Nationell utbildning i barnonkologisk vård Strängnäs 26 november 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationell utbildning i barnonkologisk vård Strängnäs 26 november 2013"

Transkript

1 Nationell utbildning i barnonkologisk vård Strängnäs 26 november 2013 Att kartlägga leukemisjukdomarna Registrering och (klinisk) Epidemiologi Mats Heyman Överläkare, Astrid Lindgrens barnsjukhus Registerhållare, Svenska Barncancerregistret (nationellt kvalitetsregister) Childhood Cancer Epidemiology Group Barncancerforskningsenheten, Karolinska Institutet, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm

2 Newsflash: Varför man bör lära sig något om epidemiologi (ett skäl) Läkarlarm: Vården av cancersjuka barn i kris... Vi närmar oss en katastrof... Sverige halkar efter internationellt när det gäller överlevnad för cancersjuka barn. Nu slår anställda inom barncancervården larm - Något måste göras. Nu, säger Karin Mellgren, sektionschef på Barncancercentrum Västra Sverige.... Sverige har lägst överlevnadssiffror av de skandinaviska länderna när det gäller cancersjuka barn. Sett till hela Europa hamnar vi på elfte plats. Detta enligt en studie i den ansedda medicintidskriften The Lancet i januari och som bygger på barn som diagnosticerats mellan 2000 och DN, 24 nov 2014

3 Newsflash: Varför man bör lära sig något om epidemiologi (ett skäl) Gatta et al, Lancet Oncology, Jan 2014

4 Sjukvårdens plikter Då Sällan bota Ofta lindra Alltid trösta Barnonkologi nu Oftast bota Nästan alltid lindra (toxisk behandling) Alltid trösta adekvat psykosocialt stöd Men viktigast av allt... Registrera!

5 Disposition Lite riktig epidemiologi Registrering av patientdata ( vår registrering) Vilken nytta kan man ha av den frivilliga registreringen? Metoder för att mäta utfall Tips och råd, fallgropar (när man läser litteratur) Evidensbaserad medicin några problem/lösningar Translationell forskning

6 Huvudlinjer Epidemiologi Makro - Fokus: Etiologi=orsaken - exponering - Risk-faktorer för cancer - Cancerregistret - Andra register Micro - Fokus: Behandling - Redan insjuknade - Överlevnadsanalys - Risk-faktorer för återfall/död - Kvalitetsregister

7 Fråga makroepidemiologi: Exponeringar Varför får man cancer Vuxenvärlden Folksjukdomar fall/år Rökning Fett i kost Hormonbehandling Genetiska faktorer Virus Lungcancer Bröstcancer Prostatacancer Coloncancer Cervixcancer Studier av stora delar av (hela) populationen Brett upplagda fall-kontroll-studier Cancerregistret, tvillingregistret Försäljningsstatistik, screening-program etc Interventionsstudier (primärprevention mammografi, Cx-cytologi)

8 Varför får barn cancer? Exponeringar Barnvärlden Sällsynta Sjukdomar 300 fall/år Miljöfaktorer Graviditet Genetiska faktorer Virus Leukemier Mesenkymala tumörer Embryonala tumörer Ofta primitiva hjärntumörer Brett upplagda fall-kontroll-studier försökt relativt magra resultat Cancerregistret för få fall, för många diagnoser, endast lokalisation Tvillingregistret för låg incidens för säkra slutsatser (OBS! undantag) Studier av detaljerna i cancerutvecklingen (biologisk kunskap) Interventionsstudier? inget underlag för intervention

9 Varför får barn cancer? Undersökta orsaker (Case-control) Kemikalier (grav) Rökning, alkohol (grav) Strålning (grav) Magnetfält Virus AML Infant-leukemi ALL Lymfom hjärntumörer Relativt svaga samband Överriskerna måttliga, ofta motstridiga resultat Förklarar relativt få fall av barncancer

10 Varför får barn cancer? Ny dimension den nya genetiken Klassisk genetik + GWAS + case-control Genetiska orsaker - Syndrom/missbildningar - Predispositionsgener - SNP-variation i nyckelgener Miljöfaktorer (reanalyserade)? Subgrupper av patienter - ALL Hyperdiploida, t(12;21) - Medulloblastom Upp till 30% genetisk bakgrund till barncancer? Risken för syskon kontext-beroende (kvalitativ skillnad) Majoriteten fortfarande oförklarade

11 Varför får man barncancer? Miljön 21% Tidigare sjukdom 21% Etiologin känd 5% Strålning 15% Kemik alier 14% Diet 4% Vet ej 5% Andra orsaker 5% Orsaker efter partus 7% Cancer hossläktingar 8% Föräldrars uppfattning Etiologin okänd 95% Vetenskapens uppfattning

12 Varför får barn cancer? Miljöfaktorer Vanligaste barncancrarna sann orsak för majoriteten? (slump?)

13 Registrering Lagligt krav Cancerregistret - patologi - bonk-center (6st) Frivillig Svenska Barncancerregistret NOPHO CWS, EWOG mm - bonk-center (6st) Samkörning = koll Ok p g a nationellt kvalitetsregister

14 Svenska Barncancerregistret = Nationellt Kvalitetsregister för barncancer (2011) SALUB (seneffekter) SCT VCTB (hjärntumörer) Seneffektregister Radiotox Svenska Stråldoktorer SBLG (Leukemier) NHL AML ALL CML CCEG (Web-baserad rapp. via säker uppkoppling) Transfusions krävande anemier VSTB VCTB VSTB (solida tumörer) VPH (godartade blodsjd) NOPHO Solid tumour registry

15 Vilka frågor vill man ha svar på? Kommer mitt barn att bli friskt eller dö? (patient, familj prognos) Vad är bästa behandling för just detta barn? (behandlande doktor, Risk-grupper, behandlingsprotokoll) Kan forskningen bidra till bättre vård? (forskare, leukemisjukdomens biologi ) (forskare/behandlande doktor, prognostiska markörer ) kliniska prövningar behandlingsstudier Vad är riskerna med denna behandling? (kort och lång sikt)

16 Vad registreras? Personalia - id (personnummer), ålder, kön, bonk-center - diagnosdatum Kliniska data vid diagnos - PAD - kliniska riskfaktorer (LPK, CNS, mediastinum...) - lab riskfaktorer (immunfenotyp, genetik...) Behandling - terapi (riskgrupp) indelning - given behandling (cytostatika, strålning, BMT. ) Behandlingsutfall - Resistent sjukdom / uppnådd remission + datum - CCR (fortsatt komplett remission) - död i CCR (+orsak) - återfall (+behandling för återfallet) - SMN (2:a cancersjukdom + behandling) - långtidsbiverkningar + förlopp - (Livskvalitet), kundnöjdhet?

17 Hur kan vi dra nytta av den mer detaljerade informationen? De flesta exempel från ALL

18 Andra sorters cancersjukdomar hos barn/ungdomar jämfört med vuxna NHL Mb Hogdkin Inte bara lokalisation av tumörsjukdomen patologisk typ också i registret

19 Ålder och immunfenotyp vid ALL Number Fenotype Pre B 100 Bifeno B-linage T-cell Age at diagnosis Exempel på kunskap som inte automatiskt kommer ut ur obligatorisk registrering

20 Det man ofta egentligen vill veta: Behandlingsutfall Diagnos Utfall = %-andelar Utfallet förändras över tid Tidig död (sjd/komplik) a % Resistent sjukdom b % CR1-CCR c % Död i CCR d % SMN (andra cancersjd) e % Återfall f % Uppföljning långt efter avslutad behandling

21 Överlevnadsanalys statistisk metod för utfall över tid Utfall över tid (Remissionsfrekvens) Kaplan-Meier Life-Table Competing events Risk-faktorer för utfall över tid Multivariat analys - t ex Cox-regression Poisson-regression Competing risk regression Kliniska risk-faktorer markörer (t ex genetik) BEHANDLING

22 Överlevnadsanalys Kaplan-Meier kurva Jämförelse mellan NOPHO ALL 92, 2000 och 2008 (NOPHO-rapport 2013) EF rall p= punkt =diagnos tidpunkt Cohort N Events CR1 2yr pefs (SE) NOPHO ALL (0.01) NOPHO ALL (0.01) NOPHO Nordic (0.01)

23 Överlevnadsanalys Kaplan-Meier kurva Jämförelse mellan NOPHO ALL 92, 2000 och 2008 EF rall p=0.158 X-axelns skala Cohort N Events CR1 2yr pefs (SE) NOPHO ALL (0.01) NOPHO ALL (0.01) NOPHO Nordic (0.01)

24 Överlevnadsanalys Kaplan-Meier kurva Jämförelse mellan NOPHO ALL 92, 2000 och 2008 EF Y-axel: Skattning av sannolikhet rall Tidpunkt för skattningen Cohort N Events CR1 2yr pefs (SE) NOPHO ALL (0.01) NOPHO ALL (0.01) NOPHO Nordic (0.01)

25 Överlevnadsanalys Kaplan-Meier kurva Jämförelse mellan NOPHO ALL 92, 2000 och 2008 EFS Vilken analys? EF rall p=0.158 Cohort N Events CR1 2yr pefs (SE) NOPHO ALL (0.01) NOPHO ALL (0.01) NOPHO Nordic (0.01)

26 Överlevnadsanalys Kaplan-Meier kurva Jämförelse mellan NOPHO ALL 92, 2000 och 2008 EFS EF rall p=0.158 Cohort N Events CR1 2yr pefs (SE) NOPHO ALL (0.01) NOPHO ALL (0.01) NOPHO Nordic (0.01) signifikanstest

27 Definitioner, tips och fallgropar OBS! Definitionerna kan variera Läs i metodbeskrivningen hur man definierat populationen och events

28 Utfallsmått 1: Remissionsfrekvens Diagnos Tidig död (sjd/komplik) Resistent sjukdom CR1-CCR Död i CCR SMN (andra cancersjd) Endast Patienter som når remission räknas Återfall Uttrycks som % av alla diagnosticerade patienter Ofta inte som en tidsberoende variabel (om kort tid) Annan dynamik om kirurgisk sjukdom CR efter op (eller ej) Multivariatanalys: Logistisk regression/cox

29 Utfallsmått 2: Event-free Survival Definition av Event Diagnos EFS Event-free survival Alla events från diagnos räknas Kvar: De som når och bibehåller CR1 Tidig död (sjd/komplik) Resistent sjukdom CR1-CCR Död i CCR SMN (andra cancersjd) Återfall/Progression Det ärligaste av alla mått = alla misslyckanden räknas Men säger inget om fördelningen av olika typer av events

30 Exempel: Event-free Survival NOPHO ALL 92, 2000 och 2008, endast T-cell Skillnaden mellan protokollen inte signifikant för alla patienter, men för T-cell-gruppen räknat separat

31 Utfallsmått 3a: Disease-free Survival Diagnos DFS Disease-free survival Bara patienter som når CR1 räknas men Därefter räknas alla events Kvar: De som når och bibehåller CR1 Tidig död (sjd/komplik) Resistent sjukdom CR1-CCR Död i CCR SMN (andra cancersjd) Återfall Beskriver utfallet tillsammans med remissionsfrekvensen Viktigt om induktionsbehandlingen är mycket toxisk / inte lyckas Viktigt: Hur är resistent sjukdom definierat?

32 Probability Exempel: Disease-free Survival Dag 15 BM-us för HR-patienter (2000-protokollet) pdfs 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0, Time from diagnosis (years) M1: 0.85 (at FU) n=128, 12 events (<5) M2: 0.65 (at FU) n=24, 3 events (15-25) M3: 0.25 (at FU) n=24, 11 events (>25) Vi identifierade att HR-patienter med mycket dålig BM-respons d15 hade dålig prognos För att förstå detta måste man räkna bort dem som hade helt resistent sjukdom

33 Utfallsmått 3b: Progression-free Survival Diagnos DFS Disease-free survival Bara patienter som når CR1 räknas men Därefter räknas alla events Kvar: De som når och bibehåller CR1/PR/SD Tidig död (sjd/komplik) Resistent sjukdom CR1/PR/Stable disease Död i CCR SMN (andra cancersjd) Återfall / Progression Användbar för sjukdomar där man inte kan förvänta sig remission : T ex resttumör, kronisk sjd. Failure = Progression

34 Utfallsmått 4: Overall Survival Diagnos OS Overall survival Säger bara att patienten har överlevt eller dött Tidig död (sjd/komplik) Resistent sjukdom CR1-CCR Död i CCR SMN (andra cancersjd) Återfall / Progression Döda Räknas om de dött Fördel: Sällan tveksamhet om definitionerna, möjligt att följa i register men Ingen distinktion om patienten dött av sjukdomen eller behandlingen

35 Exempel: Overall Survival AML patienter jämförelse med EFS NOPHO AML93 vs NOPHO AML 2004 EFS OS

36 Exempel på betydelsen av Overall Survival Mycket bra behandlingsresultat och en vilja att minska biverkningar för alla (nedskalad behandling) Bra behandling för återfall Exempel 1: Mb Hodgkin (undvikande av strålning eller fertilitetsskadande cytostatika) Exempel 2: ingen BMT i första remission för SR-AML i NOPHO-AML 2004 Man accepterar återfall, eftersom overall survival är god

37 Utfallsmått 5: Relapse-free interval Diagnos RFI - Endast återfall räknas -Andra events cencored = uppföljningen slutar eller uteslutna ur analysen Tidig död (sjd/komplik) Resistent sjukdom CR1-CCR Död i CR1 SMN (andra cancersjd) Återfall Framställs ofta grafiskt som 1 minus survival = Kumulativ återfallsrisk eller tid till relaps Kan användas för alla enskilda utfall (Död i CR1, SMN)

38 Exempel 1: Kumulativ risk för... NOPHO ALL 92 vs 2000 vs 2008 OBS! Risken för den ena händelsen påverkar risken för den andra Competing risks

39 Exempel 2: Jämförelse med EFS NOPHO ALL-92 risk-grupper pefs NS Sannolikhet 1,0 1,0 0,9 0,9 0,8 0,8 0,7 0,7 0,6 0,6 0,5 0,5 0,4 0,4 0,3 0,3 0,2 0,2 0,1 0,1 p< ,0 0, Tid från diagnos (år) 0.80 (10år) n=575, 103 events (SR) 0.78 (10år) n=610, 123 events (IR) 0.62 (10år) n=218, 82 events (HR-1) 0.60 (10år) n=90, 37 events (HR-2) 0.57 (10år) n=166, 70 events (VHR)

40 Exempel 2: Jämförelse med EFS NOPHO ALL-92 risk-grupper Kumulativ återfallsrisk (1/RFS) Kumulativ risk för SMN (1/SFS) Cumulative risk of relapse,4,3,2,1 VHR n= rel HR>5yr n=83 26 rel HR<5yr n= rel IR n= rel SR n= rel Cumulative risk of SMN,04,03,02,01 SR n= cases HR>5yr n=83 2 cases VHR n=147 2 cases IR n=586 3 cases 0, , Time from diagnosis (years) (Under-behandling) Time from diangosis (years) (Över-behandling) Helt olika profil av adverse events, men samma Event-free survival Olika konsekvenser för nästa protokoll

41 Tips och Fallgropar

42 Titta på definitionerna! De viktigaste siffrorna i en studie är hur många patienter som är inkluderade i analysen = n Vilka patienter blev exkluderade? Exempel: Skillnad mellan intention to treat alla i studien (ITT) per protocol de som kunde genomföra behandlingen(pp) Definition av event Definition av competing events för enskilda utfall

43 Tips 1: Toxisk behandling kan gömmas av RFI 1,0,9 RFI 1,0,9 DFS Probability,8,7,6,5,4 BMT n = 44 Chemo n = 394 Probability,8,7,6,5,4 Chemo n = 410 BMT n = 53,3,3,2,2,1 0, ,1 0, Time from diagnosis Time from diagnosis (years) Notera förändringen i n

44 Tips 2: Få fall/längst tid i uppföljning har event -, EFS=0 1,0 Probability,9,8,7,6,5, Standard Int (n=81) 0.97 Intermed.Int (n=66) 0.95 Very Int (n=25) 0.93 Intensive (n= 36),3,2,1 0, Extra Int (n=21) Months from diagnos is Hackens storlek, beror på hur många patienter som återstår Återfaller den patient, som följts längst, går kurvan ner till 0

45 Tips 3: Kort uppföljning Exempel: resultat efter återfall (risk-grupper) 1,0,9,8,7 Probability,6,5,4,3,2,1 0, Time from relapse (years) Många hack/tidsenhet = instabila resultat Vänta till platå innan resultaten tolkas Spridningen (på estimatet) är et mått på hur bra skattningen är

46 Hur förbättrar vi resultaten? Evidence-based medicine med randomiserade studier problem: power Exempel: Randomiseringen i NOPHO ALL-2000 Probability 1,0,9,8,7,6,5,4,3,2 SR 0.81 n = 567 IR 0.79 n = 601 HR<5yr 0.64 n = 224 HR>5yr 0.55 n = 91 VHR>5yr 0.55 n = 172 För att visa en skillnad mellan armarna På 5% signifikansnivå för SR/IR-patienter krävs 300 patienter/arm = 5 års rekrytering Skillnad i EFS Power 5% 50%,1 0, % 65% Time from diagnosis (years) EFS i NOPHO ALL-92 15% 80%

47 Hur förbättrar vi resultaten? Evidence-based medicine med randomiserade studier men hur? Bredda basen: internationella samarbeten Surrogatmarkörer, som ger svar tidigare än att vänta på lång uppföljning Adaptive designs Kontroversiellt!

48 Exempel på internationellt samarbete: ALL-infants (få patienter samlade i Interfant-protokollet) NOPHO-08 1 år ej MLL NOPHO-08 >1 år MLL Interfant06 Interfant99 NOPHO (>92) Vuxna MLL Infant <92 Ingen skillnad mellan NOPHO >92 (men innan Interfant) och Interfant 99/06 NOPHO 2008 för alla? MLL=Högrisk i NOPHO-08 Internationellt samarbete är bra men inte alltid lösningen

49 Surrogatmarkörer Dx Intervention: Randomis. Nytt LM Surrogatmarkör resultat - Tidigt behandlingssvar - Mätning av markör Äkta Resultat (EFS, OS) I T1 S I T2 S I T3 S I T4 S I T5 S Beroende av hur bra surrogatmarkören är = hur säkert förutsäger den slutresultatet Snabbare resultat men risk för att dra felaktiga slutsatser? Typ I fel: falskt positivt test effektiv intervention i test, men inte i verkligheten Typ II fel: falskt negativt test effektiv intervention är inte effektiv i test

50 Adaptiv design Differs from a traditional trial in that accumulating data obtained while the trial is ongoing are used to modify the course of the trial (Berry, Nature Reviews 2012) Traditionell Känd kunskap Trial design Klinisk prövning (R) Resultat & Tolkning Exempel Adaptiv design Känd kunskap Första design Första prövning(r) Interim 1 utvärdering. Utvärdering 2 Exempel, möjlig adaptering: - Stoppa tidigt / förlängning av rekrytering - Tillägg/nedläggning av armar/doser - Ändring av proportionerna i randomiserade armarna - Ändring av behandling för sub-grupper

51 Translationell forskning (Hur skall patienterna kunna dra nytta av experimentell forskning)

52 Translationell forskning = triangeldrama Klinik Experimentell forskning Markörer, Prognostiska faktorer Epidemiologi (register)

53 Exempel: Nyttan av riktade genetiska analyser (UK)

54 Exempel på ny behandling baserad på förståelse Philadelphia+ALL t(9;22) 2-5% av barn ALL

55 Integrering av olika typer av kunskap ger stratifiering till risk-grupper

56 Sammanfattning Frivillig registrering i (kvalitets-) register är fantastiska verktyg för - Epidemiologer (mer detaljerad information än ca-reg) - (Patienter) - Kliniker - beslut angående behandlings protokoll (grupper) - behandlingsbeslut (enskilda patienter) - Forskare - translationell forskning - hypotes-genererande - omvårdnadsforskning? Strukturen behöver stöd - (Finansiellt + personal) - Använd resurserna! Framtidens kliniska prövningar måste lösa designproblem på grund av: få patienter, goda resultat

57 Tack för uppmärksamheten! Frågor?

Akut lymfatisk leukemi hos barn Thomas Wiebe. Skånes universitetssjukhus, Lund

Akut lymfatisk leukemi hos barn Thomas Wiebe. Skånes universitetssjukhus, Lund Akut lymfatisk leukemi hos barn Thomas Wiebe Barnonkologen Skånes universitetssjukhus, Lund Distribution by type of cancer in children under 15 years Akut lymfatisk leukemi hos barn 1 Den vanligaste formen

Läs mer

ALICCS. PanCareSurFup

ALICCS. PanCareSurFup ALICCS och PanCareSurFup Två forskningsprojekt inom klinisk Barnonkologi. Syftande till bättre kunskap om orsaker till sena komplikationer Bägge projekten kräver tillgång till patientjournaler Framtagande

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Trender inom barnonkologin

Trender inom barnonkologin Trender inom barnonkologin Epidemiologi och behandling + kanske något om solida tumörer Barnveckan i Karlstad 2013 Gustaf Ljungman, doc, öl, barnonkolog gustaf.ljungman@kbh.uu.se CANCERSJUKDOMAR HOS BARN

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Blodcancerregistret Akut Leukemi hos Vuxna

Blodcancerregistret Akut Leukemi hos Vuxna Svensk Förening för Hematologi Sveriges Onkologiska Centra Blodcancerregistret Akut Leukemi hos Vuxna Rapport nr 5, maj 2008 Patienter med diagnos jan 1997 - sept 2005 Uppföljning till juni 2007 Onkologiskt

Läs mer

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr.

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. RCC-chef Fem nationella mål Minska risken för insjuknande Förbättra

Läs mer

Upprepade mätningar och tidsberoende analyser. Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland

Upprepade mätningar och tidsberoende analyser. Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland Upprepade mätningar och tidsberoende analyser Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland Innehåll Stort område Simpsons paradox En mätning per individ Flera mätningar per individ Flera

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Information 2007-09-12 Yrkeshygieniker Hans Kling Bodycote Materials Testing AB Box 1340 581 13 Linköping Tel: 013-169126 ; 0734-189126 E-post: hans.kling@bodycote.com www.bodycote-mt.se Cancer Risk Among

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki. Att mäta hälsa och sjukdom Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Vad är epidemiologi? Varför behövs epidemiologin?

Läs mer

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Hur vanligt är det med prostatacancer? PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal Registerdata Svenska och nordiska höftprotesregistren Johan Kärrholm Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal PRISS möte 2013 terminologi Infektion kan leda till - icke kirurgisk

Läs mer

Hur mår min cancerpatient?

Hur mår min cancerpatient? Hur mår min cancerpatient? Marcela Ewing Specialist allmänmedicin/onkologi Regionalt cancercentrum väst Göteborg Disposition Hur mår patienten : - före diagnosen - cancerbeskedet - under behandlingen -

Läs mer

barncancerrapporten om barncancerfondens satsningar på forskning

barncancerrapporten om barncancerfondens satsningar på forskning BarncancerRAPPORTEN 2013 Den här rapporten lyfter fram delar av den forskning som Barncancerfonden stöttar. Fokus i årets rapport är leukemi. Det är den vanligaste cancerdiagnosen för barn och ungdomar

Läs mer

Screening mot cervixcancer Hur bra är vi? Hur kan vi bli bättre? Björn Strander

Screening mot cervixcancer Hur bra är vi? Hur kan vi bli bättre? Björn Strander Screening mot cervixcancer Hur bra är vi? Hur kan vi bli bättre? Björn Strander /100 000 Cervixcancer Sverige 1958-2011 Åldersstandardiserad incidens (FOB70) 30 25 Skivepitel Adeno Totalt 20 15 10 Källa:

Läs mer

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 Disposition Introduktion Strålbehandling Cytostatika Kortfattat om onkologisk

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Blodcancerregistret. Nationellt register för akut lymfatisk leukemi hos vuxna. Rapport nr 1, 2011

Blodcancerregistret. Nationellt register för akut lymfatisk leukemi hos vuxna. Rapport nr 1, 2011 Blodcancerregistret Nationellt register för akut lymfatisk leukemi hos vuxna Rapport nr 1, 2011 Patienter med diagnos 2007-2009 1 Innehåll 1 Inledning 3 2 Populationen 4 2.1 Täckningsgrad... 4 2.2 Diagnos.

Läs mer

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Regeringsuppdrag I En samlad strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Evidensbaserad medicin (EBM)

Evidensbaserad medicin (EBM) Evidensbaserad medicin (EBM) En guide för brukare Inge Axelsson november 2007 Östersunds sjukhus och Mittuniversitetet www.peditop.com EBM - en guide för brukare 1 Definition av evidensbaserad medicin

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Inbjudan till kurser. Kurs 4

Inbjudan till kurser. Kurs 4 Inbjudan till kurser Läkekonst för multisjuka och kroniskt sjuka patienter Fyra kurser om empati och engagemang i patienter med flera diagnoser eller långvarig sjukdom Kurserna vänder sig till läkare och

Läs mer

Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller

Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller Vad är lungcancer? Vad är lungcancer? Det finns två huvudtyper av lungcancer: småcellig lungcancer (SCLC) som står för 10

Läs mer

Livet efter barnleukemi

Livet efter barnleukemi Livet efter barnleukemi Arja Harila-Saari 28.11.2014 ALL i 3 års åldern 1974 Kraniospinal strålbehandling 25 Gy Stroke 33 åå Metabol syndrom 35 åå 2 Meningiom 37åå + 2 40 åå Epilepsi 38 åå Fatique Kognitiva

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Registerstudier av cancersjukdomar. i Södra sjukvårdsregionen

Registerstudier av cancersjukdomar. i Södra sjukvårdsregionen Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Etapp 3 Komorbiditet och överlevnad Rapport 2009-03-03 Bo Attner Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...

Läs mer

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser?

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Anna Nordenskjöld, Helena Fohlin, Erik Holmberg, Chaido Chamalidou, Per Karlsson, Bo Nordenskjöld,

Läs mer

Hepatit B hos barn och ungdomar

Hepatit B hos barn och ungdomar Hepatit B hos barn och ungdomar Björn Fischler, docent, överläkare Sektionen för barngastroenterologi, hepatologi och nutrition Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister

Nationellt kvalitetsregister Nationellt kvalitetsregister Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 108 nationella kvalitetsregister löpande lärande, förbättring, forskning samt kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa

Läs mer

Svaren: om det är en transparent organisation med uttag baserat på ansökan och projektets kvalitet ser jag stor nytta

Svaren: om det är en transparent organisation med uttag baserat på ansökan och projektets kvalitet ser jag stor nytta Biobanker Antal kommentarer: 97 (60%) Barncancerfonden medfinansierar ett antal biobanker i Sverige innehållande blod-, cell- och vävnadsprover. Syftet med biobankerna är att öka kunskapen så att diagnostik

Läs mer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella

Läs mer

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Ett flaggskepp bland svenska kvalitetsregister Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård i Västra Götaland Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset,

Läs mer

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Epidemiologi T5 Kursmål epidemiologi Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Prevalens Incidens Riskanalys Kursmål epidemiologi Kunna beräkna en diagnostisk metods informationsvärde

Läs mer

Förebyggande onkologisk behandling av bröstcancer. Henrik Lindman, MD, PhD Onkologikliniken UAS

Förebyggande onkologisk behandling av bröstcancer. Henrik Lindman, MD, PhD Onkologikliniken UAS Förebyggande onkologisk behandling av bröstcancer Henrik Lindman, MD, PhD Onkologikliniken UAS Principer för behandlingen Lokal behandling Kirurgi av primärtumören Regional behandling Strålbehandling av

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

Hur använder vi Rituximab (Mabthera )? Ulf Tedgård Barn- och Ungdomscentrum UMAS, Malmö

Hur använder vi Rituximab (Mabthera )? Ulf Tedgård Barn- och Ungdomscentrum UMAS, Malmö Hur använder vi Rituximab (Mabthera )? Ulf Tedgård Barn- och Ungdomscentrum UMAS, Malmö Rituximab (Mabthera ) Har använts sedan 1997 >540.000 pat har behandlats, ffa vuxna Begränsad erfarenhet av beh av

Läs mer

Cancer i Sydöstra Sverige

Cancer i Sydöstra Sverige FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 Beställningsadress Onkologiskt centrum Sydöstra sjukvårdsregionen Universitetssjukhuset 581

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området.

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Styrdokument Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Inledning Svensk förening för Övre Abdominell Kirurgi (SFÖAK) har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet

Läs mer

Patientinformation om Taxotere (docetaxel)

Patientinformation om Taxotere (docetaxel) september 2012 SE-DOC-12-04-01 Patientinformation om xotere (docetaxel) sanofi-aventis AB Box 14142, 167 14 Bromma Tel 08-634 50 00. Fax 08-634 55 00 www.sanofi.se Vid frågor om våra läkemedel kontakta:

Läs mer

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Isak Ågren, 12 Ludvig Björk Förare, 12 Emil Pettersson, 11 Gabriel Ågren, 10 Martin Storkamp, 12 Daniel Wiman, 12 Nils Eriksson, 12 Alfred

Läs mer

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer

Läs mer

Epidemiologi. epi=bland demos=folk logos=läran om. Läran om det som är bland" folk. Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen

Epidemiologi. epi=bland demos=folk logos=läran om. Läran om det som är bland folk. Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Epidemiologi epi=bland demos=folk logos=läran om Läran om det som är bland" folk Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Epidemiologi är: Studier av fördelning (I) och orsaker (II) till hälsotillstånd

Läs mer

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014 Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR Pågående Forsknings projekt 1. Vilken roll spelar kön för vårdprocessen av intensivvårdspatienter och

Läs mer

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt Centrum.

Läs mer

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom Vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sahlgrenska Akademin pågår utveckling av en ny analysplattform där patientens egen tumör är den biomarkör som avgör val av framtida behandling. För att uppnå detta

Läs mer

Behovs- och problemanalys avseende sjukdomsgruppen

Behovs- och problemanalys avseende sjukdomsgruppen Behovs- och problemanalys avseende sjukdomsgruppen Cancer Förekomst I Östergötland rapporteras årligen drygt 2 100 nya cancerfall. Det är mer än dubbelt så många fall som för 40 år sedan och mer än hälften

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

Blodcancerregistret Akut Leukemi hos Vuxna Rapport nr 5 Patienter med diagnos 1997-September 2005 Uppföljning till Juni 2007 Rapport Februari 2008

Blodcancerregistret Akut Leukemi hos Vuxna Rapport nr 5 Patienter med diagnos 1997-September 2005 Uppföljning till Juni 2007 Rapport Februari 2008 Svensk Förening för Hematologi Sveriges Onkologiska Centra Blodcancerregistret Akut Leukemi hos Vuxna Rapport nr 5 Patienter med diagnos 1997-September 2005 Uppföljning till Juni 2007 Rapport Februari

Läs mer

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion

Läs mer

Biological and histological factors as predictors in rectal cancer patients A study in a clinical trial of preoperative radiotherapy.

Biological and histological factors as predictors in rectal cancer patients A study in a clinical trial of preoperative radiotherapy. Biological and histological factors as predictors in rectal cancer patients A study in a clinical trial of preoperative radiotherapy Annica Holmqvist Division of Oncology Department of Clinical and Experimental

Läs mer

Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10

Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10 Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10 Läsanvisningarna baseras på boken Björk J. Praktisk statistik för medicin och hälsa, Liber Förlag (2011), som är gemensam kursbok för statistikavsnitten

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling?

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Det finns ett utbrett samarbete inom barncancerområdet i både inom Norden och Europa och övriga världen. Alla barn som insjuknar i exempelvis leukemi

Läs mer

Lungcancer, radon och rökning

Lungcancer, radon och rökning Lungcancer, radon och rökning Karin Lindberg ST-läkare Onkologi Karolinska Doktorand KI Radon Lungcancer Stadier Typ av lungcancer Behandling Radon och uppkomst av lungcancer Cellpåverkan Genetiska förändringar

Läs mer

Childhood Cancer Incidence and Survival in. Sweden 1984-2010. Report 2013. From the Swedish Childhood Cancer Registry

Childhood Cancer Incidence and Survival in. Sweden 1984-2010. Report 2013. From the Swedish Childhood Cancer Registry Childhood Cancer Incidence and Survival in Sweden 1984-2010 Report 2013 From the Swedish Childhood Cancer Registry Editors: G. Gustafsson, P. Kogner and M. Heyman Financial support obtained from The Swedish

Läs mer

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen?

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Carina Andrén, vårddesigner, patientrepresentant Staffan Lindblad, SRQ registerhållare, QRC-chef Svensk Reumatologis

Läs mer

Schizophrenia in a longitudinal perspective: clinical and neurocognitive aspects Jonas Eberhard, 2007

Schizophrenia in a longitudinal perspective: clinical and neurocognitive aspects Jonas Eberhard, 2007 Schizophrenia in a longitudinal perspective: clinical and neurocognitive aspects Jonas Eberhard, 2007 En 5-årsuppföljning av psykospatienter: Behandlingseffekt, tolerabilitet, funktionsnivå Femårsstudien

Läs mer

Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011

Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011 Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011 Bakgrund Strömbackaskolan i Piteå stod färdig 1973. Den består av fem byggnader, förutom huvudbyggnaden

Läs mer

Humant papillomvirus (HPV) orsakade cancerformer -förutom livmoderhalscancer

Humant papillomvirus (HPV) orsakade cancerformer -förutom livmoderhalscancer Humant papillomvirus (HPV) orsakade cancerformer -förutom livmoderhalscancer T Dalianis Dept. of Oncology-Pathology, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden. Tina Dalianis 1 Innehåll I. HPV och cancer

Läs mer

Håller lungcancerstudierna vad de lovar? Erfarenheter med ett lokalt behandlingsregister Anders Vikström Överläkare Lungkliniken, Linköping

Håller lungcancerstudierna vad de lovar? Erfarenheter med ett lokalt behandlingsregister Anders Vikström Överläkare Lungkliniken, Linköping Håller lungcancerstudierna vad de lovar? Erfarenheter med ett lokalt behandlingsregister Anders Vikström Överläkare Lungkliniken, Linköping Cytostatika vid lungcancer 2007 2008 2009 Signifikanta skillnader

Läs mer

interventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt

interventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt Tillägg till bilaga 4. Sammanfattning av 9 studier som graderades som låg kvalitet. Författare År, Land Kim HJ et al 2010 SydKorea Studiedesign Prospektiv kohortstudie med er Onkologi Ej vedertagen DVTdefinition

Läs mer

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Inga alkoholproblem, ca 6,5 miljoner svenskar >15 års ålder Riskbruk och skadligt bruk ca 700 000 Beroende, ca 300 000 Aktuella inom missbrukar eller beroendevården,

Läs mer

Sociala faktorer utredning, behandling och överlevnad i bröstcancer

Sociala faktorer utredning, behandling och överlevnad i bröstcancer Sociala faktorer utredning, behandling och överlevnad i bröstcancer Mats Lambe Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet Regional Onkologiskt Centrum, Uppsala-Örebro

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer. Radon Basgrupp 9 Förekomst: Radon är en radioaktiv gas som bildas vid sönderfall av uran. Den främsta källan till radon är berggrunden och i blåbetong som framställs ur sådan berggrund. Brunnar kan också

Läs mer

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund Livmodercancer, solvanor och vitamin-d Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund Översikt Resultat från stor sydsvensk kohortstudie Risk att utveckla livmodercancer i relation till solvanor,

Läs mer

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom

Läs mer

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS Docent Mia von Euler Neurolog och klinisk farmakolog Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset M von Euler 21 mars 2014 1 Stroke - en folksjukdom

Läs mer

KAPITEL 1 Statistik. 10 Cancer i Sverige 20 Cancer i Europa 22 Cancer i världen CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 9

KAPITEL 1 Statistik. 10 Cancer i Sverige 20 Cancer i Europa 22 Cancer i världen CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 9 8 CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 KAPITEL 1 Statistik Ungefär 55 000 människor i Sverige drabbas varje år av cancer. Vanligaste cancerformerna är prostatacancer och bröstcancer som tillsammans står för cirka

Läs mer

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie PI 15 Design klinisk studie Sidan 1 av 5 Pharma Industry 1/2015 Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie Design av kliniska studier är en tvärvetenskaplig disciplin där det behövs

Läs mer

Lycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo

Lycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Omtentamen Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Datum: 2012-11-24 Skrivtid: 4 timmar Poängfördelning: Karin Franzén Sabina Davidsson Pia Wegman Marike

Läs mer

En ny era kan inledas inom lungcancer

En ny era kan inledas inom lungcancer Bakgrundsmaterial Iressa 2010-03-04 En ny era kan inledas inom lungcancer Lungcancer är den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken i Sverige, och den femte vanligaste cancerformen. Men trots det har lungcancer

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Vem får prostatacancer?

Vem får prostatacancer? Vem får prostatacancer? Henrik Grönberg Professor, överläkare i onkologi Institutionen för strålningsvetenskaper Jag har fått uppgiften att försöka förklara vem som får prostatacancer. Kunde jag svara

Läs mer

Patientinformation 1(5)

Patientinformation 1(5) 1(5) Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie med läkemedlen Avastin (bevacizumab) Tarceva (erlotinib) och Xeloda (capecitabine) för patienter med spridd tjock- /ändtarmscancer.

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention. Marie Stenmark Askmalm

Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention. Marie Stenmark Askmalm Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention vilka utmaningar kan det innebära för våra system för att få det att fungera Marie Stenmark Askmalm Universitetsöverläkare Klinisk genetik

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010

SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010 SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010 Ulf Samuelsson HbA1c, mmol/mol HbA1c år 2010 för pojkar resp.flickor med insulinbehov >0,5 E/kg 75 70 65 60 Flickor Pojkar 55 50 1 2 3 4 5 6 7

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Magnus Janzon Överläkare, Med Dr, Verksamhetschef Kardiologiska kliniken Hjärt- och medicincentrum Universitetssjukhuset

Läs mer

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010 Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010 Anders Ternhag 1(31) Innehåll Vad är procalcitonin? Vilka användningsområden finns dokumenterade? Luftvägsinfektioner Sepsis Slutsatser Kan PCT minska onödig ab användning?

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Uppsala november 6, 2013 Anne-Charlotte Aronsson, CEO

Uppsala november 6, 2013 Anne-Charlotte Aronsson, CEO Uppsala november 6, 2013 Anne-Charlotte Aronsson, CEO AroCell AB Affärsidé AroCell utvecklar, producerar och kommersialiserar tester för bestämning av celltillväxt, vilka kan användas för uppföljning och

Läs mer

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet ST-läkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna margret.sturludottir@karolinska.se Röntgenveckan

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

PledPharma AB Vi skapar värde inom stödjande behandlingar vid livshotande sjukdomar

PledPharma AB Vi skapar värde inom stödjande behandlingar vid livshotande sjukdomar PledPharma AB Vi skapar värde inom stödjande behandlingar vid livshotande sjukdomar Stockholm Corporate Finance Life Science dag, 2013-03-13 Jacques Näsström, VD, Apotekare, Fil Dr, MBA PledPharma i korthet

Läs mer

Svenska Barnreumaregistret. Verksamhetsberättelse Bokslut. Bo Magnusson Registerhållare

Svenska Barnreumaregistret. Verksamhetsberättelse Bokslut. Bo Magnusson Registerhållare Svenska Barnreumaregistret Verksamhetsberättelse Bokslut 2013 Bo Magnusson Registerhållare Årsberättelse Svenska barnreumaregistret började registrera patienter 2009. I den separata årsrapporten redovisas

Läs mer

Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten

Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten 1 Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten Bengt Järvholm, professor, överläkare, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet Anders Englund,

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Onkologisk omvårdnad

Onkologisk omvårdnad Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Gå 4 betala för 3! Cancerrelaterad smärta symtomkontroll och de senaste behandlingsmetoderna! Kognitiva biverkningar av cancerbehandling Hur påverkas

Läs mer