Svensk social trygghet i en globaliserad värld. ToR-utredningen

Transkript

1 Svensk social trygghet i en globaliserad värld ToR-utredningen

2 ToR-utredningen Syftet är att ta fram ett tydligt, hållbart och lättillgängligt regelverk avseende försäkringstillhörighet, som skapar goda förutsättningar för gränsöverskridande personrörlighet samt en effektiv och rättssäker myndighetsadministration. Socialförsäkring, a-kassa, hälso- och sjukvård.

3 Utmaningar Rörlighetsmönster/Demografi Juridik: nationell rätt i relation till internationell rätt (inte bara EU). Göra avvägningar mellan olika önskvärda tillstånd målkonflikter

4 Rörlighetsmönster och demografi

5 Rörlighetsmönster/demografi Sverige har sedan lång tid varit ett nettoinvandringsland De senaste 10 åren hög invandring. men också hög utvandring Sammansättningen varierar över tid.eu-utvidgning, arbeta i Norge, flyktingkris. Rörligheten inom EU-ökar Rörligheten till/från tredjeland är enskilt störst

6 Invandring till Sverige Norden utom Sverige EU utom Sverige Tredjeland Totalt*

7 Antal utländska medborgare i befolkningen Norden utom Sverige EU utom Sverige Tredjeland Samtliga

8 Antal personer bosatta utomlands med inkomst i Sverige (medborgarskap) Sverige Norden utom Sverige EU utom Sverige Tredjeland

9 Utvandring från Sverige Norden EU Tredjeland Totalt

10 Antal personer bosatta i Sverige som arbetar i Danmark och Norge per år Danmark Norge

11 Sverige Befolkningen har ökat från 9 miljoner till 10 miljoner på 10 år. Beräknas öka till 13 miljoner år 2060 Nativitet Ökad medellivslängd Nettoinvandring

12 Världen 7 miljarder idag 9,6 miljarder år 2050 Europa, Asien, Sydamerika minskande befolkning Afrika står för huvuddelen av befolkningsökningen Globala migrationen ökar i absoluta tal relativt konstant 0,6 %

13 Nationell rätt i relation till internationell rätt (inte bara EU).

14 Ur svenskt perspektiv Komplexiteten ökar Begränsar det nationella handlingsutrymmet Ytterligare en lagstiftningsprocess Ansvar för tillämpning?.. och så mänskliga rättigheter

15 Målkonflikter

16 Regeringen i BP-17 Regeringens uppfattning är att samordningsbestämmelserna bör utvecklas på en rad områden bl.a. för att bättre återspegla de nya rörlighetsmönstren inom EU. Denna utveckling bör också värna enskildas rättigheter och medlemsstaternas rätt att själva utforma sina socialförsäkringssystem, särskilt med hänsyn till de nationella trygghetssystemens långsiktiga finansiella hållbarhet. Bestämmelserna bör ge en effektiv och ändamålsenlig samordning som främjar den fria rörligheten för personer utan att harmonisera medlemsstaternas system. Bestämmelserna ska även verka för att förbättra människors levnadsstandard och egna försörjning. Balansen mellan den enskildes sociala skydd och ansvarsoch kostnadsfördelning mellan medlemsstaterna måste också finnas i bestämmelserna.

17 Några målkonflikter.. Enskildas rätt till skydd vid rörlighet vs. staters rätt att värna sina system (finansiellt) Samordning som främjar rörlighet vs. harmonisering Förbättra levnadsstandard (socialt skydd, egenförsörjning) vs ansvar och kostnadsfördelning mellan staterna

18 Sammanfattning utmaningar

19 De sociala trygghetssystemen måste kunna hantera ökad och förändrad rörlighet möta demografiska förändringar, växande men åldrande befolkning fungera med flera juridiska regelverk klara göra avvägningar (politiska beslut)

20 Hur behöver den svenska välfärdsmodellen utvecklas?

21 Utgångspunkter Tydligt hur man omfattas av svensk socialtrygghet försäkringstillhörighet Underlätta för enskilda att bedöma sitt försäkringsskydd Rättsäker och effektiv administration

22 Grunderna för de svenska sociala trygghetssystemen Universell tillgång för alla Individuella rättigheter Solidarisk finansiering via socialavgifter och skatter Behöver vi ändra dessa?

23 Villkor för att omfattas av svensk social trygghet Bosättning Arbete Bör detta ändras?

24 Hög tillit präglas trygghetssystemen Tilliten till de svenska sociala trygghetssystemen ligger på en hög nivå. Vad kan undergräva tilliten? De åtgärder som behöver vidtas med anledning av gränsöverskridande personrörlighet bör utformas så att denna tillit upprätthålls.

25 Utgångspunkter för förslag och bedömningar Utgår från nuvarande struktur vad gäller lagstiftning och administrativt ansvar Grunderna för trygghetssystemen ligger fast

26 Författningsförslag Socialförsäkringsbalken Offentlighets och sekretesslagen Lagen om arbetslöshetsförsäkring Lagen om arbetslöshetskassor Hälso- och sjukvårdslagen (m.fl.) Utlänningslagen Folkbokföringslagen Förordningen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet

27 De viktigaste förslagen Rätt för en person att på begäran få prövat om han eller hon uppfyller villkoren för att vara försäkrad enligt SFB utan ansökan om en förmån. Förtydligande hur bosättningsbedömning ska göras i gränsöverskridande situationer (SFB). Samlad bedömning. Införs en möjlighet till socialförsäkringsskydd under en längre tid vid utsändning än vad som medges i dag för vissa situationer (upp till tre år).

28 De viktigaste förslagen Förbättrat socialförsäkringsskydd till medföljande till statligt anställda och biståndsarbetare Äldreförsörjningsstöd och BTP får inte lämnas till den som enligt utlänningslagen saknar uppehållsrätt i Sverige.

29 De viktigaste förslagen Införs en skyldighet för Skatteverket att lämna uppgifter om inkomst av tjänst, anställning eller bosättning till Försäkringskassan för utredning och fastställande av tillämplig lagstiftning. Flera förslag rörande hur medlemsvillkoret i a-kassan ska hanteras i en gränsöverskridande situation

30 De viktigaste förslagen Den vars rätt till vårdförmåner i Sverige följer av förordning (EG) nr 883/2004 ska visa sin rätt till tillgång till sådana vårdförmåner, till exempel genom intyg. I utlänningslagen knyts uppehållsrätten för EU/EES-medborgare närmare lydelsen i artikel 7 i rörelsedirektivet. En viss skärpning.

31 Viktiga överväganden Inga ytterligare villkor för att bli försäkrad genom arbete (SFB). Nuvarande klassificering av föräldraförsäkringen bör bibehållas Villkoren för att vara försäkrad i arbetslöshetsförsäkringen bör ses över

32 Behov av fortsatt utredning Uppehållsrätt? Avvägningen mellan politik och juridik