NORRA SKOLAN. Arbetsplan för Systematiskt Kvalitetsarbete ASK Norra skolan, Östersunds kommun. Var är vi? Hur. Vart ska vi? blev det?

Transkript

1 NORRA SKOLAN Arbetsplan för Systematiskt Kvalitetsarbete ASK Var är vi? Hur blev det? Vart ska vi? Hur gör v?i Norra skolan, Östersunds kommun Sida 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Systematiskt kvalitetsarbete! Varför då? 3 2. Var är vi? 2.1 Organisationens förutsättningar Nulägesbeskrivning Organisation Ledningsdeklaration, medarbetarpolicy 9 3. Vart ska vi? 3.1 Utvecklingsarbete; vision-mål 11 Barn- och utbildningsförvaltningen Norra skolan Olika verksamheter 4. Hur gör vi? 4.1 Traditioner och gemensamma aktiviteter Forum för lärande 18 Lärledarens roll Lokal samverkansgrupp (LSG) 4.3 Fortbildning Lokala handlingsplaner Hur blev det? 5.1 Sammanfattning av kvalitetsarbetet 21 Bilaga 1 Mall utvecklingsplan 22 Norra skolan, Östersunds kommun Sida 2

3 1. Systematiskt kvalitetsarbete! Varför då? 2.Var är vi? 5.Hur blev det? 3.Vart ska vi? 2.Var är vi? 4.Hur gör v?i För att kunna kvalitetsgranska och utveckla Norra skolans verksamheter samt förbättra resultat/måluppfyllelse, är det nödvändigt att veta vad som har fungerat bra och vad som behöver utvecklas/förbättras Allt förbättringsarbete utgår från nuläge och vision 3.Vart ska vi? När en lägesbeskrivning är gjord formuleras utvärderingsbara mål. Konkreta insatser ska genomföras, beslut om tillvägagångssätt och metoder. Insatserna följs upp kontinuerligt och dokumenteras i Norra skolans kvalitetsdokument, som ligger som matriser i ASK Hur gör v?i Forum har utvärderats och organiserats för reflektion, delaktighet, diskussion och planering, som stöd för vision och mål. Identifikation för nödvändig utgångspunkt gälland: förhållningssätt, normer, skolgemensamma ansvarsområden, medarbetarskap, resurser etc. Kontinuerlig uppföljning är viktigt, eftersom det har en direkt inverkan på den löpande planeringen. 5.Hur blev det? Utvärdera och analysera vilken utveckling insatserna har lett till och vilka effekter som går att se. Utvärdera organisationen. Är målen uppnådda? Vad har vi lärt oss? Diskutera hur nuläget skiljer sig från, eller liknar den lägesbedömning som gjordes inledningsvis. Hur går vi vidare? Formulera ASK för Norra skolan, Norra skolan, Östersunds kommun Sida 3

4 2.Var är vi? 2.1 Organisationens förutsättningar Norra skolan Totalt ca 245 elever. Två förskoleklasser. Tvåparallellig, åk 1-5, åldershomogena klasser. En förberedelseklass (FBK nyanlända barn) åk 1-5. Fyra åldershomogena fritidshemavdelningar för barn i Fklass åk 3 samt en fritidsklubb för barn i åk 4-5 Miljö Varje årskurs/fritidshemsavdelning har sin egen ingång. Skolan har matsal, gymnastiksal (i Sporthallen), trä- och textilslöjdsalar. Skolgård med klätterställningar, gungor, sandlådor, sittgrupper, bollplan m m. Skolgården omgärdas av staket och grindar. Skolan omges av allt vad ett närsamhälle kan erbjuda, som levande läromedel exempelvis Sporthallen, Jamtli-historieland, Storsjön, parker, företag, stadsbibliotek och offentliga inrättningar. Närhet till Östersund Arena, Skidstadion samt friluftsområde/skog. Storsjöbadet nås lätt med lokalbuss. Personal Totalt ca 30 personl.12 lärare, 2 förskollärare och 8 fritidspedagoger. Det finns f n 3 elevassistenter/resurser anställda för barn i behov av särskilt stöd (finansiering sker centralt via s k BIBASS-medel som omprövas inför varje ny termin). På skolan finns också slöjdlärare, musiklärare, idrottslärare, specialpedagog, speciallärare samt 3 SVAlärare. SVAlärarna arbetar närmast de elever, som har annat modersmål än svenska. Det finns ett elevhälsoteam, EHT, knutet till Norra skolan; rektor, sjuksköterska, psykolog, läkare, kurator samt specialpedagog. Ledning/stab Lena Medin, rektor, med ansvar för Norra skolans hela verksamhet. Rektorer inom centrala staden ingår i ett verksamhetsområde tillsammans med rektorer i Lugnvik, Lit och Odensala. Verksamhetsområdets chef är Karin Flodin. Skoladministratör är Eva Ohlander. Norra skolan, Östersunds kommun Sida 4

5 2.2 Nulägesbeskrivning Kvalitetsarbetet, som sammanfattas i nedan nulägesbeskrivning, har genomförts i DRIVE, ett googleprogram som möjliggör skrivande i ett och samma dokument. Utifrån rubriker och analysfrågor har kvalitetsarbetet vuxit fram, på ett för all personal, synbart sätt. Under kommande läsår, ska personalen kontinuerligt använda sig av kvalitetsdokumentet och på så sätt säkra kvalitetsprocessen. Verksamhet Norra skolan Hela skolan Nuläge Norra skolan Augusti 2016 På Norra skolan finns elever från många olika länder, som med stöd, är integrerade i ordinarie klasser. En förberedelseklass, FBK, för nyanlända elever, startades upp i augusti FBK har utvecklats bra under läsåret, ca 15 elever och två lärare. Klassen har dock haft sin verksamhet i en sidobyggnad, vilket inte riktigt gagnat inkluderingen. Från ht 2016 är FBK inflyttad i huvudbyggnaden. I stället har förskoleklassen med fritidshemmet, flyttat in i sidobyggnaden. Omflyttningen har även inneburit att lokaler har frigjorts för åk 4-5, som har haft det trångt utan några grupprum. Det är emellertid relativt trångt på skolan, både vad gäller grupprum och personalutrymmen. Utemiljön på skolgården har förbättrats med en stor aktivitetsyta med konstgräs, för lek och spel. Fotbollsplanen har fått nytt grus tidigare gropar har jämnats ut. Skolverksamheten är välorganiserad och strukturerad, vilket innebär att det finns tydliga forum för personalen, ansvarstagande, rutiner, ordningsregler och rastvärdskap etc. Under läsåret har personalen tillsammans med elevhälsoteamet arbetat med fokus på likabehandlingsplanen, främjandearbete för att motverka kränkning och diskriminering, ett arbete som fortsätter under kommande läsår. Vi kommer även ha ytterligare fokus på medarbetarskap utifrån Östersunds kommuns medarbetarpolicy. Kollegialt lärande ska i ökad omfattning användas, som en naturlig del i fortbildningen. IT-utvecklingen på skolan går framåt, vilket bl a innebär en målsättning om halvklassuppsättningar till varje klass med ipads, fr o m januari Alla lärare har fått chroomebooks ( googledator ) som IT-verktyg och i samband med det genomför personalen, planering, kvalitetsarbete etc i GAFE (Google Apps For Education). Målsättningen är att all personal ska ha chroomebooks fr o m januari Personalen ska under kommande läsår i ökad utsträckning inspirera varandra, i hur de på olika sätt arbetar med ipads som verktyg i undervisningen i skolan och på fritidshemmet. Två lärare ska starta upp ASL (Att Skriva sig till Läsning), vilket innebär att skrivande i olika former görs på ipad, som en grund för läs- och skrivutveckling. Över 90% av eleverna når i genomsnitt läroplanens kunskapskrav alternativt har tillräckliga kunskaper inom samtliga ämnen. Det är dock lägre resultat gällande dels matematik i åk tre och åk fyra, dels engelska i åk fyra. Kvalitetsredovisningen visar även på att undervisningen i svenska kan förbättras, för att eleverna ska nå en högre läsförståelseförmåga. Vidare behöver undervisningen utvecklas avseende andra för eleverna viktiga förmågor t ex att tala/redovisa inför grupp, argumentera, kritiskt granska och lösa matematiska och andra problem tillsammans. Fadderverksamheten, främjande arbete där elever från olika åk har aktiviteter tillsammans, har fungerat bra men ska under läsåret 16/17 organiseras om, i syfte att skapa mer flexibilitet och mångfald av aktiviteter. Målet är att alla elever ska trivas och känna sig trygga. För andra året i rad genomfördes Öppet Hus en kväll under maj Under kvällen bjöd eleverna in föräldrarna i klassrummen, för att på olika sätt visa och framföra olika skolarbeten. Det bjöds även på tipspromenad runt hela skolan, film (från Gamla teatern, när skolan firade 135 år för tre år sedan, 2013) etc. Norra skolan, Östersunds kommun Sida 5

6 Elever och föräldrar i åk 4 A hade bakat, och ordnade café, där intäkterna gick till klassens gemensamma resa till Västerås, där de deltog i schack-sm för skolbarn i åk 4. Öppet hus ska genomföras på liknande sätt i maj 2017 Barn- och utbildningsförvaltningens övergripande utvecklingsområden: Flerspråkighet Kvalitetsarbete It-utveckling finns integrerade i Norra skolans utvecklingsarbete, utifrån ett medvetet förhållningsätt att utveckla processen kring kvalitetsarbetet, skolans utveckling kring digitalisering samt att under kommande läsår utveckla metoder kring språkutvecklande arbetssätt Lärare/ Förskollärare Alla lärare samt förskollärare har genomfört matematiklyftet under föregående läsår. Det var en intensiv fortbildning utifrån ett färdigt koncept, som Skolverket tagit fram. Det bygger på lärarnas egen kunskap och erfarenhet, aktuell forskning, kopplat till lärande samtal. De flesta lärare tycker att de har utvecklat sin undervisning, bl a gällande problemlösning, kommunikation och samarbete. I genomsnitt har över 90 % av eleverna tillräckliga kunskaper inom samtliga ämnen. Kvalitetsredovisningen visar dock på att undervisningen i svenska ska förbättras för att eleverna ska nå en ännu högre förmåga till läsförståelse. Vidare behöver undervisningen utvecklas avseende andra för eleverna viktiga förmågor t ex att tala/redovisa inför grupp, argumentera, kritiskt granska och utläsa fakta ur diagram och tabeller, synliggöra och förklara matematiska begrepp även när det gäller att jämföra och hitta lösningar på problem utifrån olika förslag. Problemlösningsförmågan utvecklas men långsamt och behöver arbetas mycket med. Prata matematik, olika strategier, att lyssna på och förstå andras lösningar. Resonera och diskutera. Förklara sina lösningar så att andra förstår. Det finns ett antal elever som under ht 2016, ska träna intensivt gällande läsning och matematik. Forskning visar på att s k TIL och MIL (Tidig Intensiv Läsning respektive Matematik) är metoder som skapar goda förutsättningar för elever att komma vidare i sin läs- och matematiska förmåga Norra skolan ska fr o m ht 16 arbeta med det NTA- material, som finns att tillgå från barn- och utbildningsförvaltningen. Lådor som går att låna, med praktiskt material rörande ämnena kemi, fysik, teknik och biologi. I varje årskurs jobbar eleverna med en eller två lådor, enligt särskild NTA-plan på Norra skolan. Lärkonferenserna kommer i stort behandla kollegialt lärande kopplat till forskning gällande utveckling av elevernas förmågor inom alla ämnen samt språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Det kollegiala lärandet ska fortsätta också genom att besöka varandras fysiska miljöer. Alla lärare ska i sina lärgrupper (fördjupat arbete), årskursvis, under kommande läsår göra en översyn av ämnesplaner och dess koppling till olika åk. I samband med detta ska lärarna digitalisera terminsplaneringar i Östersunds kommuns skolsystem IST, för åk 1-9. Norra skolan, Östersunds kommun Sida 6

7 Fritidpedagoger Fritidspedagogerna har under läsåret, tagit fram en för Norra skolans fritidshem, gemensam årsplanering. Utvecklingsarbetet handlar om att de fyra fritidsavdelningarna ska, utifrån läroplanen, ha en gemensam syn på uppdraget. Under kommande läsår ska den nya skrivningen i läroplanen samt nya Allmänna råd, vara utgångspunkt för fortsatt arbete kring gemensam förståelse och syn på uppdraget. Fritidspedagogerna har under året, även arbetat för att utveckla utemiljön på skolgården. Det har bl a införskaffats ett utepingisbord, begagnade skidor och skridskor har köpts in, hästhinder och trähästar har snickrats, skolgården har fått diverse lekrutor uppmålade på asfalten. En stor yta på övre skolgården, där det tidigare endast varit jord och lera, har nu i ordningsställts för att beklädas med konstgräs för lek och spel. Vinbärsbuskar planterades, men de tog sig tyvärr inte, vi gör ej fler försök i nuläget. Aktivitetstavla och fristyrd lek, är arbetsmetoder som används på vissa avdelningar, i syfte att stimulera barnen att prova på flera olika aktiviteter tillsammans med olika barn. Barn- och utbildningsförvaltningens enkät, gällande kvalitet, trygghet och trivsel på fritidshemmet, visar på ett positivt resultat. Det finns dock olika saker att utveckla, både rent allmänt, men även det som är kopplat till respektive avdelning. Under fritidskonferenserna har fritidspedagogerna haft kollegialt lärande, genom att varje avdelning har presenterat sin respektive verksamhet. Det kollegiala lärandet ska fortsätta också genom att besöka varandras fysiska miljöer. Elevassistenter Elevassistenterna har, tillsammans med specialpedagogen, fört lärande samtal utifrån Bo Hejlskovs bok om Relationsskapande samtal, kopplat till egen erfarenhet och dagligt arbete. Utrymme har också funnits att ha stöttande samtal kring olika elevers styrkor och svårigheter. Arbetet kommer att fortsätta kommande läsår. Norra skolan, Östersunds kommun Sida 7

8 2.3 Organisation Personalen arbetar systematiskt i yrkesspecifika lärgrupper, vilka är spjutspetsar och basen för målinriktat kvalitetsarbete. De olika yrkesgrupperna möts i arbetslag, för skol- och fritidshemsövergripande, löpande planering/verksamhet. Olika forum, förutom lärgrupper och arbetslag, för kommunikation, stöd och utveckling är: Specteam, EHT (elevhälsoteam), Fritidspedagog- och Lärarkonferenser, Husmöten (APT samt gemensamma utvecklingsfrågor LSG (lokal samverkansgrupp), Krisgrupp, Trygghetsråd, Elevråd och Föräldraråd. Arbetsorganisation: Samarbete i löpande verksamhet. Utvecklat pedagogiskt arbete, tydlig organisation med en gemensam värdegrund Utvecklingsorganisation: Fördjupat yrkesspecifikt målinriktat arbete Lärgrupp: lärare/försklär Fklass åk 3 Arbetslag:(Blandade yrkeskategorier): Häggen Fkl/frh Björken åk2/frh Rönnen åk 3/frh Pilen åk 1/frh Lönnen åk 4-5/klubb Granen åk 1-5, FBK Övriga Forum Lärgrupp: lärare Åk 4-5 VISION Mål Lärgrupp: fritidspedagoger Elevhälsoteam: Rektor, specialpedagog, läkare, sjuksköterska, kurator och psykolog Specteam: Rektor, Specialped SVAlärare Lärgrupp: elevassistenter /resurser Stödfunktioner Norra skolan, Östersunds kommun Sida 8

9 2.4 Rektors ledningsdeklaration Rektor: arbetar målmedvetet utifrån statliga och kommunala styrdokument: skollag/förordningar, läroplan, förvaltningsövergripande planer bedriver ett aktivt kvalitetsarbete utifrån Norra skolans Arbetsplan för Systematiskt Kvalitetsarbete - ASK är lojal mot fattade beslut har en tydlig och rak kommunikation skapar utrymme för delaktighet och delegation fattar tydliga beslut i rätt forum stimulerar, utmanar och stödjer medarbetarna har ett gott bemötande mot alla: personal, elever och föräldrar m fl Personal och rektor, utifrån Östersunds kommuns medarbetarpolicy: 1. Helhetssyn Vi har förståelse och acceptans för den politiskt styrda organisationen, och vi förstår vår egen roll och vårt uppdrag. Genom att vi: medvetet arbetar utifrån statliga och kommunala styrdokument samt Norra skolans arbetsplan (ASK 16-17) professionellt kan omsätta läroplanens intentioner i den dagliga verksamheten arbetar konstruktivt utifrån de politiska och ekonomiska ramar som finns 2. Ansvar och engagemang Vi tar ett aktivt ansvar för att nå uppsatta mål, utveckla verksamheten och oss själva. Genom att vi: är engagerad och fullt ut förstår uppdraget deltar aktivt i skolans olika forum för lärande tar ansvar för skolgemensamt uppdrag varje dag tar del av viktig information på kommunens nätbaserade informationssystem är flexibla, ser möjligheter och anpassar verksamheten utifrån skiftande förutsättningar och behov Norra skolan, Östersunds kommun Sida 9

10 3. Kompetens Vi vill och vi får möjlighet till att utveckla vår kompetens. Vi har förtroende för varandras kompetens Genom att vi: arbetar med kollegialt lärande samarbetar och gör gemensamma planeringar aktivt tar del av nya rön och forskning, t ex via Skolverkets webbsida deltar aktivt i de kurser/utbildningar, som erbjuds har kunskap och visar respekt för varandras yrkesprofession 4. Öppet klimat och delaktighet Vi delar med oss och respekterar varandras åsikter Vi bidrar till ett öppet klimat genom att bjuda på oss själva och vår kunskap, och genom att sträva efter goda relationer Genom att vi: för konstruktiva samtal kring elevers behov, i rätt forum och på rätt plats respekterar att personalrummet är en plats för återhämtning pratar med varandra, hjälper, reder ut och löser vardagliga frågor på ett rakt och konstruktivt sätt ger varandra feedback och uppmuntran alltid är välkomnande mot: varandra, elever, föräldrar och övriga som vi arbetar med samt mot alla som besöker skolan Faktorer som påverkar Förbättra/utveckla m fl tillfällen Norra skolan, Östersunds kommun Sida 10

11 3.Vart ska vi? 3.1 Utvecklingsområden, vision-mål Östersunds kommun, Barn- och utbildningsnämnden Kunskap med lustfyllt lärande där alla lyckas Barn- och utbildningsförvaltningens (BOUF) övergripande utvecklingsområden: Flerspråkighet Kvalitetsarbete It-utveckling Visionen är ledstjärnan och BOUF:s utvecklingsområden finns integrerade i Norra skolans utvecklingsarbete. Detta utifrån ett medvetet förhållningsätt att utveckla processen kring kvalitetsarbetet, skolans utveckling kring digitalisering samt att under kommande läsår utveckla metoder kring språkutvecklande arbetssätt Norra skolan mål (bl a på tisdags- och husmöten) Arbetet utifrån likabehandlings- och elevhälsoplanen, tillsammans med elevhälsan (skolsköterska, skolkurator och skolpsykolog), har bidraget till samförstånd kring olika elevers behov och ökad kunskap kring relationsskapande förhållningssätt Genom att utgå från Östersunds kommuns medarbetarpolicy, har personalens gemensamma förståelse och syn på uppdraget utvecklats Det kollegiala lärandet och samplaneringen är en naturlig del i fortbildningskulturen Fadderverksamhetens förändrade organisation och innehåll har skapat en god grund för elevers trygghet och trivsel. Målformuleringarna konkretiseras med målkriterier och insatser, i mallen, bilaga 1 Analys: Hur arbetar vi med utvecklingsområdet mfl tillfällen Faktorer som påverkar resultatet Förbättra/utveckla Norra skolan, Östersunds kommun Sida 11

12 Lärare i F-klass-åk 5 gemensamma mål (lärarkonferens och lärgrupp) Eleverna har utvecklat sina förmågor, i alla ämnen, genom ett medvetet, gemensamt och strukturerat arbetssätt Lokal pedagogisk planering har digitaliserats i datasystemet IST och genom det arbetet har även det centrala innehållet i respektive ämne och åk tydliggjorts Elevernas språkkunskaper har utvecklats, utifrån en språkutvecklande undervisning. Eleverna stimuleras genom att kontinuerligt använda ipads och datorer som redskap i lärandet Målformuleringarna konkretiseras med målkriterier och insatser, i mallen, bilaga 1 Analys Hur arbetar vi med utvecklingsområdet mfl tillfällen Faktorer som påverkar resultatet Förbättra/utveckla i undervisningen Förskoleklassens mål En tydligare undervisning har tillgängliggjorts för eleverna genom att bildkommunikation och tecken som stöd används i större utsträckning Undervisningen är förenklad och konkretiserad Lektionerna är bättre disponerade Dokumentationskameran används kontinuerligt i undervisningen Värdegrundsarbetet har utvecklats Målformuleringarna konkretiseras med målkriterier och insatser, i mallen, bilaga 1 Analys Hur arbetar vi med utvecklingsområdet m fl tillfällen Faktorer som påverkar resultat Förbättra/utveckla undervisningen Norra skolan, Östersunds kommun Sida 12

13 Åk 1 mål Eleverna har med stöd av metoden ASL (Att Skriva sig till Läsning) utvecklat en god grund för läs- och skrivutveckling Målformuleringarna konkretiseras med målkriterier och insatser, i mallen, bilaga 1 Analys Hur arbetar vi med utvecklingsområdet m fl tillfällen Faktorer som påverkar resultat Förbättra/utveckla undervisningen Åk 2 mål Kunskapsmålen är tydliggjorda för eleverna Elevernas intressen tas tillvara i undervisningen Matematikresultatet har förbättrats utifrån extra fokus på: diagram och tabeller, synliggörande av matematiska begrepp, jämföra och mäta, problemlösning och presentation Målformuleringarna konkretiseras med målkriterier och insatser, i mallen, bilaga 1 Analys Hur arbetar vi med utvecklingsområdet m fl tillfällen Faktorer som påverkar resultat Förbättra/utveckla undervisningen Norra skolan, Östersunds kommun Sida 13

14 Åk 3 mål Undervisningen har en bra struktur Eleverna har arbetat i olika grupperingar och genom det utvecklat förmågan att kommunicera Målformuleringarna konkretiseras med målkriterier och insatser, i mallen, bilaga 1 Analys Hur arbetar vi med utvecklingsområdet m fl tillfällen Faktorer som påverkar resultat Förbättra/utveckla undervisningen Åk 4 mål Elevernas matematikkunskaper har utvecklats genom att prata matematikstrategier, lyssna på och förstå andras lösningar. Resonera och diskutera. Eleverna stimuleras genom att integrera mer film i undervisningen Målformuleringarna konkretiseras med målkriterier och insatser, i mallen, bilaga 1 Analys Hur arbetar vi med utvecklingsområdet m fl tillfällen Faktorer som påverkar resultat Förbättra/utveckla undervisningen Åk 5 mål Målformuleringarna konkretiseras med målkriterier och insatser, i mallen bilaga 1 Matematikresultaten har förbättrats, utifrån en strukturerad planering kring problemlösningsstrategier Eleverna har utvecklat sin förmåga att presentera olika problemlösningar för varandra Eleverna har utvecklat sin metakognitiva förmåga. Målformuleringarna konkretiseras med målkriterier och insatser, i mallen, bilaga 1 Norra skolan, Östersunds kommun Sida 14

15 Analys Hur arbetar vi med utvecklingsområdet m fl tillfällen Faktorer som påverkar resultat Förbättra/utveckla undervisningen FBK lärare åk 1-5 mål Samarbetet med klasslärarna har ökat Eleverna känner sig mer inkluderade, genom att ha sitt klassrum i huvudbyggnaden Samarbetet med studiehandledarna har fortsatt att utvecklas Målformuleringarna konkretiseras med målkriterier och insatser, i mallen, bilaga 1 Analys Hur arbetar vi med utvecklingsområdet m fl tillfällen Faktorer som påverkar resultat Förbättra/utveckla undervisningen Fritidspedagoger mål Den gemensamma förståelsen och synen på uppdraget har ökat och tydliggjorts, genom kontinuerlig läsning ur ny skrivning om fritidshemmet/klubb i läroplanen samt Allmänna råd, kopplat till lärande samtal Årsplanering har utvecklats och syns i det vardagliga arbetet Målformuleringarna konkretiseras med målkriterier och insatser, i mallen, bilaga 1 Analys Norra skolan, Östersunds kommun Sida 15

16 Hur arbetar vi med utvecklingsområdet m fl tillfällen Faktorer som påverkar resultat Förbättra/utveckla undervisningen Elevassistenter mål Utifrån handledning av specialpedagog samt fortsatt arbetssätt där gemensam läsning, är grund för lärande samtal, får elevassistenterna bra redskap i sitt vardagliga arbete Målformuleringarna konkretiseras med målkriterier och insatser, i mallen, bilaga 1 Analys Hur arbetar vi med utvecklingsområdet m fl tillfällen Faktorer som påverkar resultat Förbättra/utveckla undervisningen Norra skolan, Östersunds kommun Sida 16

17 4.Hur gör v?i 4.1 Traditioner och gemensamma aktiviteter Aktivitet När Vilka Kap 1-3 Lp Kultur Kontinuerligt Gemensamt/ årskursvis Hela läroplan Faddverksamhet Kontinuerligt F-2-4 A, F-2-4 B A, B Föräldrafika Höst Alla fritidshemsavd Samhällskunskap, svenska, bild m fl ämnen, värdegrund Fritidshem Hofvallen September Alla elever Idrott Miljövecka /städa skolgården September Resp klass Naturkunskap, svenska, bild Lucia December Åk 5 ordnar för alla elever Religion, historia och musik Julgemenskap December Planeras inom resp avdelning Religion, historia, bild Julavslutning December Alla elever Historia, religion, musik Vinterfriluftsdag Februari Uppdelat på två dagar Idrott Påskgemenskap April Planeras inom resp avdelning Bild, religion, historia, svenska Fritidshem Städa skolgården Maj Alla elever Naturkunskap, biologi, kemi Öppet Hus 18/5, kl Planeras inom resp avdelning Visa upps sin skolafritidshem Norrajoggen Maj-juni Alla elever Idrott Skolavslutning Alla Musik Norra skolan, Östersunds kommun Sida 17

18 4.2 Forum för lärande Forum När Vilka Syfte Lsg Fre /9, 7/10, 11/11, 16/12, 20/1, 17/2, 17/3, 28/4, 19/5 Arbetslag Varje va Lärgrupper Fritidskonferens Lärarkonferens Mån Tor 9-10 Mån 9-10 Ons 9-10 Fre 9-10 Mån Jämn va tis Jämn va tis Jämn va tor Udda va Tis Udda va tor Rektor, repr; Lr, Lf, Skaf Lönnen Rönnen Häggen Pilen Björken Granen Lärare Fritidspedagoger Elevassistenter Fritidspedagoger Rektor, specped, speclär, lärare, svalärare Elevassistent- konferens Udda va tor Specped, elevass Husmöte 22/9, 31/10 1/12 Rektor 9/1, 23/3, 17/5 Samtlig personal Kl EHT repr Tisdagsmöte Tis kl All pers, rullande rastschema Krisgrupp 13/10, 8/12, 16/2, Rektor, pers repr, 27/4 sjuksköterska Trygghetsråd 19/9, 1/11, 19/12, Rektor, persrepr, kurator 13/2, 20/3 Kl /5 kl 8-12 Lärledarmöte Udda va Rektor, lärledare Mån EHT Jämn va Rektor, specped, kurator, sjuksköterska, psykolog Specmöte Mån Rektor, specialped, speclärare, svalärare Föräldraråd Två ggr per Rektor termin samt En persrepr En föreläsning Elevråd En gång per Rektor, en persrepr månad, fre Öppet Hus 18/ Rektor, samtlig personal, elever Arbetsmiljöfrågor Löpande utveckling/planering av verksamhet samt uppföljning elever Fördjupat utvecklingsarbete inom ett avgränsat område Löpande planering Kollegialt lärande Övergripande skolfrågor, utifrån konfschema, kollegialt lärande Löpande planering Arbetsmiljöfrågor, APT Likabehandlingsplanen Elevhälsa Löpande frågor kring elever, raster, regler etc Förebyggande arbete ev krissituationer Främjande elevhälsa trivsel - trygghet Kommunikation rektor-arbetslag och lärgrupper Säkerställa elevhälsoarbete på organisation, grupp och individnivå Främjande elevhälsa Info delaktighet Delaktighet, elevernas viktiga frågor, raster, arbetsro Ansiktet utåt, pedagogiskt arbete inom alla verksamheter Norra skolan, Östersunds kommun Sida 18

19 Internat 21-22/6 Rektor, samtlig pers som ska arbeta på Norra Friskvård Roll för lärledare i lärgruppen resp ordförande i arbetslaget verkar för att: alla deltar aktivt lärgruppen resp arbetslaget ser helhet och sammanhang tydligt leda mötet en öppen och rak kommunikation sker följa dagordning samt se till att minnesanteckningar förs av sekreterare och läggs upp på Norra skolans digitala konferens på adminnätet signalera till rektor om stöd till lärgruppen resp arbetslaget behövs, gällande t ex värdegrunds- och eller samarbetsfrågor etc Lokal samverkansgrupp En lokal samverkansgrupp (LSG) finns inrättad vid Norra skolan för samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Rektor och representanter för personalens fackliga organisationer träffas en gång per månad och har dialog kring frågor rörande arbetsmiljö, ekonomi, anställningsavtal och övriga personalfrågor, utifrån den lokalt upprättad arbetsmiljöplanen. LSG-representantens roll: vara en länk mellan arbetsgivare och personal företräda arbetslagets åsikter och synpunkter verka för att de psykosociala och fysiska arbetsmiljöfrågorna tas upp i arbetslagen och sedan förs vidare till LSG Fokus tydliggöra arbetsmiljöplanen för alla medarbetare utveckla bra rutiner kring brandberedskap friskfaktorer 4.3 Fortbildning Fortbildning sker kontinuerligt genom: kurser* utbildning* dagligt erfarenhetslärande kollegialt lärande studiedagar Lärgrupper litteratur, film utvecklingssamtal två internatdagar * Kurser/utbildning Önskemål/behov av kurser/utbildning, kopplas till ASK Utifrån analyser och utvärderingar arbeta fram Ask Norra skolan, Östersunds kommun Sida 19

20 4.4 Lokala handlingsplaner Arbetsmiljöplan Miljöplan Brandskyddsplan Egenkontroll inomhusmiljö samt allergiplan Krisplan Hot och våld ASK Elevhälsoplan Likabehandlingsplan NTA-plan Friluftslivsplan Överlämnandeplaner: förskola-tidigareskola och tidigareskola-senareskola Norra skolan, Östersunds kommun Sida 20

21 5.Hur blev det? 5.1 Sammanfattning av kvalitetsredovisningen Hur arbetar vi med utvecklingsområden Faktorer som påverkar resultatet Resultat Förbättra/utveckla Norra skolan, Östersunds kommun Sida 21

22 Bilaga 1 NORRA SKOLAN Utvecklingsarbete för: Mål Målkriterier Konkreta insatser Norra skolan, Östersunds kommun Sida 22