Arbetsplan för Systematiskt Kvalitetsarbete ASK

Transkript

1 Arbetsplan för Systematiskt Kvalitetsarbete ASK Var är vi? Vart ska vi? Hur blev det? Hur gör vi?

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Systematiskt kvalitetsarbete! Varför då? 3 2 Var är vi? Organisationens förutsättniungar Nulägesbeskrivning i augusti Vart ska vi? Vision-mål 18/19 Norra skolan Kvalitetsdeklaration 12 4 Hur gör vi? Utvecklings- och arbetsorganisation Ledningsdeklaration och medarbetarpolicy Traditioner och gemensamma aktiviteter Forum för lärande 17 Lärledarens roll Lokal samverkansgrupp (LSG) 4.5 Fortbildning Lokala handlingsplaner 19 5 Hur blev det? Uppföljning/analys Rektors sammanfattning av resultat 23 ASK Bilaga Mall utvecklingsplan 24 2

3 1. Systematiskt kvalitetsarbete! Varför då? Var är vi? Hur blev det? Vart ska vi? Var är vi? Hur gör v?i För att kunna utveckla Norra skolans verksamheter, nå en högre måluppfyllelse, är det nödvändigt att veta vad som har fungerat bra och vad som behöver förbättras, gällande organisationens funktion och undervisningens kvalitet. Allt förbättringsarbete utgår från en nulägesbeskrivning, vilken baseras på utvärdering och analys av resultat från föregående läsår. Vart ska vi? Utifrån nulägesbeskrivningen formuleras prioriterade, utvärderingsbara mål och insatser en kvalitetsdeklaration, som del i arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete, ASK 18/19. En lärande organisation struktureras, som stöd för arbetet i visionens/målens riktning. Hur gör v? Forum är organiserade för samarbete, reflektion, delaktighet och planering. Identifikation för nödvändig utgångspunkt gällande: förhållningssätt, normer/regler, skolgemensamma ansvarsområden, medarbetarskap, resurser etc. Hur blev det? Utvärdering och analys görs i matriser direkt i ASK 18/19 Diskutera hur nuläget skiljer sig från, eller liknar, den lägesbedömning som gjordes inledningsvis. Vad behöver vi förbättra gällande organisationens funktion och undervisningens kvalitet? Sammanfatta resultat och nulägesbeskrivning i ASK 19/20 3

4 Var är vi? 2. Var är vi? 2.1 Organisationens förutsättningar Norra skolan Ca 255 elever. Tvåparallellig skola i åldershomogena klasser f-klass - åk5. Fyra åldershomogena fritidshemavdelningar för barn i Fklass åk 3 samt en fritidsklubb för barn i åk 4-5. Miljö Varje årskurs/fritidshemsavdelning har sin egen ingång. Skolan har matsal, gymnastiksal (i Sporthallen), trä- och textilslöjdsalar. Skolgård med klätterställningar, gungor, sandlådor, sittgrupper, bollplan m m. Skolgården omgärdas av staket och grindar. Skolan omges av allt vad ett närsamhälle kan erbjuda, t ex sporthallen, Jamtli-historieland, Storsjön, parker, företag, stadsbibliotek och offentliga inrättningar. Närhet till Östersund Arena, Skidstadion samt friluftsområde/skog. Storsjöbadet nås lätt med lokalbuss. Personal Ca 35 personal; 10 klasslärare, 2 förskollärare och 8 fritidspedagoger. Det finns även två resurslärare, elevassistenter/resurspersoner (anställda för barn i behov av extra anpassningar och särskilt stöd). På skolan finns även slöjdlärare, musiklärare, idrottslärare, specialpedagog, speciallärare samt SVAlärare, anställda. SVAlärarna arbetar närmast de elever, som har annat modersmål än svenska. Det finns ett elevhälsoteam, EHT, knutet till Norra skolan, där ingår; rektor, skolsköterska, skolpsykolog, skolkurator, skolläkare samt specialpedagog. Ledning/stab Lena Medin, rektor, med ansvar för verksamheten vid Norra skolan. Rektorer inom centrala staden ingår i ett verksamhetsområde tillsammans med rektorer i Lugnvik. Verksamhetsområdets chef är Jan Colm. Skoladministratör är Sara Söderström 4

5 2.2 Norra skolan nulägesbeskrivning i augusti 2018 Kapitel 2.2 är en sammanfattning av personalens kvalitetsrapport, där analyser och utvärderingar framgår, utifrån ASK 2017/18. Syftet med kapitel 2.2, är att ge en allmän och överskådlig bild av Norra skolans resultat i nuläget, relaterat till resultat av föregående läsår. Skolans allmänna nulägesbild redovisas utifrån barn- och utbildningsförvaltningens (BoUF:s) prioriterade utvecklingsområden, vilka är integrerade i all verksamhet på Norra skolan: Systematiskt kvalitetsarbete (SKA) IT-utveckling Flerspråkighet SKA Norra skolans Arbetsplan för Systematiskt Kvalitetsarbete för innevarande läsår, ASK 2018/19, utgörs av en överenskommen verksamhetsinriktning, vilken är ett resultat av utvärdering och analys av föregående läsårs verksamhet. Inom den gemensamma ramen balanserar målinriktat pedagogiskt arbete med rutiner och regler i en strukturerad, lärande organisation. Inom olika forum sker kontinuerlig uppföljning, av såväl organisationens funktion som den målinriktade verksamheten. Det avgörande är att det finns tidsmässigt utrymme för ett medvetet arbete i olika forum för reflektion, samtal och lärande. En förutsättning för en utvecklad undervisning i skola och fritidshem, är att pedagogerna, genom reflektion, får insikt om sina styrkor och utmaningar. Det prioiterade, målinriktade kvalitetsarbetet formuleras och eftersträvas på olika nivåer, vilket Hela skolan Verksamhet Klass Elev illustreras enligt figuren ovan: Dokumentation av kontinuerlig uppföljning sker i matriser, som är inlagda i ASK 2018/19, kap 5.1, vilket bidrar till en effektiv och transparent mål-, uppföljning-, analys- och resultatkedja. All verksamhet är välorganiserad och strukturerad, vilket bl a innebär att det finns tydliga forum för personalen att mötas och kommunicera genom. Det vardagliga, pedagogiska och hälsofrämjande arbetet sker via arbetslagen, där olika yrkeskategorier möts, i stöd av specteam och elevhälsa. För ett fördjupat, didaktiskt kvalitetsarbete finns s k lärgrupper, vilka leds av lärledare. 5

6 All personal möts ett flertal gånger per läsår i s k husmöten, vars syfte är att synliggöra och forma en gemensam förståelse vid Norra skolan, kring förutsättningarna för lärande. Ett annat viktigt forum är de s k tisdagsmötena under f m, då eleverna har rast, all personal möts (förutom rullande rastvärdar), för att kontinuerligt följa upp enskilda elevers behov, ordningsregler, och rutiner kring ev kränkning/diskriminering etc. På husmötena, under föregående läsår, 2017/18, har personalen tillsammans med EHT, arbetat med fokus på tydligt ledarskap. Det har inneburit att i samförstånd synliggöra, bekräfta och utveckla personalens förmåga att tydligt leda verksamheten, så bästa förutsättningar för lärande erbjuds. Skolan har arbetat utifrån en metod Egen reflektion Utveckla/ förbättra Delge vardagsarbete Kollegialt lärande Styrdokument Vetenskap Vardagsarbete Pröva/ göra Gemensa m reflektion Samtal där egen förvärvad kunskap belyses/speglas mot kollegors erfarenhet/kompetens, kopplat till forskning och vetenskap Husmötena, som letts av rektor i samarbete med specialpedagog och elevhälsoteamet, har varit uppskattade och resultatgivande, vilket kan skönjas i det vardagliga arbetet med eleverna. Arbetet har även lett till att personalen har lärt känna varandra närmare, vilket i sig utgör grund för gemensam förståelse av läroplanens intentioner. Skolpsykologen har, utifrån Norra skolans behov av utveckling, i samförstånd med rektor och övriga i elevhälsoteamet, visualiserat de senaste två läsårens utvecklingsbehov, främjande och förebyggande elevhälsa se figur 6

7 Tydligt ledarskap, relationskompetens samt professionellt bemötande, är grundpelare för kvalitativ undervisning, såväl i skolan som på fritidshemmet. Utvecklingsarbetet via husmöten, fortskrider 18/19 enligt samma upplägg, men med fokus på indikatorer/insatser, kopplat till SPSM:s tillgänglighetsverktyg, se kap 3.1. Utmaningar i vardsagsarbetet kan också tas vidare för mer djupgående bearbetening på husmöten. Utvecklingsarbetet innebär även fortsatt fokus på Östersunds kommuns medarbetarpolicy. Vid Norra skolan finns flera nya medarbetare och det är mycket viktigt att personalen verkar utifrån en gemensam förståelse för skolans styrdokument, liksom tillämpning av skolans grundläggande normer och rutiner. Kollegialt lärande och samplanering ska i ännu större utsträckning prägla fortbildningskulturen på skolan. ITutveckling En förutsättning för utveckling av undervisningen med stöd av IT, är givetvis att det finns en fungerande teknik och ITverktyg. Norra skolan innehar halvklassuppsättningar med ipads för elever i förskoleklass-årskurs tre samt påbörjad utbyggnad (en till en) av antalet datorer och cromebooks för elever i årskurs fyra-fem. IT som verktyg, är i flera klasser väl integrerat i det vardagliga skolarbetet. Inte minst genom användandet av enkla appar som stöd vid visualisering och redovisning av elevernas skolarbeten. Att med stöd av IT, t ex redovisa inför sina klasskamrater eller självständigt kunna hålla i sitt eget utvecklingssamtal, blir roligt och viktigt, vilket i sig stärker elevers självtillit. En av lärarna ska under vecka 44 fortbilda övriga lärare i programmering. Flera lärare arbeter t ex med Grej of the day, (GODT)vilket är en serie av regelbundna minilektioner, som baseras på personer, platser eller händelser Syftet är att (med stöd av ipads och projektor) bredda kunskapsfältet utifrån elevernas intressen och reflektioner kring olika människors gärningar, platser och företeelser i världen, i dåtid, nutid och framtid. Förutom faktakunskaper, har metoden bl a lett till ökad nyfikenhet och motivation hos eleverna. Lärarna i årskurs 1-3, arbetar utifrån metoden ASL (Att Skriva sig till Läsning). Eleverna skriver med stöd av olika appar på sina ipads och utvecklar effektivt på så sätt sin läs- och skrivförmåga. Årskurs fyra har bl a två år i rad deltagit i schackfyran, vilket inneburit att fjärdeklassare från hela landet spelat digitala schackturneringar. Turneringarna har bidragit till utveckling av elevernas förmågor gällande problemlösning, koncentration och samarbete. Inom matematikämnet används även datorer och ipads, för att bl a underlätta skrivandet för vissa elever. Finmotoriska utmaningar/svårigheter, ska ej tillåtas dra ned på elevernas lust och förmåga till problemlösning. 7

8 I alla klassrum finns även dokumentkameror, som används flitigt av de flesta lärare i det praktiska undervisningsarbetet. Dessa kameror möjliggör tydlighet, där lärarens verbala undervisning kompletters med visualisering via kamerorna, från t ex matematikboken eller sagoboken. Uppmärksamhet via olika sinnen, vilket kamerorna bidrar till, underlättar kunskapsutvecklingen för många elever. På fritidshemmet har barnen bl a arbetat kreativt och skapande genom att göra animerad film. Flerspråkighet Grundskola F-5 F-klass På Norra skolan finns barn med ursprung från olika delar av världen, vilket positivt bidrar till tolerans, respekt och förståelse för människors olika erfarenheter, kunskaper och kulturella yttringar. Lärarna har utifrån analyser och utvärderingar kommit fram till, som tidigare nämnts, att i lärgrupper under kommande pågående läsår 18/19, ha fortsatt fokus på att utveckla undervisningen kring ett språkutvecklande arbetssätt. Det handlar om att tydliggöra undervisningen, utifrån att lärarna belyser språket på ett mer systematiskt sätt för alla elever. Det är viktigt för alla och särskilt för de elever, som har ett annat modersmål i grunden och ska lära sig svenska på djupet, d v s förstå och behärska nyanserna i språket. I genomsnitt har ca 92 % av Norra skolans elever tillräckliga eller mer än tillräckliga kunskaper inom samtliga ämnen 17/18. Se tabell s 9. Varje årskurs och lärare har sina utmaningar gällande utveckling av undervisningen i de specifika ämnena, i tabellen redovisas de generella drag som kan utläsas ur kvalitetsrapporten för föregående läsår 17/18. Lärarna samarbetar alltmer, dels via kollegialt lärande i olika forum, men även genom fördelat ansvar för olika ämnen, samplanering av t ex teman inom SO- och NO-ämnen. Norra skolan arbetar fr o m läsåret 17/18, systematiskt med NTA-materialet inom de naturorienterade ämnena, i alla årskurser samt i förskoleklassen, vilket bidragit till ökad stimulans och intresse hos eleverna med ökad måluppfyllelse som följd. Kvalitetsrapporten visar på att det språkutvecklande arbetssättet i undervisningen, har utvecklats, men måste fortsätta att utvecklas, för att alla elever ska nå en ännu högre måluppfyllelse. Under pågående läsår ska därför alla lärare och förskollärare i sk lärgrupper, fortsätta att arbeta fokuserat kring språkutveklande arbetssätt. Samma metod används då, som under husmötena, nämligen att med forskning och vetenskap som utgångspunkt, reflektera, samtala, och praktisera i sitt eget klassrum. Lärgruppen leds av två lärare, anställda på Norra skolan Lärarna använder kontinuerligt EPA-metoden i arbetet med eleverna (fundera Ensam först kring ett problem/frågeställning, samtala därefter i Par, slutligen samtalar/diskuterar Alla i storgrupp), för att säkerställa att alla elever kommer till tals och på så sätt stärka alla elevers självtillit. Lärarna använder, ur det perspektivet, även andra metoder för att fördela ordet i klassrummet, som t ex genom appar som slumpar ut ordet, glasspinnar med namn etc. 8

9 Norra skolan åk 1-5 % För att nå en ännu högre måluppfyllelse ska undervisningen utvecklas avseende: Svenska SVA Skriva faktatexter med ämnesspecifika ord Skriva berättande texter med gestaltning Förstärka och levandegöra text med estetiska uttryck Uttrycka åsikter IT som stöd vid muntliga presentationer Förstå begrepp Läsa varje dag Matematik 92 Arbeta strukturerat med problemlösning Synliggöra stratigier genom att resonera mer två och två, i grupp och i helklass Hitta elevernas utvecklingszoon IT som stöd för att öka stimulansen samt underlätta skrivandet för flera elever Begrepssförståelse Mångsidig matematik med teori och praktiskt material Vi behöver undervisa mycket om sambanden mellan begreppen så att eleverna ser mönstren. Träna mer på att formulera egna problem. Engelska 90 Det lägre resultatet i åk 4-5 bland flickor, beror till största del på att de nyanlända eleverna ej under tidigare skolgång studerat ämnet engelska. Ordförråd Skriva löpande text med god meningsbyggnad Böjning av verb Åk 4-5 Samhällskunskap Historia Geografi Religion 96 Samarbete mellan SVAlärare och studiehandledare Mer av IT som stöd vid muntliga presentationer Begreppförståelsen Elevernas grundlighet gällande olika uppgifter och inför redovisningar Åk 1-3 SO 96 Söka information Undersökande arbetssätt Åk 4-5 Biologi Fysik Kemi Åk 1-3 NO Delaktighet i upplägget av temaarbeten 96 Det lägre resultatet i åk 4-5 bland flickor, beror till största del på att de nyanlända eleverna ej under tidigare skolgång studerat ämnena Samarbete med SVAlärare och studiehandledare IT som stöd vid muntliga presentationer Begreppförståelsen Elevernas grundlighet gällande olika uppgifter och redovisningar 96 Söka information Undersökande arbetssätt Delaktighet i upplägget av temaarbeten Teknik 96 Samarbete med SVAlärare och studiehandledare IT som stöd vid muntliga presentationer Begreppförsåtelsen Textil- och träslöjd Idrott och hälsa Bild Musik Elevernas grundlighet gällande olika uppgifter och inför redovisningar 99 Med anledning av obehörig personal samt sjukdom vilket inneburit olika sporadiska vikarielösningar, har endast viss analys genomförts gällande de praktisk/estetiska ämnena. Kommande läsår är behörig personal rekryterad. Systematisk undervisning av olika moment inom samtliga praktisk- estetiska ämnen Hälsa i teoretsik mening, bl a gällande kostens inverkan på hälsan Utökad simundervisning vid behov 9

10 _ Elevernas förmgågor, utifrån big five Långsiktig planering (handlingsplan med årshjul) Lektionerna är väldisponerade Sammanfattande rsultat. Elever på Norra skolan som har tillräckliga eller mer än tillräckliga kunskaper i relation till kunskapskraven i åk ett, tre och sex. ÄMNE Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 SNITT/ ÄMNE SV SVA ENG MA SO NO TE PRA/EST SNITT/ÅK SOCEK INDEX Förskoleklassen Resurslärare, resurslärare/ elevassistenter Fritidsverk - samhet Resurslärare, elevassistenter och resurspersoner, har under ledning av specialpedagogen, fört kontinuerliga lärande samtal utifrån bl a Bo Hejlskovs bok om lågaffektivt och problemlösningsfokuserat förhållningssätt, kopplat till personalens egna erfarenheter och dagligt arbete. Utrymme har även funnits kring kollegialt lärande gällande enskilda elevers styrkor och utmaningar. Barn- och utbildningsförvaltningens enkät, gällande kvalitet, trygghet och trivsel på fritidshemmet, visar på att barn och föräldrar upplever en god kvalitet på Norra skolans fritidshem. Av olika anledningar har dock det fördjupade kvalitetsarbetet inte till fullo fått fotfäste under förra läsåret. Fritidspedagogerna har emellertid arbetat utifrån sitt årshjul, men dialogen kring den kopplat till läroplanen har varit mer begränsad. Denna omständighet är något som vi kommande läsår ska åtgärda. Årshjulet ska ingå i en kvalitetsplan för firitidshemmet. En sådan plan ska utarbetas i syfte att säkerställa en gemensam syn på uppdraget, likvärdighet mellan avdelningarna och en generellt sett ökad kvalitet. Kvalitetsplanen kommer att utgöra en bilaga tilll ASK 18/19. Utvecklingsarbetet, som beskrivs utifrån kvalitetsplanen, bedrivs i ledning av en fritidspedagog, lärledare, är uppdelat i fyra olika delar. På fritidspedagogkonferensen hanteras mer övergripande pedagogiska och praktiska frågor. Vi har kommit fram till fyra olika ansvarsområden, t e x rastaktiviteter och skolgården etc. Fritidspedagogerna handhar ansvarsområdenas utveckling två och två. Under lärgruppstid arbetar fritidspedagogerna under hösten utifrån läroplanstextens intentioner, med fokus på insatser, som utvecklar elevernas förmågor. Lärgruppen leds av en lärledare, en av fritidspedagogerna, och planeras utifrån systematisk arbete koplat till forskning och beprövad erfarenhet. 10

11 Vart ska vi? 3. Vart ska vi? VISION: Visionen är ledstjärna och BOUF:s utvecklingsområden finns integrerade i Norra skolans utvecklingsarbete. Detta utifrån ett medvetet förhållningsätt att utveckla processen kring skolans kvalite, mot en effektiv digitaliserad undervisning samt att under kommande läsår fortsätta att utveckla undervisningsmetoder kring språkutvecklande arbetssätt Lärarna ska under 18/19, utifrån BoUF prioriteringar, särskilt följa utvecklingen kring undervisningen i ämnena svenska/sva och matematik. Uppföljning ska kontinuerligt ske utifrån analys av resultat 17/18 och då med extra fokus på nyanländas lärande samt likheter och skillnander mellan pojkar och flickors lärarnde. Forskning visar på att skolutveckling, är en produkt av personalens professionella samsyn, kring styrdokument, undervisningens innehåll och utförande, lokala handlingsplaner, regler och rutiner. Norra skolan har under de senaste två åren, arbetat med stort fokus på samspelande faktorer i utvecklingsarbetet. För att komma vidare, har vi beslutat att utgå ifrån Specialpedagogiska skolmyndighetens, SPSM, tillgänglighetsmodell. Den tar ett helhetsgrepp på lärandet i pedagogiska verksamheter, som omfattas av styrdokumenten. Modellen, här intill, innefattar fyra områden och visar hur dessa sampelar med varandra: Förutsättningar för läraende Social miljö Pedagogisk miljö Fysisk miljö Till varje område finns indikatorer och definerade mål. Norra skolan har, utifrån utvärdering/analys, prioriterat indikatorer och mål, som har brutits ner i konkreta insatser. Dessa insatser ska Norra skolan under 18/19 fokusera på, utvärdera och analysera. Formuleras sammanfattningsvis som: Norra skolans kvalitetsdeklaration, se nästa sida 12 11

12 Norra skolans Samspelande områden, som påverkar utveckling: Förutsättningar för lärande Kvalitetsdeklaration Mål Alla elever: upplever begripliga, hanterbara och meningsfulla sammanhang Insatser/indikatorer All personal på skola/fritidshem: hälsar individuellt på alla elever är tydligt närvarande bland eleverna, inne/ute använder EPA och kooperativt lärande introducerar och använder ILT, för alla elever använder sig av elevers olika modersmål, som en resurs i undervisningen presenterar dagens schema/aktivitet, med bilder, utifrån mål och struktur verkar för en god arbetsro sammanfattar och utvärderar lektionens/aktivitetens innehåll, tillsammans med eleverna använder personliga scheman för elever som behöver anpassar uppgifter utifrån elevens behov genomför dagligen organiserade rörelseaktiviteter under lektionerna Social miljö trivs och känner sig trygga arbetar strukturerat med elevers samarbetsförmåga, ansvarstagande och delaktighet bidrar till en tydlig kommunikation kring elevers trygghet, trivsel och lärande samtalar och synliggör normer och värderingar, kontinuerligt, i det vardagliga arbetet bidrar till att stödja eleverna när de ansvarar för rastaktiviteter är lyhörda och närvarande i kapprum, liksom vid övergångar, t ex till och från matsalen är lyhörda och tydliga rastvärdar, som stöttar eleverna i samspel och vid ev konflikter bidrar till en positiv kommuniktation med vårdnadshavare är väl insatt i och följer Norra skolans rutiner utifrån Plan mot kränkning och diskriminering Pedagogisk miljö Fysisk miljö erbjuds en lustfylld, varierad och målinriktad undervisning har en lugn och tillgänglig miljö, som främjar lärande och utveckling kartlägger elevers kunskaper utifrån Skolverkets bedömningsstöd använder ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt erbjuder en strukturerad undervisning med tydligt syfte/mål, genomgång, aktivitet och avslut förstår och arbetar utifrån anpassningar, extra anpassning och åtgärdsprogram, för de elever som bedöms vara i behov av det arbetar med sambedömning arbetar med formativ bedömning arbetar för flexibel gruppindelning inom årskursen arbetar ämnesövergipande erbjuder en varierad undervisning, där alla sinnen används gör eleverna delaktiga i planering, upplägg och genomförande knyter an till elevernas intresse använder digitala verktyg kontinuerligt i all undervisning samarbetar kollegialt erbjuder eleverna en trivsam, strukturerad och välordnad lärmiljö har en genomtänkt och ändamålsenlig möblering släpper in dagsljus. Om solen stör undervisningen används persienner eller mörkläggingsgardiner samlar producerat material på en vägg eller inom ett inramad område undviker intensiva färger och mönster på möbler, textilier, tavlor etc ser till att lekutrustningen är tillgänglig och har ett varierat utbud. 12

13 Hur gör v? 4. Hur gör vi? 4.1 Uvecklings- och arbetsorganisation Personalen arbetar systematiskt i yrkesspecifika lärgrupper, vilka är spjutspetsar för fördjupat utvecklingsarbete, se figur nedan. Arbetslagen är basen för främjande elevhälsoarbete och löpande planering skola-fritidshem/klubb. Andra forum för kommunikation, stöd och utveckling är: Specteam, EHT (elevhälsoteam), fritidspedagog- och lärarkonferenser, husmöten för skolgemensamma utvecklingsfrågor, LSG (lokal samverkansgrupp), krisgrupp, elevråd och föräldraråd. Arbetsorganisation: Samarbete skola/fritidshem, löpande planering främjande elevhälsoarbete Samspelande tydliga rutiner och regler. Arbetslag: Lärare, fritidspedagoger och elevass/resurslärare Häggen: Förskoleklass Björken: Åk 1 Rönnen: Åk 2 Pilen: Åk 3 Lönnen: Åk 4-5 Specteam Elevhälsoteam Rektor, specped, lärledare Övriga forum: För uppföljning, lärande samtal, delaktighet och kommunikation Lärgrupp/ konferens: Språk- och kunskapsutv arbetssätt Lärare Lärgrupp/ konferens: Prioriterat arbete kring förmågor Fritidspedagoger Lärgrupp/ konferens: Handledning av specped Elevass/ lärarresurser Husmöte: SPSM: tillgänglig utbildning All personal Utvecklingsorganisation: Fördjupat yrkesspecifikt, målinriktat utvecklingsarbete 13

14 4.2 Ledningsdeklaration och medarbetarpolicy Rektor: arbetar målmedvetet utifrån statliga och kommunala styrdokument: skollag/förordningar, läroplan, förvaltningsövergripande planer, Öds kommuns medarbetarpolicy bedriver ett aktivt kvalitetsarbete utifrån Norra skolans Arbetsplan för Systematiskt Kvalitetsarbete - ASK 18/19 är lojal mot fattade beslut har en tydlig och rak kommunikation skapar utrymme för lärande, delaktighet och delegation fattar tydliga beslut i rätt forum stimulerar, utmanar och stödjer medarbetarna har ett gott bemötande mot alla Personalen utifrån Östersunds kommuns medarbetarpolicy: 1. Helhetssyn Jag har förståelse och acceptans för den politiskt styrda organisationen och jag förstår min egen roll och mitt uppdrag Genom att jag: medvetet arbetar utifrån statliga och kommunala styrdokument samt ASK 18/19 professionellt kan omsätta läroplanens intentioner i den dagliga verksamheten arbetar konstruktivt utifrån de politiska och ekonomiska ramar som finns 2. Ansvar och engagemang Jag tar ett aktivt ansvar för att nå uppsatta mål, utveckla verksamheten och mig själv. Genom att jag: är engagerad och fullt ut förstår uppdraget deltar aktivt i skolans olika forum för lärande tar ansvar för skolgemensamt uppdrag varje dag tar del av viktig information på kommunens nätbaserade informationssystem, outlook är flexibel, ser möjligheter och anpassar verksamheten utifrån skiftande förutsättningar och behov 3. Kompetens Jag vill och jag får möjlighet att utveckla min kompetens. Jag har förtroende för andras kompetens Genom att jag: 14

15 arbetar med kollegialt lärande samarbetar och gör gemensamma planeringar aktivt tar del av nya rön och forskning, t ex via Skolverkets webbsida deltar aktivt i de kurser/utbildningar, som erbjuds har kunskap och visar respekt för kollegors yrkesprofession 4. Öppet klimat och delaktighet Jag delar med mig och respekterar andras åsikter Jag bidrar till ett öppet klimat genom att bjuda på mig själv och min kunskap samt genom att sträva efter goda relationer Genom att jag: för konstruktiva samtal kring elevers behov, i rätt forum och på rätt plats respekterar att personalrummet är en plats för återhämtning pratar med och ej om kolegor, hjälper, reder ut och löser vardagliga frågor på ett rakt och konstruktivt sätt ger feedback och uppmuntran till mina kollegor alltid har ett gott bemötande och är välkomnande mot: kollegor, elever, föräldrar och 15

16 4.3 Traditioner och gemensamma aktiviteter Aktivitet När Vilka Kap 1-5 Lpl Skolstartstema Skolstartsdagen Alla elever, all personal Kap 1-5 Kultur: Skapande, teater- och musikföreställningar etc Fadderverksamhet: Olika aktiviteter såsom lekar, utflykter, gemensamt skolarbete, projekt etc Kontinuerligt Alla elever Kap 1-5 Kontinuerligt F-2-4 A, F-2-4 B A, B Föräldrafika Höst-vår Fritids Kap 4 Hofvallen: Friidrott fm Miljövecka /städa skolgården September Alla elever Idrott Kap 1-4, SO, svenska, bild m fl ämnen September Resp klass ansvarar NO, svenska, bild Lucia Pingstkyrkan December Åk 5 ordnar för alla elever Julgemenskap December Planeras inom resp avdelning Julavslutning Gamla kyrkan SO, musik SO, bild December Alla elever SO, musik Vinterfriluftsdag februari-mars Se friluftslivsplan Idrott Påskgemenskap April Planeras inom resp avdelning Bild, religion, historia, svenska fritids Städa skolgården Maj (innan Öppet Hus) Klassvis NO Öppet Hus Eleverna bjuder in föräldrar, syskon m fl: elevarbeten, utställningar, försäljning, café etc 24/5, kl Planeras inom resp avdelning Norrajoggen Maj-juni Alla elever Idrott Alla ämnen, fritids Skolavslutning Pingstkyrkan Juni Alla elever Musik 16

17 4.4 Forum för lärande Forum: När: Vilka: Syfte: Lsg: En gång/mån Arbetslag: (Specped, speclär och rektor bjuds in av arbetslaget) Lärgrupper: Fre /8, 28/9, 19/10, 16/11, 14/12, 25/1, 22/2, 22/3, 12/4, 24/5 Mån 9-10 Ons 9-10 Tor 9-10 Ons 9-10 Ons Jämn va Mån Rektor Repr; Lr, Lf, Skaf Björken Pilen Rönnen Häggen Lönnen Lärare Arbetsmiljöfrågor Löpande utveckling/planering av verksamhet samt främjande elevhälsoarbete Fördjupat utvecklingsarbete inom ett målformulerat, prioriterat och avgränsat läroplansområde. Jämn va Tor Elevassastenter resurser Fritidspedagogkonferens Lärarkonferens Jämn va Tis Udda va Tis Udda va Tis Resurslärare/elevasskonferens Udda va Tor Husmöte Tor /9, 18/10, 29/10 (v 44) 6/12, 7/2, 4/4, 16/5, 19/6 (studiedagar) Tisdagssmöte Tis Fritidspedagoger Fritidspedagoger Rektor, specialpedagog, speciallärare, lärare,förskollärare, SVAlärare, Specialpedagog, resurslärar och elevassistenter Rektor All ersonal EHT teamet Rektor och all pers, rullande rastschema Krisgrupp Fyra ggr/år Rektor, pers repr, sjuksköterska Lärledarmöte Udda va Rektor, lärledare Tis EHT Jämn va Rektor, specped, kurator, Tor sjuksköterska, psykolog Spec/SVAmöte Jämn va Rektor, specialped, Tis14-15 speclärare, svalärare Ledningsmöte Mån Rektor, specialped, skoladm Föräldraråd Fem ggr/år Rektor, persrepr Rullande datum Elevråd En gång/mån Rektor, persrepr En repr/klass Rullande datum Öppet Hus Tor 23/5 Rektor, samtlig personal, Kl elever Studiedagar 19-20/6 Rektor, samtlig personal som ska arbeta på Norra Löpande pedagogiska frågor Kollegialt lärande Löpande pedagogiska frågor Kollegialt lärande Löpande planering Prioriterat område förfrämjande elevhälsoarbete: Relationsskapande-bemötandeledarskap Främjande elevhälsoarbete, praktiska frågor och samvaro Förebyggande/främjande arbete kring ev krissituationer Kommunikation rektor-arbetslag och lärgrupper Säkerställa elevhälsoarbete på organisation, grupp och individnivå Främjande elevhälsa: Stöd till lärae och elever Ledningsarbete på individ/grupp och organisationsnivå Info, delaktighet Delaktighet, elevernas viktiga frågor, raster, arbetsro etc Elever och personal bjuder in föräldrar och syskon m fl: delge skol- och fritidsarbeten Utifrån utvärderingar och analys, ta fram ASK Samvaro/ friskvård 17

18 Lärledare i lärgruppen samt ordförande i arbetslaget verkar för att: alla deltar aktivt verka stödja, så utvecklingen går framåt, utfrån fokus lärgruppen resp arbetslaget ser helhet och sammanhang tydligt leda möten en öppen och rak kommunikation sker kring främjande elevhälsoarbete, fördjupat utvecklingsarbete såväl som för löpande planering och praktiska frågor följa överenskommelser, fasta punkter på dagordning samt se till att minnesanteckningar förs av sekreterare och läggs upp på Norra skolans digitala konferens på outlook signalera till rektor om stöd till arbetslaget/lärgruppen behövs, gällande pedagogiskt innehåll, praktiska frågor samt värdegrunds- och eller samarbetsfrågor etc Lokal samverkansgrupp: En lokal samverkansgrupp (LSG) finns inrättad vid Norra skolan för samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Rektor och representanter för personalens fackliga organisationer träffas en gång per månad och har dialog kring frågor rörande arbetsmiljö, ekonomi, anställningsavtal och övriga personalfrågor, utifrån den lokalt upprättad arbetsmiljöplanen. LSG-representantens roll: vara en länk mellan arbetsgivare och personal företräda arbetslagets åsikter och synpunkter verka för att de psykosociala och fysiska arbetsmiljöfrågorna tas upp i arbetslagen och sedan förs vidare till LSG Fokus 18-19: tydliggöra arbetsmiljöplanen för alla medarbetare utveckla bra rutiner kring brandberedskap friskfaktorer 4.5 Fortbildning: Fortbildning sker kontinuerligt genom: kurser* utbildning* dagligt erfarenhetslärande kollegialt lärande studiedagar Lärgrupper litteratur, film utvecklingssamtal två internatdagar * Kurser/utbildning: Önskemål/behov av kurser/utbildning, kopplas till ASK

19 4.6 Lokala handlingsplaner Arbetsmiljöplan Miljöplan Brandskyddsplan Egenkontroll inomhusmiljö samt allergiplan Krisplan Hot och våld ASK med bilaga Elevhälsoplan Plan mot kränkning och diskriminering NTA-plan Friluftslivsplan Verksamhetsplan fritidshem Överlämnandeplaner: förskola-tidigareskola och tidigareskola-senareskola 19

20 Hur blev det? 5. Hur blev det? 5.1 Uppföljning/analys utifrån Norra skolans kvalitetsdeklaration samt BoUF prioriterade utvecklingsområden Sker i dialog, kontinuerigt i vardagsarbetet, via olika forum. Skriftlig analys och uppföljning genomförs i nedanstående matriser, v 44, v 2 samt under maj månad Hela skolan Indikator/insatser: social- och fysisk miljö Uppföljning/analys: Hela skolan Verksamhet Klass Elev Hur arbetar vi med utvecklingsområdet? Starka sidor Hela skolan Förbättra/utveckla Hur arbetar vi med utvecklingsområdet? Starka sidor Förbättra/utveckla Verksamhet Förskoleklass - åk 5: Indikator: förutsättningar för lärande och pedagogisk miljö Uppföljning/analys: Skola F-klass åk 1-5 Fritidshem Indikator: förutsättningar för lärande, pedagogisk miljö Uppföljning/analys: Hur arbetar vi med utvecklingsområdet? Starka sidor Fritidshem Förbättra/utveckla Resurslärare-elevassistenter Indikator: förutsättningar för lärande, pedagogisk miljö Uppföljning/analys: Hur arbetar vi med utvecklingsområdet? Starka sidor Resurslärare/elevassistenter Förbättra/utveckla 20

21 Klass Indikator: förutsättningar för lärande, social miljö, pedagogisk miljö och fysisk miljö Utvecklingsarbete utifrån BoUFs prioriterade områden; svenska, svenska som andra språk samt matematik, i perspektivet pojkars och flickors lärande samt nyanländas lärande F-klass Antal elever: Svenska Läsa Skriva Lyssna Tala Matematik Övrigt utifrån syfte mål, centralt innehåll Förskoleklass Uppföljning/analys P % F % P+F % Styrkor: Utveckla: Åk 1-3 Tillräckliga/mer än tillräckliga kunskaper, i förhållande till kunskapskraven, pojkar-flickors lärande samt nyanländas lärande: Åk: Antal elever: P % F % P+F % Styrkor: Utveckla: Svenska: Läsa Skriva Lyssna Tala SVA: Läsa Skriva Lyssna Tala Matematik: Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. 21

22 Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter Föra och följa matematiska resonemang Använda matematikens uttrycksforme r för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser Engelska SO NO Teknik Idrott och Hälsa Slöjd Bild Musik 22

23 Åk 4-5 Tillräckliga/mer än tillräckliga kunskaper, i förhållande till kunskapskraven, pojkar-flickors lärande samt nyanländas lärande: Åk: Antal elever: Svenska: Läsa Skriva Lyssna Tala SVA: Läsa Skriva Lyssna Tala Matematik: Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. P % F % P+F % Styrkor: Utveckla: Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter Föra och följa matematiska resonemang Använda matematikens uttrycksforme r för att samtala om, argumentera och redogöra 23

24 för frågeställningar, beräkningar och slutsatser Religion Fysik Kemi Biologi Teknik Idrott och Hälsa Slöjd Bild Musik 24

25 5.2 Rektors sammanfattning 25

26 Bilaga NORRA SKOLAN Avdelning/klass: Mål Målkriterier Konkreta insatser 26