativt ny företeelse i Norden. Tillämpningen av regelverken är därför svårhanterlig. Samtidigt utvecklas arbetsmarknaden i allt snabbare takt. Alltfler tidsbegränsade och tillfälliga anställningar ställer 9

10 högre krav på flexibilitet, både för den enskilde och för trygghetssystemen. 2 Nationella regler för rätt till arbetslöshetsersättning och internationella samordningsregler av arbetslöshetsförsäkringen är inte helt anpassade till den rörlighet som följer av dessa förändringar. 1.2 Uppdraget I regleringsbrevet för 2008 har Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) fått uppdraget att redovisa och analysera hur tillämpningen av regelverket för arbetslöshetsförsäkringen fungerar avseende personer bosatta i Sverige som arbetar i ett annat nordiskt land. IAF ska redovisa uppdraget senast den 1 september Metod och genomförande När det gäller sammanställningen av regelverken har relevanta regler på nationell, nordisk och europeisk nivå inventerats och analyserats utifrån praxis på området. Kapitlet är dock i första hand deskriptivt. De olika regelverken redovisas var för sig för att tydliggöra respektive system. Rapporten bygger i stor utsträckning på intervjuer med representanter för arbetslöshetskassor, myndigheter och gränsregioner, se källor. Ett antal frågor togs fram inför intervjuerna, men målet var ett fritt samtal inom de givna ramarna. Syftet var att ge de intervjuade möjligheter att förmedla sin bild av hur regelverken för gränsarbetare fungerar i teori och praktik utan att styra samtalet i alltför stor utsträckning. En systematisk genomgång av tillgängligt material inom IAF har ingått i uppdraget. Materialet innefattar myndighetens egna rapporter, rapporter från andra myndigheter och anteckningar från seminarier och konferenser på området. Till exempel kan nämnas möten i Training and reporting on European Social Security (TRESS), Nordiskt socialförsäkringsmöte och Nordiskt 2 Möte i Training and reporting on European Social Security (TRESS) den 23 april TRESS är ett EU-finansierat nätverk som leds av universitetet i Gent. Bl.a. anordnas årliga konferenser i medlemsländerna med syfte att identifiera och lösa problem för migrerande arbetstagare. 10

11 kontaktgruppsmöte. IAFs motsvarigheter i andra nordiska länder har också bistått uppdraget med material och expertis, se källor. 1.4 Avgränsningar Som nämnts ovan rör uppdraget personer som bor i Sverige men arbetar i ett annat nordiskt land, det vill säga gränsarbetare. Det finns flera olika typer av gränsarbetare. Projektgruppen utgår från begreppet gränsarbetare såsom det definieras i artikel 71 i förordning 1408/71. Det innebär att regler i Nordiska konventionen inte kommer att beaktas närmare, då konventionen förutsätter flytt för att bli tillämplig, se vidare kapitel 2. Uppdraget handlar om arbetslöshetsförsäkringens tillämpning, något som redogörs för i kapitel 5. Med gränshinder avses i denna rapport faktiska hinder för regional integration och rörlighet i arbetskraften. Det vill säga, nationella regler eller avsaknad av samordnande regler som gör att övergången mellan två olika försäkringssystem försvåras. Samma perspektiv på gränshinder förs fram i Arbetsmarknadsdepartementets rapport Öresundsregionen två länder, en arbetsmarknad. 3 Av de svårigheter för gränsarbetare som framkommit i intervjuerna och i övrigt, har IAF valt att redovisa de svårigheter som kan ses som gränshinder av en övergripande eller generell karaktär. I övrigt har ingen värdering eller rangordning av hindren gjorts. Under årens lopp har ett flertal gränsproblem lösts genom exempelvis samverkan mellan nationella myndigheter. De lösta problemen behandlas inte närmare i rapporten. Rapporten presenterar inte några lösningar av de enskilda gränshinder som lyfts fram. Förslagen på åtgärder i slutet av rapporten är istället av övergripande karaktär. I de nordiska länderna finns en rad olika privata försäkringsalternativ på arbetslöshetsområdet. Dessa försäkringar och eventuella samordningsproblem dem emellan berörs inte i denna rapport. 3 Öresundsregionen två länder, en arbetsmarknad s. 4, Arbetsmarknadsdepartementet

12 2 Regelverk 2.1 Inledning Som nämndes i rapportens inledning finns det ett flertal olika regelverk som möjliggör personers fria rörlighet mellan länder och rätt till ersättning vid arbetslöshet. Inom Norden finns en överenskommelse ursprungligen från 1954 om rätten att fritt bosätta sig och påbörja ett arbete i ett annat nordiskt land. Inom EU fastslås i EGfördraget den grundläggande rättigheten för personer att fritt röra sig och ta ett arbete i ett annat EU-land. I EGförordning 1612/68 anges vissa grundläggande rättigheter för migrerande arbetstagares fria rörlighet inom EU, till exempel rätten att få anmäla sig på arbetsförmedlingen i ett annat land. För att underlätta den fria rörligheten för personer finns regler om samordning av ländernas sociala trygghetssysten. Dessa regler innebär bland annat att en rättighet intjänad i ett land under vissa villkor kan tas med då personen flyttar till ett annat land. Det finns också särregler för att skydda gränsarbetares intressen. De viktigaste reglerna för samordning av trygghetssystemen finns i EG-förordning 1408/71 och i den Nordiska konventionen om social trygghet. Utöver EU:s regelverk och den Nordiska konventionen finns ett antal bilaterala konventioner mellan Sverige och andra länder samt särskilda grundläggande regler för rätt till arbetslöshetsersättning och tillämplig lagstiftning, till exempel Europarådets sociala stadga och Wienkonventionen. Dessa regler berörs inte i denna rapport. Redogörelsen för de rättsliga bestämmelserna och domstolsavgörandena på EU- och nationell nivå i detta kapitel visar den rättsliga ramen för arbetslöshetsförsäkringen för personer som är bosatta i Sverige och arbetar i ett annat nordiskt land. Redogörelsen ska även ses som en bakgrund till kommande kapitel om de nordiska systemen för arbetslöshetsförsäkring och den nordiska arbetsmarknaden samt kapitel 5 om problem i tillämpningen. 12

13 2.2 EG-rätten Förordning 1408/71 harmoniserar inte de nationella sociala trygghetssystemen, utan syftar istället till att samordna dem för personer som utnyttjar sin fria rörlighet enligt EG-fördraget. Förordning anger därför inga minimikrav på ersättningens nivå eller ersättningsperiodens längd i en medlemsstat så länge medborgare från andra medlemsstater behandlas på samma sätt som statens egna medborgare. Bland de nordiska länderna är förutom Sverige även Finland och Danmark medlemmar i EU. Genom EESavtalet gäller nämnda förordningar även mellan EUländerna och Island, Liechtenstein och Norge utvidgades bestämmelserna i förordningarna 1408/71 och 574/72 till att gälla de tredjelandsmedborgare samt deras familjemedlemmar och efterlevande som lagligen vistas inom en medlemsstat Tillämplig lagstiftning Enligt artikel 13.1 i förordningens allmänna bestämmelser om lagval omfattas en person normalt av lagstiftningen i endast en medlemsstat. Som huvudregel gäller lagstiftningen i det land där personen är anställd för att arbeta, även om denne är bosatt inom en annan medlemsstat eller det företag som hon eller han är anställd hos har sitt säte i en annan medlemsstat (artikel 13.2 a)). För personer som normalt arbetar inom två eller flera medlemsstater finns särskilda regler. En sådan person ska normalt omfattas av lagstiftningen i den medlemsstat där hon eller han är bosatt om personen till viss del utfört arbetet inom denna stat, artikel För arbetslöshetsförmånerna finns särskilda regler om tillämplig lagstiftning i artikel 71 i förordningen för gränsarbetare (artikel 71.1 a)) och oäkta gränsarbetare (artikel 71.1 b)). Med gränsarbetare avses enligt artikel 1 b) en anställd eller egenföretagare som är verksam inom en medlemsstat, men är bosatt inom en annan medlemsstat dit han eller hon som regel återvänder dagligen eller åtminstone en gång i veckan. 4 Rådets förordning (EG) nr 859/2003 av den 14 maj 2003 om utvidgning av bestämmelserna i förordning (EEG) nr 1408/71 och förordning (EEG) nr 574/72 till att gälla de medborgare i tredje land som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa bestämmelser 13

14 Begreppet oäkta gränsarbetare finns inte definierat i förordningen. Kriterierna som ska beaktas för att avgöra om en arbetstagare är en oäkta gränsarbetare har istället utvecklats av EG-domstolen. En helt arbetslös oäkta gränsarbetare ska som utgångspunkt få arbetslöshetsförmåner i den stat där personen är bosatt. I sin tolkning har EG-domstolen därför använt sig av förordningens artikel 1 h) som anger att med begreppet bosättning avses stadigvarande bosättning. I EGdomstolens dom i målet 76/76 Di Paolo angavs att bosättningsstaten är det land där en anställd är stadigvarande bosatt och där han eller hon har sitt stadigvarande intressecentrum. I domen och i efterföljande praxis har begreppet intressecentrum främst avsett arbetstagarens familjeförhållanden. Huvudregeln för gränsarbetare är enligt artikel 71.1 a) ii) och b) ii) att förmåner vid hel arbetslöshet ska utgå enligt regelverket i den medlemsstat där gränsarbetaren är bosatt. En oäkta gränsarbetare kan dock välja att förbli tillgänglig för arbetsgivare eller arbetsförmedlingen i arbetslandet vid hel arbetslöshet och omfattas då av detta lands lagstiftning enligt artikel 71.1 b) i). Vid delvis eller periodvis arbetslöshet för gränsarbetare ska förmåner utgå enligt arbetslandets lagstiftning. Enligt artikel 17 i förordningen kan två eller flera medlemsstater, deras behöriga myndigheter eller institutioner komma överens om undantag från de allmänna bestämmelserna om lagval i artikel till förmån för vissa grupper av personer eller för vissa personer Sammanläggning av försäkrings- och anställningsperioder I artikel 67 förordning 1408/71 finns regler som föreskriver sammanläggning i nödvändig omfattning av försäkrings- och anställningsperioder för att sökanden ska få, bibehålla eller återfå rätten till förmåner, den så kallade sammanläggningsprincipen. Artikel 67.1 i gäller nationell lagstiftning som kräver fullgjorda försäkringsperioder, medan artikel 67.2 gäller nationell lagstiftning som kräver fullgjorda anställningsperioder. Dessa bestämmelser ger rättigheter till den sökande som denne inte skulle ha haft om enbart nationella bestämmelser tillämpats. Detta sker genom att försäkrings- och anställningsperioder som har fullgjorts i olika EU/EES-länder kan tillgodoräknas för att uppfylla 14

15 ersättningsvillkoren i en medlemsstat. Perioder som egenföretagare kan inte tillgodoräknas enligt artikel Rätten till ersättning prövas enligt nationella regler. Fullgjorda försäkrings- och anställningsperioder i ett EU/EES-land styrks på ett EG-rättsligt dokument som benämns intyg E 301. Artikel 67.3 innehåller en inskränkning av rättigheterna i artikel För att sökanden ska få tillgodoräkna sig perioder från en annan stat krävs enligt artikel 67.3 att sökanden närmast före arbetslösheten har fullgjort anställnings- eller försäkringsperioder i det land där denne söker ersättning. Detta gäller dock inte för dem som omfattas av artikel a ii) - helt arbetslös gränsarbetare - och b ii) - helt arbetslös oäkta gränsarbetare. Dessa kategorier ska som nämnts ovan normalt få sin rätt till arbetslöshetsersättning prövad i det land där de är bosatta Beräkning av arbetslöshetsförmåner I artikel 68.1 anges hur arbetslöshetsförmåner ska beräknas om en medlemsstats lagstiftning föreskriver att beräkningen av förmåner ska grundas på den tidigare lönens storlek. Enligt bestämmelsen ska då endast beaktas den lön personen hade vid sin senaste anställning i staten som prövar rätten till förmånen. Om den anställningen varade kortare tid än fyra veckor, ska dock förmånerna grundas på normallönen för en liknande anställning på den arbetslösa personens bosättnings- eller vistelseort. Enligt ordalydelsen i artikel 68.1 skulle därmed inte gränsarbetare eller oäkta gränsarbetare som ska få sin rätt till ersättning prövad i bosättningsstaten kunna beakta inkomsten från andra medlemsstater. EG-domstolen har dock funnit att då det är fråga om en helt arbetslös gränsarbetare ska den stat som beräknar ersättningen vid tillämpning av artikel 68.1, beräkna ersättningen med hänsyn till den inkomst den sökande fick i den medlemsstat han senast arbetade (mål 67/79 Fellinger). 5 Detta kommer dock att ändras när förordning 1408/71 ersätts av den nya förordningen nr. 883/

16 2.3 Den Nordiska konventionen om social trygghet och överenskommelsen om en gemensam nordisk arbetsmarknad Den Nordiska konventionen den 18 augusti 2003 om social trygghet gäller mellan Danmark, Finland, Island, Norge, Sverige, Färöarna, Åland och Grönland. Konventionen är införd i svensk lag genom lagen (2004:114) om nordisk konvention och social trygghet. Konventionen omfattar samma personkrets som förordning 1408/71 samt personer som är eller har varit omfattade av lagstiftningen i ett nordiskt land och deras familjemedlemmar och efterlevande. Konventionen reglerar dock situationer där en person har flyttat till ett annat nordiskt land och således inte längre är bosatt i Sverige. Den Nordiska konventionen är därför inte tillämplig i de fall som beskrivs i denna rapport, nämligen personer som bor i Sverige och arbetar i ett annat nordiskt land. I överenskommelsen om en gemensam nordisk arbetsmarknad (undertecknad den 6 mars 1982) fastslår de fördragsslutande nordiska staterna bland annat att det är en grundläggande rättighet för medborgare i de nordiska länderna att fritt kunna ta arbete och bosätta sig i ett annat nordiskt land. Nämnda överenskommelse ersatte tidigare överenskommelse från den 22 maj Svenska nationella bestämmelser och praxis Försäkringsrättsliga bestämmelser Av 6 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) följer att arbetslöshetsersättning enligt grundförsäkringen lämnas till den som inte är medlem i en arbetslöshetskassa, eller är medlem i en arbetslöshetskassa men inte uppfyller villkoren för rätt till en inkomstrelaterad ersättning. Ersättningen lämnas tidigast den dag den arbetslöse fyller 20 år. Ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen lämnas till den som varit medlem i en arbetslöshetskassa under minst tolv månader, det så kallade medlemsvillkoret. Det förutsätter att medlemmen, efter det senaste inträdet i kassan, uppfyllt arbetsvillkoret enligt 12 ALF (ang. 12 ALF se nedan). Detta framgår av 7 ALF. Kammarrätten i Stockholm har i ett antal avgöranden funnit att personer som kommit att omfattas av lagstiftningen i annan EU/EES-stat på grund av arbete, men som fortsatt att betala medlemsavgifter till en 16

17 svensk arbetslöshetskassa och inte blivit uteslutna, kunnat tillgodoräkna sig dessa medlemsavgifter för att uppfylla medlemsvillkoret. Detta innebär att personer som kvarstått i svensk arbetslöshetskassa under tid med arbete i annat EU/EES-land har rätt till inkomstrelaterad ersättning vid ansökan om arbetslöshetsersättning i Sverige. 6 Kammarrätten i Stockholm och Jönköping har gjort en annan bedömning i andra domar. 7 Enligt de allmänna villkoren för rätt till arbetslöshetsersättning enligt 9 ALF har den rätt till ersättning som bland annat är anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen, aktivt söker lämpligt arbete och medverkar till att en individuell handlingsplan upprättas i samråd med Arbetsförmedlingen. I 11 ALF anges vissa förutsättningar för att ett erbjudet arbete skall anses lämpligt. Regeringsrätten har i en dom nyligen funnit att det faktum att ett erbjudet arbete var beläget i Norge inte i sig uteslöt att arbetet skulle kunna vara lämpligt i ALF:s mening. 8 Uppe till prövning i målet var främst den sökandes personliga förhållanden samt anställningsvillkor och övrig lagstiftning som påverkade anställningsförmånernas storlek och innehåll vid en tillämpning av 11 ALF. Målet rörde nedsättning av ersättning enligt 45 a första stycket 1 ALF som anger att dagpenningen ska sättas ned i viss omfattning om en sökande har avvisat ett erbjudet lämpligt arbete utan godtagbart skäl. Enligt Regeringsrätten innebär inte varje nackdel som uppkommer till följd av att ett utländskt regelsystem blir tillämpligt att arbetet ska anses olämpligt. Regeringsrätten fann vidare att en samlad bedömning får göras av om de förmåner som det erbjudna arbetet medför är skäliga i jämförelse med vad som skulle ha följt med ett likvärdigt arbete i Sverige. För rätt till arbetslöshetsersättning krävs även att arbetsvillkoret enligt 12 ALF är uppfyllt, vilket 6 Se till exempel målen nr , , , 18-06, och IAF har överklagat kammarrättens domar i nämnda mål. Regeringsrätten har (mål nr ) meddelat prövningstillstånd i målet som rör överklagandet av kammarrättens dom i mål nr , men nekat prövningstillstånd i övriga mål. I uppsläppandemeningen anges att fråga är om en person som behållit sitt medlemskap i en svensk arbetslöshetskassa under tid då hon varit försäkrad enligt lagstiftningen i annan EU-stat är berättigad till ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen när hon återvänder till Sverige. 7 Kammarrättens i Stockholm dom i mål nr respektive Kammarrättens i Jönköping domar i målen nr och Mål nr

18 förutsätter att sökande under en ramtid av tolv månader omedelbart före arbetslöshetens inträde utfört arbete i viss omfattning under sex månader Föreningsrättsliga bestämmelser Enligt 34 lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor (LAK) har den rätt att bli medlem i en arbetslöshetskassa som uppfyller villkoren i kassans stadgar om arbete inom kassans verksamhetsområde. Medlemskap får dock endast beviljas den som arbetat i genomsnitt minst 17 timmar per vecka i minst 4 av fem sammanhängande veckor och som fortfarande arbetar i minst denna omfattning. När medlemskap i kassan beviljas anses inträdet i kassan ha skett första dagen i den kalendermånad som arbetet i ovan nämnda omfattning påbörjades, dock tidigast första dagen i den kalendermånad ansökan om medlemskap gjordes. Utträde ur en arbetslöshetskassa synes dock kunna ske vid en annan tidpunkt än ett månadsskifte. 40 LAK anger att en medlems rätt att utträda ur en arbetslöshetskassa inte får begränsas. Av 48 LAK framgår att en arbetslöshetskassa ska betala en finansieringsavgift för varje medlem som fanns i kassan den sista dagen i månaden. Finansieringsavgiften täcker en del av statens utgifter för utbetalad ersättning och ska betalas till staten varje kalendermånad. Utöver finansieringsavgiften ska kassan också för varje månad betala en arbetslöshetsavgift till staten. 18

19 3 Den nordiska arbetsmarknaden 3.1 Inledning Som nämndes i första kapitlet har Norden av tradition haft en mer eller mindre gemensam arbetsmarknad sedan en lång tid tillbaka. Även om den gemensamma arbetsmarknaden på många sätt kan sägas ha sitt ursprung i likheterna mellan de nordiska länderna är det skillnaderna mellan länderna som driver utvecklingen av arbetsmarknaden framåt. Skillnader i arbetsutbud och lönenivå är två av de viktigaste drivkrafterna bakom migration. 9 Nedan redovisas skillnaderna mellan de nordiska länderna i fråga om sysselsättning. Avsnitten följs av en beskrivning av hur migrationen inom Norden ser ut, samt en kort sammanställning av samverkan på området mellan myndigheter och organisationer. 3.2 Arbetslöshetstalen Befolkning Sysselsättning % Arbetslöshet % Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Danmark ,2 77,1 3,5 4,2 3,8 Finland ,1 68,5 70,3 6,5 7,2 6,9 Island ,1 80,8 85,1 i.u. i.u. 1 Norge , ,8 2,6 2,5 2,6 Sverige ,5 71,8 74,2 5,9 6,4 6,1 Siffror för 2007 Källa: Eurostat, SCB Totalt har Norden cirka 25 miljoner invånare och utgör därmed en liten del av EU:s befolkning på nära 500 miljoner. De nordiska länderna har en lång tradition av hög sysselsättning och låg arbetslöshet. Fortfarande ligger den genomsnittliga nordiska sysselsättningsgraden drygt 10 procent över den europeiska på 65 procent, även om skillnaden minskat över tid. 10 Den centrala roll arbete har haft i de nordiska länderna är en av förklaringarna till skillnaden. Som framgår av tabellen ovan varierar sysselsättningsgraden i enskilda nordiska länderna 9 The common Nordic labour market at 50, TemaNord 2008:506 s Svensk aktiveringspolitik i nordiskt perspektiv, Rapport till ESS 2006:3 s. 15, Finansdepartementet

20 mellan 70 procent i Finland och 85 procent på Island. Dessa siffror reflekteras i arbetslösheten. Den genomsnittliga arbetslösheten är i EU 7 procent och i Norden 4 procent. Även här skiljer det sig en del mellan de nordiska länderna: Finland har en arbetslöshet nära det europeiska genomsnittet, 6,9 procent, medan Island sänker genomsnittet med en mycket låg arbetslöshet på 1 procent Migration Tillgång till arbete, chans till bättre arbete och hög lön är viktiga faktorer bakom migration. Hög arbetslöshet i ursprungslandet är en annan faktor, men den viktigaste förklaringen ligger i arbetsutbudet i det land personen migrerar till. 12 En definitiv uppgift om antalet gränsarbetare i Norden saknas. Eftersom medborgare i de nordiska länderna, i enlighet med överenskommelsen om nordisk arbetsmarknad, inte behöver vare sig pass eller arbetstillstånd för att ta ett arbete i ett annat nordiskt land är det svårt att få fram uppgifter om strömmarna över nationsgränserna. 13 Det finns med andra ord mörkertal på området då migrationen tros vara underrapporterad. Uppskattningsvis pendlar ungefär människor inom Norden varje år, och trenden har ökat de senaste åren. Knappa 70 procent av detta flöde går via Sverige. Det är betydligt fler människor som bor i Sverige och arbetar i ett annat nordiskt land än vice versa. 14 De största pendlingsströmmarna går från Sverige till Norge och från Sverige till Danmark. Det tredje största flödet, som är betydligt mindre i omfattning går från Finland till Sverige. 15 Av de totalt arbetspendlarna pendlar cirka arbetstagare mellan Sverige och Danmark i Öresundsregionen. Denna siffra förväntas ha fördubblats om tio år. 16 Den största pendlingsgruppen i regionen är personer som är födda i Danmark och har sin anställning 11 Eurostat siffror för The common Nordic labour market at 50, TemaNord 2008:506 s. 22, 38, The common Nordic labour market at 50, TemaNord 2008:506 s The common Nordic labour market at 50, TemaNord 2008:506 s Nordisk pendlingskarta 2007, TemaNord, 2007:584 s Nordiskt socialförsäkringsmöte

21 där, men flyttat till Sverige. 17 Förklaringen kan ligga i kombinationen av förmånligare boende i Sverige och högre löneläge i Danmark. 18 En liknande men svagare tendens kan skönjas i Tornedalen, där inflyttningen sker till Haparanda. Detta tyder på att gränsregionerna i någon mån har ersatt nationsgränserna. En klar majoritet av de intranordiska immigranterna återvänder dock till sitt ursprungsland, de allra flesta inom några år Arbetsutbud i de nordiska länderna Som nämndes ovan är säkra uppgifter om migration svåra att ta fram. Migrationsmönstren är dock tydligare, även om det finns vissa mörkertal. En klar majoritet av gränsarbetarna anställs inom näringslivet. 20 Pendlarna är fördelade över ett stort antal branscher, men tre fjärdedelar bedöms arbeta inom servicesektorn. 21 Det största arbetsutbudet för gränsarbetare i Norge finns inom byggverksamhet, vilken dominerar flödet från Sverige till Norge. Andra viktiga branscher för gränsarbetare är fastighetstjänster, uthyrningsverksamhet och tillverkningsindustrin. Hälsosektorn attraherar också en stor del av gränsarbetarna. Gränsarbetare som är bosatta i Sverige och arbetar i Danmark anställs oftast inom uthyrningsverksamhet, transport och kommunikation eller detaljhandel. Det finns även ett stort danskt arbetsutbud inom fastighetstjänster. 3.5 Gränsregioner Det finns ett flertal olika gränsområden. I denna rapport fästs särskild vikt vid tre av dessa: Öresund, Morokulien och Haparanda. Gemensamt för regionerna är att de bygger på ett historiskt regionalt samarbete. Lokala myndigheter deltar i arbetet, som ofta bedrivs i projektform. Prioriterade områden är främjandet av integration och samarbete i regionen, minskandet av gränshinder, främjandet av näringsliv och tillväxt, 17 Nordisk pendlingskarta 2007, TemaNord, 2007:584 s. 15, Tendens Öresund 2008 s. 20, The common Nordic labour market at 50, TemaNord 2008:506, sidan Nordisk pendlingskarta 2007, TemaNord, 2007:584 s

22 verkandet för att förbättra regional infrastruktur och miljö, samt stödjandet av regional kultur. Nordiska ministerrådet identifierar åtta gränsregioner: bland annat Nordkalotten och Östfold-Bohuslän-Dalsland. Dessa regioner berörs inte närmare i denna rapport. 3.6 Samverkan via Arbetsförmedlingen, Eures och arbetslöshetsförsäkringens parter Överenskommelsen om en gemensam nordisk arbetsmarknad, som undertecknades första gången , syftar bland annat till att upprätthålla full sysselsättning i de enskilda länderna genom att stimulera rörligheten inom Norden. Samverkan mellan arbetsförmedlingarna i de nordiska länderna ska motverka obalanser på den nordiska arbetsmarknaden och säkerställa den enskildes trygghet i samband med flytt mellan de berörda länderna. Europeiska Kommissionen verkar för regional integration och ökad arbetskraftsrörlighet över nationsgränserna, bland annat genom nätverket European Employment Services (Eures). Offentliga arbetsförmedlingar, fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer med flera ingår i nätverket, som syftar till att främja fri rörlighet för arbetstagare inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Eures har för närvarande drygt 20 gränsöverskridande partnerskap som är spridda över hela Europa och omfattar över 13 länder. De gränsöverskridande partnerskap Eures identifierat i Sverige är Öresund och Tornedalen. Samverkan mellan olika aktörer på arbetslöshetsförsäkringens sida är inte lika tydligt reglerat som samverkan mellan nordiska arbetsförmedlingar. Det finns dock en rad olika forum för samverkan inom arbetslöshetsförsäkringen på nordisk nivå. I enlighet med förordning 1408/71 och dess tillämpningsförordning uppmanas medlemsstaternas myndigheter att samverka för att underlätta samordningen av de sociala trygghetssystemen för de migrerande arbetstagarna. Inom Norden träffas IAF och dess motsvarigheter regelbundet för att gemensamt identifiera och försöka lösa problem samt informerar varandra om förändringar i de nationella reglerna för rätt 22 Den ursprungliga överenskommelsen ersattes av en ny sådan som undertecknades den 6 mars 1982, se kapitel 2. 22

23 till arbetslöshetsersättning. Mötena hålls inom ramen för den så kallade nordiska kontaktgruppen för arbetslöshetsförsäkring som initierades av Nordiska Ministerrådet. Arbetslöshetskassornas samorganisationer i de olika nordiska länderna träffas regelbundet för att diskutera svårigheter i samordningen av de nationella systemen. Nordiskt arbetslöshetsförsäkringsmöte hålls mellan berörda nordiska departement, myndigheter och arbetslöshetskassor vartannat år. Förändringar inom respektive lands arbetslöshetsförsäkring redovisas på dessa möten. Andra frågor är utvecklingen av arbetsmarknaden och eventuella gränshinder. Vartannat år hålls också Nordiskt socialförsäkringsmöte med representanter för departement och myndigheter inom socialförsäkring och arbetslöshetsförsäkring. Syftet är utväxling av kunskap och information om social- och arbetslöshetsförsäkringssystemen i Norden. 23

24 4 Arbetslöshetsförsäkringen i de nordiska länderna 4.1 Inledning Systemen för arbetslöshetsförsäkringen i de nordiska länderna är uppbyggda på olika sätt. Samtliga nordiska länder utom Danmark har någon form av kontant stöd till arbetslösa i form av allmän arbetslöshetsförsäkring. Sverige och Finland har utöver ett grundstöd en frivillig försäkring där ersättningen är relaterad till tidigare inkomst. Denna försäkring förutsätter medlemskap i en arbetslöshetskassa. Danmark har en helt frivillig arbetslöshetsförsäkring som administreras av arbetslöshetskassor. 4.2 Danmark Den danska arbetslöshetsförsäkringen är frivillig. Personer mellan 18 och 63 år som har arbetat minst en timme, egenföretagare, fullgjort värnplikt, vissa arvoderade förtroendevalda samt personer som genomgått minst 18 månaders näringsinriktad utbildning kan ansöka om medlemskap i en arbetslöshetskassa. Grönland och Färöarna omfattas inte av den danska arbetslöshetsförsäkringen, se nedan. En sökande som uppfyller medlemsvillkor, grundvillkor och arbetsvillkor har rätt till ersättning. Medlemsvillkoret innebär medlemskap i en arbetslöshetskassa i minst ett år innan arbetslösheten. Grundvillkoren innebär bland annat att den arbetssökande är anmäld hos Jobcenter, står till arbetsmarknadens förfogande och deltar i arbetet med en individuell handlingsplan. Arbetsvillkoret uppfylls genom förvärvsarbete eller självständig näringsverksamhet på heltid under 52 veckor under de tre år som föregått arbetslösheten (heltidsförsäkrad) och 34 veckors arbete under de tre år före arbetslösheten (deltidsförsäkrad). Fullföljda studier kan även berättiga till ersättning. Särskilda kvalifikationsregler gäller för egenföretagare. Ersättning kan utgå under max fyra år och beräknas utifrån medelinkomsten under de senaste 3 månaderna innan arbetslöshetens inträde. Ersättningen är max 90 procent av den tidigare inkomsten. Högsta dagpenning är 703 DKR och betalas ut högst fem dagar per vecka. 24

25 Andra nivåer gäller för bland annat deltidsförsäkrade och ungdomar och i vissa fall kan högre dagpenning utgå. En person som inte är berättigad till ersättning från en arbetslöshetskassa kan ta del av riktade kommunala insatser och kontant stöd. Många arbetslöshetskassor har fortfarande kopplingar till olika fackförbund, men med avskild ekonomi. Sedan år 2002 finns i Danmark en lagstadgad möjlighet att etablera tvärfackliga arbetslöshetskassor eller kassor helt utan facklig koppling. Arbetslöshetskassorna är fristående från staten, men arbetslöshetsförsäkringen finansieras delvis med statliga medel. Danmarks arbetslöshetskassor och även kommunerna står under Arbejdsdirektoratets tillsyn. Arbejdsdirektoratet är också besvärsinstans och beslutsinstans i vissa frågor rörande återbetalning och sanktioner. 23 Arbejdsmarkedets Ankenævn är överklagningsinstans för Arbejdsdirektoratets beslut inom arbetslöshetsförsäkringens område Grönland Det finns ingen arbetslöshetsförsäkring i egentlig mening på Grönland Färöarna Alla mellan 16 och 67 omfattas av arbetslöshetsförsäkringen, som är obligatorisk för arbetstagare på Färöarna. Egenföretagare kan välja att försäkra sig mot inkomstbortfall på grund av arbetslöshet. För att få arbetslöshetsersättning ska den sökande vara arbetslös och stå till arbetsmarknadens förfogande samt ha sin hemvist på Färöarna. Ersättningsperioden är max 798 dagar under en 5-årsperiod och ersättningen baseras på arbetet de senaste tolv månaderna innan arbetslösheten. Ersättningen är 70 procent av den tidigare inkomsten. Särskilda regler gäller för beräkningen av ersättning för företagare. Försäkringen finansieras genom obligatoriska avgifter och administreras av Arbeidsloysisskipanin (ALS), som 23 Arbetslöshetsersättning inom EU: Danmark, IAF Fakta-PM 3:

26 skapades Avgiften utgör 1 procent av den utbetalda lönen Finland Anställda och egenföretagare mellan 17 och 67 år som är bosatta i Finland omfattas av arbetslöshetsförsäkringen. Den består av en grundförsäkring och en frivillig inkomstbortfallsförsäkring. För att vara berättigad till arbetslöshetsersättning ska den sökande vara anmäld som arbetssökande vid Arbetskraftsbyrån och uppfylla ett arbetsvillkor, vilket innebär att han eller hon har arbetat minst 43 veckor under de 28 senaste månader som föregått arbetslösheten. För inkomstrelaterad ersättning krävs därutöver ett medlemskap i en arbetslöshetskassa under den tid som arbetsvillkoret uppfyllts, dock minst 10 månader. Särskilda kvalifikationsregler gäller för egenföretagare. Ersättningsperioden är som längst 500 dagar. Grundersättningen är 24,51 per dag. Den inkomstrelaterade ersättningsnivån är högst 90 procent av tidigare inkomst och beräknas på medelinkomsten under den tid då arbetsvillkoret har uppfyllts. Den inkomstrelaterade ersättningen består av grundersättningen samt 45 procent av differensen mellan grundersättningen och den tidigare medelinkomsten. I vissa fall kan förhöjd dagpenning utgå och ersättningsperioden kan förlängas för vissa äldre arbetslösa personer. Den finska arbetslöshetsförsäkringen administreras av branschvisa arbetslöshetskassor och grundersättningen av den statliga myndigheten Folkpensionsanstalten (FPA). Grundersättningen finansieras med skattemedel och den inkomstrelaterade ersättningen finansieras med statsbidrag, egenavgifter och arbetsgivaravgifter. Försäkringsinspektionen är tillsynsmyndighet över arbetslöshetskassorna Nordiskt arbetslöshetsförsäkringsmöte Arbetslöshetsersättning inom EU: Finland, IAF Fakta-PM 5:2007; 26

27 4.4 Island Island har en grundförsäkring och en inkomstrelaterad försäkring. Personer mellan 16 och 70 år kan ha rätt till arbetslöshetsersättning om de uppfyller grundvillkoren och har arbetat på Island i minst tre månader och minst 25 procent de senaste tre månaderna innan arbetslösheten. Grundvillkor för att få ersättning är bland annat att den sökande bor på Island, aktivt söker arbete och är beredd att anta ett arbete på Island. Studier kan räknas in i detta villkor. Ersättningsperioden är som längst tre år och baseras på inkomsten under de senaste tolv månaderna. Den inkomstrelaterade ersättningen är 70 procent av inkomsten under sex månader. Sökande som har barn kan ha rätt till högre ersättning. Arbetslöshetsförsäkringen administreras av Vinnumalastofnun. Beslut kan överklagas till en speciell arbetslöshetsförsäkringskommitté. Arbetslöshetsersättningen finansieras med en arbetsgivaravgift, Tryggingagjald Norge Norge har en allmän arbetslöshetsförsäkring. Det innebär att försäkringen omfattar alla som bor i Norge och utför arbete som anställd, egenföretagare, har avslutat värnplikten eller är permitterad från ett arbete. Särskilda regler gäller för sökande som uppehåller sig på Svalbard samt sökande som avslutat värnplikt, permitterade och personer över 64 år. En sökande som blivit av med minst 50 procent av sin tidigare anställning kan ansöka om arbetslöshetsersättning. För att vara ersättningsberättigad måste den sökande bo eller uppehålla sig i landet, vara arbetsför, stå till den norska arbetsmarknadens förfogande och aktivt söka arbete på heltid. Ytterligare krav för att vara ersättningsberättigad är att den sökande har haft en inkomst under det senaste kalenderåret innan arbetslösheten på drygt NOK, alternativt minst

28 NOK under de senaste tre kalenderåren innan arbetslösheten. Ersättningsperiodens längd styrs av den tidigare inkomsten. Vid inkomst över drygt NOK är den sökande ersättningsberättigad i 104 veckor och vid inkomster under NOK i 52 veckor. Dagpenningen utgör genomsnitt 62,4 procent av tidigare inkomst, med ett inkomsttak på NOK. En högre dagpenning kan utgå för sökande med försörjningsansvar för barn under 18 år. Arbetslöshetsförsäkringen administreras av Ny Arbejdsoch Velferdsforvaltning (NAV). Försäkringen finansieras dels med arbetsgivaravgifter och dels med skattemedel. Överklagningsinstans är länskontoren, som även hanterar utbetalningarna av ersättning Arbetskrav för sammanläggning inom arbetslöshetsförsäkringarna Som nämnts tidigare ska en person vara försäkrad i det land han eller hon arbetar, i enlighet med artikel 13 i förordning 1408/71. Av det följer att en person som börjar arbeta i ett annat land normalt omfattas av detta lands försäkring i och med att arbetet påbörjas. För att få tillgodoräkna sig arbets- och försäkringsperioder från andra länder, för rätt till ersättning vid arbetslöshet, har dock de nordiska länderna ställt upp särskilda krav på viss utförd arbetsperiod innan tillgodoräknande kan ske. I Norge krävs åtminstone åtta veckors heltidsarbete inom 12 veckor från det att arbetet påbörjades, vilket innebär att den som börjar arbeta deltid i Norge aldrig kan få ersättning för den arbetslösa tiden. Den som flyttar till Norge och blir arbetslös efter till exempel sju veckor kan inte heller få ersättning. I Finland krävs minst 18 timmars arbete per vecka i fyra veckor och i Danmark krävs åtminstone 296 timmar inom ramen för en period av tolv veckor från det att arbetet påbörjades. 28 Detta krav uppställs dock inte i Danmark när gränsarbetare ansöker om arbetslöshetsersättning Nordiskt arbetslöshetsförsäkringsmöte Se även kapitel 5.12 Den nordiska tvåstegströskeln 28

29 5 Tillämpningen av regelverken 5.1 Inledning Gränsarbetarna utgör den absoluta majoriteten av personer som har arbetat utomlands och ansöker om arbetslöshetsersättning i Sverige. För de allra flesta gränsarbetare fungerar tillämpningen av regelverket på ett tillfredsställande sätt. Det faktum att arbetet som ligger till grund för ersättningen har utförts i ett grannland istället för i Sverige påverkar i normalfallet inte precis som avsett i samordningsreglerna vare sig handläggning eller ersättningsrätt. I vissa fall medför dock tillämpningen av regelverket problem. Det finns flera förklaringar till varför svårigheter uppstår, och några av dessa redovisas i detta kapitel. Vissa av problemen är begränsade till arbetslöshetsförsäkringen, men några har anknytningar till andra regelverk, främst socialförsäkringen och skattelagstiftningen. För att inte komplicera beskrivningarna alltför mycket har vi avstått från att relatera de olika problemen till varandra trots att det ibland finns kopplingar dem emellan. I den nedanstående förteckningen av gränsproblem redogörs inte för problem som kan uppfattas som naturliga, till exempel språk eller andra kulturella yttringar. Det är positiva skillnader som inte är önskvärda att ta bort, men ska heller inte bortses ifrån då en sökande funderar på att ta ett arbete i ett annat land. De får snarare ses som förutsättningar för att kunna tillträda en anställning utomlands än reella problem. Gränsproblem av allmän natur som till exempel långa geografiska avstånd, bristfälliga kommunikationer eller problem med bostad och dyra transportmedel tas heller inte upp i denna rapport. Även rapporten Öresundsregionen två länder, en arbetsmarknad identifierar en rad problem av detta slag. Rapporten menar att det inte rör sig om gränshinder i sig. 29 Se vidare i kapitel Öresundsregionen två länder, en arbetsmarknad, främst s

30 5.2 Majoriteten av ärendena fungerar väl I de allra flesta fall sker handläggningen av ersättningsärenden för gränsarbetare relativt problemfritt, även om det kan ta något längre tid än vid nationella ärenden. Arbetslöshetskassorna anser rent generellt inte att arbete i ett annat nordiskt land skapar några större problem vid prövningen av rätt till arbetslöshetsersättning enligt nationella regler. Det förekommer att intyg E 301 sänds på grannländernas språk, men det utgör inte något större problem. Det är endast i de fall intyget hänvisar till bilagda handlingar på annat språk som handläggningen försvåras. Handläggare som utfärdar intyg E 301 i andra länder är dock som regel mycket tillmötesgående. Även andra myndigheter i grannländerna är tillgängliga, vilket underlättar samarbetet. 5.3 Bristande information och kunskap Det har i de kontakter IAF haft med olika institutioner, till exempel Arbetsförmedlingen och olika gränsregionala organ, framkommit att handläggare på olika myndigheter och andra institutioner inte alltid har en tillräckligt hög kompetensnivå för att svara på för gränsarbetare vanliga frågor. Det finns heller inte tillräckligt med skriftlig adekvat information om konsekvenserna av arbete utomlands. Viktigt att ha i beaktande i detta sammanhang är också att de nordiska länderna, med undantag för Danmark, inte har någon längre tradition av tillämpning av EU:s samordnande regler. På vissa områden har därför inte praxis och tillämpning satt sig ordentligt. Det finns till exempel fortfarande mycket få prejudicerande domar inom området. Gränsregionala organisationer har viss kunskap om de samlade effekterna av arbete i grannlandet, men det finns ingen institution som kan lämna en fullständig bild av de försäkringsmässiga och ekonomiska konsekvenserna av att arbeta utomlands. En bättre förutsägbarhet om den sökandes situation efter arbete utomlands är önskvärd, då oklarhet kan leda till att personer avstår från att arbeta i annat land. I rapporten Öresundsregionen två länder, en arbetsmarknad anses ett flertal gränshinder ha sin grund i avsaknad av relevant och lättillgänglig information. Rapporten presenterar flera initiativ för att komma till 30

31 rätta med den otillräckliga information gränsarbetare har att tillgå Administrativa rutiner långa handläggningstider Som nämnts i kapitel 2 fordras ett särskilt EU-dokument, intyg E301, för att kunna fastställa rätten till arbetslöshetsersättning efter arbete i annat land. Blanketten bekräftar utförda försäkrings- och arbetsperioder och krävs även vid mycket korta anställningar. Intyget utfärdas av behörig institution i det före detta arbetslandet efter begäran av den sökande eller en institution i ett annat land. Det förekommer att det tar lång tid att få ett intyg utfärdat, även om handläggningstiderna generellt sett har förbättrats över tid. Intyget är ibland bristfälligt ifyllt och uppgifterna på intyget är inte alltid korrekta. Dessutom kan arbetslöshetskassan behöva andra intyg som styrker uppgifter på blanketten. Det förlänger handläggningstiden, som kan vara betydligt längre än efter avslutat arbete i Sverige. Arbetslöshetskassan ska efter att den fått intyget fastställa ersättningsrätten efter ett komplicerat regelverk där informationen på intyget inte fullt ut är anpassat efter behoven i de svenska regelverken. 5.5 Rättsverkan av bibehållet medlemskap i svensk arbetslöshetskassa vid arbete i annat land I enlighet med reglerna om tillämplig lagstiftning (artikel 13) i förordning 1408/71 ska den som arbetar i ett land vara social- och arbetslöshetsförsäkrad i detta land. Det är inte helt ovanligt att personer som arbetar utomlands, medvetet eller omedvetet, står kvar i sin svenska arbetslöshetskassa i strid med artikel 13. Det är oklart hur tiden den sökande varit medlem i en svensk arbetslöshetskassa, samtidigt som sökanden har arbetat i ett annat nordiskt land, ska hanteras då den sökande därefter ansöker om arbetslöshetsersättning efter arbete i annat land (se kapitel 2). 30 Öresundsregionen två länder, en arbetsmarknad s

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden 2012-04-23 1 (5) Rättsenheten Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden Sammanfattning IAF tillstyrker förslaget om höjd

Läs mer

meddelad i Stockholm den 17 november 2008 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm

meddelad i Stockholm den 17 november 2008 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm 1 (6) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 17 november 2008 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm

Läs mer

För dig som söker arbete i annat EU-land. Uppdaterad augusti 2010

För dig som söker arbete i annat EU-land. Uppdaterad augusti 2010 För dig som söker arbete i annat EU-land Uppdaterad augusti 2010 För dig som söker arbete i annat EU-land INNEHÅLL Lagarna i arbetslandet gäller... 3 Arbetslöshetsförsäkringen i Sverige... 3 Ersättning

Läs mer

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz För dig som söker arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz 1 Innehåll 4 Lagarna i arbetslandet gäller 4 Arbetslöshetsförsäkringen i Sverige 5 Ersättning i Sverige 5 Arbetslös i Sverige efter arbete inom

Läs mer

Arbetslöshetsersättning inom EU Finland

Arbetslöshetsersättning inom EU Finland Fakta PM 5:2007 Arbetslöshetsersättning inom EU Finland Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har sammanställt information om de ersättningssystem som motsvarar den svenska arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Tredje kvartalet 2004

Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Tredje kvartalet 2004 2004-10-27 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Tredje kvartalet 2004 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 6 Uppdrag från

Läs mer

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land. Uppdaterad juli 2008

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land. Uppdaterad juli 2008 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land Uppdaterad juli 2008 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land INNEHÅLL Lagarna i arbetslandet gäller... 3 Arbetslöshetsförsäkringen i Sverige... 4 Ersättning

Läs mer

R3 M:REGR Unr:g Lnr:RÅ 2009 ref 97 G:4802 D:1777-06 A:2009-12-28 Avd:2 Reg:1

R3 M:REGR Unr:g Lnr:RÅ 2009 ref 97 G:4802 D:1777-06 A:2009-12-28 Avd:2 Reg:1 R3 M:REGR Unr:g Lnr:RÅ 2009 ref 97 G:4802 D:1777-06 A:2009-12-28 Avd:2 Reg:1 Föredragande: Wenneberg Uppslagsord: Arbetslöshetsförsäkring normalarbetstiden skulle beräknas på anställning i såväl Sverige

Läs mer

Konferanse om grensehindre innen arbeids- og sosialområdet

Konferanse om grensehindre innen arbeids- og sosialområdet Konferanse om grensehindre innen arbeids- og sosialområdet Annelie Westman & Jakob Larsson Sverige www.psfu.se (PSFU) Uppdrag att se över de allmänna försäkringarna vid sjukdom och arbetslöshet. Överväga

Läs mer

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz. Uppdaterad januari 2012

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz. Uppdaterad januari 2012 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz Uppdaterad januari 2012 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz INNEHÅLL Lagarna i arbetslandet gäller 3 Arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Vilka personer söker arbete i Europa med svensk arbetslöshetsersättning?

Vilka personer söker arbete i Europa med svensk arbetslöshetsersättning? Fakta om arbetslöshetsförsäkringen 2012:1 Vilka personer söker arbete i Europa med svensk arbetslöshetsersättning? Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2011/876 Vilka personer

Läs mer

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz. Uppdaterad november 2013

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz. Uppdaterad november 2013 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz Uppdaterad november 2013 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz INNEHÅLL Lagarna i arbetslandet gäller 3 Arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Kommittédirektiv. Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Dir. 2007:100. Beslut vid regeringssammanträde den 28 juni 2007. Sammanfattning av uppdraget

Kommittédirektiv. Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Dir. 2007:100. Beslut vid regeringssammanträde den 28 juni 2007. Sammanfattning av uppdraget Kommittédirektiv Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring Dir. 2007:100 Beslut vid regeringssammanträde den 28 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall föreslå hur den nuvarande arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Arbetssökande med svensk arbetslöshetsersättning inom Europa 2011 2014

Arbetssökande med svensk arbetslöshetsersättning inom Europa 2011 2014 2015:14 Arbetssökande med svensk arbetslöshetsersättning inom Europa 2011 2014 Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/720 Arbetssökande med svensk arbetslöshetsersättning

Läs mer

Begäran om ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

Begäran om ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring 2014-06-02 1 (8) Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Begäran om ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring IAF föreslår

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2014:5 Nr 5 Nordisk konvention om social trygghet Bergen den 12 juni 2012 Regeringen beslutade den 31 maj 2012

Läs mer

Lag (2013:134) om nordisk konvention om social trygghet

Lag (2013:134) om nordisk konvention om social trygghet SFS 2013:134 Källa Utfärdad: Först inlagd: Senast ändrad: Uppdaterad: Regeringskansliets rättsdatabaser 2013-03-14 2013-03-26 2014-04-15 t.o.m. SFS 2014:164 Lag (2013:134) om nordisk konvention om social

Läs mer

IAF. Begäran om ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

IAF. Begäran om ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring a rbetslöshetsförsä kring en 2014-06-02 1 (8) Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Begäran om ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Kommittédirektiv Översyn av reglerna för flyttningsbidrag Dir. 2009:108 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska formulera förslag till

Läs mer

Information om uppgifterna i statistikdatabasen Innehåll

Information om uppgifterna i statistikdatabasen Innehåll 1 (10) Information om uppgifterna i statistikdatabasen Innehåll 1 Allmänt... 2 2 Antalet personer som fått arbetslöshetsersättning... 3 2.1 Inkomstrelaterad ersättning/grundbelopp... 3 2.2 Normalarbetstid...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om nordisk konvention om social trygghet; utfärdad den 14 mars 2013. SFS 2013:134 Utkom från trycket den 26 mars 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 Konventionen

Läs mer

Arbetslöshetskassornas sammanläggning av perioder enligt EU-förordning nr 883/2004

Arbetslöshetskassornas sammanläggning av perioder enligt EU-förordning nr 883/2004 2014:26 Arbetslöshetskassornas sammanläggning av perioder enligt EU-förordning nr 883/2004 Rapport till regeringen: kartläggning enligt IAF:s regleringsbrev för 2014 Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 20 mars 2012 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring; SFS 2009:666 Utkom från trycket den 16 juni 2009 utfärdad den 4 juni 2009. Enligt riksdagen beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Utskrift från Nordiska Ministerrådets Gränshinderdatabas Utskrivet:

Utskrift från Nordiska Ministerrådets Gränshinderdatabas  Utskrivet: Utskrift från Nordiska Ministerrådets Gränshinderdatabas http://www.norden.org/granshinder Utskrivet: 2016-12-19 2 OM GRÄNSHINDERDATABASEN Om denna utskrift Detta är en utskrift från Nordiska ministerrådets

Läs mer

Arbetslöshetsersättning inom EU Belgien

Arbetslöshetsersättning inom EU Belgien Fakta PM 2:2007 Arbetslöshetsersättning inom EU Belgien Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har sammanställt information om de ersättningssystem som motsvarar den svenska arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Fråga om rätt till arbetslöshetsersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen. under en pågående period av arbetslöshet.

Fråga om rätt till arbetslöshetsersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen. under en pågående period av arbetslöshet. HFD 2018 ref. 12 Fråga om rätt till arbetslöshetsersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen när medlemsvillkoret uppfylls först under en pågående period av arbetslöshet. 7, 12, 15 och 15 a lagen (1997:238)

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 2 mars 2018 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

Innehåll. Sammanfattning Promemorians lagförslag... 5 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor...

Innehåll. Sammanfattning Promemorians lagförslag... 5 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor... Innehåll Sammanfattning... 3 1 Promemorians lagförslag... 5 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor...5 2 Inledning... 9 3 Gällande rätt... 13 3.1 Medlemsavgiften till en

Läs mer

RP 161/2013 rd. som har arbetat i Finland under sin

RP 161/2013 rd. som har arbetat i Finland under sin Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om utkomstskydd

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om nordisk konvention om social trygghet; SFS 2004:114 Utkom från trycket den 23 mars 2004 utfärdad den 11 mars 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 Den

Läs mer

Arbetslöshetsersättning inom EU Danmark

Arbetslöshetsersättning inom EU Danmark Fakta PM 3:2007 Arbetslöshetsersättning inom EU Danmark Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har sammanställt information om de ersättningssystem som motsvarar den svenska arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

DS 2009:46, A2009/2824/AE

DS 2009:46, A2009/2824/AE 1 (5) Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr: 2009/1421 M1 Remissvar avseende regeringens pm Stöd till personer som lämnar sjukförsäkringen temporära förändringar i arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring; SFS 2013:152 Utkom från trycket den 9 april 2013 utfärdad den 27 mars 2013. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 20 mars 2014 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om jobb- och utvecklingsgarantin; SFS 2007:414 Utkom från trycket den 13 juni 2007 utfärdad den 31 maj 2007. Regeringen föreskriver följande. 1 Denna förordning innehåller

Läs mer

Arbetslöshetsersättning inom EU Storbritannien och Nordirland

Arbetslöshetsersättning inom EU Storbritannien och Nordirland Fakta PM 9:2007 Arbetslöshetsersättning inom EU Storbritannien och Nordirland Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har sammanställt information om de ersättningssystem som motsvarar den svenska

Läs mer

Arbetslöshetsersättning inom EU Estland

Arbetslöshetsersättning inom EU Estland Fakta PM 4:2007 Arbetslöshetsersättning inom EU Estland Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har sammanställt information om de ersättningssystem som motsvarar den svenska arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Förstagångsprövade företagarärenden vid Hotelloch restauranganställdas arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade företagarärenden vid Hotelloch restauranganställdas arbetslöshetskassa 2014:29 Förstagångsprövade företagarärenden vid Hotelloch restauranganställdas arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/362 4.1

Läs mer

Arbetslöshetsersättning inom EU Tyskland

Arbetslöshetsersättning inom EU Tyskland Fakta PM 11:2007 Arbetslöshetsersättning inom EU Tyskland Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har sammanställt information om de ersättningssystem som motsvarar den svenska arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Förstagångsprövade företagarärenden vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade företagarärenden vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa 2014:30 Förstagångsprövade företagarärenden vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/253 4.1 Kommunalarbetarnas

Läs mer

Mer information om medlemsantal, finansieringsavgifter, medlemsavgifter och nyckeltal Innehåll

Mer information om medlemsantal, finansieringsavgifter, medlemsavgifter och nyckeltal Innehåll Mer information om medlemsantal, finansieringsavgifter, medlemsavgifter och nyckeltal Innehåll 1 Medlemsantal... 3 1.1 Regelverk om medlemsantal... 3 2 Finansieringsavgifter... 4 2.1 Regelverk om finansieringsavgiften...

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Ersättning vid arbetslöshet Information om arbetslöshetsförsäkringen 1 2 ERSÄTTNING VID ARBETSLÖSHET Vad är arbetslöshetsförsäkringen? Arbetslöshetsförsäkringen ger dig som är arbetssökande ekonomisk ersättning

Läs mer

SOCIALFÖRSÄKRINGSSKYDD

SOCIALFÖRSÄKRINGSSKYDD SOCIALFÖRSÄKRINGSSKYDD I ANDRA EU-MEDLEMSSTATER Socialförsäkringssystemen måste samordnas för att stödja den fria rörligheten för personer inom EU. Tidigare bestämdes det regelverk som gäller för anställda

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

Ellinor Englund. Avdelningen för juridik

Ellinor Englund. Avdelningen för juridik Cirkulärnr: 08:51 Diarienr: 08/2104 Handläggare: Avdelning: Ellinor Englund Datum: 2008-06-19 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Avdelningen för juridik Kommunstyrelsen Nämnd med ansvar för barnomsorg Pactamedlemmar

Läs mer

Historik De allmänna villkoren och sanktionerna då dessa villkor inte uppfylls 1 System för kontant stöd vid arbetslöshet

Historik De allmänna villkoren och sanktionerna då dessa villkor inte uppfylls 1 System för kontant stöd vid arbetslöshet 1 (6) Detta är en övergripande sammanställning av arbetslöshetsersättningens utveckling under åren 1973-2013. De regeländringar som presenteras är inte att betrakta som lagtexter utan är tänkta att vara

Läs mer

Omfattning av arbete före period med arbetslöshetsersättning

Omfattning av arbete före period med arbetslöshetsersättning Fakta PM 4:2006 Omfattning av arbete före period med arbetslöshetsersättning Effekten vid en höjning av arbetsvillkoret i försäkringen från 70 till 80 timmar i månaden De förändringar som regeringen har

Läs mer

Arbetslöshetsersättning inom EU Spanien

Arbetslöshetsersättning inom EU Spanien Fakta PM 8:2007 Arbetslöshetsersättning inom EU Spanien Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har sammanställt information om de ersättningssystem som motsvarar den svenska arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

2016:5 Vilse i gränslandet. Kartläggning initierad av IAF

2016:5 Vilse i gränslandet. Kartläggning initierad av IAF 2016:5 Vilse i gränslandet Kartläggning initierad av IAF Dnr: 2015/379 Vilse i gränslandet Kartläggning initierad av IAF Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har kartlagt arbetslöshetskassornas

Läs mer

Uppdrag 10 i regleringsbrevet

Uppdrag 10 i regleringsbrevet 1 (5) Beslut Juridikavdelningen Gunnel Vilén Uppdrag 10 i regleringsbrevet Uppdraget I Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009 om samordning av de sociala trygghetssystemen,

Läs mer

Arbetsförmedlingens och arbetslöshetskassornas hantering av EU/EESärenden

Arbetsförmedlingens och arbetslöshetskassornas hantering av EU/EESärenden 2010-06-22 Dnr 2009/510 T0 2010:12 Arbetsförmedlingens och arbetslöshetskassornas hantering av EU/EESärenden 2 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) ansvarar för tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen,

Läs mer

Arbetslöshetskassornas Samorganisation, SO, har givits möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat förslag.

Arbetslöshetskassornas Samorganisation, SO, har givits möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat förslag. 1(7) 2011-10-25 Ert Dnr Fi2011/2588/S3 SO Dnr 177/11 Finansdepartementet 103 33 Stockholm registrator@finance.ministy.se Yttrande från SO över: Månadsuppgift snabbt och enkelt (SOU 2011:40) Arbetslöshetskassornas

Läs mer

Betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5)

Betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5) Älvsjö stadsdelsförvaltning Verksamhetsområde barn, ungdom och vuxna Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-06-08 Handläggare Madeleine Hagerth Telefon: 08-508 21 051 Till Älvsjö stadsdelsnämnd 2017-08-24 (SOU

Läs mer

Ökad rörlighet över gränserna

Ökad rörlighet över gränserna Ökad rörlighet över gränserna Hur blir det med arbetsgivaravgifter och skatter? Pia Blank Thörnroos, 2015 Att anlita utländska arbetskraft för arbete i Sverige Om arbetet har utförts i Sverige av en fysisk

Läs mer

Betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5)

Betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5) Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Dnr 1.7.1-242/2017 Sida 1 (5) 2017-05-30 Handläggare Christina Grönberg Telefon: 08-508 25 904 Till Socialnämnden 2017-08-22

Läs mer

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen TRANSPORTS A-KASSA Det här är arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som gäller för alla personer som arbetar eller har arbetat

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Ersättning vid arbetslöshet INFORMATION OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN 1 2 Det här är arbetslöshetsförsäkringen... 4 Vem gör vad?...... 6 När har du rätt till arbetslöshetsersättning?...

Läs mer

Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen

Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen 2013:2 Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen Uppföljning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/770 Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen Uppföljning

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2004 Utgiven i Helsingfors den 12 oktober 2004 Nr 135 136 INNEHÅLL Nr Sidan 135 Lag om sättande i kraft av de bestämmelser

Läs mer

Så fungerar arbetslöshetsförsäkringen

Så fungerar arbetslöshetsförsäkringen Så fungerar arbetslöshetsförsäkringen Innehåll 3 Grundförsäkring och frivillig inkomstbortfallsförsäkring 3 Grundvillkor 3 Medlemskap 4 Inträde genom arbete 4 Medlemsavgift 4 Medlemsvillkor 4 Skriv in

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 21 juni 2017 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm MOTPART AA Ombud: BB Unionen, Sektionen för

Läs mer

Förstagångsprövade företagarärenden vid Sveriges entreprenörers arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade företagarärenden vid Sveriges entreprenörers arbetslöshetskassa 2015:7 Förstagångsprövade företagarärenden vid Sveriges entreprenörers arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/538 4.1 Sveriges

Läs mer

LOs yttrande över Större ekonomisk trygghet för förtroendevalda - Rätt till ersättning vid arbetslöshet (SOU 2011:54)

LOs yttrande över Större ekonomisk trygghet för förtroendevalda - Rätt till ersättning vid arbetslöshet (SOU 2011:54) HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Ekonomisk politik och arbetsmarknad Ulrika Vedin/bie 2011-10-14 20110345 ERT DATUM ER REFERENS 2011-06-27 A2011/2822/A Arbetsmarknadsdepartementet Monica Rodrigo Expeditions-

Läs mer

DOM. KAMMARRÅTTEN ISTOCKHOLM A v delning 03 2012-02-21 Meddelad i Stockholm. MOTPART Småfåretagarnas Arbetslöshetskassa Box6057 l 02 31 Stockholm

DOM. KAMMARRÅTTEN ISTOCKHOLM A v delning 03 2012-02-21 Meddelad i Stockholm. MOTPART Småfåretagarnas Arbetslöshetskassa Box6057 l 02 31 Stockholm KAMMARRÅTTEN A v delning 03 2012-02-21 Meddelad i Stockholm Sida l (6) Målm7015-10 KLAGANDE Ink MOTPART Småfåretagarnas Arbetslöshetskassa Box6057 l 02 31 Stockholm f A F /Inspektionen flir arbets!o s

Läs mer

KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning Meddelad i Stockholm DOM. KLAGANDE Unionens Arbetslöshetskassa Box Stockholm

KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning Meddelad i Stockholm DOM. KLAGANDE Unionens Arbetslöshetskassa Box Stockholm DOM KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 04 2015-06-02 Meddelad i Stockholm Mål nr 6876-14 1 KLAGANDE Unionens Arbetslöshetskassa Box 701 101 33 Stockholm MOTPART Ombud: Advokat Box 1215 751 42 Uppsala ÖVERKLAGAT

Läs mer

Yttrande i mål nr. 2973-12 Hotell- och Restauranganställdas arbetslöshetskassa./. NN

Yttrande i mål nr. 2973-12 Hotell- och Restauranganställdas arbetslöshetskassa./. NN 1 (6) Yttrande i mål nr. 2973-12 Hotell- och Restauranganställdas arbetslöshetskassa./. NN Kammarrätten i Sundsvall har begärt att Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) ska yttra sig. IAF lämnar

Läs mer

Så fungerar arbetslöshetsförsäkringen

Så fungerar arbetslöshetsförsäkringen Så fungerar arbetslöshetsförsäkringen Innehåll 3 Grundförsäkring och frivillig inkomstbortfallsförsäkring 3 Grundvillkor 3 Medlemskap 4 Inträde genom arbete 4 Medlemsavgift 4 Medlemsvillkor 4 Anmälan på

Läs mer

LOs yttrande över promemorian Nya regler i arbetslöshetsförsäkringen

LOs yttrande över promemorian Nya regler i arbetslöshetsförsäkringen HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Enheten för välfärd, utbildning och arbetsmarknad, Ulrika Vedin 2017-03-13 ERT DATUM ER REFERENS Dnr A2016/02514/A Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM LOs

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 22 juni 2017 KLAGANDE OCH MOTPART AA Ombud: Förbundsjurist Markus Sjöstedt Unionen 105 32 Stockholm MOTPART OCH KLAGANDE Inspektionen för

Läs mer

Samtliga arbetsinkomster under ramtiden har medräknats i underlaget för beräkning av dagsförtjänsten inom arbetslöshetsförsäkringen.

Samtliga arbetsinkomster under ramtiden har medräknats i underlaget för beräkning av dagsförtjänsten inom arbetslöshetsförsäkringen. HFD 2017 ref. 47 Samtliga arbetsinkomster under ramtiden har medräknats i underlaget för beräkning av dagsförtjänsten inom arbetslöshetsförsäkringen. 25 a första stycket lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Läs mer

Arbetslöshetskassornas eget kapital

Arbetslöshetskassornas eget kapital 2015:9 Arbetslöshetskassornas eget kapital Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/648 Arbetslöshetskassornas eget kapital Granskning initierad

Läs mer

2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen

2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen 2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen - Allt fler arbetslösa i Sverige saknar a-kassegrundad ersättning Februari 2013 Innehåll Inledning...2 Bakgrund...2 Vilka får a-kasseersättning och aktivitetsstöd?...3

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 maj 2013 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Inledning. 1. Stöd för överenskommelsen

Inledning. 1. Stöd för överenskommelsen Februar 2015 Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och Styrelsen for Arbejdsmarked og Rekruttering om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer Inledning

Läs mer

Ändringar i lagen om arbetslöshetskassor. Catharina Nordlander (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Ändringar i lagen om arbetslöshetskassor. Catharina Nordlander (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Ändringar i lagen om arbetslöshetskassor Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 15 juni 2017 Mikael Damberg Catharina Nordlander (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2008/0142(COD) 18.12.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 Förslag till yttrande Harald Ettl (PE416.293v01-00) Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Remiss: Rättssäkerhet och likabehandling i arbetslöshetsförsäkringen

Remiss: Rättssäkerhet och likabehandling i arbetslöshetsförsäkringen 2012-03-15 1 Marie.nordmarc@employment.ministry.se SO:s yttrande över: Remiss: Rättssäkerhet och likabehandling i arbetslöshetsförsäkringen (Ds 2012:3) SO har givits möjlighet att yttra sig över departementsskrivelsen

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Arbetslöshetskassorna som administratör av aktivitetsstöd

Arbetslöshetskassorna som administratör av aktivitetsstöd 2012-02-21 registrator@finance.ministry.se registrator@employment.ministry.se Skrivelse med anledning av slutrapport Samverkansuppdrag om utveckling av metoder för redovisning av resultat av arbetet mot

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 3 juli 2012 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Ida Otken Eriksson Advokatfirman Öberg & Associés AB Box

Läs mer

Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm

Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm 2009-10-29 1 (8) Försäkringsjuridiska enheten Kerstin M Claesson 0150-48 70 56 Dnr: 2009/1620 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm ARBETSLÖSHETSERSÄTTNING I SAMBAND MED FÖRTROENDEUPPDRAG Redovisning

Läs mer

Såväl avgångsvederlag som arbetsinkomst under ramtiden ska medräknas i underlaget för beräkning av dagsförtjänsten inom arbetslöshetsförsäkringen.

Såväl avgångsvederlag som arbetsinkomst under ramtiden ska medräknas i underlaget för beräkning av dagsförtjänsten inom arbetslöshetsförsäkringen. HFD 2018 ref. 22 Såväl avgångsvederlag som arbetsinkomst under ramtiden ska medräknas i underlaget för beräkning av dagsförtjänsten inom arbetslöshetsförsäkringen. 13, 25, 25 a och 31 lagen (1997:238)

Läs mer

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undanröja gränshinder inom socialförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undanröja gränshinder inom socialförsäkringen och tillkännager detta för regeringen. Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1371 av Rickard Persson och Rasmus Ling (båda MP) Gränshinder inom socialförsäkringen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Förbättrade och förenklade villkor i arbetslöshetsförsäkringen

Förbättrade och förenklade villkor i arbetslöshetsförsäkringen Förbättrade och förenklade villkor i arbetslöshetsförsäkringen 1 Innehåll 1 Sammanfattning...7 2 Lagtext...9 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring...9 2.2 Förslag

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:127

Regeringens proposition 2008/09:127 Regeringens proposition 2008/09:127 Förbättrade och förenklade villkor i arbetslöshetsförsäkringen, m.m. Prop. 2008/09:127 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 mars

Läs mer

3 Lag (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

3 Lag (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring 1 (5) Detta är en övergripande sammanställning av arbetslöshetsersättningens utveckling under åren 1973-2013. De regeländringar som presenteras är inte att betrakta som lagtexter utan är tänkta att vara

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program; SFS 2007:1031 Utkom från trycket den 4 december 2007 utfärdad den 15 november 2007. Regeringen

Läs mer

Förstagångsprövade företagarärenden vid Handelsanställdas arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade företagarärenden vid Handelsanställdas arbetslöshetskassa 2014:28 Förstagångsprövade företagarärenden vid Handelsanställdas arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/254 4.1 Handelsanställdas

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 8 juni 2015 KLAGANDE AA Ombud: Chefsjuristen Sara Kullgren Ledarna Box 12069 102 22 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Bilaga 3. Vårdnadsbidrag som EU-familjeförmån

Bilaga 3. Vårdnadsbidrag som EU-familjeförmån Bilaga 3. Vårdnadsbidrag som EU-familjeförmån 1. Inledning Syftet med detta dokument är att beskriva hur ärenden med vårdnadsbidrag där förordning (EEG) 1408/71 är tillämplig bör hanteras av och kommunerna.

Läs mer

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Folkpensionsanstalten/Pensionsskyddscentralen om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Folkpensionsanstalten/Pensionsskyddscentralen om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Folkpensionsanstalten/Pensionsskyddscentralen om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer Inledning Denna

Läs mer

1 4 *03-04 0 00 1 3 *

1 4 *03-04 0 00 1 3 * Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1312-1605 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 4 *03-04 0 00 1 3 * Yttrande över delbetänkandet Pensionärers och förtroendevaldas

Läs mer

Arbetslöshetsersättning. Personalfrågor Ansvariga för arbetsmarknadspolitiska frågor Ändringar i arbetslöshetsförsäkringen

Arbetslöshetsersättning. Personalfrågor Ansvariga för arbetsmarknadspolitiska frågor Ändringar i arbetslöshetsförsäkringen Cirkulärnr: 2001:12 Diarienr: 2001/0070 P-cirknr: 2001-2:5 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: Arbetsmarknadspolitik Arbetslöshetsersättning Lars-Gösta Andréen Förhandlingssektionen Datum: 2001-01-15

Läs mer

arbetslöshetsförsäkringen uppdaterad april 2011

arbetslöshetsförsäkringen uppdaterad april 2011 om arbetslöshetsförsäkringen uppdaterad april 2011 Innehåll Grundförsäkring och frivillig inkomstbortfallsförsäkring... 4 Grundvillkor... 4 Medlemskap... 4 Inträde genom arbete... 5 Medlemsavgift... 5

Läs mer

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Innehåll: Allmänt............................................1 Vilket lands socialskydd omfattas en sjöman av?....1 Flaggregeln....................................1

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 maj 2013 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm MOTPART AA Ombud: Jur.kand. Alexander Gyllensten

Läs mer

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Hotell- och restauranganställdas arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Hotell- och restauranganställdas arbetslöshetskassa 2013:16 Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Hotell- och restauranganställdas arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/190

Läs mer

Arbetslöshetsersättning inom EU Tjeckien

Arbetslöshetsersättning inom EU Tjeckien Fakta PM 10:2007 Arbetslöshetsersättning inom EU Tjeckien Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har sammanställt information om de ersättningssystem som motsvarar den svenska arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer