Ø-analys. Beslutsfattarna i regionen: Viktigt att förena krafterna tvärs över Öresund. Beslutsfattarna och regionen

Transkript

1 Ø-analys N R 1 J U N I 2 1 A K T U E L L A N A LY S A V Ö R E S U N D S R E G I O N E N Beslutsfattarna i regionen: Viktigt att förena krafterna tvärs över Öresund Sammanfattning Beslutsfattarna och regionen Själland och Skåne behöver varandra för att klara sig på den internationella arenan, anser beslutsfattarna i Öresundsregionen, enligt en undersökning som analysinstitutet Norstat har utfört för Øresundsbron. Nio av tio beslutsfattare i Öresundsregionen anser alltså att det är av största vikt att förena krafterna för att utveckla Öresundsregionen till ett av Nordeuropas ledande kraftcentra. Det finns dock grogrund för en bra diskussion över sundet om var man ska agera för att förbättra Öresundsregionens möjligheter att bli ett ledande nordeuropeiskt kraftcenter. De svenska beslutsfattarna anser att krafterna primärt ska användas till att stärka den internationella marknadsföringen och den inter- nationella specialiseringen i kärnkompetenser samt öka forskningsmedlen. De danska beslutsfattarna vill satsa bredare och anser att det därutöver också behövs lägre skatter samt att utbildningsnivån höjs. Beslutsfattarna på var sida sundet är eniga om att den internationella marknadsföringen ska stärkas, men är oeniga om vilket varumärke Öresundsregionen ska marknadsföras under. De danska beslutsfattarna föredrar att marknadsföra Öresundsregionen under Köpenhamns starka varumärke som The Copenhagen-Malmoe Region eller som The (Greater-) Copenhagen Region, medan de svenska beslutsfattarna föredrar att marknadsföra regionen som The Öresund region eller endast Öresund. Forts. på sidan 2

2 Forts. från sidan 1 Öresundsregionen är en realitet det anser nästan 5 procent av de tillfrågade skåningarna i undersökningen, som Norstat genomförde december 29 för Øresundsbron, bland ett representativt urval av befolkningen i Öresundsregionen. Bland själlänningarna var det 35 procent som anser att Öresundsregionen är en realitet i dag. Faktum är att befolkningens tro på Öresundsregionen är rätt markant. Hela 86 procent anser att Öresundsregionen nog ska bli en realitet, om den inte redan är det det är bara en fråga om tid. Endast fyra procent avvisar helt tanken på den gränsöverskridande Öresundsregionen. En punkt som de danska och svenska beslutsfattarna kan enas kring är att det finns ett stort behov för en gemensam infrastrukturplanering och minskning av administrativa barriärer. Svenskarna vill dessutom satsa på gemensam arbetsmarknadspolitik, medan danskarna heller vill se gemensam näringslivspolitik och näringslivsutvecklingsstrategi tvärs över Öresund. Flertalet av beslutsfattarna vill ha mer information om utvecklingen på den andra sidan sundet. 6 procent av såväl de danska som de svenska beslutsfattarna anser att de stora mediernas bevakning av den öresundsregionala utvecklingen är otillräcklig. Även om tron på Öresundsregionen som en samlad region knappast kan bli större, är intresset för att flytta över till den andra sidan sundet överblickbar. Endast två procent av själlänningarna och en procent av skåningarna bedömer att det är troligt att de bosätter sig på den andra sidan sundet under de närmsta två åren. Intresset för att arbeta eller studera på den andra sidan sundet är lite högre för skåningarnas del. Syv procent håller för troligt att de inom de kommande två åren hittar ett arbete eller börjar studera i Danmark. Bland själlänningarna är det endast två procent som finner det troligt att de inom de närmsta två åren kommer att hitta ett arbete eller börja studera i Sverige. Vardagsintegrationen har stigit stadigt under Øresundsbrons första 1 år. Idag är det vanligt för själlänningarna att ha kollegor från Skåne, oavsett om det är svenskar eller danskar som har valt att bosätta sig på den andra sidan. 65 procent av själlänningarna och 72 procent av skåningarna känner danskar som bor i Skåne, medan 3 procent av själlänningarna arbetar eller studerar tillsammans med någon från grannlandet. Invånarna och regionen 2 / Ø - A N A L Y S J U N I 2 1

3 Viktigt att förena krafterna tvärs över Öresund Ett överväldigande flertal av de danska och svenska beslutsfattarna är eniga om att det är nödvändigt att förena krafterna tvärs över Öresund för att kunna utveckla Öresundsregionen till ett av Nordeuropas ledande kraftcentra. 94 procent av de svenska beslutsfattarna och 88 procent av de danska anser att det är av största vikt att förena krafterna för att utveckla Öresundsregionen mot ett nordeuropeiskt kraftcenter, medan fem procent av de svenska respektive tio procent av de danska beslutsfattarna anser att det är mindre viktigt. Endast en procent av svenskarna och ingen av danskarna anser att de två delarna av Öresundsregionen kan klara sig ensam. Den internationella specialiseringsprofilen och marknadsföringen bör stärkas Danska och svenska beslutsfattare har olika inställning till vilket område som är viktigast för att utveckla Öresundsregionen till ett nordeuropeiskt kraftcenter. De danska beslutsfattarna anser att det ska satsas brett genom att stärka den internationella specialiseringen i kärnkompetenser, öka forskningsmedlen, höja utbildningsnivån, sänka skatterna samt stärka den internationella marknadsföringen. De svenska beslutsfattarna vill i större utsträckning än de danska satsa på tre områden: förstärkning av den internationella marknadsföringen, förstärkning av den internationella specialiseringen i kärnkompetenser samt ökade medel till forskningen. Inom vilka områden finns det ett primärt behov för en gemensam insats på tvärs av Öresund? Sverige 29 Danmark 1 27 Sverige Attrahera stora events och arrangemang Gemensamma utbildningsinstitutioner/ -politik Gemensam internationell marknadsföring Integrerad arbetsmarknadspolitik Gemensam plan Nedbrytning för att attrahera av verksamheter / administrativa arbetsmarknadsutvecklingsstratgi barriärer Gemensam infrstruktursplanering 27 Danmark Var ska Öresundsregionen förbättras för att bli det ledande nordeuropeiska kraftcentret? Sverige 1 29 Danmark 27 Sverige 27 Danmark Bättre tillgång till arbetskraften Lägre skatter Flera internationella events och arrangemang Högre utbildningsnivå Fler forskningsmedel Stärka den internationella marknadsföringen Stärka internationell specialisering i kärnkompetenserna Ø - A N A L Y S J U N I 2 1 / 3

4 Forts. fråm sidan 3 Jämförelsen med en liknande undersökning från 27 visar att det finns en tydlig tendens till att svaren är konjunkturkänsliga. Under 27, då det var brist på arbetskraft i Danmark, ansåg de danska beslutsfattarna att det var viktigt att få en bättre tillgång på arbetskraft. Under 29 var Danmark påverkat av stigande arbetslöshet och gruppen, som la vikt vid att få en bättre tillgång på arbetskraft, har fallit från 45 procent til 22 procent. I Sverige kan man inte se samma tydliga utveckling. Minskade barriärer och gemensam infrastrukturplanering är vägen framåt Såväl danska som svenska beslutsfattare anser att det finns ett stort behov av en gemensam infrastrukturplanering och att ta bort de administrativa barriärerna. Men där svenskarna vill satsa på en gemensam arbetsmarknadspolitik, ser danskarna hellre gemensam näringslivspolitik och näringslivsutvecklingsstrategi tvärs över sundet. I en liknande undersökning från 27 blev avlägsnandet av administrativa barriärer ansett som det absolut viktigaste området att skapa en gemensam insats kring. 29 var synen på detta drastiskt förändrad och 23 procent färre danskar och 19 procent färre svenskar, såg detta som ett primärt tvärgående insatsområde. Köpenhamn eller Öresund? Deltagarna i undersökningen har tillfrågats om vilket varumärke de anser att Öresundsregionen ska använda i den internationella marknadsföringen. De danska beslutsfattarna ser en fördel i att utnyttja det redan starka varumärket som Köpenhamn har och kalla Öresundsregionen för antingen The Copenhagen-Malmoe Region eller The (Greater-) Copenhagen Region. De svenska beslutsfattarna accepterar dock inte att utan vidare bli betraktade som danskar, men föredrar istället varumärket The Øresund Region eller endast Øresund. Hela 51 procent av de svenska beslutsfattarna vill att regionen marknadsför sig som The Øresund Region eller Øresund, medan endast 2 procent kan acceptera varumärket The (Greater-) Copenhagen Region. Det mer neutrala The Copenhagen- Malmoe Region föredras av 2 procent av de svenska beslutsfattarna, men är mer populärt i Danmark, där 29 procent föredrar att marknadsföra regionen undet just detta varumärke. Vilket varumärke skall Øresundsregionen markandsföras under? Sverige The Øresund- Region / Øresund The Southern Scandinavia-Region The Copenhagen- Malmo-Region The Copenhagen- Scania-Region The (Greater-) Copenhagen-Region The Sealand- Scania-Region Annat Vet inte Danmark 4 / Ø - A N A L Y S J U N I 2 1

5 Informatonsklyfta Var sjätte beslutsfattare i undersökningen är missnöjd med de stora mediernas bevakning av öresundsregionala frågor samt bevakningen av utvecklingen på den andra sidan sundet. 6 procent av såväl danska som svenska beslutsfattare anser att de stora mediernas bevakning är otillräcklig och efterfrågar mer information. Ingen av de svenska och under en procent av de danska beslutsfattarna anser att medierna har för stort fokus på Öresundsregionen. De svenska beslutsfattarnas åsikt har dock ändrat sig en aning sedan 27, där antalet som vill ha mer information, har minskat till fördel för andelen som anser att informationsflödet är adekvat. Danskarnas utvecklingsmönster är dock det precis motsatta; under 29 finns ett växande önskemål om mer information och det är färre som anser att informationsmängden är adekvat. Är du nöjd med den information som du får via de stora medierna om utvecklingen på den andra sidan av Öresund? Vet inte 2 Nej, jag vill gärna ha mer information Ja, det är passande Nej, det fyller för mycket i medierna Danmark Sverige Ø - A N A L Y S J U N I 2 1 / 5

6 Integrationstempot stämmer En majoritet (54 procent) av beslutsfattarna är nöjda med tempot för den regionala öresundsintegrationen och finner att tempot är adekvat. Det har skett en markant åsiktsförändring från 27 till 29. Det som 27 upplevdes som en frustration över att tempot var för långsamt, hade 29 utvecklat sig till en upplevelse av ett tempo, som var adekvat eller till och med för snabbt. Den bristande pressen på att öka tempot i den öresunds- regionala integrationen kan hänga samman med den lågkonjunktur, som ekonomierna på båda sidor av sundet för tillfället befinner sig i. I kristider finns det förmodligen en mycket större tendens till att fokusera på det nära samt att konsolidera affärsverksamheten, än i framgångstider, där det i högre grad fokuseras på de möjligheter som en större marknad ger. Är du nöjd med tempot på den regionala öresundsintergationen? Vet inte Det går för snabbt Det är passande Det går lite för långsamt Det går allt för långsamt Total Danmark Sverige 6 / Ø - A N A L Y S J U N I 2 1

7 Invånarnas region Öresundsregionen som realitet Öresundsregionen är en realitet. Det anser nästan 5 procent av de tillfrågade skåningarna i en undersökning bland ett representativt urval av befolkningen i Öresundsregionen, som Norstat genomförde december 29 för Øresundsbron. Bland själlänningarna var det 35 procent, som anser att Öresundsegionen är en realitet idag. Faktum är att befolkningens tro på Öresundsregionen är rätt så markant. Hela 86 procent anser att Öresundsregionen nog ska bli en realitet, om den inte redan är det det är endast en fråga om tid. Endast fyra procent avvisar helt tanken på den gränsöverskridande Öresundsregionen.Trots att själlänningarna är mer skeptiska till Öresundsregionen än skåningarna, så har andelen, som redan ser regionen som en realitet, faktiskt vuxit med nästan 3 procent i förhållande till de första åren efter brons öppning. Färre överväger att bosätta sig eller söka jobb på andra sidan sundet uppskattar att det är troligt att de bosätter sig på den andra sidan sundet under de närmsta två åren. Det är i synnerhet själlänningarnas intresse av att flytta till Skåne som har minskat. I en motsvarande mätning från 27 uppskattade fem procent det som troligt att de skulle bosätta sig på den andra sidan sundet. Bostadspriserna på Själland har minskat under senare år och prisskillnaden på de själländska och skånska bostäderna har sjunkit i stort sett i samma takt. Utvecklingen av bostadspriserna anses vara den huvudsakliga förklaringen till att det är så få själlänningar som spejar över sundet i jakt på den nya bostaden, precis som det var den främsta orsaken till den stora flyttströmmen framförallt under perioden Trots besvärliga tider på den danska arbetsmarknaden är det dock fortfarande skåningar, som i större utsträckning än själlänningarna, kan tänka sig att arbeta eller studera på den andra sidan. Att flytta över sundet är för tillfället inte ett särskilt intressant alternativ. Endast två procent av själlänningarna och en procent av skåningarna Syv procent av skåningarna anser det troligt att de inom två år hittar en ny karriär i Danmark, medan endast två procent av själlänningarna Forts. på sidan 8 Bliver Øresundsregionen en realitet? 1 Ved ikke 8 Øresundsregionen vil aldrig komme 6 Øresundsregionen vil først komme om 1 år eller mere 4 Øresundsregionen vil komme i løbet af 5-9 år 2 Øresundsregionen vil komme i løbet af 2-4 år Øresundsregionen vil komme inden for et års tid Øresundsregionen er allerede en realitet Sjælland Skåne Ø - A N A L Y S J U N I 2 1 / 7

8 Forts. från sidan 7 ser sig söka det nya jobbet eller utbildningen på den svenska sidan. En relevant förklaring på detta är de högre lönerna på den danska sidan av sundet. Det är fortfarande mer ekonomiskt fördelaktigt för svenskar att söka jobb i Danmark än för danskar att söka jobb i Sverige. 27 var det många fler som ansåg det troligt att de skulle söka jobb eller utbildning på den andra sidan sundet. Den negativa utvecklingen beror i stor utsträckning på den aktuella ekonomiska avmattningen. En del av de branscher, som till stor del anställde svenskar fram till mitten av 28, är påverkade av avmattningen. Bland annat minskade antalet anställda i handels-, hotell- och transportbranscherna. En undersökning, som genomfördes bland pendlare på Øresundsbron 29, visar att det är särskilt inom dessa tre branscher som svenska pendlare är anställda. Är det troligt att du bosätter dig eller söker nytt jobb eller utbildning på andra sidan sundet inom de närmsta två åren? Varannan skåning känner sig som öresundsinvånare Över 5 procent av skåningarna anser sig vara öresundsinvånare i viss eller stor utsträckning. På Själland utgör denna grupp något under 3 procent. Känslan är dock svagare än föregående år för både svenskar och danskar. Orsaken till att färre känner sig som öresundsinvånare idag än för två år sedan, kan förmodligen bero på finanskrisen. Den har, om något, markerat att Öresundsregionen består av två delar, hemmahörande i var sitt land. För första gången sedan öppningen av Øresundsbron skedde det i samband med finanskrisen en markant förändring i valutakursen, eftersom den svenska kronans värde fallt i förhållande till såväl euron som till danska kronan. I vilken utsträckning känner du dig som en öresundsinvånare? 1 Är det sannolikt att du söker nytt jobb eller utbildning på andra sidan sundet inom två år? Vet inte 6 2 Överhuvudtaget inte I låg grad I någon grad 4 2 I hög grad Dec. 27 Dec. 28 Dec. 29 Dec. 27 Dec. 28 Dec. 29 DK-27 DK-29 SE-27 SE-29 Sjælland Skåne Danmark Sverige Är det sannolikt att du söker nytt jobb eller utbildning på andre sidan sundet inom två år? Är det sannolikt att du flyttar över sundet inom tvåårs tid 8 / Ø - A N A L Y S J U N I 2 1

9 Vardagsintegration Under loppet av Øresundsbrons första 1 år har det blivit vardag för själlänningar att dagligen ha kontakt med några som bor i Skåne och omvänt. Därför att vi ställt befolkningen på var sin sida av sundet en rad frågor, som tar temperaturen på vardagsintegrationen. Under de senaste tre åren är det fortfarande fler själlänningar än skåningar som har kollegor eller studiekamrater, som är bosatta i grannlandet. 29 är det 3 procent av själlänningarna och 18 procent av skåningarna, som arbetar eller studerar tillsammans med någon från grannlandet. De många svenskarna, som har fått jobb i Danmark, har också blivit en integrerad del av den själländska arbetsmarknaden. Hela 79 procent av alla själlänningar har mött svenskar, anställda i affärer eller i danska företag. Ett annat utbrett fenomen under de första 1 åren av brons livstid är de många danskar som Forts. på sidan 1 Ø - A N A L Y S J U N I 2 1 / 9

10 Forts. från sidan 9 har bosatt sig i Skåne. Det är också vanligt att känna danskar, som har flyttat till Skåne, både för själlänningar och skåningar. 65 procent av själlänningar och 72 procent av skåningar känner danskar, som bor i Skåne. Färre flyttlass har kört från Sverige till Danmark än omvänt och det avspeglas i att det är färre som känner en svensk som är bosatt i Danmark. För 36 procent av själlänningarna och 44 procent av skåningarna är detta dock fallet. Den sista mätningen av vardagsintegrationen handlar om ifall man känner en dansk som har fritidshus i Sverige. Det svarar hela 82 procent av själlänningarna att de gör, medan det är långt färre skåningar (36 procent), som känner danskar med fritidshus i Sverige. Den mycket lägre andelen svenskar, som känner danskar med fritidshus i Sverige, hänger ihop med att de flesta danskar äger ett fritidshus, som inte ligger i Skåne. Fire mål på hverdagsintegrationen i regionen - Själland Arbetar eller studerar du tillsammans med en svensk som bor i Sverige? Känner du någon dansk som har flyttat till Sverige? Känner du någon svensk som har flyttat till Danmark? Känner du danskar som har fritidshus i Sverige? Fem mål på hverdagsintegrationen i regionen - Skåne Arbetar eller studerar du tillsammans med danskar Känner du någon dansk som har flyttat till Sverige? Känner du någon svensk som har flyttat till Danmark Känner du danskar som har fritidshus i Sverige? 27 1 / Ø - A N A L Y S J U N I 2 1

11 Om Ö-analysen Denna rapport innehåller resultat från två enkätundersökningar. Dels en undersökning bland beslutsfattarna i regionen och dels en undersökning bland ett representativt urval av befolkningen i Öresundsregionen. Beslutsfattarundersökningen genomfördes av Norstat för Øresundsbron. En liknande undersökning genomfördes 27 av Synnovate för Øresundsbron. Beslutsfattare i detta sammanhang är personer som har inflytande över regionens utveckling. 27 blev beslutsfattare kontaktade och 23,6 procent av dessa deltog i undersökningen. 29 blev 2.78 beslutsfattare kontaktade och 17 procent av dessa deltog. Båda åren var det fler danskar än svenskar som svarade. Fördelningen mellan yrkesgrupper var inte heller helt den samma från 27 till 29. De två grupper med störst variation var ledare och andra anställda i intresseorganisationer en nedgång med 6 procentenheter, samt politiker på lokal, regional eller nationell nivå en ökning med 7 procentenheter. Befolkningsundersökningen genomförs årligen sedan bron öppnade. Undersökningen från 29 utfördes av Norstat för Øresundsbron personer i Sverige och personer i Danmark blev intervjuat. Undersökningen är representativ eftersom svaren är bedömda i förhållande till den intervjuades bostadssituation. Vilken jobbfunktion har du? Annan jobbfunktion Forskare eller anställd på en forskningsinstitution Tjänstemän i en nationell, regional eller kommunal offentlig förvaltning Politiker på lokal, regional eller nationell nivå Ledare eller anställd i en intresseorganisation Ledare eller anställd i en privat verksamhet Journalist, redaktör eller kommunikationsmedarbetare Ø - A N A L Y S J U N I 2 1 / 1 1

12 Få meget mere information! Øresundsbro Konsortiet utger också: Fokus Øresund Nyhetsbrev med artiklar om Öresundsregionen. Ø-mail Kort nyhetsmail med aktuella nyheter om Öresundsregionen. Ø-analys Analys av ett aktuellt ämne rörande Öresundsregionen. Rapport Djupgående analys av ett aktuellt ämne rörande Öresundsregionen. Fyll i blanketten Du kan abonnera på våra nyheter och/eller analyser genom att fylla i blanketten nedan och skicka den till oss. Abonnemanget är kostnadsfritt. Skicka blanketten till: Øresundsbro Konsortiet Vester Søgade København V Danmark eller skriv till info@oresundsbron.com Du kan när som helst säga upp abonnemanget. Øresundsbro Konsortiet Vester Søgade København V Tlf Fax Ja tack, jag vill gärna abonnera på Fokus Öresund Ø-mail Ø-analys Rapporter Jag beställer dansk version svensk version Denna rapport är utarbetad av Øresundsbro Konsortiets analysavdelning. analyse@oresundsbron.com Namn Yrke Företag E-post Adress Britt Andresen analysechef ban@oresundsbron.com Petra Aulin Analytiker pau@oresundsbron.com Ansvarig utgivare: Caroline Ulmann-Hammer Postnr. och ort Design: BGRAPHIC Land 1 2 / Ø - A N A L Y S J U N I 2 1