Fullmäktige Sida 1 / 78

Transkript

1 Esbo stad Möteskallelse Fullmäktige Sida 1 / 78 Sammanträde Tid måndag kl. 17:30 Plats Fullmäktigegården, Esbogatan 5 Tilläggsuppgifter Meddelande om förhinder: valtuustonsihteeri@espoo.fi eller Ärenden Ärende Bilagor Rubrik Sida 1 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet 2 2 Val av protokolljusterare 3 3 Val av räddningsverkets direktion (bordlagt ) 4 4 Fyllnadsval: ersättare i utbildnings- och dagvårdsnämnden 8 5 Utnämnande av stadens representanter i Grankulla stads 10 finska nämnd för undervisning och småbarnsfostran och svenska nämnd för undervisning och småbarnsfostran 6 Val av nämndeman i Esbo tingsrätt 12 7 Val av gode män för fastighetsförrättningar 18 8 Val av delegationen för polisinrättningen i Västra Nyland 20 9 Beviljande av tilläggsanslag för köp av Tapiolan Liiketalo Oy:s 22 och Kiinteistö Oy Tapiolan Kulttuuritoris aktier 10 Beviljande av stadens proprieborgen till Kiinteistö Oy Espoon 24 Sairaala för ett lån för byggandet av Esbo sjukhus Förhandsbesked om 2012 års bokslut Utlåtande om utkastet till kommunstrukturlag Bredvik: ändring av detaljplanen Torvmossen, norra, område Godkännande av delgeneralplanen Blombacken, område Utnämnande av representanter i samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts fullmäktige för mandattiden Esbo Timo Soini ordförande

2 Esbo stad Möteskallelse Ärende 1 Fullmäktige Sida 2 / 78 1 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet Redogörelse Sammanträdet konstateras vara lagligen sammankallat och beslutfört. Det antecknades att sammanträdet sammankallats genom en kallelse som undertecknats av fullmäktiges ordförande den och som utsänts till fullmäktigeledamöterna, stadsstyrelsen och sektordirektörerna samt kungjorts på stadens anslagstavla. Kallelsen hade följande lydelse: Bilaga A och B - 1.

3 Esbo stad Möteskallelse Ärende 2 Fullmäktige Sida 3 / 78 2 Val av protokolljusterare Till protokolljusterare väljs representanter för SDP / KD.

4 Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige Sida 4 / / /2012 Stadsstyrelsen Val av räddningsverkets direktion (bordlagt ) Beredning och upplysningar: Rytilahti Katja, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige väljer för mandattiden till räddningsverkets direktion tio (10) ledamöter jämte personliga ersättare enligt följande: Medlem Personlig ersättare Heikki Seppä (Saml., Esbo) Paavo Hiltunen (Saml., Esbo) Leila Lehtinen (Saml., Esbo) Arja Sääksvuori (Saml., Esbo) Marko Knuutila (Gröna, Esbo) Heikki Pöyhönen (Gröna, Esbo) Sirpa Hyytiä- Hallenberg (SDP, Esbo) Pirkko Saarnio (SDP, Esbo) Kari Paunonen (Sannf&Obundna, Esbo) Matti Palonen (Sannf&Obundna, Esbo) (Grankulla/Kyrkslätt) (Grankulla/Kyrkslätt) (Lojo verksamhetsområde) (Lojo verksamhetsområde) (Lojo verksamhetsområde) (Lojo verksamhetsområde) (Raseborgs verksamhetsområde) (Raseborgs verksamhetsområde) (Raseborgs verksamhetsområde) (Raseborgs verksamhetsområde) samt utser till ordförande Heikki Seppä (Saml.,Esbo) och till vice ordförande (Lojo verksamhetsområde) i räddningsverkets direktion. Redogörelse Enligt instruktionen för direktionerna inom Esbo stads affärsverkssektor består räddningsverkets direktion av tio (10) ledamöter med personliga ersättare. Enligt avtal mellan kommunerna i området för Västra Nylands räddningsväsende enligt statsrådets beslut (174/2002) utses av räddningsnämndens ledamöter och ersättare sex från Esbos verksamhetsområde som omfattar städerna Esbo och Grankulla samt kommunen Kyrkslätt, två från Lojos verksamhetsområde som omfattar städerna Högfors och Lojo samt kommunerna Sjundeå och Vichtis

5 Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige Sida 5 / 78 (kommunerna Karislojo, Nummi-Pusula och Lojo sammanslogs till en stad ) och två från Raseborgs verksamhetsområde som omfattar städerna Hangö och Raseborg samt Ingå kommun. Esbo utser bland ledamöterna ordföranden samt vice ordföranden som väljs från Lojos verksamhetsområde. Organen ska väljas med hänsyn till jämställdhetslagen. På val av kommunala organ tillämpas 4 a i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män, enligt vilken kommunala organ med undantag av fullmäktige ska bestå av minst 40 procent kvinnor och minst 40 procent män. Antalet kvinnor resp. män i räddningsverkets direktion ska således vara minst fyra (4). Kravet på jämställdhet gäller separat för medlemmar och ersättare. Den lagenliga kvoten ska uppfyllas för både medlemmar och ersättare. Däremot krävs inte att en medlem och dennas personliga ersättare ska representera samma kön. Kravet gäller inte heller separat för presidiet. För avvikelse från jämställdhetslagen krävs en särskild orsak. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige för mandattiden till räddningsverkets direktion väljer tio (10) ledamöter jämte personliga ersättare enligt följande: Medlem Personlig ersättare Heikki Seppä (Saml., Esbo) Paavo Hiltunen (Saml., Esbo) Leila Lehtinen (Saml., Esbo) Arja Sääksvuori (Saml., Esbo) Marko Knuutila (Gröna, Esbo) Heikki Pöyhönen (Gröna, Esbo) Sirpa Hyytiä- Hallenberg (SDP, Esbo) Pirkko Saarnio (SDP, Esbo) Kari Paunonen (Sannf&Obundna, Esbo) Matti Palonen (Sannf&Obundna, Esbo) (Grankulla/Kyrkslätt) (Grankulla/Kyrkslätt) (Lojo verksamhetsområde) (Lojo verksamhetsområde) (Lojo verksamhetsområde) (Lojo verksamhetsområde) (Raseborgs verksamhetsområde) (Raseborgs verksamhetsområde) (Raseborgs verksamhetsområde) (Raseborgs verksamhetsområde)

6 Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige Sida 6 / 78 samt utser till ordförande Heikki Seppä (Saml., Esbo) och till vice ordförande (Lojo verksamhetsområde) i räddningsverkets direktion. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Fullmäktige Stadsstyrelsen Fullmäktige väljer för mandattiden till räddningsverkets direktion tio (10) ledamöter jämte personliga ersättare enligt följande: Medlem Personlig ersättare Heikki Seppä (Saml., Esbo) Paavo Hiltunen (Saml., Esbo) Leila Lehtinen (Saml., Esbo) Arja Sääksvuori (Saml., Esbo) Marko Knuutila (Gröna, Esbo) Heikki Pöyhönen (Gröna, Esbo) Sirpa Hyytiä- Hallenberg (SDP, Esbo) Pirkko Saarnio (SDP, Esbo) Kari Paunonen (Sannf&Obundna, Esbo) Matti Palonen (Sannf.&Obundna, Esbo) (Grankulla, Kyrkslätt) (Grankulla, Kyrkslätt) (Lojo verksamhetsområde) (Lojo verksamhetsområde) (Lojo verksamhetsområde) (Lojo verksamhetsområde) (Raseborgs verksamhetsområde) (Raseborgs verksamhetsområde) (Raseborgs verksamhetsområde) (Raseborgs verksamhetsområde) samt utser till ordförande Heikki Seppä (Saml., Esbo) och till vice ordförande (Lojo verksamhetsområde) i räddningsverkets direktion. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Fullmäktige Stadsstyrelsen Fullmäktige för mandattiden till räddningsverkets direktion väljer tio (10) ledamöter jämte personliga ersättare enligt följande:

7 Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige Sida 7 / 78 Medlem Personlig ersättare Heikki Seppä (Saml., Esbo) Paavo Hiltunen (Saml., Esbo) Leila Lehtinen (Saml., Esbo) Arja Sääksvuori (Saml., Esbo) Marko Knuutila (Gröna, Esbo) Heikki Pöyhönen (Gröna, Esbo) Sirpa Hyytiä- Hallenberg (SDP, Esbo) Pirkko Saarnio (SDP, Esbo) Kari Paunonen (Sannf&Obundna, Esbo) Matti Palonen (Sannf&Obundna, Esbo) (Grankulla/Kyrkslätt) (Grankulla/Kyrkslätt) (Lojo verksamhetsområde) (Lojo verksamhetsområde) (Lojo verksamhetsområde) (Lojo verksamhetsområde) (Raseborgs verksamhetsområde) (Raseborgs verksamhetsområde) (Raseborgs verksamhetsområde) (Raseborgs verksamhetsområde) samt utser till ordförande Heikki Seppä (Saml.,Esbo) och till vice ordförande (Lojo verksamhetsområde) i räddningsverkets direktion. Behandling Ordföranden understödd av Laukkanen föreslog bordläggning. Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Beslut Fullmäktige: Fullmäktige bordlade enhälligt ärendet. För kännedom - De valda - Direktionens sekreterare

8 Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige Sida 8 / / /2012 Stadsstyrelsen Fyllnadsval: ersättare i utbildnings- och dagvårdsnämnden Beredning och upplysningar: Rytilahti Katja, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige väljer i stället för Jarno Kukkonen (Sannf&Obundna) (Sannf&Obundna) till ledamot i utbildnings- och dagvårdsnämnden. Redogörelse Utbildnings- och dagvårdsnämndens ledamot Jarno Kukkonen (Sannf & Obundna) anhåller per brev av den 31 januari 2013 om avsked från uppdraget på grund av arbete som tjänsteinnehavare underställd nämnden. Enligt 36 i kommunallagen är en person inte valbar till nämnden om personen är anställd vid kommunen och lyder under ifrågavarande nämnd. Enligt jämställdhetslagen ska den som väljs vara man. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige i stället för Jarno Kukkonen (Sannf & Obundna) väljer (Sannf & Obundna) till ledamot i utbildnings- och dagvårdsnämnden. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. För kännedom - Jarno Kukkonen - Den valda

9 Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige Sida 9 / 78

10 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 10 / / /2012 Stadsstyrelsen Utnämnande av stadens representanter i Grankulla stads finska nämnd för undervisning och småbarnsfostran och svenska nämnd för undervisning och småbarnsfostran Beredning och upplysningar: Rytilahti Katja, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige för mandattiden väljer Esbo stads representant 1 sakkunnig medlem i Grankulla stads finska nämnd för undervisning och småbarnsfostran sakkunnig medlem Oge Eneh (Saml) personlig ersättare Lari Tuominen (Saml) samt 2 sakkunnig medlem i Grankulla stads svenska nämnd för undervisning och småbarnsfostran sakkunnig medlem Christina Ruth (SFP) personlig ersättare Anna af Hällström (SFP). Redogörelse Grankullas skolnämnder heter från och med 1 januari 2013 nämnderna för undervisning och småbarnsfostran. Samtidigt har det gjorts ändringar i Grankulla stads förvaltningsstadga då det gäller nämndernas sammansättning. Esbo stad har rätt att utse en (1) sakkunnig medlem i Grankulla stads finska nämnd för undervisning och småbarnsfostran och en (1) sakkunnig medlem i Grankulla stads svenska nämnd för undervisning och småbarnsfostran. Den sakunniga medlemmen har yttranderätt i nämnden. Beslutshistoria Stadsstyrelsen

11 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 11 / 78 Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige för mandattiden väljer Esbo stads representant 1 sakkunnig medlem i Grankulla stads finska nämnd för undervisning och småbarnsfostran sakkunnig medlem Oge Eneh (Saml) personlig ersättare Lari Tuominen (Saml) samt 2 sakkunnig medlem i Grankulla stads svenska nämnd för undervisning och småbarnsfostran sakkunnig medlem Christina Ruth (SFP) personlig ersättare Anna af Hällström (SFP). Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. För kännedom - De valda - Grankulla stad

12 Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige Sida 12 / / /2012 Stadsstyrelsen Val av nämndeman i Esbo tingsrätt Beredning och upplysningar: Rytilahti Katja, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige för mandatperioden väljer följande 59 personer till nämndemän: Janne Jokinen Jorma Kajaste Henri Korhonen Juha Kuusinen Allan Käyhkö Mika Lehtisyrjä Jaakko Moisio Janne Pesonen Kristian Rehnfors Vesa Valkama Ilkka Virtanen Peter Wellman Suvi Aherto Katri Alén Mirjami Balk Jessica Löfgren-Eriksson Tuuli Miettinen Minttu Mustonen Satu Paajanen Leena Piironen Merja Pursiainen Erja Selin Katariina Sorvanto Taru Saraste Niina Tapanainen Kirsi Ranne Heikki Pöyhönen Rolf Heikkinen Pia Litmo Rainer Westerlund Leena Tammivuori Sirkku Saarikoski Timo Lahtinen-Mäkelä Sirkka Lindroos

13 Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige Sida 13 / 78 Kai Hurskainen Jukka Hämäläinen Sami Lehtonen Kari Karjalainen Anu Heinänen Maija Snygg Satu Nurminen-Hämäläinen Eija Varja Jouko Pirttimäki Rami Lindberg Aki Luukkainen Jura Jukola Kaija Hietanen Mirka Helin Anna-Liisa Kuisma Suvi Karhu Stefan Ekholm Rainer Andersson Anders Blomberg Thea Kusénius Tove Westerlund Barbro Blomster Reijo Stedt Ville Uusivuori Hannu Hätönen Mandatperioden för de nämndemän som har valts för mandatperioden upphör när detta beslut har vunnit laga kraft. Redogörelse Enligt 7 i tingsrättslagen väljer fullmäktige nämndemännen för en period som motsvarar fullmäktiges mandatperiod. Se nämndemän som väljs i kommunen ska så rättvist som möjligt representera kommuninvånarnas ålders-, närings- och könsfördelning samt de språkliga förhållandena i kommunen. En nämndeman ska vara finsk medborgare och bosatt i en kommun som hör till tingsrättens domkrets. Nämndemannen får inte vara försatt i konkurs och hans eller hennes handlingsbehörighet får inte ha begränsats samt han eller hon ska anses lämplig att verka som nämndeman. Den som inte har fyllt 25 år eller som har fyllt 63 år får inte väljas till nämndeman. Den som innehar en tjänst vid en allmän domstol eller en straffanstalt eller som i sin tjänst utför utsökningsuppgifter, förundersökning av brott eller tull- eller polisbevakning, får inte vara nämndeman, inte heller en åklagare, advokat eller någon annan som yrkesmässigt bedriver advokatverksamhet. (6 i tingsrättslagen) Justitieministeriet fastställde 2 december 2012 antalet nämndemän i Esbo

14 Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige Sida 14 / 78 tingsrätt till 62, varav 59 väljs i Esbo och 3 i Grankulla. Nämndemannauppgiftens natur Nämndemannens uppdrag är inte ett kommunalt förtroendeuppdrag, även om det är fullmäktige som väljer nämndemännen. Enligt grundlagen ska den dömande makten utövas av oberoende domstolar. Nämndemännen har personlig rösträtt de är ledamöter i domstolen och verkar under domaransvar. Uppdraget är sålunda snarare ett statligt förtroendeuppdrag. Kostnaderna för skötseln av uppdraget (sammanträdesarvode, ersättning för förlorad inkomst och reseersättning) betalas med statliga medel. Nämndemannens uppdrag avviker även såtillvida från uppdraget som ledamot i en kommunal nämnd och från en del andra kommunala förtroendeuppdrag att domstolens sammanträde i allmänhet börjar kl och fortgår tills alla dagens mål har behandlats. Nämndemannens uppdrag kräver alltså att nämndemannens är beredd på att sammanträdet kan räcka hela dagen. I synnerhet vid omfattande brottmål ska nämndemannen vara beredd att närvara flera dagar i rad. I sådana fall krävs det för en överenskommelse om nämndemännens sammanträdesturer att tingsrätten och nämndemännen håller kontakt i tid, så att nämndemännen kan bereda sig på sammanträdena. Frågor om valet av nämndemän Beträffande valet av nämndemän fäster ministeriet uppmärksamhet vid 6 i tingsrättslagen (581/19939 i sin helhet. Första momentet lyder: En nämndeman ska vara finsk medborgare och bosatt i en kommun som hör till tingsrättens domkrets. Nämndemannen får inte vara försatt i konkurs och hans eller hennes handlingsbehörighet får inte ha begränsats samt han eller hon skall anses lämplig att verka som nämndeman. Till nämndeman får sålunda inte väljas en person som inte anses lämplig för uppdraget. Att bedöma lämpligheten kan vara svårt, men med bestämmelsen har det avsetts att till exempel personer med anteckningar i straffregistret och personer som upprepade gånger har gjort sig skyldiga till smärre brott ska uteslutas från uppdraget som nämndeman. Bedömningen av lämpligheten kräver i allmänhet en helhetsbedömning av kandidaten. Resultatet av bedömningen bör vara slutsatsen att valet av personen inte ruckar på förtroendet för domstolen. Fullmäktigegruppen och fullmäktige har emellertid inte i allmänhet möjlighet att reda ut sådana uppgifter och därför ska ovan nämnda behörighetskrav bringas till kandidaternas kännedom. I synnerhet som tingsrätten i allmänhet kontrollerar de till nämndemän valdas straffregisteruppgifter. Enligt tingsrättslagen ska de nämndemän som väljs i kommunen så rättvist som möjligt representera kommuninvånarnas ålders-, närings- och könsfördelning samt de språkliga förhållandena i kommunen. Det kunde öka nämndemannasystemets trovärdighet och medborgarnas förtroende för systemet om det bland nämndemännen även förekom personer som representerar olika etniska minoriteter.

15 Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige Sida 15 / 78 Det ställs inte särskilda behörighetskrav på nämndemännens språkkunskaper, till skillnad från domarnas. Det är fullmäktigeförsamlingarnas uppgift att se till att de som väljs till nämndemän har sådana tillräckliga språkkunskaper som krävs för skötseln av uppdraget och det är tingsrättens uppgift att se till sammansättningen av nämndemän vid domstolens sammanträden. I praktiken betonas kraven på språkkunskaper i tingsrätter som är tvåspråkiga. Enligt 9 i tingsrättslagen tillämpas kommunallagens stadgar på valet av nämndemän. Enligt 39 i kommunallagen kvarstår en förtroendevald i sitt uppdrag under den tid för vilken han har valts och även därefter, tills någon annan har valts till uppdraget. Därför fäster justitieministeriet uppmärksamhet vid att tingsrätterna och kommunstyrelserna bör sträva att komma överens om tidpunkten då de nya nämndemännen tillträder och de nuvarande nämndemännens mandattid slutar. Detta är viktigt för bestämmandet av sammansättningen vid tingsrättens sammanträden och för att meddelandet av de nya nämndemännens kontaktuppgifter till tingsrätten och andra praktiska arrangemang åtminstone i de största tingsrätterna kan ta en del tid i anspråk. Hör flera kommuner till tingsrättens domkrets, ska de alla sträva till att välja sina nämndemän ungefär samtidigt. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige för mandatperioden väljer följande 59 personer till nämndemän: Janne Jokinen Jorma Kajaste Henri Korhonen Juha Kuusinen Allan Käyhkö Mika Lehtisyrjä Jaakko Moisio Janne Pesonen Kristian Rehnfors Vesa Valkama Ilkka Virtanen Peter Wellman Suvi Aherto Katri Alén Mirjami Balk

16 Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige Sida 16 / 78 Jessica Löfgren-Eriksson Tuuli Miettinen Minttu Mustonen Satu Paajanen Leena Piironen Merja Pursiainen Erja Selin Katariina Sorvanto Taru Saraste Niina Tapanainen Kirsi Ranne Heikki Pöyhönen Rolf Heikkinen Pia Litmo Rainer Westerlund Leena Tammivuori Sirkku Saarikoski Timo Lahtinen-Mäkelä Sirkka Lindroos Kai Hurskainen Jukka Hämäläinen Sami Lehtonen Kari Karjalainen Anu Heinänen Maija Snygg Satu Nurminen-Hämäläinen Eija Varja Jouko Pirttimäki Rami Lindberg Aki Luukkainen Jura Jukola Kaija Hietanen Mirka Helin Anna-Liisa Kuisma Suvi Karhu Stefan Ekholm Rainer Andersson Anders Blomberg Thea Kusénius Tove Westerlund Barbro Blomster Reijo Stedt Ville Uusivuori Hannu Hätönen Mandatperioden för de nämndemän som har valts för mandatperioden upphör när detta beslut har vunnit laga kraft. Beslut Stadsstyrelsen: et godkändes enhälligt.

17 Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige Sida 17 / 78 Tiedoksi

18 Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige Sida 18 / / / Val av gode män för fastighetsförrättningar Beredning och upplysningar: Rytilahti Katja, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige väljer till gode män för fastighetsförrättningar åren följande tjugo (20) personer: Gode män för fastighetsförrättningar Ali Karjalainen Ari Rehnfors Mika Suomu Seppo Äikäs Kaija Hartikainen Aila Lehtinen Maila Lingman-Nukala Pirjo Söderström Rainer Westerlund Hanna Kalanne Seppo Niiranen Yngve Lindholm John Lindfors Ossi Haapalinna Sakari Behm Stefan Ekholm Christina Koikkalainen Harri Davidson Susanna Aho Veijo Huotari Redogörelse Enligt 6 i fastighetsbildningslagen ska fullmäktige till gode män för kommunens fastighetsförrättningar välja minst sex personer för en tid som motsvarar fullmäktiges mandat. Den som väljs till god man ska vara förtrogen med fastighetsfrågor och känna de lokala förhållandena. Angående valbarheten till god man gäller vad som stadgas om nämndemän vid tingsrätt. Den som inte har fyllt 25 år eller som har fyllt 63 år får inte väljas till god man.

19 Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige Sida 19 / 78 Vid valet av gode män ska bestämmelserna i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män beaktas. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige till gode män för fastighetsförrättningar åren väljer följande tjugo (20) personer Gode män för fastighetsförrättningar Ali Karjalainen Ari Rehnfors Mika Suomu Seppo Äikäs Kaija Hartikainen Aila Lehtinen Maila Lingman-Nukala Pirjo Söderström Rainer Westerlund Hanna Kalanne Seppo Niiranen Yngve Lindholm John Lindfors Ossi Haapalinna Sakari Behm Stefan Ekholm Christina Koikkalainen Harri Davidson Susanna Aho Veijo Huotari Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt.

20 Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige Sida 20 / / /2013 Stadsstyrelsen Val av delegationen för polisinrättningen i Västra Nyland Beredning och upplysningar: Rytilahti Katja, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige utnämner för mandattiden till delegationen för polisinrättningen i Västra Nyland medlemmar med personliga ersättare enligt följande: Medlem Elli Perklén (Saml) Veera Ruoho (Sannf & Obundna) Obundna) Jari Nurminen (C Harri Bollström (KD) Ersättare Matti Ahola-Luttila (Saml) Kari Niskanen (Sannf & Helena Pyhälahti-Räisänen (C) Maria Majanen (KD) Redogörelse Enligt 10 i polisförvaltningsförordningen finns i anslutning till en polisinrättning en delegation för polisen. Delegationen för polisinrättningen ska bl.a. följa utvecklingen av den omgivning som påverkar polisens verksamhet, göra framställningar om utvecklande av polisverksamheten och avge utlåtanden i ärenden som gäller polisen. Enligt 13 i samma förordning har delegationen minst fem och högst femton medlemmar. Varje medlem har en personlig ersättare. Kommunfullmäktige väljer delegationens medlemmar för sin mandattid. Det har fastställts att antalet medlemmar i delegationen för polisinrättningen i Västra Nyland är 15, av vilka Esbos fullmäktige väjer fyra (4) medlemmar och ersättare. Organen ska väljas med hänsyn till jämställdhetslagen. På val av kommunala organ tillämpas 4 i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män, enligt vilken kommunala organ med undantag av fullmäktige ska bestå av minst 40 procent kvinnor och minst 40 procent män. Antalet kvinnor resp. män i delegationen för polisen i Esbo härad ska således vara minst två (2). Kravet på jämställdhet gäller separat för medlemmar och ersättare. Den

21 Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige Sida 21 / 78 lagenliga kvoten ska uppfyllas för både medlemmar och ersättare. Däremot krävs inte att en medlem och dennas personliga ersättare ska representera samma kön. Kravet gäller inte heller separat för presidiet. För avvikelse från jämställdhetslagen krävs en särskild orsak. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige för mandattiden till delegationen för polisinrättningen i Västra Nyland utnämner medlemmar med personliga ersättare enligt följande: Medlem Elli Perklén (Saml) Veera Ruoho (Sannf & Obundna) Obundna) Jari Nurminen (C) Harri Bollström (KD) Ersättare Matti Ahola-Luttila (Saml) Kari Niskanen (Sannf & Helena Pyhälahti-Räisänen (C) Maria Majanen (KD) Beslut För kännedom Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. - Polisinrättningen i Västra Nyland - De valda

22 Esbo stad Möteskallelse Ärende 9 Fullmäktige Sida 22 / / /2013 Stadsstyrelsen Beviljande av tilläggsanslag för köp av Tapiolan Liiketalo Oy:s och Kiinteistö Oy Tapiolan Kulttuuritoris aktier Beredning och upplysningar: Pirinen Mikko, tfn Heikkinen Pekka, tfn Slätis Carl, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige 1 beviljar ett tilläggsanslag på euro i uppgiftsområde 7196, aktier och andelar/lokalcentralen, 2 höjer upplåningsfullmakten för stadens budgetlån med euro. Redogörelse Tapiolan Liiketalo Oy äger och förvaltar tomt nummer 14 (fastighetsnummer ) i kvarter 2 i stadsdel 12 i Esbo och affärsbyggnaden på den på adressen Köpmannavägen 5, Esbo. Byggnadens lägenhetsyta är cirka kvadratmeter. Kiinteistö Oy Tapiolan Kulttuuritori äger och förvaltar tomt nummer 15 (fastighetsnummer ) i kvarter 2 i stadsdel 12 i Esbo samt delvis affärsbyggnaden som till en del ligger på tomten, till en del på gatuområdet och till en del på den öppna platsen på adressen Köpmannavägen 7, Esbo. Byggnadens lägenhetsyta är cirka m2. Hagalunds centrum utvecklas kraftigt då metron och metrostationen samt centrumparkeringen och kollektivtrafikterminalen byggs. Samtidigt genomförs betydande byggprojekt för nya bostadshus, affärsbyggnader och olika tjänstebyggnader i Hagalunds centrum. Då Hagalunds centrum utvecklas är det också nödvändigt att fästa uppmärksamhet vid att utveckla omgivningen kring Kulturplatsen. Det finns en risk att detta delområde blir förbisett då resten Hagalund utvecklas, och att områdets dragkraft och lockelse därför minskar. Som huvudägare till fastigheterna på området och som en av de mest centrala aktörerna har staden de bästa förutsättningarna att genomföra utvecklingsarbetet.

23 Esbo stad Möteskallelse Ärende 9 Fullmäktige Sida 23 / 78 Beslutshistoria Stadsstyrelsen Alla lokaler i byggnaden är uthyrda genom huvudsakligen långa hyresavtal och lokalerna ger en adekvat hyresinkomst, cirka euro per år. Underhållskostnaderna för objektet exklusive reparationer uppgår till cirka euro per år. Alla hyresavtal gäller fortsättnignsvis då anskaffningen görs. Inga betydande reparationsbehov tillkommer i och med köpet, med undantag av Liiketalo Oy:s förnyelse av yttertaket, vilket har beaktats i köpesumman. För affären går euro i överlåtelseskatt. Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen 1 köper, med förutsättningen att fullmäktige beviljar anslaget som behövs, av Sponda Oyj dess aktier nr i Tapiolan Liiketalo Oy, med andra ord bolagets aktiestock i sin helhet samt aktierna nr i Kiinteistö Oy Tapiolan Kulttuuritori det vill säga bolagets hela aktiestock. Aktierna uppgår sammanlagt till ,96 euro 2 beslutar att inköpsbeslutet gäller fram till , 3 berättigar tekniska direktören att besluta om de detaljerade villkoren för affären och att genomföra affären. Dessutom föreslår stadsstyrelsen att fullmäktige 1 beviljar ett tilläggsanslag på euro i uppgiftsområde 7196, aktier och andelar/lokalcentralen, 2 höjer upplåningsfullmakten för stadens budgetlån med euro. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt.

24 Esbo stad Möteskallelse Ärende 10 Fullmäktige Sida 24 / / /2013 Stadsstyrelsen Beviljande av stadens proprieborgen till Kiinteistö Oy Espoon Sairaala för ett lån för byggandet av Esbo sjukhus Beredning och upplysningar: Hindsberg-Karkola Viktoria, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige 1 beviljar stadens proprieborgen på följande sätt: Låntagare Kiinteistö Oy Espoon Sairaala Långivare på basis av konkurrensutsättning Lånebeloppet högst 150 miljoner euro som ett eller flera lån Lånetid högst 25 år efter att det första lånet/lånen tagits Amortering amortering i jämnstora rater halvårsvis, högst fyra amorteringsfria år Lånets räntegrund 3, 6 eller 12 månaders euribor, fast referensränta eller annan referensränta som används allmänt 2 beslutar att en garantiprovision på 0,05 procent per år räknat på lånens medelsaldo uppbärs för borgen. 3 beslutar att ingen kontrasäkerhet förutsätts för borgen. Tilläggsmaterial - Päätös Kaupunginhallitus Päätös Valtuusto

25 Esbo stad Möteskallelse Ärende 10 Fullmäktige Sida 25 / 78 Redogörelse Kiinteistö Oy Espoon Sairaala ansöker om att staden tecknar proprieborgen för ett lån som bolaget kommer att lyfta för att bygga Esbo sjukhus. Esbo sjukhus planerades på Bolarskogs sjukhustomt utifrån behovsutredningen som social- och hälsovårdsnämnden godkände och förslaget som vann arkitekttävlingen Fullmäktige beslutade att Esbo sjukhus och seniorcentrum antingen genomförs med en partnerskapsmodell eller av stadens helägda bolag som staden går i borgen för, beroende på resultatet av upphandlingen av partnerskapsmodellen. I december 2011 beslutade stadsstyrelsen att utreda placeringen av sjukhuset på Jorvs sjukhustomt. På basis av utredningen beslutade fullmäktige att Esbo sjukhus byggs vid Jorvs sjukhus och inte vid Bolarskogs sjukhus. Projektet genomförs inte med en så omfattande modell för offentligprivat samverkan som det var planerat i Bolarskog. Fullmäktige godkände samtidigt byggnadsprojektets projektplan, där investeringens kostnadsberäkning uppgår till 150 miljoner euro (kostnadsnivå 2/2012). Enligt den preliminära tidtabellen för projektplanen är det meningen att byggnadsarbetet påbörjas 2013 och att sjukhuset tas i bruk våren Stadsstyrelsen beslutade att grunda bolaget Kiinteistö Oy Espoon Sairaala. Bolaget ägs i sin helhet av Esbo stad. Bolaget bygger, äger och administrerar fastigheten Esbo sjukhus. Samtidigt beslutades att staden i samband med grundandet av bolaget investerar euro som aktiekapital och att bolaget finansierar de egentliga byggkostnaderna med lån som staden går i borgen för. Upphandlingen av en planera och bygg-entreprenad har påbörjats under senvåren Anbudsbegäran skickas i februari 2013 till alla som varit med i det förhandlade förfarandet och anbuden begärs i april Entreprenadavtalet ska undertecknas i början av sommaren Esbo stad äger Kiinteistö Oy Espoon Sairaalas hela aktiestock och därför krävs ingen kontrasäkerhet. Stadens borgen var 898 miljoner euro, varav andelen kompletterande borgen är sammanlagt 21 miljoner euro. Av alla beviljade borgen utgör Västmetrons andel 490 miljoner euro, Esbo bostäder Ab:s andel 172 miljoner euro och Kiinteistö Oy Espoon Toimitilats andel 132 miljoner euro.

26 Esbo stad Möteskallelse Ärende 10 Fullmäktige Sida 26 / 78 Beslutshistoria Stadsstyrelsen Beslutsförslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige 1 beviljar stadens proprieborgen på följande sätt: Låntagare Kiinteistö Oy Espoon Sairaala Långivare på basis av konkurrensutsättning Lånebeloppet högst 150 miljoner euro som ett eller flera lån Lånetid högst 25 år efter att det första lånet/lånen tagits Amortering amortering i jämnstora rater halvårsvis, högst fyra amorteringsfria år Lånets räntegrund 3, 6 eller 12 månaders euribor, fast referensränta eller annan referensränta som används allmänt 2 beslutar att en garantiprovision på 0,05 procent per år räknat på lånens medelsaldo uppbärs för borgen. 3 beslutar att ingen kontrasäkerhet förutsätts för borgen. Beslut Stadsstyrelsen: et godkändes enhälligt.

27 Esbo stad Möteskallelse Ärende 11 Fullmäktige Sida 27 / / /2012 Stadsstyrelsen Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar för kännedom förhandsbeskedet om 2012 års bokslut. Bilaga Tilläggsmaterial Redogörelse 1 Protokollsanteckningar Valtuustoryhmän toiminnan tukeminen - Pöytäkirjamerkintä nro 21 - Tilinpäätöksen ennakkotieto 2012 Stadens bokslut för 2012 är snart färdigt. Förhandsbeskedet om bokslutet bygger på beredningssituationen där nästan alla noteringar i bokslutet är gjorda med undantag för avskrivningarna. Det egentliga bokslutet behandlas av stadsstyrelsen och av fullmäktige Enligt bokslutsprognosen för 2012 var räkenskapsperiodens resultat omkring 25 miljoner euro, vilket är mer än 20 miljoner euro gynnsammare än den ändrade budgeten. Årsbidraget uppgick till cirka 143 miljoner euro, vilket är en aning mer än året innan. Att årsbidraget och räkenskapsperiodens resultat blev mer gynnsamma påverkades i hög grad av att finansieringsintäkterna blev större än förväntat. Däremot försvarades resultatet av de ovanligt stora nedskrivningarna på 14 miljoner euro samt av att skatteinkomsterna ökade mindre än förväntat och underskred den ändrade budgeten. Trots ett måttligt gott resultat har stadens verksamhetsbidrag, det vill säga täckningen före finansieringsintäkter, sjunkit med 25 miljoner euro jämfört med Kostnaderna har ökat mera än de externa intäkterna och skatteintäkterna och täckningen är därför sämre Stadens externa intäkter ökade med knappa 3 procent och uppgick till 253 miljoner euro.

28 Esbo stad Möteskallelse Ärende 11 Fullmäktige Sida 28 / 78 Stadens externa kostnader var miljoner euro och de ökade jämfört med föregående år med 5 procent. Kostnaderna påverkades av en ökning i verksamhetsvolymen, men dessutom av prisökningar som orsakades av inflationen och av en ökning i antalet köpta tjänster. Staden hade i slutet av 2012 sammanlagt anställda. Antalet ökade under året med 249 personer. Antalet anställda ökade speciellt inom social- och hälsovårdssektorns familje- och socialtjänster samt tjänster för äldre och inom bildningssektorns finska och svenska dagvård. Affärsverkssektorns personalmängd har under året ökat på grund av interna omställningar av verksamheten och då en del personal överförts till affärsverkssektorn från andra sektorer. Stadens personalkostnader uppgick till 594 miljoner euro och kostnaderna för hyrd arbetskraft till 27 miljoner euro. För köp av externa tjänster användes under åter 660 miljoner euro och till understöd 131 miljoner euro. Mest enskilda tjänster köpte den specialiserade sjukvården, som gick på 210 miljoner euro. Den största stödformen var utkomststödet, som gick på 46 miljoner euro. Skattefinansieringen utvecklades svagare än förväntat och endast miljoner euro redovisades i skatteinkomster. Det är endast 1,5 procent mer än året innan. I kommunalskatt på förvärvsinkomster redovisades 1 067,5 miljoner euro och i samfundsskatt 116,1 miljoner euro. Skatteinkomsterna underskred budgeten med sammanlagt 8,3 miljoner euro. Samfundsskatteinkomsterna var 20 procent mindre än året innan. Stadens investeringsnivå var fortsättningsvis hög och staden införde investeringar för 216 miljoner euro. Dessutom genomförde staden genom sina dotterbolag investeringar i anknytning till västmetron och ombyggnad av skolor för cirka 70 miljoner euro. Stadens finansieringssituation förblev bättre än förväntat, delvis på grund av att alla investeringar inte följde tidtabellen. Staden lyfte mindre lån än reserveringarna i budgeten, det vill säga 23 miljoner euro, och betalade amorteringar på 24 miljoner euro. Medel togs inte ur några fonder. Resultatmålen 2012 för Esbostrategin uppfylldes relativt väl. Resultatmålen var sammanlagt 99. För 23 av dem blev målet ouppnått, eller nåddes med försenad tidtabell. Det är dock värt att observera att vissa resultatmål stod i alla sektorers styrkort, varvid eventuella avvikelser har beaktats för varje kort. Därför flerdubblas vissa avvikelser, exempelvis med tanke på målbilden för tjänsteförsörjning samt lokalbehov och planerad enhetsstorlek. Avvikelserna från resultatmålen fram till slutet av oktober behandlades i fullmäktige. Det ser dock ut som om så gott som alla godkända avvikelser som gäller utvecklingen av verksamhetsbidraget kommer att nås i enlighet med resultatmålen.

29 Esbo stad Möteskallelse Ärende 11 Fullmäktige Sida 29 / 78 För knappa sex av resultatmålen har kriterierna definierats på ett sådant sätt att det först i samband med bokslutet är möjligt att uppskatta om målen uppnåtts. Sådana är främst resultat relaterade till arbetshälsa. Invånarantalet i Esbo ökade med personer och var enligt preliminära uppgifter i slutet av Fler än någonsin, sammanlagt personer, flyttade in till Esbo från andra länder. Födelseöverskottet bidrog med 50 procent av befolkningsökningen är Invandring bidrog till befolkningsökningen med 37 procent och flyttningsrörelsen mellan kommuner med 13 procent. I slutet av december 2012 hade Esbo arbetslösa och arbetslöshetsgraden var 6,5 procent, vilket är en procent högre än Arbetslöshetsgraden i hela landet var 10,7 procent. De långtidsarbetslösas antal var stycken, det vill säga 20 procent av de arbetslösa. Arbetslösa under 25 år fanns 700 och över 50 år gamla personer. Antalet arbetslösa under 25 år ökade med 18,8 procent jämfört med År 2012 var mycket händelserikt, liksom de tidigare åren. Kommunreformen, förutredningen för metropolområdet, social- och hälsovårdens strukturreform samt de gemensamma datasystemen stod i fokus. Efter sommaren syntes den instabila ekonomin i form av massuppsägningar. Esbo stad deltog aktivt bland annat i arbetet att hitta sysselsättning åt experter inom IT-branschen och stödde företagens tillväxt. Esboborna är lika nöjda med stadens tjänster som de var året innan, framgår det ur undersökningen Kuntapalvelujen laatu. Av invånare i stora städer hör Esboborna till de mest nöjda då det gäller tjänster. Esbo stads ekonomi vilar på en hållbar grund. Det är dock en utmaning att utgifterna ökar snabbare än skattefinansieringen och de externa intäkterna. Skattefinansieringen och ekonomin förväntas fortsätta långsamt. Det här innebär att kostnaderna inte kan fortsätta öka så snabbt som hittills. Behovet av och efterfrågan på tjänster varierar inte i takt med konjunkturerna. Befolkningen i Esbo fortsätter att öka i rask takt samtidigt som befolkningsstrukturen förändras. Det här ställer Esbo stad inför mycket stora utmaningar om minimiresultatmålet ska uppnås. Esbo bör ha ett mål på ett årsbidrag om minst 180 miljoner euro för att de investeringar som behövs för att producera tjänster och utveckla stadsstrukturen ska kunna genomföras utan att staden blir orimligt skuldsatt. Att trygga stadens verksamhetsförmåga och tillväxt på en moderat beskattningsnivå förutsätter en förbättrad kostnadseffektivitet. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Stadsdirektör Jukka Mäkelä

30 Esbo stad Möteskallelse Ärende 11 Fullmäktige Sida 30 / 78 Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar för kännedom förhandsbeskedet om 2012 års bokslut. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt.

31 Esbo stad Möteskallelse Ärende 12 Fullmäktige Sida 31 / / /2012 Stadsstyrelsen Utlåtande om utkastet till kommunstrukturlag Beredning och upplysningar: Takala Markku, tfn Immonen Mari, tfn E-post enligt modellen fornamn.e.efternamn@espoo.fi Kuismin Timo, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@espoo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige ger finansministeriet följande utlåtande om utkast till kommunstrukturlag: Allmänt I utlåtandet som fullmäktige gav gällande utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur, beslutade fullmäktige enhälligt att Esbo varken godtar en tvångssammanslagning av städerna i huvudstadsregionen eller inledandet av en utredning om kommunindelning med sikte på kommunsammanslagning. Positivt med strukturlagen är att man i den inte infört mer allmänna bestämmelser om den s.k. tvångssammanslagningen. Tvångssammanslutningar är möjliga endast i fråga om kommuner som har det ekonomiskt svårt. Målet med kommunreformen i Helsingforsregionen ska vara kvaliteten på tjänsterna och kostnadseffektiviteten, regionens konkurrenskraft och livskraft, ekologisk hållbarhet samt välfärd och gemenskap. Ändringsförslagen för kommunstrukturen ska basera sig på de bästa argumenten. Helsingforsregionens 14 kommuner kommer i framtiden att skapa en ännu mer enhetlig samhällstrukturell helhet. Området behöver en egen metropollösning för planering och genomförande av markanvändning, boende och trafik, liksom för att öka den sociala enhetligheten och bekämpa segregationen samt det regionala beslutsfattandet i dessa frågor. Det är centralt för hela landets konkurrenskraft och ekonomi att metropolområdets verksamhet utvecklas. En internationell konkurrenskraft förutsätter en nätverksbaserad metropol. Metropolområdet behöver en demokratisk och smidig förvaltningsmodell, som förbättrar livskvaliteten hos medborgarna samt skapar förutsättningar för Finland och finländarna att klara sig i den globala utvecklingen och den allt hårdare konkurrensen. Metropollösningen ska främja deltagande bland invånarna i regionen.

32 Esbo stad Möteskallelse Ärende 12 Fullmäktige Sida 32 / 78 Metropolområdet ett specialområde och specialobjekt för kommunreformen Helsingforsregionens kommuner är ett exceptionellt område sett till finländska omständigheter och dess särdrag och förhållanden måste beaktas inom alla delområden av kommunreformen: kommunstrukturen, anordnandet av social- och hälsovårdstjänster, bedömningen av kommunernas uppgifter, totalrevisionen av kommunallagen och förnyelsen av statsandelar. Betydelsen av en speciallösning för metropolområdet förstärks av sambanden mellan reformens delområden och deras olika tidtabeller. Det är mycket svårt att ge ett utlåtande om utkastet till kommunstrukturlag eftersom det råder oklarhet och ovisshet om social- och hälsovårdsreformen och kring innehållet i förutredningens metropollösningar. Därför ska metropolområdets kommuner ges chansen att komplettera sina utlåtanden under mars Utredningsskyldighet och utredningskriterier En kommun ska tillsammans med de övriga kommunerna i området utreda en sammanslagning av kommuner om kommunen uppfyller en eller flera av utredningskriterierna. Målet för sammanslagningsutredningen är framställningen om sammanslagning av kommuner och det anknytande sammanslagningsavtalet. Fastän kommunerna inte skulle besluta att göra ett sammanslagningsförslag, är utredningens innehållskrav vad gäller utredningsskyldigheten omfattande. Om man inte når konsensus inom metropolområdet, skapar dessa mindre utredningar en betydande arbetsbörda och process som kräver ledarskap, vars fördelar kan förbli blygsamma. Det vore bättre om man i samband med utredningen också alltid utredde hur de konstaterade problemen kunde lösas genom samarbete mellan kommunerna eller på andra sätt. Det här skulle öka kommunernas intresse att delta aktivt i att söka nya lösningar i de fall där en utredning inte hör till kommunernas gemensamma målsättning. Inför genomförandet av kommunstrukturreformen har kommunen skyldighet att utreda sammanslagningen av kommuner, ifall ett eller flera av följande grunder tyder på utredningsbehov: 1) det befolkningsunderlag som krävs för servicen; 2) självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser, pendlingen och samhällsstrukturen; 3) kommunens ekonomiska situation. I metropolområdet kopplas kommunstrukturen (utredningsskyldighet om kommunindelningen) och metropolförvaltningen ihop. Grunderna för att bilda kommunindelningsutredningsområden har antecknats i förutredningen om metropolområdet.

33 Esbo stad Möteskallelse Ärende 12 Fullmäktige Sida 33 / 78 För kommunernas del i Helsingfors metropolområde ersätter motiveringen för metropolen utredningsgrunderna för arbetsplatser, pendling och samhällsstruktur. De allmänna grunderna som tillämpas på annat håll skulle leda till för stora utredningsområden i funktionellt hänseende. Således är syftet med specialbestämmelsen för kommunerna inom Helsingfors metropolområde att avgränsa områdena till mindre funktionella helheter. I Helsingfors metropolområde ska utredningsområdena bestå av kommuner med ett betydande behov av förenhetligande av samhällsstrukturen på grund av en gemensam centraltätort och dess utvidgningstryck. Eftersom ovan nämnda i sig skulle leda till att för stora utredningsområden bildas inom metropolområdet, bör man förutom utredningsområdena även bilda en funktionell helhet som är motiverad ur ett helhetsperspektiv. Metropolkriteriet (grunden för metropolområdet) skiljer sig från de övriga utredningsgrunderna. Den är mer allmängiltig, inexakt och lämnar rum för tolkning. Hur och i vilken process konstateras och tolkas t.ex. när det finns "ett betydande behov av förenhetligande av samhällsstrukturen"? Och vad menas med "sammanslagningarna är motiverade med tanke på området som helhet"? I dessa avseenden anser Esbo att motiveringen måste preciseras. I lagen används uttryck, vars juridiska innehåll blir oklart eller saknas helt. "Förenhetligande av samhällsstrukturen" (4 d 4 mom.) är odefinierat. Ofta skulle ordet "målsättning" eller ett annat begrepp som syftar på vilja passa bättre in än behov. "På grund av utvidningstryck" (4 d 4 mom.) saknar juridiskt innehåll. Dessutom är "utvidningstryck" ett diffust begrepp som inte preciseras noggrannare i lagstiftningen om planeringen av markanvändning, till vilket begreppet syftar. Enligt markanvändnings- och bygglagens termer åsyftas en sådan utveckling av tätortsstrukturen som kräver en mer detaljerad planering av markanvändningen. I metropolområdet kopplas kommunstrukturen och metropolförvaltningen ihop (4 d 4 mom) måste definieras närmare. Förutom metropolkriteriet tillämpas kriterierna för service och ekonomi då man bedömer utredningsskyldigheten för områdets kommuner. Den centrala faktorn för befolkningsunderlaget med tanke på ordnandet av service är invånarantalet och exploateringsgraden. Det finns även andra förutsättningarna för en effektiv serviceproduktion än ett tillräckligt befolkningsunderlag. Forskare och andra experter har varit väldigt försiktiga med att definiera en optimal storlek för en effektiv kommun. Professor (emeritus) Pentti Meklin konstaterar i artikeln "Suuruden ekonomia kuntakontekstissa mahdollisuuksia ja rajoitteita i Kunnallistieteellinen aikakauskirja 4/2012 bland annat att:

34 Esbo stad Möteskallelse Ärende 12 Fullmäktige Sida 34 / 78 - Det finns ingen optimal kommunstorlek, om den mäts i kostnader per invånare. - Att förstora kommunstorleken, kommunsammanslagningen i sig, medför inte de fördelar som storleken ger, utan erbjuder möjligheter, utvecklingspotential. - En effektiv och tillräckligt stor storlek för kommunen varierar beroende på tjänster. - Med tanke på storskalighetsfördelar är serviceenheternas storlek viktigare än kommunstorleken - Med tanke på storskalighetsfördelarna för kommunala tjänster är tjänsternas struktur och servicekedjorna väsentliga. Målet med det ekonomiska kriteriet är att trygga tjänsteförsörjningen för kommuninvånare. Målet ska vara kommuner, där tjänsterna är kostnadseffektiva, där befolkningens försörjningskvot och åldersstruktur är hållbara och livskraftiga. Man bör observera att en stel tillämpning av kriskommunsmotiveringen kan hota även kommuner som betalar utjämningsskatt till andra. Statsandelssystemet är statens viktigaste styrmedel ifråga om kommunens ekonomi. Systemets redovisningsgrund måste ses över och den ska vara öppen och transparent. Systemet ska vara ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart. Det ska basera sig på verkliga kostnader och vara sporrande. Systemets mål och redovisningsgrunder ska peka åt samma håll. Statsandelarna och utjämningen mot skatteintäkterna hör ihop. Deras redovisningsgrunder ska hållas klara och "transparenta". Säkrandet av social- och hälsovårdsuppgifterna och riktlinjerna för servicestrukturerna inom social- och hälsovården Hälso- och sjukvårdsreformen ska förbättra integrationen mellan primärvård och specialiserad sjukvård. I regeringsprogrammet sägs att det för att säkerställa tillgången på högklassiga social- och hälsovårdstjänster och att trygga finansieringen ska bildas starka primärkommuner som klarar av att ansvara för ordnandet och finansieringen av social- och hälsovården. Esbo är en sådan stark primärkommun. Det vore bra om genomförandet av förnyelsen av social- och hälsovården utreddes som en del av utredningen av kommun- och servicestrukturen. Esbo samarbetar med Grankulla, Kyrkslätt och Vichtis i fråga om tjänster inom social- och hälsovården. Social- och hälsovårdsområdets samt HNS:s verksamhet och strukturer ska ändras från det nuvarande utan att fungerande element rubbas. Särskilt vården för äldre och rehabiliteringen kräver förbättring. Esbo vill reservera möjligheten att ge ett utlåtande om förnyandet av statsandelssystemet och social- och hälsovårdssystemet.

35 Esbo stad Möteskallelse Ärende 12 Fullmäktige Sida 35 / 78 Tilläggsmaterial - Begäran om utlåtande över utkastet till en kommunstrukturlag Kommunstrukturlag lagförslag inklusive motivering - Hur kommunreformen framskrider - Hur de övriga kommunreformsprojekten framskrider - Riktlinjer för servicestrukturen inom social- och hälsovården Redogörelse Förnyandet av kommunstrukturlagen en del av kommunreformen Regeringen kommer i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Jyrki Katainens regering att genomföra en rikstäckande kommunreform som syftar till att skapa en livskraftig kommunstruktur som baserar sig på starka primärkommuner. Som en del av kommunreformen inledde regeringen en rikstäckande utredning över ändamålsenliga kommun- och servicestrukturer för varje enskilt område hösten 2011 i enlighet med regeringsprogrammet. Utredningen En livskraftig kommun- och servicestruktur av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur (finansministeriets publikationer 5a/2012 och 5b/2012) blev färdig i februari Finansministeriet tillsatte i februari 2012 en arbetsgrupp som bereder en kommunstrukturlag, vars uppgift var att följa upp och utvärdera responsen på kommun och servicestrukturutredningen och utifrån det göra upp ett sammandrag över regionrundan och utlåtandena samt göra en bedömning av reformens konsekvenser och utarbeta ett preciserat förslag till kriterier och genomförandesätt för reformen. Arbetsgruppen skulle också bereda ett utkast till en regeringsproposition med förslag till en strukturlag som styr kommunreformen. För Esbos del är det betydelsefullt att utredningen som gjordes av arbetsgruppen för kommunförvaltningens struktur (februari 2012) inte innehöll en granskning av särdragen för metropolområdet. I sina utlåtanden till finansministeriet om arbetsgruppens utredning föreslog Esbo stad och flera andra kommuner i Helsingforsregionen en metropollösning som omfattar planering och genomförande av markanvändning, boende och trafik, ökande av den sociala sammanhållningen och bekämpning av segregationen samt ett regionalt beslutsfattande i dessa frågor. Efter att kommunerna gett sina utlåtanden inledde finansministeriet en förundersökning om områden för kommunindelningsutredningar i metropolområdet och om alternativen för en metropolförvaltning utifrån statsrådets riktlinjer. Regeringen drog upp riktlinjer för kommunreformen vid sin aftonskola den 5 juni 2012 och lämnade följande dag ett meddelande till riksdagen om hur kommunreformen framskrider (SRM 2/2012 rd). Regeringen gav med stöd av de granskningsaspekter den definierat i riktlinjerna i uppdrag åt den arbetsgrupp som bereder strukturlagen att bereda närmare kriterier för