Nationell utbildning i barnonkologisk vård Strängnäs 26 november 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationell utbildning i barnonkologisk vård Strängnäs 26 november 2013"

Transkript

1 Nationell utbildning i barnonkologisk vård Strängnäs 26 november 2013 Att kartlägga leukemisjukdomarna Registrering och (klinisk) Epidemiologi Mats Heyman Överläkare, Astrid Lindgrens barnsjukhus Registerhållare, Svenska Barncancerregistret (nationellt kvalitetsregister) Childhood Cancer Epidemiology Group Barncancerforskningsenheten, Karolinska Institutet, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm

2 Newsflash: Varför man bör lära sig något om epidemiologi (ett skäl) Läkarlarm: Vården av cancersjuka barn i kris... Vi närmar oss en katastrof... Sverige halkar efter internationellt när det gäller överlevnad för cancersjuka barn. Nu slår anställda inom barncancervården larm - Något måste göras. Nu, säger Karin Mellgren, sektionschef på Barncancercentrum Västra Sverige.... Sverige har lägst överlevnadssiffror av de skandinaviska länderna när det gäller cancersjuka barn. Sett till hela Europa hamnar vi på elfte plats. Detta enligt en studie i den ansedda medicintidskriften The Lancet i januari och som bygger på barn som diagnosticerats mellan 2000 och DN, 24 nov 2014

3 Newsflash: Varför man bör lära sig något om epidemiologi (ett skäl) Gatta et al, Lancet Oncology, Jan 2014

4 Sjukvårdens plikter Då Sällan bota Ofta lindra Alltid trösta Barnonkologi nu Oftast bota Nästan alltid lindra (toxisk behandling) Alltid trösta adekvat psykosocialt stöd Men viktigast av allt... Registrera!

5 Disposition Lite riktig epidemiologi Registrering av patientdata ( vår registrering) Vilken nytta kan man ha av den frivilliga registreringen? Metoder för att mäta utfall Tips och råd, fallgropar (när man läser litteratur) Evidensbaserad medicin några problem/lösningar Translationell forskning

6 Huvudlinjer Epidemiologi Makro - Fokus: Etiologi=orsaken - exponering - Risk-faktorer för cancer - Cancerregistret - Andra register Micro - Fokus: Behandling - Redan insjuknade - Överlevnadsanalys - Risk-faktorer för återfall/död - Kvalitetsregister

7 Fråga makroepidemiologi: Exponeringar Varför får man cancer Vuxenvärlden Folksjukdomar fall/år Rökning Fett i kost Hormonbehandling Genetiska faktorer Virus Lungcancer Bröstcancer Prostatacancer Coloncancer Cervixcancer Studier av stora delar av (hela) populationen Brett upplagda fall-kontroll-studier Cancerregistret, tvillingregistret Försäljningsstatistik, screening-program etc Interventionsstudier (primärprevention mammografi, Cx-cytologi)

8 Varför får barn cancer? Exponeringar Barnvärlden Sällsynta Sjukdomar 300 fall/år Miljöfaktorer Graviditet Genetiska faktorer Virus Leukemier Mesenkymala tumörer Embryonala tumörer Ofta primitiva hjärntumörer Brett upplagda fall-kontroll-studier försökt relativt magra resultat Cancerregistret för få fall, för många diagnoser, endast lokalisation Tvillingregistret för låg incidens för säkra slutsatser (OBS! undantag) Studier av detaljerna i cancerutvecklingen (biologisk kunskap) Interventionsstudier? inget underlag för intervention

9 Varför får barn cancer? Undersökta orsaker (Case-control) Kemikalier (grav) Rökning, alkohol (grav) Strålning (grav) Magnetfält Virus AML Infant-leukemi ALL Lymfom hjärntumörer Relativt svaga samband Överriskerna måttliga, ofta motstridiga resultat Förklarar relativt få fall av barncancer

10 Varför får barn cancer? Ny dimension den nya genetiken Klassisk genetik + GWAS + case-control Genetiska orsaker - Syndrom/missbildningar - Predispositionsgener - SNP-variation i nyckelgener Miljöfaktorer (reanalyserade)? Subgrupper av patienter - ALL Hyperdiploida, t(12;21) - Medulloblastom Upp till 30% genetisk bakgrund till barncancer? Risken för syskon kontext-beroende (kvalitativ skillnad) Majoriteten fortfarande oförklarade

11 Varför får man barncancer? Miljön 21% Tidigare sjukdom 21% Etiologin känd 5% Strålning 15% Kemik alier 14% Diet 4% Vet ej 5% Andra orsaker 5% Orsaker efter partus 7% Cancer hossläktingar 8% Föräldrars uppfattning Etiologin okänd 95% Vetenskapens uppfattning

12 Varför får barn cancer? Miljöfaktorer Vanligaste barncancrarna sann orsak för majoriteten? (slump?)

13 Registrering Lagligt krav Cancerregistret - patologi - bonk-center (6st) Frivillig Svenska Barncancerregistret NOPHO CWS, EWOG mm - bonk-center (6st) Samkörning = koll Ok p g a nationellt kvalitetsregister

14 Svenska Barncancerregistret = Nationellt Kvalitetsregister för barncancer (2011) SALUB (seneffekter) SCT VCTB (hjärntumörer) Seneffektregister Radiotox Svenska Stråldoktorer SBLG (Leukemier) NHL AML ALL CML CCEG (Web-baserad rapp. via säker uppkoppling) Transfusions krävande anemier VSTB VCTB VSTB (solida tumörer) VPH (godartade blodsjd) NOPHO Solid tumour registry

15 Vilka frågor vill man ha svar på? Kommer mitt barn att bli friskt eller dö? (patient, familj prognos) Vad är bästa behandling för just detta barn? (behandlande doktor, Risk-grupper, behandlingsprotokoll) Kan forskningen bidra till bättre vård? (forskare, leukemisjukdomens biologi ) (forskare/behandlande doktor, prognostiska markörer ) kliniska prövningar behandlingsstudier Vad är riskerna med denna behandling? (kort och lång sikt)

16 Vad registreras? Personalia - id (personnummer), ålder, kön, bonk-center - diagnosdatum Kliniska data vid diagnos - PAD - kliniska riskfaktorer (LPK, CNS, mediastinum...) - lab riskfaktorer (immunfenotyp, genetik...) Behandling - terapi (riskgrupp) indelning - given behandling (cytostatika, strålning, BMT. ) Behandlingsutfall - Resistent sjukdom / uppnådd remission + datum - CCR (fortsatt komplett remission) - död i CCR (+orsak) - återfall (+behandling för återfallet) - SMN (2:a cancersjukdom + behandling) - långtidsbiverkningar + förlopp - (Livskvalitet), kundnöjdhet?

17 Hur kan vi dra nytta av den mer detaljerade informationen? De flesta exempel från ALL

18 Andra sorters cancersjukdomar hos barn/ungdomar jämfört med vuxna NHL Mb Hogdkin Inte bara lokalisation av tumörsjukdomen patologisk typ också i registret

19 Ålder och immunfenotyp vid ALL Number Fenotype Pre B 100 Bifeno B-linage T-cell Age at diagnosis Exempel på kunskap som inte automatiskt kommer ut ur obligatorisk registrering

20 Det man ofta egentligen vill veta: Behandlingsutfall Diagnos Utfall = %-andelar Utfallet förändras över tid Tidig död (sjd/komplik) a % Resistent sjukdom b % CR1-CCR c % Död i CCR d % SMN (andra cancersjd) e % Återfall f % Uppföljning långt efter avslutad behandling

21 Överlevnadsanalys statistisk metod för utfall över tid Utfall över tid (Remissionsfrekvens) Kaplan-Meier Life-Table Competing events Risk-faktorer för utfall över tid Multivariat analys - t ex Cox-regression Poisson-regression Competing risk regression Kliniska risk-faktorer markörer (t ex genetik) BEHANDLING

22 Överlevnadsanalys Kaplan-Meier kurva Jämförelse mellan NOPHO ALL 92, 2000 och 2008 (NOPHO-rapport 2013) EF rall p= punkt =diagnos tidpunkt Cohort N Events CR1 2yr pefs (SE) NOPHO ALL (0.01) NOPHO ALL (0.01) NOPHO Nordic (0.01)

23 Överlevnadsanalys Kaplan-Meier kurva Jämförelse mellan NOPHO ALL 92, 2000 och 2008 EF rall p=0.158 X-axelns skala Cohort N Events CR1 2yr pefs (SE) NOPHO ALL (0.01) NOPHO ALL (0.01) NOPHO Nordic (0.01)

24 Överlevnadsanalys Kaplan-Meier kurva Jämförelse mellan NOPHO ALL 92, 2000 och 2008 EF Y-axel: Skattning av sannolikhet rall Tidpunkt för skattningen Cohort N Events CR1 2yr pefs (SE) NOPHO ALL (0.01) NOPHO ALL (0.01) NOPHO Nordic (0.01)

25 Överlevnadsanalys Kaplan-Meier kurva Jämförelse mellan NOPHO ALL 92, 2000 och 2008 EFS Vilken analys? EF rall p=0.158 Cohort N Events CR1 2yr pefs (SE) NOPHO ALL (0.01) NOPHO ALL (0.01) NOPHO Nordic (0.01)

26 Överlevnadsanalys Kaplan-Meier kurva Jämförelse mellan NOPHO ALL 92, 2000 och 2008 EFS EF rall p=0.158 Cohort N Events CR1 2yr pefs (SE) NOPHO ALL (0.01) NOPHO ALL (0.01) NOPHO Nordic (0.01) signifikanstest

27 Definitioner, tips och fallgropar OBS! Definitionerna kan variera Läs i metodbeskrivningen hur man definierat populationen och events

28 Utfallsmått 1: Remissionsfrekvens Diagnos Tidig död (sjd/komplik) Resistent sjukdom CR1-CCR Död i CCR SMN (andra cancersjd) Endast Patienter som når remission räknas Återfall Uttrycks som % av alla diagnosticerade patienter Ofta inte som en tidsberoende variabel (om kort tid) Annan dynamik om kirurgisk sjukdom CR efter op (eller ej) Multivariatanalys: Logistisk regression/cox

29 Utfallsmått 2: Event-free Survival Definition av Event Diagnos EFS Event-free survival Alla events från diagnos räknas Kvar: De som når och bibehåller CR1 Tidig död (sjd/komplik) Resistent sjukdom CR1-CCR Död i CCR SMN (andra cancersjd) Återfall/Progression Det ärligaste av alla mått = alla misslyckanden räknas Men säger inget om fördelningen av olika typer av events

30 Exempel: Event-free Survival NOPHO ALL 92, 2000 och 2008, endast T-cell Skillnaden mellan protokollen inte signifikant för alla patienter, men för T-cell-gruppen räknat separat

31 Utfallsmått 3a: Disease-free Survival Diagnos DFS Disease-free survival Bara patienter som når CR1 räknas men Därefter räknas alla events Kvar: De som når och bibehåller CR1 Tidig död (sjd/komplik) Resistent sjukdom CR1-CCR Död i CCR SMN (andra cancersjd) Återfall Beskriver utfallet tillsammans med remissionsfrekvensen Viktigt om induktionsbehandlingen är mycket toxisk / inte lyckas Viktigt: Hur är resistent sjukdom definierat?

32 Probability Exempel: Disease-free Survival Dag 15 BM-us för HR-patienter (2000-protokollet) pdfs 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0, Time from diagnosis (years) M1: 0.85 (at FU) n=128, 12 events (<5) M2: 0.65 (at FU) n=24, 3 events (15-25) M3: 0.25 (at FU) n=24, 11 events (>25) Vi identifierade att HR-patienter med mycket dålig BM-respons d15 hade dålig prognos För att förstå detta måste man räkna bort dem som hade helt resistent sjukdom

33 Utfallsmått 3b: Progression-free Survival Diagnos DFS Disease-free survival Bara patienter som når CR1 räknas men Därefter räknas alla events Kvar: De som når och bibehåller CR1/PR/SD Tidig död (sjd/komplik) Resistent sjukdom CR1/PR/Stable disease Död i CCR SMN (andra cancersjd) Återfall / Progression Användbar för sjukdomar där man inte kan förvänta sig remission : T ex resttumör, kronisk sjd. Failure = Progression

34 Utfallsmått 4: Overall Survival Diagnos OS Overall survival Säger bara att patienten har överlevt eller dött Tidig död (sjd/komplik) Resistent sjukdom CR1-CCR Död i CCR SMN (andra cancersjd) Återfall / Progression Döda Räknas om de dött Fördel: Sällan tveksamhet om definitionerna, möjligt att följa i register men Ingen distinktion om patienten dött av sjukdomen eller behandlingen

35 Exempel: Overall Survival AML patienter jämförelse med EFS NOPHO AML93 vs NOPHO AML 2004 EFS OS

36 Exempel på betydelsen av Overall Survival Mycket bra behandlingsresultat och en vilja att minska biverkningar för alla (nedskalad behandling) Bra behandling för återfall Exempel 1: Mb Hodgkin (undvikande av strålning eller fertilitetsskadande cytostatika) Exempel 2: ingen BMT i första remission för SR-AML i NOPHO-AML 2004 Man accepterar återfall, eftersom overall survival är god

37 Utfallsmått 5: Relapse-free interval Diagnos RFI - Endast återfall räknas -Andra events cencored = uppföljningen slutar eller uteslutna ur analysen Tidig död (sjd/komplik) Resistent sjukdom CR1-CCR Död i CR1 SMN (andra cancersjd) Återfall Framställs ofta grafiskt som 1 minus survival = Kumulativ återfallsrisk eller tid till relaps Kan användas för alla enskilda utfall (Död i CR1, SMN)

38 Exempel 1: Kumulativ risk för... NOPHO ALL 92 vs 2000 vs 2008 OBS! Risken för den ena händelsen påverkar risken för den andra Competing risks

39 Exempel 2: Jämförelse med EFS NOPHO ALL-92 risk-grupper pefs NS Sannolikhet 1,0 1,0 0,9 0,9 0,8 0,8 0,7 0,7 0,6 0,6 0,5 0,5 0,4 0,4 0,3 0,3 0,2 0,2 0,1 0,1 p< ,0 0, Tid från diagnos (år) 0.80 (10år) n=575, 103 events (SR) 0.78 (10år) n=610, 123 events (IR) 0.62 (10år) n=218, 82 events (HR-1) 0.60 (10år) n=90, 37 events (HR-2) 0.57 (10år) n=166, 70 events (VHR)

40 Exempel 2: Jämförelse med EFS NOPHO ALL-92 risk-grupper Kumulativ återfallsrisk (1/RFS) Kumulativ risk för SMN (1/SFS) Cumulative risk of relapse,4,3,2,1 VHR n= rel HR>5yr n=83 26 rel HR<5yr n= rel IR n= rel SR n= rel Cumulative risk of SMN,04,03,02,01 SR n= cases HR>5yr n=83 2 cases VHR n=147 2 cases IR n=586 3 cases 0, , Time from diagnosis (years) (Under-behandling) Time from diangosis (years) (Över-behandling) Helt olika profil av adverse events, men samma Event-free survival Olika konsekvenser för nästa protokoll

41 Tips och Fallgropar

42 Titta på definitionerna! De viktigaste siffrorna i en studie är hur många patienter som är inkluderade i analysen = n Vilka patienter blev exkluderade? Exempel: Skillnad mellan intention to treat alla i studien (ITT) per protocol de som kunde genomföra behandlingen(pp) Definition av event Definition av competing events för enskilda utfall

43 Tips 1: Toxisk behandling kan gömmas av RFI 1,0,9 RFI 1,0,9 DFS Probability,8,7,6,5,4 BMT n = 44 Chemo n = 394 Probability,8,7,6,5,4 Chemo n = 410 BMT n = 53,3,3,2,2,1 0, ,1 0, Time from diagnosis Time from diagnosis (years) Notera förändringen i n

44 Tips 2: Få fall/längst tid i uppföljning har event -, EFS=0 1,0 Probability,9,8,7,6,5, Standard Int (n=81) 0.97 Intermed.Int (n=66) 0.95 Very Int (n=25) 0.93 Intensive (n= 36),3,2,1 0, Extra Int (n=21) Months from diagnos is Hackens storlek, beror på hur många patienter som återstår Återfaller den patient, som följts längst, går kurvan ner till 0

45 Tips 3: Kort uppföljning Exempel: resultat efter återfall (risk-grupper) 1,0,9,8,7 Probability,6,5,4,3,2,1 0, Time from relapse (years) Många hack/tidsenhet = instabila resultat Vänta till platå innan resultaten tolkas Spridningen (på estimatet) är et mått på hur bra skattningen är

46 Hur förbättrar vi resultaten? Evidence-based medicine med randomiserade studier problem: power Exempel: Randomiseringen i NOPHO ALL-2000 Probability 1,0,9,8,7,6,5,4,3,2 SR 0.81 n = 567 IR 0.79 n = 601 HR<5yr 0.64 n = 224 HR>5yr 0.55 n = 91 VHR>5yr 0.55 n = 172 För att visa en skillnad mellan armarna På 5% signifikansnivå för SR/IR-patienter krävs 300 patienter/arm = 5 års rekrytering Skillnad i EFS Power 5% 50%,1 0, % 65% Time from diagnosis (years) EFS i NOPHO ALL-92 15% 80%

47 Hur förbättrar vi resultaten? Evidence-based medicine med randomiserade studier men hur? Bredda basen: internationella samarbeten Surrogatmarkörer, som ger svar tidigare än att vänta på lång uppföljning Adaptive designs Kontroversiellt!

48 Exempel på internationellt samarbete: ALL-infants (få patienter samlade i Interfant-protokollet) NOPHO-08 1 år ej MLL NOPHO-08 >1 år MLL Interfant06 Interfant99 NOPHO (>92) Vuxna MLL Infant <92 Ingen skillnad mellan NOPHO >92 (men innan Interfant) och Interfant 99/06 NOPHO 2008 för alla? MLL=Högrisk i NOPHO-08 Internationellt samarbete är bra men inte alltid lösningen

49 Surrogatmarkörer Dx Intervention: Randomis. Nytt LM Surrogatmarkör resultat - Tidigt behandlingssvar - Mätning av markör Äkta Resultat (EFS, OS) I T1 S I T2 S I T3 S I T4 S I T5 S Beroende av hur bra surrogatmarkören är = hur säkert förutsäger den slutresultatet Snabbare resultat men risk för att dra felaktiga slutsatser? Typ I fel: falskt positivt test effektiv intervention i test, men inte i verkligheten Typ II fel: falskt negativt test effektiv intervention är inte effektiv i test

50 Adaptiv design Differs from a traditional trial in that accumulating data obtained while the trial is ongoing are used to modify the course of the trial (Berry, Nature Reviews 2012) Traditionell Känd kunskap Trial design Klinisk prövning (R) Resultat & Tolkning Exempel Adaptiv design Känd kunskap Första design Första prövning(r) Interim 1 utvärdering. Utvärdering 2 Exempel, möjlig adaptering: - Stoppa tidigt / förlängning av rekrytering - Tillägg/nedläggning av armar/doser - Ändring av proportionerna i randomiserade armarna - Ändring av behandling för sub-grupper

51 Translationell forskning (Hur skall patienterna kunna dra nytta av experimentell forskning)

52 Translationell forskning = triangeldrama Klinik Experimentell forskning Markörer, Prognostiska faktorer Epidemiologi (register)

53 Exempel: Nyttan av riktade genetiska analyser (UK)

54 Exempel på ny behandling baserad på förståelse Philadelphia+ALL t(9;22) 2-5% av barn ALL

55 Integrering av olika typer av kunskap ger stratifiering till risk-grupper

56 Sammanfattning Frivillig registrering i (kvalitets-) register är fantastiska verktyg för - Epidemiologer (mer detaljerad information än ca-reg) - (Patienter) - Kliniker - beslut angående behandlings protokoll (grupper) - behandlingsbeslut (enskilda patienter) - Forskare - translationell forskning - hypotes-genererande - omvårdnadsforskning? Strukturen behöver stöd - (Finansiellt + personal) - Använd resurserna! Framtidens kliniska prövningar måste lösa designproblem på grund av: få patienter, goda resultat

57 Tack för uppmärksamheten! Frågor?

VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi

VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi Solida tumörsjukdomar hos barn och ungdomar 15-17 april 2015 i Strängnäs Gustaf Ljungman, doc, öl, barnonkolog gustaf.ljungman@kbh.uu.se Organisation

Läs mer

Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register

Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register Anna Johansson Inst. för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) Karolinska Institutet anna.johansson@ki.se Möte för FMS

Läs mer

Akut lymfatisk leukemi hos barn Thomas Wiebe. Skånes universitetssjukhus, Lund

Akut lymfatisk leukemi hos barn Thomas Wiebe. Skånes universitetssjukhus, Lund Akut lymfatisk leukemi hos barn Thomas Wiebe Barnonkologen Skånes universitetssjukhus, Lund Distribution by type of cancer in children under 15 years Akut lymfatisk leukemi hos barn 1 Den vanligaste formen

Läs mer

I begynnelsen fanns inga riskgrupper

I begynnelsen fanns inga riskgrupper I begynnelsen fanns inga riskgrupper Induction Konsolidation Reinduction Maintenance 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 1960 1962 1970 1980 1983 1988 1990 1995 2000 2002 2005 Riskgruppering - tidig

Läs mer

Bilaga 2 A Regional utvecklingsplan för cancervården i norra regionen UTVECKLINGSPLAN FÖR BARNONKOLOGI I NORRA REGIONEN

Bilaga 2 A Regional utvecklingsplan för cancervården i norra regionen UTVECKLINGSPLAN FÖR BARNONKOLOGI I NORRA REGIONEN UTVECKLINGSPLAN FÖR BARNONKOLOGI I NORRA REGIONEN 2016-2018 BAKGRUND Barncancer utgör mindre än 2 % av alla cancerfall och är en mycket heterogen grupp sjukdomar som i den internationella klassifikationen

Läs mer

ALICCS. PanCareSurFup

ALICCS. PanCareSurFup ALICCS och PanCareSurFup Två forskningsprojekt inom klinisk Barnonkologi. Syftande till bättre kunskap om orsaker till sena komplikationer Bägge projekten kräver tillgång till patientjournaler Framtagande

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Svenska Barncancerregistret, NKR14-184

Svenska Barncancerregistret, NKR14-184 Svenska Barncancerregistret, NKR14-184 Svenska Barncancerregistret Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik senare i ansökan.

Läs mer

Besvara följande frågor i anslutning till de utdelade artiklarna:

Besvara följande frågor i anslutning till de utdelade artiklarna: Tentamen i vetenskaplig artikel 25 april 2013 Besvara följande frågor i anslutning till de utdelade artiklarna: I. Belshe RB et al. Efficacy results of a trial of a herpes simplex vaccine. N Engl J Med

Läs mer

Klinisk forskningsmetodik. Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS

Klinisk forskningsmetodik. Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS Klinisk forskningsmetodik Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS Klinisk forskning vad är det? Forskning som sker på sjukhus och/eller på patienter Svarar på patientens frågor:

Läs mer

Introduktion- Epidemiologi-Prevention De vanligaste cancersjukdomarna i Sverige 2011. Män

Introduktion- Epidemiologi-Prevention De vanligaste cancersjukdomarna i Sverige 2011. Män Introduktion- Epidemiologi-Prevention De vanligaste cancersjukdomarna i Sverige 2011 Män Procent Antal fall Prostatacancer 32,2 9663 Hudcancer exkl melanom 10,8 3259 Tjocktarmscancer 6,9 2081 Urinblåsecancer

Läs mer

Studiedesign och effektmått

Studiedesign och effektmått Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst

Läs mer

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Svåra närståendemöten i palliativ vård Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning

Läs mer

Vad har vi lärt oss? Radioterapi kan orsaka SMN, kognitiva problem, tillväxtrubbningar. Gonadotoxiska cytostatika kan ersättas.

Vad har vi lärt oss? Radioterapi kan orsaka SMN, kognitiva problem, tillväxtrubbningar. Gonadotoxiska cytostatika kan ersättas. Vad har vi lärt oss? Radioterapi kan orsaka SMN, kognitiva problem, tillväxtrubbningar. Gonadotoxiska cytostatika kan ersättas. Strukturerad uppföljning viktig för att tidigt påvisa behandlingsrelaterade

Läs mer

VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK

VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK TERM Analytisk statistik Bias Confounder (förväxlingsfaktor)) Deskriptiv statistik Epidemiologi Fall-kontrollstudie (case-control study)

Läs mer

Nationell cancerportal Unika förutsättningar för att följa och utvärdera behandling med hjälp av biomarkörer och kliniska data

Nationell cancerportal Unika förutsättningar för att följa och utvärdera behandling med hjälp av biomarkörer och kliniska data Nationell cancerportal Unika förutsättningar för att följa och utvärdera behandling med hjälp av biomarkörer och kliniska data Bakgrund Under senare år har så kallade målinriktade terapier och individualiserad

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik)

Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik) Epidemiologisk forskning vad är det? Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik) -Att beskriva sjukdomars utbredning i befolkningen -Att undersöka orsakerna till sjukdomar eller sjukdomars utbredning

Läs mer

Sekundära maligniteter och sen död. Stefan Söderhäll Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska universitetssjukhuset Stockholm

Sekundära maligniteter och sen död. Stefan Söderhäll Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska universitetssjukhuset Stockholm Sekundära maligniteter och sen död Stefan Söderhäll Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska universitetssjukhuset Stockholm Second malignant neoplasms (SMN) Uppskattning av risk: Person-år med risk PY

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling GIST en ovanlig magtumör GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) är en ovanlig form av cancer i mag-tarmkanalen. I Sverige

Läs mer

Sonia Andersson Professor, överläkare. KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet

Sonia Andersson Professor, överläkare. KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet Sonia Andersson Professor, överläkare KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet Vad jag planerar att diskutera med er idag: Epidemiologi av cervixcancer Vilken roll spelar

Läs mer

Kronisk lymfatisk leukemi, KLL Regional lägesbeskrivning i VGR före införandet av standardiserat vårdförlopp

Kronisk lymfatisk leukemi, KLL Regional lägesbeskrivning i VGR före införandet av standardiserat vårdförlopp Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Kronisk lymfatisk leukemi, KLL Regional lägesbeskrivning i VGR före införandet av standardiserat vårdförlopp Processägare Herman Nilsson-Ehle Februari 2017 Innehållsförteckning

Läs mer

Att läsa en vetenskaplig artikel

Att läsa en vetenskaplig artikel Att läsa en vetenskaplig artikel Mathias Holm Arbets och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset September 2012 Indelning av föreläsning: Vad är en vetenskaplig artikel? Epidemiologiska vetenskapliga

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Trender inom barnonkologin

Trender inom barnonkologin Trender inom barnonkologin Epidemiologi och behandling + kanske något om solida tumörer Barnveckan i Karlstad 2013 Gustaf Ljungman, doc, öl, barnonkolog gustaf.ljungman@kbh.uu.se CANCERSJUKDOMAR HOS BARN

Läs mer

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS Anmälningsformulär 2015

Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS Anmälningsformulär 2015 Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS Anmälningsformulär 2015 Manualen är utarbetad av Karin Olsson, augusti 2015 Regionalt Cancercentrum Uppsala Örebro Akademiska sjukhuset 751 85 UPPSALA Tfn 018-15

Läs mer

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Svenska erfarenheter av fertilitetsbevarande åtgärder samt indikationer

Svenska erfarenheter av fertilitetsbevarande åtgärder samt indikationer Svenska erfarenheter av fertilitetsbevarande åtgärder samt indikationer Kenny A. Rodriguez-Wallberg MD, PhD Docent, Överläkare Reproduktionsmedicin Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm SFOG Fertilitetsbevarande

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Diagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola

Diagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola Diagnostiska metoder Några reflektioner Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola DIAGNOS» dia = genom» gnosis = kunskap Genom kunskap konstatera att en sjukdom föreligger samt fastställa

Läs mer

Cervical cancer prevention - Studies on possible improvements.

Cervical cancer prevention - Studies on possible improvements. Cervical cancer prevention - Studies on possible improvements. Björn Strander Stolt medicine doktor Onkologiskt centrum, Västra regionen och Kvinnomottagningen, Kungsbacka Närsjukhus Syftet med avhandlingen

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Carl-Johan Höijer,

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Carl-Johan Höijer, Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Carl-Johan Höijer, Universitetssjukhuset i Lund Etiska aspekter på devicebehandling Carl

Läs mer

Information 2007-09-12 Yrkeshygieniker Hans Kling Bodycote Materials Testing AB Box 1340 581 13 Linköping Tel: 013-169126 ; 0734-189126 E-post: hans.kling@bodycote.com www.bodycote-mt.se Cancer Risk Among

Läs mer

Upprepade mätningar och tidsberoende analyser. Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland

Upprepade mätningar och tidsberoende analyser. Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland Upprepade mätningar och tidsberoende analyser Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland Innehåll Stort område Simpsons paradox En mätning per individ Flera mätningar per individ Flera

Läs mer

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling Epidemiologi 2 Ragnar Westerling Analytiska studier Syftar till att undersöka vilken/vilka faktorer som ökar risken för sjukdom Två huvudtyper av studier: Kohortstudie Fall-kontrollstudie Kohortstudie

Läs mer

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Måns Rosén Epidemiologiskt centrum Socialstyrelsen Register som finns på Epidemiologiskt Centrum Cancerregistret Medicinska födelseregistret

Läs mer

Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik

Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik Publikationer/Statistik - Inklusionskriterier, exklusionskriterier - Studiepopulation (hur sjuka var patienterna?) - Studiers generaliserbarhet - Utfallsvariabler (endpoints), primära/sekundära, sammansatta

Läs mer

SIR en datakyrkogård eller levande data?

SIR en datakyrkogård eller levande data? SIR en datakyrkogård eller levande data? Ska vi gräva ned eller gräva upp informationen som vi samlar? Johan Berkius, överläkare och chef på IVA, Västervik Sten Walther, överläkare, Thorax-Kärlkliniken,

Läs mer

Statistisk styrka Dimensioneringsberäkningar

Statistisk styrka Dimensioneringsberäkningar Statistisk styrka Dimensioneringsberäkningar Jonas Björk Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet och FoU-centrum Skåne E-post: jonas.bjork@skane.se Tel: 046 17 79 30 FoU-Centrum Skåne (verksamhetschef:

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60

Läs mer

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr.

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. RCC-chef Fem nationella mål Minska risken för insjuknande Förbättra

Läs mer

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Om leukemier Kronisk myeloisk leukemi (KML) är en form av leukemi ett samlande begrepp för flera cancersjukdomar som angriper de blodbildande

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Ola Bratt Docent, överläkare Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Socialstyrelsens uppdrag från regeringen Nationella riktlinjer med

Läs mer

Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013. Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop. Janssen-Cilag AB

Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013. Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop. Janssen-Cilag AB Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013 Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop Janssen-Cilag AB Förord Ett nytt år innebär nya möjligheter. I slutet av förra året träffade Janssen en överenskommelse

Läs mer

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin.

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin. Allmänt Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin. Allmänt Vad är Epidemiologi? Enligt Dictionary of Epidemiology är det: "The

Läs mer

Blodcancerregistret Akut Leukemi hos Vuxna

Blodcancerregistret Akut Leukemi hos Vuxna Svensk Förening för Hematologi Sveriges Onkologiska Centra Blodcancerregistret Akut Leukemi hos Vuxna Rapport nr 5, maj 2008 Patienter med diagnos jan 1997 - sept 2005 Uppföljning till juni 2007 Onkologiskt

Läs mer

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki. Att mäta hälsa och sjukdom Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Vad är epidemiologi? Varför behövs epidemiologin?

Läs mer

Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum

Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g 2011-05 05-19 Sven Törnberg T Onkologiskt centrum Vilket är r problemet? Att ha ont i magen?

Läs mer

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Hur vanligt är det med prostatacancer? PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Grundläggande Biostatistik. Joacim Rocklöv, Lektor Epidemiologi och global hälsa Umeå Universitet

Grundläggande Biostatistik. Joacim Rocklöv, Lektor Epidemiologi och global hälsa Umeå Universitet Grundläggande Biostatistik Joacim Rocklöv, Lektor Epidemiologi och global hälsa Umeå Universitet Formell analys Informell data analys Design and mätning Problem Formell analys Informell data analys Hur

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

Vad får en läkemedelsbehandling kosta? Henrik Lindman Onkologkliniken UAS

Vad får en läkemedelsbehandling kosta? Henrik Lindman Onkologkliniken UAS Vad får en läkemedelsbehandling kosta? Henrik Lindman Onkologkliniken UAS Vad får det kosta? UPP TILL 3 X BNP PER CAPITA Källa: WHO, Lancet Oncology 2007 REKOMMENDATIONEN FÖR RIMLIGA KOSTNADER INOM SJUKVÅRDEN

Läs mer

Oasmias onkologiprodukt Paclical demonstrerar en positiv risk/nytta-profil jämfört med standardbehandling i en omfattande klinisk fas III-studie

Oasmias onkologiprodukt Paclical demonstrerar en positiv risk/nytta-profil jämfört med standardbehandling i en omfattande klinisk fas III-studie PRESSMEDDELANDE 2014-10-21 Oasmias onkologiprodukt Paclical demonstrerar en positiv risk/nytta-profil jämfört med standardbehandling i en omfattande klinisk fas III-studie Ansökan om marknadsgodkännande

Läs mer

KRONISK LYMFATISK LEUKEMI Skillnad mellan KLL och lymfom?

KRONISK LYMFATISK LEUKEMI Skillnad mellan KLL och lymfom? CCK CancerCenterKarolinska KRONISK LYMFATISK LEUKEMI Skillnad mellan KLL och lymfom? Jeanette Lundin Överläkare, docent Hematologiskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset Solna KLL: den vanligaste

Läs mer

Dokumentnamn PM leukemier Utfärdare Martin Höglund/Kerstin Hamberg. Version 2.0. Granskare Leukemi-Lymfom diagnosgrupp.

Dokumentnamn PM leukemier Utfärdare Martin Höglund/Kerstin Hamberg. Version 2.0. Granskare Leukemi-Lymfom diagnosgrupp. Dokumentnamn PM leukemier Utfärdare Martin Höglund/Kerstin Hamberg Granskare Leukemi-Lymfom diagnosgrupp Version 2.0 Datum 2015-03-21 Syftet med U-CAN, är att bygga upp en biobank med blod-, tumör- och

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros

Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros 1 Regionala expertgruppen för bedömning av cancerläkemedel 130114 Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros Tillägg 140505 Sedan utlåtandet publicerades har TLV nu beslutat att Jakavi

Läs mer

T-cellslymfom. - populationsbaserade data från Svenska lymfomregistret. Fredrik Ellin Överläkare, Med dr Medicinkliniken, Länssjukhuset Kalmar

T-cellslymfom. - populationsbaserade data från Svenska lymfomregistret. Fredrik Ellin Överläkare, Med dr Medicinkliniken, Länssjukhuset Kalmar T-cellslymfom - populationsbaserade data från Svenska lymfomregistret Fredrik Ellin Överläkare, Med dr Medicinkliniken, Länssjukhuset Kalmar Disposition Svenska lyfomregitret översikt T-cellslymfom kort

Läs mer

A.1 Ämnesområde Hälso- och sjukvård A.2 Statistikområde Hälsa och sjukdomar A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik

A.1 Ämnesområde Hälso- och sjukvård A.2 Statistikområde Hälsa och sjukdomar A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Cancerregistret 2001 HS0105 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Hälso och sjukvård A.2 Statistikområde Hälsa och sjukdomar A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Ansvarig Myndighet/organisation:

Läs mer

Norrlands Universitetssjukhus

Norrlands Universitetssjukhus Välkommen till Umeå Norrlands Universitetssjukhus 875.000 invånare Ca. 50% av Sveriges yta 100 mil Norr-Syd 50 mil Öst-väst OBS: Inte patienttransport i Norra Regionen Barn och Ungdomscentrum Ca. 400 medarbetare

Läs mer

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal Registerdata Svenska och nordiska höftprotesregistren Johan Kärrholm Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal PRISS möte 2013 terminologi Infektion kan leda till - icke kirurgisk

Läs mer

Studiedesign: Observationsstudier

Studiedesign: Observationsstudier Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie

Läs mer

Det kommer en sommar nästa år igen!

Det kommer en sommar nästa år igen! Det kommer en sommar nästa år igen! Benmärgstransplantation; autolog, allogen/urd. Presentation av egen forskning. Half-time seminar 2009-06-10 Anncarin Svanberg, ssk, doktorand Institutionen för Medicinka

Läs mer

Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka. Tarmcancerrapporten 2010

Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka. Tarmcancerrapporten 2010 Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka Tarmcancerrapporten 2010 1 Om undersökningen Ämne: Tarmcancerrapporten 2010 Projektnummer: 1520612 Uppdragsgivare: Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka Tid för fältarbete:

Läs mer

Kan MS botas? Svenska och internationella erfarenheter av blodstamcellstransplantation som behandling fo r multipel skleros

Kan MS botas? Svenska och internationella erfarenheter av blodstamcellstransplantation som behandling fo r multipel skleros Kan MS botas? Svenska och internationella erfarenheter av blodstamcellstransplantation som behandling fo r multipel skleros Joachim Burman, Överläkare Neurologkliniken Akademiska sjukhuset Vad menas

Läs mer

Längre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1

Längre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1 Längre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1 (cabazitaxel) ökar cytostatikans betydelse vid prostatacancer Behandla tidigt är, i kombination med prednison eller prednisolon,

Läs mer

Bone Scan Index (BSI) med skelettscintigrafi. Mariana Reza, MD, PhD Klinisk fysiologi och nuklearmedicin, SUS Malmö och LU Lund

Bone Scan Index (BSI) med skelettscintigrafi. Mariana Reza, MD, PhD Klinisk fysiologi och nuklearmedicin, SUS Malmö och LU Lund Bone Scan Index (BSI) med skelettscintigrafi Mariana Reza, MD, PhD Klinisk fysiologi och nuklearmedicin, SUS Malmö och LU Lund Syftet med forskningsprojekt om BSI hos patienter med prostatacancer (PC)

Läs mer

Några begrepp. Vad är statistik? Data. Grundläggande begrepp Olika slag av undersökningar

Några begrepp. Vad är statistik? Data. Grundläggande begrepp Olika slag av undersökningar Några begrepp F1 Grundläggande begrepp Olika slag av undersökningar Element, enhet, individ, unit, object, individual, subject Människor, bilar, företag, olika händelser, Population En mängd av enheter

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/11-2015. SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer

PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/11-2015. SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer PROSTATACANCER 17/11-2015 SK-kurs Uroradiologi Disposition Bakgrund hur vanligt? hur farligt? Diagnostik vad gör vi Lokaliserad PC diagnos kurativ behandling postoperativa komplikationer Avancerad PC komplikationer

Läs mer

Provmaterial, Perifert blod 2 heparinrör med blod för vitalfrysning av tumörceller respektive preparation/infrysning av RNA-DNA.

Provmaterial, Perifert blod 2 heparinrör med blod för vitalfrysning av tumörceller respektive preparation/infrysning av RNA-DNA. Dokumentnamn PM leukemier Utfärdare Martin Höglund/Kerstin Hamberg Granskare Leukemi-Lymfom diagnosgrupp Version 1.0 Datum 2014-03-13 Syftet med U-CAN, är att bygga upp en biobank med blod-, tumör- och

Läs mer

Blodcancerregistret. Nationellt register för akut lymfatisk leukemi hos vuxna. Rapport nr 1, 2011

Blodcancerregistret. Nationellt register för akut lymfatisk leukemi hos vuxna. Rapport nr 1, 2011 Blodcancerregistret Nationellt register för akut lymfatisk leukemi hos vuxna Rapport nr 1, 2011 Patienter med diagnos 2007-2009 1 Innehåll 1 Inledning 3 2 Populationen 4 2.1 Täckningsgrad... 4 2.2 Diagnos.

Läs mer

Kliniska läkemedelsprövningar: Kort sammanfattning. En introduktion. Vilka är inblandade i en klinisk prövning? Kort om forskningsprocessen

Kliniska läkemedelsprövningar: Kort sammanfattning. En introduktion. Vilka är inblandade i en klinisk prövning? Kort om forskningsprocessen Kliniska läkemedelsprövningar: En introduktion Jessica Bah Rösman Avd för farmakologi jessica.bah-rosman@pharm.gu.se Kort sammanfattning Kort om forskningsprocessen Kliniska läkemedelsprövningar de olika

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:92 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:36 av Cecilia Carpelan m.fl. (fp) om att erbjuda HER2-test vid bröstcancer vid samtliga sjukhus Föredragande landstingsråd: Birgitta

Läs mer

Förslag till Nationellt Vårdprogram Gestationella trofoblastsjukdomar (GTD) Version 1.0-2014-05-14

Förslag till Nationellt Vårdprogram Gestationella trofoblastsjukdomar (GTD) Version 1.0-2014-05-14 Förslag till Nationellt Vårdprogram Gestationella trofoblastsjukdomar (GTD) Version 1.0-2014-05-14 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning 2 Inledning 3 Mål med vårdprogrammet 4 Epidemiologi 5 Naturalhistoria

Läs mer

SAMNORDISKA REGISTER- MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR

SAMNORDISKA REGISTER- MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR SAMNORDISKA REGISTER- MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR Tina Lidén Mascher R.N., Degree in physioth., MBA Strategist- Industry & International collaborations National Quality Registries, Sweden International

Läs mer

Epidemiologi I. Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi

Epidemiologi I. Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi Epidemiologi I Läkarprogrammet Termin 5, VT 2016 Lars Rylander Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi E-post: Lars.Rylander@med.lu.se Tel: 046 222 1631 Epidemiologi

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Akut leukemi Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp

Akut leukemi Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Akut leukemi Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Hege Garelius Februari 2017 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Patientgruppens

Läs mer

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Regeringsuppdrag I En samlad strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Finlands Cancerregister Institutionen för statistisk och epidemiologisk cancerforskning

Finlands Cancerregister Institutionen för statistisk och epidemiologisk cancerforskning Cancerpatienternas överlevnadstal i olika områden På sidorna 3 16 framställs de ålderstandardiserade relativa överlevnadstalen för patienter i de olika universitetssjukhusens ansvarsområden vilka har diagnostiserats

Läs mer

Sepsis, svår sepsis och septisk chock

Sepsis, svår sepsis och septisk chock Sepsis, svår sepsis och septisk chock Diagnostik och biomarkörer Bengt Gårdlund, Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge 2012 Sepsis continuum Sepsis Svår sepsis Septisk chock Systemreaktion

Läs mer

Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar. Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin

Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar. Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin ? Kan inte påverka biologisk materia överhuvudtaget Hjärntumörer Annan

Läs mer

Gastrointestinal cancer

Gastrointestinal cancer Gastrointestinal cancer Esofagus, ventrikel, tunntarm, pancreas, lever, gallvägar, colon, rectum, anus 9.000 fall/år i Sverige 6.000 dödsfall/år april-07 Åke Berglund Övre Gastrointestinal cancer Esofagus,

Läs mer

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?

Läs mer

Epidemiologi 1. Ragnar Westerling

Epidemiologi 1. Ragnar Westerling Epidemiologi 1 Ragnar Westerling Epidemiologi Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Epi bland Demo folk Logi läran om Epidemiologi Svarar på frågor om tid, plats, person Vem är det som drabbas

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin.

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin. Allmänt Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin. Allmänt Vad är Epidemiologi? Enligt Dictionary of Epidemiology är det: "The

Läs mer

Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund

Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT 2015 Lars Rylander Avdelningen för arbets och miljömedicin, Lund Epost: Lars.Rylander@med.lu.se Tel: 046 222 1631 Exempel: Sjukdomsmått 1990 2000 2010 Antal

Läs mer

Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller

Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller Vad är lungcancer? Vad är lungcancer? Det finns två huvudtyper av lungcancer: småcellig lungcancer (SCLC) som står för 10

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

Screening mot cervixcancer Hur bra är vi? Hur kan vi bli bättre? Björn Strander

Screening mot cervixcancer Hur bra är vi? Hur kan vi bli bättre? Björn Strander Screening mot cervixcancer Hur bra är vi? Hur kan vi bli bättre? Björn Strander /100 000 Cervixcancer Sverige 1958-2011 Åldersstandardiserad incidens (FOB70) 30 25 Skivepitel Adeno Totalt 20 15 10 Källa:

Läs mer