Kan ett triagesystem i primärvården ge snabbare patientflöden och fler tillgängliga läkartider?
|
|
- Inga Lundström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kan ett triagesystem i primärvården ge snabbare patientflöden och fler tillgängliga läkartider? Dr Malin Szurgot Dr Malin Szurgot, ST-läkare i allmänmedicin, Älvsjö Vårdcentral, Klinisk handledare: Dr Eva Ygge, specialist i allmänmedicin, Älvsjö Vårdcentral. Forskningshandledare: Dr Rune Lindqvist, specialist i allmänmedicin
2 Sammanfattning De senaste åren har många vårdcentraler (VC) upplevt att det blir allt svårare att erbjuda sina patienter god tillgänglighet, framför allt till läkarbesök. Syftet med detta arbete var att se om ett triagesystem (TS), som utarbetats och med framgång använts på Biskopsgårdens VC i Göteborg, skulle kunna effektivisera patientflödet och omfördela patienterna till andra yrkesgrupper för att på så sätt frigöra fler läkartider. En jämförelse har gjorts mellan hur 300 patientbesök togs om hand på Älvsjö VC och hur det retrospektivt skulle kunna ha sett ut om Biskopsgårdens triagehandbok (TH) hade använts. Denna TH hjälper sjuksköterskorna på VC att sortera patienterna till rätt vårdgivare, att ordinera förberedande provtagning och att ge rätt väntetid till läkarbesök. Studien visade att 14,7% av icke akuta patientbesök skulle ha hänvisats till andra personalkategorier, framför allt sjukgymnaster, vilket i sin tur skulle kunna frigöra läkartider. 10,6% av den totala mängden patientbesök skulle ha hänvisats till andra patientkategorier om TH hade använts. Studien visade dessutom att TS skulle förbättra flödet med 10,6%, d.v.s. minska antalet kontakter med vårdpersonal per telefon eller personligen före och under akuta läkarbesök, då patienten får träffa en läkare samma dag. Någon signifikant skillnad i andelen patienter som genomgår provtagning i samband med besöken ses inte. Möjligen framkommer en viss trend till minskad provtagning vid användande av TH. Trots vissa metodologiska problem i studien antyder resultatet att ett TS skulle kunna vara ett sätt att öka tillgängligheten till läkare, men att det samtidigt skulle innebära en omorganisation för andra personalkategorier samt att man framför allt måste kunna erbjuda akuta sjukgymnastbedömningar. 2
3 Innehållsförteckning Introduktion... 4 Syfte/frågeställning... 5 Metod... 5 Resultat... 7 Diskussion... 9 Referenslista
4 Introduktion Sedan vårdval Stockholm infördes i Stockholms läns landsting har ersättningsreglerna för vårdcentralerna (VC) ändrats så att ersättningen allt mer baseras på antalet läkarbesök [1]. Eftersom ersättningen till stor del baseras på antalet läkarbesök och inte väger in hur tidskrävande besöket är kan man även tolka det som att många korta besök ger en bättre ersättning än få komplicerade sådana. I Regelboken beskrivs hur husläkarverksamhet inom Stockholms läns landsting ska bedrivas och hur ersättningsreglerna ser ut. Där kan man läsa att vårdgivaren ska prioritera äldre med stora och sammansatta vårdbehov samt kroniskt sjuka patienter till fasta och kontinuerliga vårdkontakter samt koordinera vården och läkemedelsbehandlingen för dessa patientgrupper [1]. Det kan då upplevas som att det har blivit svårare att inom primärvården kunna ge god kvalité på vården, och samtidigt få budgeten att gå ihop. Denna ersättningsmodell har för många även inneburit att läkarna måste ta fler besök, vilket i längden kan leda till mer övertidsarbete och en tröttare personal. På Älvsjö VC ökade t.ex. läkarbesöken mellan år från besök till besök utan att någon ytterligare läkare anställdes. Kraven på ökad tillgänglighet för att tillgodose patienternas önskemål om snabba läkartider och snabb återuppringning kan även medföra att bokningssköterskornas arbete blir allt svårare att klara av. Biskopsgårdens VC utanför Göteborg har blivit uppmärksammad sedan man för 3 år sedan införde ett triagesystem(ts) [2]. Detta innebär att bokningssjuksköterskornas arbete har fått en tydlig struktur med hjälp av en triagehandbok(th), utefter vilken de arbetar när de bokar in patienter på ett besök på VC [3]. Denna handbok beskriver hur snabbt patienten ska få en besökstid, vilken personalkategori som initialt ska träffa patienten samt föreslår kontroller och provtagning som ska göras på en del av patienterna innan de träffar en läkare. VC har, efter införandet av TS, även uppnått sekundära effekter. Vid egna mätningar av antalet patientbesök före och efter införandet av TS, har de med hjälp av detta system ökat VC:s totala tillgänglighet med 27 %, läkarnas tillgänglighet med 31 % och kunnat förbättra arbetsmiljön för sin personal [4]. Detta har även gjort att de har gått från att inte ha några fast anställda läkare till att nu ha fullt besatta tjänster [5]. Mer än 90 % av patienterna var nöjda med VC 10 månader efter införandet av TS och nästan 100 % tyckte att tillgängligheten var mycket god [4]. 4
5 Om användningen av TS visar sig kunna frigöra läkartider i ett retrospektivt perspektiv, även på andra vårdcentraler, skulle införandet av systemet på sikt kunna ge positiva sekundära effekter på tillgängligheten till vård för patienterna och i slutändan även på personalens arbetssituation. Syfte/frågeställning Syftet med studien var att retrospektivt utvärdera hur det TS som används vid Biskopsgårdens VC skulle ha kunnat påverka vårdflödet vid Älvsjö VC, som saknar ett systematiserat bokningssystem. Vid studien har följande konkreta frågeställningar utvärderats: Hur många besök på Älvsjö VC skulle enligt TS ha omfördelats till en annan personalkategori än läkare och vilken personalkategori skulle detta vara? Skulle antalet kontaktpunkter, d.v.s. antalet gånger en patient träffar eller talar i telefon med någon personal innan han/hon har blivit undersökt, bedömd och lämnar vårdcentralen, vara annorlunda om TS hade används? Skulle utfallet avseende vald personalkategori och antalet kontaktpunkter/provtagningar vid användande av TS skilja sig åt mellan akuta och icke akuta besök? Skulle antalet besök med provtagningar, som enligt TH tas före akuta läkarbesök hos vissa patienter i det studerade patientmaterialet, varit annorlunda om vi använt oss av TS? Metod Arbetet är baserat på en kvantitativ retrospektiv studie av mina egna patienters journaler på Älvsjö VC för att se om, och i så fall hur, Biskopsgårdens VC:s TS skulle ändra patientflödet och tillgången till läkartider. För att kunna göra detta har jag använt mig av Primärvårdstriage - En sorteringsguide för sjuksköterskor, framtagen av C. Thanner och J. Thorn, Biskopsgårdens VC [3]. Målet var att 300 konsekutiva nybesök fr.o.m skulle inkluderas, där de sedan 5
6 delas in i en akut och en icke akut grupp. Under denna period bedömde jag att det fanns en representativ blandning av akuta och icke akuta besök. För att uppnå denna patientmängd har en genomgång av 386 patientjournaler utförts. Vid akuta besök (N = 116) hade patienten fått en tid samma dag. Övriga besök räknades som icke akuta (N = 184). Besök som exkluderades var planerade återbesök (N = 61), besök där journalerna hade otillräcklig information (N = 18) och besök där patienterna uteblev (N = 7). Patientbesök där patienten under ett och samma besök tog upp olika symtom som var och en för sig skulle ge olika flöden och vårdkontakter enligt TH räknades som olika besök (N = 14). Alla dessa var icke akuta besök. Detta innebär att den studerade gruppen på 300 TS-patientbesök utgår från 286 reella patientbesök på Älvsjö VC. Uppgifter registrerades, för alla inkluderade, avseende om provtagning skulle ha skett före besöket, antal kontaktpunkter före och under besöket och fördelningen av patienter till andra yrkeskategorier enligt TH. Detta jämfördes sedan med hur det såg ut i realiteten på Älvsjö VC, uppdelat på akuta och icke akuta patienter. Den journalförda informationen som patienten lämnat under besöket utgjorde underlaget för insamlad data. Eftersom studien endast gjordes på mina egna patienters journaler och det rörde sig om att registrera och bedöma organisationsparametrar enligt ovan har inga ytterligare etiska ställningstaganden gjorts och patienterna har inte tillfrågats om de vill vara med i studien. Målet med arbetet var att i slutändan kunna ge patienterna på Älvsjö VC en bättre vård, både gällande kvalité och patientflöden, och personalen en bättre arbetsmiljö. Tabeller och diagram har utformats med hjälp av Windows Excel och statistiska beräkningar har gjorts via Skillnader mellan de studerade grupperna värderades med Chi 2 -test och Fischers exakta test. Vald signifikansnivå var p =
7 Resultat Omfördelning till andra yrkeskategorier När fördelningen enligt TH av patientbesök till andra yrkeskategorier än läkare undersöktes visade det sig att det framför allt var icke akuta besök som skulle ha hänvisats till en annan yrkeskategori (Tabell 1). Vid akuta besök fördelades 5 stycken (4,3 %) ut till andra personalkategorier (p = 0,060). Vid icke akuta besök omfördelades 27 stycken (14,7%, p = <0,0001). Sjukgymnaster var den yrkeskategorin som fick ta emot flest besök utöver läkarna. Totalt så skulle 10,6% av alla 300 patientbesök enligt TH ha blivit hänvisade till en annan yrkeskategori. Yrke Akut Icke Antal akut Läkare Sjukgymnast Kurator Sjuksköterska Barnsjuksköterska Summa Tabell 1: Fördelning av patientbesök till olika yrkeskategorier, redovisat vid akuta (N = 116) och icke akuta (N = 184) besök vid användning av ett triagesystem i jämförelse med normalt vårdflöde vid Älvsjö Vårdcentral. Flöde - antalet kontaktpunkter Antalet kontaktpunkter enligt TH jämfört med rutinen vid Älvsjö VC redovisas i diagram 1. Där framgår att TS vid akuta besök skulle ha medfört 47 färre kontaktpunkter, vilket motsvarar en minskning på 10,6% (p = 0,113). Vid icke akuta besök skulle TS ha inneburit 20 färre kontaktpunkter, vilket motsvarar en minskning på 3,4 % (p = 0,708). 7
8 Antal kontaktpunkter Icke akut Älvsjö Icke akut Triage Akut Älvsjö Akut Triage Diagram 1: Antalet kontaktpunkter med vårdpersonal före och under ett enskilt besök på vårdcentralen, redovisat vid akuta och icke akuta besök. Kontaktpunkterna motsvarar antalet gånger en patient träffar eller talar i telefon med någon personal innan han/hon har blivit undersökt, bedömd och lämnar vårdcentralen. Provtagningsfrekvens Antal patientbesök där man ordinerat provtagning redovisas i diagram 2. Det visar skillnaden i provtagning mellan given vård och utfallet om TH hade använts. Diagrammet visar att man vid 7 stycken (14.9%) färre besök skulle ha ordinerat provtagning (40/116 jämfört med 47/116) inom TS vid akuta besök (p = 0,416). Provtagningsfrekvensen vid icke akuta besök är 2 stycken färre (7/184 jämfört med 9/184 (p = 0,798)). 200 Antal patienter som ordinerats provtagning Provtagning Ingen provtagning 0 Akut Triage Akut Älvsjö Icke akut Triage Icke akut Älvsjö 8
9 Diagram 2: Antal patientbesök där provtagning ordinerats vid läkarbesök på Älvsjö vårdcentral jämfört med provtagning som rekommenderas enligt Biskopsgårdens vårdcentrals triagehandbok, uppdelat i akuta och icke akuta besök. Diskussion Omfördelning till andra yrkeskategorier Studien visar att 10,6 %, eller 32 av 300 patientbesök, skulle ha omfördelats till andra patientkategorier enligt TH, och då framför allt till sjukgymnaster. En skillnad mellan TH och Älvsjö VC var att distriktssköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, psykologer och kuratorer hade drop-in-tider på Biskopsgårdens VC. Patienter som under besök hos en annan personalkategori än läkare bedömdes behöva en läkarbedömning fick då träffa en läkare samma dag [4]. När TH användes på Biskopsgårdens VC såg man att 83 % av de patienter som hänvisades till en annan yrkeskategori aldrig behövde träffa en läkare. Det gav inte heller några medicinska bakslag. [4]. En intressant jämförelse kunde vara att se hur många av de patienter som bedömts av en läkare som skulle behöva en ny läkarbedömning efter en tid och om denna siffra skulle närma sig de 17 % som behövde träffa en läkare på Biskopsgårdens VC. Det kan kanske vara så att en initial bedömning och behandling av sjukgymnast sällan är fel, men att patienten oavsett vem som gör den första bedömningen inte blir bra och därför måste träffa en läkare för att t.ex. vidareremitteras till en ortoped. En mer långsiktig studie skulle kunna besvara den frågan. Eftersom många vårdcentraler har problem med långa väntetider till läkarna skulle denna omfördelning kunna öppna upp fler besökstider till de patienter som verkligen behöver en läkarbedömning samtidigt som vårdkvalitén och väntetiden på rätt behandling inte verkar påverkas i någon större utsträckning. Studien visar att det finns en potentiell grupp patienter där sjukvården kan omfördela resurserna. Ett hinder är dock att sjukgymnaster inom Stockholms läns landsting än så länge inte ingår i vårdvalet, vilket de gör i andra delar av Sverige [6]. Intressant är emellertid att man arbetade fram denna modell på Biskopsgårdens VC utan att sjukgymnasterna 9
10 ingick i vårdvalet. De har kunnat erbjuda patienterna en sjukgymnastbedömning samma dag de söker vård och har ökat sjukgymnastbesöken med 54 % [4]. På Biskopsgårdens VC har man löst det så att sjukgymnasterna organisatoriskt tillhör en annan enhet, men har vårdcentralen som arbetsplats [7]. Den grupp efter sjukgymnaster som enligt TH fick ta emot flest omfördelade patienter var kurator/psykolog. Då dessa ingår i vårdvalet borde denna omfördelning kunna ske, men samtidigt finns det en gräns på VC för hur många kurators-/psykologsamtal man får ha innan ersättningen går ned [1]. Om man arbetar på en vårdcentral där denna gräns redan är nådd finns det således inget ekonomiskt incitament att göra en sådan omfördelning, men samtidigt kan det vara så att det finns en större brist på läkartider och att förändringen därför ändå kan vara aktuell. Resultaten angående omfördelning mellan vårdgivare skulle kunna verifieras i en större utsträckning vid en prospektiv randomiserad studie. Samtidigt kan nog många läkare idag uppleva att allt som kan frigöra fler läkartider skulle vara en stor hjälp, och då framför allt om man arbetar på en VC som har en brist på läkare. En förutsättning för att omfördelningssystemet skulle kunna införas är dock att andra personalkategorier kan ta ett större antal patientbesök. Flöde - antalet kontaktpunkter Vid registrering av hur patientflödet skulle kunna se ut visar det sig att det framför allt är vid akuta patientbesök som triagegruppen och Älvsjö VC skiljer sig åt. TS gjorde att flödet blev 10,6% mer effektivt, avseende antal kontaktpunkter. En skillnad mellan TS och Älvsjö VC är att man enligt TH i stor grad använder sig av drop-in vid akuta besök (83 av 116, 71,6%). En skillnad i flödet när man använder sig av drop-in är att bokningssköterskorna använder mindre tid till att leta tider i läkarnas tidböcker och troligen även till att hänvisa patienter till andra vårdinstanser. Samtidigt måste man dock avsätta en sköterska, som annars kanske skulle ta emot telefonsamtal, till att bedöma patienterna när de kommer till vårdcentralen. Detta är således ytterligare en parameter VC måste ta ställning till om TH skulle införas. 10
11 Det är möjligt att ett drop-in system i sig, oavsett om man arbetar enligt TH eller inte, skulle kunna ge ett snabbare flöde, men troligtvis inte i samma utsträckning då en förberedande provtagning är en del av effektiviseringen. Provtagningsfrekvens En intressant observation var att det vid Älvsjö VC ordinerades fler provtagningar utöver vad TH rekommenderade. Detta kan bero på att patienten tog upp flera symtom än de han/hon ursprungligen sökt för men också att läkaren tar en större del onödig provtagning. Extra provtagning för att följa upp andra symtom skulle kunna tänkas minska flödet i patientmottagningen i ett kortare perspektiv men kan också i ett längre perspektiv tänkas spara in ytterligare läkarbesök och därför vara effektivt. Skillnaderna mellan de olika grupperna är trots allt liten (40/116 jämfört med 47/116). Detta talar för att införandet av TH inte skulle innebära någon större mängd extra provtagning, och således inte heller extra kostnader i detta avseende. Allmän diskussion En svaghet i arbetet är valet av studiemetod, där en prospektiv randomiserad studie skulle vara att föredra då man i den här studien jämför med ett tänkt vårdtillfälle istället för ett riktigt sådant. Det tänkta vårdtillfället blir även en subjektiv tolkning av TH, samtidigt som det är en styrka i studien är att samtliga bedömningar gjorts av en person. När TS används i rutinvård kommer tolkningen av råden i TH alltid att vara subjektiva av de olika sköterskor som handlägger besöksbokningarna. Således bör det erhållna resultatet i studien vara en realistisk bild av hur det skulle kunna se ut med ett TS. Ytterligare en svaghet kan vara att 28 TS-besök utgick från 14 reella patientbesök på Älvsjö VC. Detta var dock det enda sättet att kunna använda dessa reella patientbesök i studien och samtidigt kunna göra en jämförelse mellan de två systemen. Eftersom en systemjämförelse var det primära i studien gjordes detta val. 11
12 Det var svårt att i efterhand ta reda på vilka uppgifter bokningssköterskan fick vid telefonbokningen inför läkarbesöket på Älvsjö VC. Därför blev det den information patienten lämnat under läkarbesöket som styrde den tänkta handläggningen enligt TH, framförallt avseende underlaget för provtagning. Detta försvårar jämförelsen, då läkaren troligen hinner få mer information under besöket än en triage-sjuksköterska skulle få. När man undersökt hur TS fungerar på akutmottagningar har man sett att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att avgöra i vilken utsträckning som tolkningen av triageskalorna är reproducerbara, d.v.s. hur ofta olika bedömare kommer fram till samma resultat [8]. Således skulle det behövas ytterligare forskning inom detta område för att optimera TH så att de medicinska ställningstagandena liknar varandra oavsett beslutsfattare. Sammanfattningsvis kan man i studien se att en del av patienterna, framför allt vid icke akuta besök, kan omfördelas till andra personalkategorier enligt TH. Dessutom visar studien en icke signifikant trend till färre kontaktpunkter, vilket skulle kunna bidra till ett förbättrat patientflöde inom TS. Provtagningsfrekvensen verkar dock vara ungefär densamma med båda systemen. Detta ger en bild av att TS skulle kunna förbättra tillgången till läkartider och sekundärt förhoppningsvis leda till en bättre arbetsmiljö och en förbättrad sjukvård. För att kunna få en mer objektiv bild skulle dock en prospektiv randomiserad studie där ett större antal patienter som behandlas av flera olika läkare ge ett säkrare resultat. 12
13 Referenslista 1. Uppdragsguiden, Stockholms läns landsting. Regelbok för husläkarverksamhet och basal hemsjukvård Tillgänglig på: 10_DTP_2_fix.pdf. Hämtad Hindenfelt C./Metra Reportage. Nöjdare patienter med triage. Primärvårdens Nyheter. 2009; 11: Thanner C., Thorn J. Primärvårdstriage En sorteringsguide för sjuksköterskor. Eget förlag Thorn J. et al. Increased access rate to a primary health-care centre by introducing a structured patient sorting system developed to make the most efficient use of the personnel: a pilot study. Health services management research. 2010; 23: Thorn J., verksamhetschef Biskopsgårdens vårdcentral. Personligt meddelande 6. Zollitsch Grill H., Krav på bedömningsmottagning: Sjukgymnaster tog plats i vårdval, Fysioterapi 2009;2: Zollitsch Grill H., Triage styr patienten rätt från början, Fysioterapi 2009;12: Asplund K. et al. Triage och flödesprocesser på akutmottagningen. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); SBU-rapport nr
Frågor och svar gällande utvidgad primärvårdsuppföljning inklusive förstärkt vårdgaranti. Område: Vilka patienter ingår i förstärkt vårdgaranti?
Frågor och svar gällande utvidgad primärvårdsuppföljning inklusive förstärkt vårdgaranti Dokumentet revideras allt eftersom nya frågor inkommer. Frågor och svar grupperas i följande områden Vilka patienter
Läs merPatientstatistik 2012
Patientstatistik 2012 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting Carolina Bigert, Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti, Statistiker,
Läs merFrågor & Svar om vårdgarantin i primärvården från och med 2019
Frågor & Svar om vårdgarantin i primärvården från och med 2019 Hur förändras vårdgarantin från den 1/1 2019? Det är vårdgarantin inom primärvården som förändras. Den nationella vårdgarantin omfattar idag
Läs merPatientstatistik 2011
Patientstatistik 2011 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting Carolina Bigert, Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti, Statistiker,
Läs merSTOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass
SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting
Läs merBra mottagnings projekt
Bra mottagnings projekt Slutrapport Hud mottagningen Sunderby sjukhus 1 Syfte med deltagandet i Genombrott: Att öka tillgängligheten och få en bättre vårdmiljö för både patient och personal Population:
Läs merDrop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö
Projektplan 150301 Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö Martina Grosch ST-läkare i allmänmedicin, Vårdcentralen Gullviksborg, Malmö Handledare: Susanna Calling PhD, ST-läkare i allmänmedicin,
Läs merTelefontillgänglighet
Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,
Läs merRegistreringsrutin enligt förfrågningsunderlag Vårdval Barnavårdcentral
1 (15) Avdelningen för Närsjukvård (NSV) Kvinnor-Barn-Asyl Registreringsrutin enligt förfrågningsunderlag Vårdval Barnavårdcentral Gäller fr o m 2014-01-01 Senast uppdaterad: 2014-03-17 Uppdaterad information
Läs merYttrande över motion 2017:35 av Susanne Nordling (MP) m. fl. om att stärka primärvårdens ansvar
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Malin Bonin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-10-10 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-11-21 1 (3) HSN 2017-1305 Yttrande över motion 2017:35 av Susanne Nordling (MP) m.
Läs merUteblivna besök Vårdcentralen Fröslunda År 2013
EXAMENSARBETE 2013-05-23 Susanna Dagson Nordström Medicinsk Sekreterare, 400 yh-poäng Uteblivna besök Vårdcentralen Fröslunda År 2013 Stora torget 7 611 83 Nyköping Tfn 0155-24 87 85 info@campusnykoping.se
Läs merStandardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC
Standardiserad Utskrivning Samordnande sjuksköterska på VC Bakgrund Arvika sjukhus pilot standardiserad utskrivning 2013- Pilotprojekt Verkstaden 2013 Samordnande sjuksköterska, funktion samordnande ssk
Läs merRegistreringsrutin för MVC/Barnmorskemottagningar i Stockholms läns landsting
1 (14) Närsjukvårdsavdelningen Enheten barn, kvinnor, unga och asyl Registreringsrutin för MVC/Barnmorskemottagningar i Stockholms läns landsting Gäller fr o m 1 april 2012 Senast uppdaterad: 2014-01-03
Läs merKvalitetsbokslut 2012
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Vårdcentralen Torshälla Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...
Läs merOplanerad mottagning med IT stöd ger kraftiga förbättringar i telefontillgänglighet, produktivitet, kvalitet och arbetsmiljö
Oplanerad mottagning med IT stöd ger kraftiga förbättringar i telefontillgänglighet, produktivitet, kvalitet och arbetsmiljö Bakgrund Närhälsan är den offentliga primärvården i Västra Götaland Närhälsans
Läs merUppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.
Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten
Läs merRegistreringsrutiner för sjukgymnastik och lymfödembehandling på Röda korsets sjukhus (öppen vård)
Hälso- och sjukvårdsnämndes förvaltning Sektionen för individuella vårdärenden Fredrik Persson Registreringsrutiner för sjukgymnastik och lymfödembehandling på Röda korsets sjukhus (öppen vård) Gäller
Läs mervårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat
Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för
Läs merMålsättning Övergripande mål Avancerad tillgänglighet Det vill säga att patienten ska få vård på rätt vårdnivå inom 3 dagar.
Inledning Vårdcentralen Törnrosen har haft ett stort underskott på personal. Detta har lett till att vi tvingats se över vårt arbetssätt och inleda ett förändringsarbete redan innan vi gick kursen Bra
Läs merEn god och nära vård - fysioterapeutens roll och uppdrag
2018-02-07 En god och nära vård - fysioterapeutens roll och uppdrag I delbetänkandet God och nära vård En gemensam färdplan och målbild (SOU 2017:53) skriver utredaren Det svenska hälso- och sjukvårdssystemet
Läs merGenombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III 05-10-13 06-09-15. Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2
Genombrottet VC Gibraltargatan Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Christina Håkansson Calmerklint, Verksamhetschef Jones Zaeri, Läkare Lena Glennsten Dolfe, Distriktssköterska
Läs merRegistreringsrutiner för besök på obstetrisk ultraljudsmottagning
1 (12) Avdelningen för Närsjukvård (NSV) Kvinnor-Barn-Asyl Registreringsrutiner för besök på obstetrisk ultraljudsmottagning Gäller fr o m 2015-06-01 Senast uppdaterad: 2015-05-12 2015-05-11: Det tidigare
Läs merProjekt tillgänglig vårdcentral. Helsa vårdcentral Spiran
Projekt tillgänglig vårdcentral Helsa vårdcentral Spiran Problemområden Otillräcklig telefontillgänglighet Ont om läkartider till nybesökspatienter Långa väntelistor Projektets arbetsgång Uppstart februari
Läs merINRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för
Läs merAvtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.
2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras
Läs merFörslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012
Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV 29 maj 2012 Justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 Inriktning Vidareutveckla modellen efter beslutade mål för primärvården (Idéskissen medborgarens
Läs merEffektivare triage med stöd av rehabkoordinator för patienter som söker för sviktade psykisk hälsa på Lerums vårdcentral
2017-05-16 Effektivare triage med stöd av rehabkoordinator för patienter som söker för sviktade psykisk hälsa på Lerums vårdcentral Verksamhetschef Björn Widell Rehabkoordinator Johanna Unander Processledare
Läs meratt anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Läs merUppföljning av Vårdval Stockholm
HSN 2008-12-16 p 19 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-12-03 Handläggare: Anders Olsson Uppföljning av Vårdval Stockholm Ärendet I juni redovisade HSN förvaltningen en första Vårdvalsrapport,
Läs merPatientstatistik Arbets- och miljömedicinska mottagningen
Xxxxxxxxxxxx Patientstatistik 2017. Arbets- och miljömedicinska mottagningen Författare: Carolina Bigert Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti Statistiker, CAMM Stockholm Rapport 2018: 02
Läs merLjusterapi vid depression
Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2
Läs merÖversyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016
Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården Bred och oberoende
Läs merMetod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.
Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag
Läs merBakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet
Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...
Läs merKONTAKT- OCH BESÖKSTYPER I COSMIC
2017-05-09 SEC IT Utveckling och Förvaltning Fg RPVA KONTAKT- OCH BESÖKSTYPER I COSMIC 1 KONTAKTTYPER 2 1 MOTTAGNINGSBESÖK, ENSKILT 2 2 MOTTAGNINGSBESÖK, GRUPP 2 3 MOTTAGNINGSBESÖK, TEAM 2 4 MOTTAGNINGSBESÖK,
Läs merSvar på interpellation 2018:14 av Erika Ullberg (S) om växande vårdköer i Sveriges rikaste landsting
INTERPELLATIONSSVAR Hälso- och sjukvårdslandstingsråd Anna Starbrink (L) 2018-06-12 LS 2018-0605 Svar på interpellation 2018:14 av Erika Ullberg (S) om växande vårdköer i Sveriges rikaste landsting Erika
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merPatientstatistik 2015
Patientstatistik 2015 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Författare: Carolina Bigert Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti Statistiker, CAMM Stockholm Rapport 2016:05 ISBN: 978-91-88361-06-6
Läs mer16 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om patienter som väntar frivilligt HSN
16 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om patienter som väntar frivilligt HSN 2018-0200 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0200 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2018-04-26 Vårdanalys
Läs merFrån sämst till bäst i klassen
Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som
Läs merIntervjufrågor - Kommunal vård och omsorg
Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte
Läs merTidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009
Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Tidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009 1. VERKSAMHETENS UPPDRAG
Läs merRiktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas
Läs merGod remisshantering. för läkare och patient. Åsa Wramdemark ST-läkare. Primärvården Södra Bohuslän. FoU-arbete 2010
God remisshantering för läkare och patient ST-läkare Primärvården Södra Bohuslän FoU-arbete 2010 Handledare: Mille Milacovic, Mölnlycke VC God remisshantering för läkare och patient Inledning En patient
Läs merIBH för nybörjare. IBH Konferensen September Beteendefokus AB Nicola Silberleitner & Anneli F. von Cederwald 1
IBH för nybörjare Hur kan vi med hjälp av vårdmodellen Integrerad Beteendehälsa (IBH/PCBH) nå ut till fler patienter? Vilka är vi? Nicola Silberleitner, leg. psykolog på Capio Vårdcentral Sävja Anneli
Läs merRegistreringsrutiner för vuxenpsykiatrisk öppenvård i Stockholms läns landsting
Hälso- och sjukvårdsnämndes förvaltning Sektionen för individuella vårdärenden Fredrik Persson Registreringsrutiner för vuxenpsykiatrisk öppenvård i Stockholms läns landsting Gäller fr o m 1 mars 2009
Läs merSvar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV
1 2016-05-19 Till ledamöterna i Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden Västra Götalandsregionen Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV 2016-00042 Tack för ert svar på vår skrivelse! Vår
Läs merEffektivare resursutnyttjande i primärvården
Effektivare resursutnyttjande i primärvården Vårdcentralen Ekensberg vände ekonomisk motvind till medvind tillsammans med de medicinska sekreterarna Cecilia Blomkvist Nedåtgående spiral Vårdcentralen hade
Läs merMotion 2017:35 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om att stärka primärvårdens ansvar 15 LS
Motion 2017:35 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om att stärka primärvårdens ansvar 15 LS 2017-0919 1 (3) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2018-01-10 LS 2017-0919 Landstingsstyrelsen Motion 2017:35 av
Läs merKostnad utökade åldersgrupper specialisttandvård Kostnad för hälsoundersökningar psykiskt funktionshindrade Hälsosamtal för 50-åringar
2018-02-01 Region Kronoberg Förslag till tilläggsbudget för hälso- och sjukvård 2018 Enligt beslut i regionfullmäktige 2017-06-19 81 har särskilda medel avsatts under Regionstyrelsen för att utveckla den
Läs merFrågor och svar gällande utvidgad primärvårdsuppföljning inklusive förstärkt vårdgaranti. Område: Vilka patienter ingår i förstärkt vårdgaranti?
Frågor och svar gällande utvidgad primärvårdsuppföljning inklusive förstärkt vårdgaranti Dokumentet revideras allt eftersom nya frågor inkommer. Frågor och svar grupperas i följande områden Vilka patienter
Läs merMotion 2016:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om inrättandet av äldrevårdcentraler
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2016-10-05 LS 2016-0266 Landstingsstyrelsen Motion 2016:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om inrättandet av äldrevårdcentraler Föredragande
Läs merTill dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin
Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin Läkarförbundet genomför här en enkät för att utvärdera vårdvalet i den svenska primärvården. Enkäten är det tredje och sista steget i förbundets arbete
Läs merPatientavgifter
Patientavgifter 2018-01-01 Varför gjordes en översyn? Möta utveckling och behov inom vården Förtydliga och förenkla regelverket för att underlätta tolkning och minska administration Omarbeta och förenkla
Läs merTidbok online. Införande i Region Skåne
Tidbok online Införande i Region Skåne Syfte Förbättra tillgängligheten för medborgare Underlätta för vårdproduktionens planering Erfarenheter från andra landsting Bättre tillgänglighet Frigör resurser
Läs merPatientstatistik 2014
Patientstatistik 2014 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Författare: Carolina Bigert Alkistis Nalbanti Rapport 2015 : 06 ISBN: 978-91-88361-00-4 Sammanfattning 1 Titel: Patientstatistik 2014, Arbets-
Läs merPatientstatistik 2016
Patientstatistik 2016 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Författare: Carolina Bigert, Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti, Statistiker, CAMM Stockholm Rapport 2017:07 ISBN: 978-91-88361-13-4
Läs merAKUTTEAM I PRIMÄRVÅRDEN Mönsteråsmodellen
AKUTTEAM I PRIMÄRVÅRDEN Mönsteråsmodellen Maria A Hilberth Verksamhetschef Mönsterås Hälsocentral 121127 Mönsterås Hälsocentral Ca 8 600 listade patienter Storlek 6 av 27 offentliga HC Ca 40 medarbetare
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2017-05-09 Sundets Läkargrupp Klinik järred Ort Kerstin Ermebrant Inspektörer Roland Morgell Gradering Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna
Läs merÖkad tillgänglighet och resursutnyttjande på Tranebergs Vårdcentral
Ökad tillgänglighet och resursutnyttjande på Teamets medlemmar Monica Bäck, dl, Monica Hjorthén, chefssk, Ulla Karlsson, sekr, Ove Larsson, dl, Marie- Louise Lindgren, msk/dsk, Franciska Rampell, verks.chef
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Läs merRemissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)
Stockholm 2009-04-22 Socialdepartementet 103 37 Stockholm Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter
Läs merFÖRBÄTTRINGS KUNSKAP 15 HP RAPPORTMALL DMAICL. Av Marie Magnfält
FÖRBÄTTRINGS KUNSKAP 15 HP RAPPORTMALL DMAICL Av Marie Magnfält 170113 Bakgrund Under större delen av den här kursens gång har min arbetsplats varit en kirurgisk vårdavdelning, avdelning 350, på Östra
Läs merTidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011
Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos och behandling
Läs merVårdval Stockholm och nytt ersättningssystem
Frågor och svar: Vårdval Stockholm och nytt ersättningssystem Vad är vårt förslag? Vi vill genomföra Vårdval Stockholm för att ge makten till patienten. Idag ges resurser till vårdcentraler utifrån befolkningen
Läs merResultat klinisk farmaci (ESLiV) 2016
Årsrapport 1 (5) Resultat klinisk farmaci (ESLiV) 2016 Ansvarig enhet: Läkemedelsenheten Sammanfattning Under 2016 har farmaceuter identifierat 1587 läkemedelsavvikelser samt 1160 läkemedelsrelaterade
Läs mer8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning
8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Läs merLathund för vårdcentralen/motsvarande som har infört en utökad uppföljning av tillgänglighet i primärvården
LATHUND Vårt dnr SKL Dnr 16/01539 2017-11-23 Utgåva 1.0 Avd. vård och omsorg Lisbeth Isaksson Lathund för vårdcentralen/motsvarande som har infört en utökad uppföljning av tillgänglighet i primärvården
Läs merVårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet
Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Litteraturgranskning SBU: Implementeringsstöd för psykiatrisk
Läs merRegistreringsrutiner för besök på obstetrisk ultraljudsmottagning
1 (12) Avdelningen för Närsjukvård (NSV) Kvinnor-Barn-Asyl Registreringsrutiner för besök på obstetrisk ultraljudsmottagning Gäller fr o m 2015-06-01 Senast uppdaterad: 2017-02-07 Uppdateringar äldre än
Läs merPRIMUS PRIMÄRVÅRDSPATIENT UT FRÅN SJUKHUS
PRIMUS PRIMÄRVÅRDSPATIENT UT FRÅN SJUKHUS EN INFORMATIONSÖVERFÖRING MELLAN SJUKHUS OCH PRIMÄRVÅRD 2013-03-28 PRIMUS PRIMÄRVÅRDSPATIENT UT FRÅN SJUKHUS STARTADE 2009 SOM ETT UTVECKLINGSARBETE I SAMVERKAN
Läs merKoncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning
Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Enheten för uppdragsstyrning Reviderad 2016-12-08 1 (5) Registrering av verksamhetsdata och definitioner Huvuddiagnos Huvuddiagnos är det tillstånd
Läs merAHS AHS. Vårdsamordnare Vårdsamordnare. Vårdsamordnare. Din guide i vården
AHS AHS Vårdsamordnare Vårdsamordnare Vårdsamordnare Din guide i vården Vårdsamordnare Uppdraget Uppkom i samband med projekt Balans Minska behovet av inläggningar eller besök på akuten av så kallade mångbesökare
Läs merE-hälsodagen i Halland Webbtidbokning Charlotte Tavelin och Maria Brunefjäll
E-hälsodagen i Halland Webbtidbokning Charlotte Tavelin och Maria Brunefjäll 2014-09-15 Vad finns att vinna på webbtidbokning? Om 30% av tiderna hanterades via webbtidbok i Halland. Webbtidbokning Webbtidbokning
Läs merRutinbeskrivning. Uppföljning av tillgänglighet Primärvård
Rutinbeskrivning Uppföljning av tillgänglighet Primärvård Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) Byte av Diarie från ITC 2011-243
Läs merYttrande över motion 2017:32 av Susanne Nordling (MP) om en mer tillgänglig primärvård
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Sofia Clarin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-10-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-11-21 1 (3) HSN 2017-1307 Yttrande över motion 2017:32 av Susanne Nordling (MP)
Läs merRegistreringsrutiner för armprotesmottagning, gåskola och ortopedteknisk specialistläkarmottagning på Bräcke Diakoni RehabCenter Sfären (öppen vård)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Avdelningen för närsjukvård Rehabilitering-Habilitering-Hjälpmedel Registreringsrutiner för armprotesmottagning, gåskola och ortopedteknisk specialistläkarmottagning på
Läs merUppdraget Patientens perspektiv
AKUTPROCESSEN I VÄSTRA ÖSTERGÖTLAND Ett långsiktigt - LEAN-projekt Uppdraget Patientens perspektiv Gemensamt identifiera förutsättningar för ökad samsyn kring hur olika vårdutförare bedömer brådskegrad
Läs merJournalen via nätet. Dialog och utveckling av dokumentationsprocessen
Journalen via nätet Dialog och utveckling av dokumentationsprocessen Driftstart 3/2 för alla invånare i Jönköpings län Informationsmängder vid start: Journalanteckningar från Cosmic från 2014-07-01. Anteckning
Läs mer25 Yttrande över motion 2017:73 av Petra Larsson (S) och Victor Harju (S) om digitala hälsokontrollen i Stockholms läns landsting (SLL) HSN
25 Yttrande över motion 2017:73 av Petra Larsson (S) och Victor Harju (S) om digitala hälsokontrollen i Stockholms läns landsting (SLL) HSN 2018-0077 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0077
Läs merKvalitetsbokslut VC Linden Katrineholm
Kvalitetsbokslut 2011 VC Linden Katrineholm Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 6 Måluppfyllelse... 7 Tillgänglighet... 8 Medicinska
Läs merPatientstatistik 2013
Patientstatistik 2013 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Författare: Carolina Bigert Alkistis Nalbanti Natalja Balliu Rapport 2014 : 03 ISBN: 978-91-982104-2-2 Sammanfattning 1 Titel: Patientstatistik
Läs merVårdcentralen Oxie Bra mottagning
Vårdcentralen Oxie Bra mottagning Projektgruppen: Verksamhetschef Gunnel Wahlgren Distriktssköterska Kristina Hofvander Distriktsläkare Regina Feierberg Distriktsläkare Henrik Sieradzki Läkarsekreterare
Läs merÅtgärdsarbetet en presentation av första delen. 8 april 2015
Åtgärdsarbetet en presentation av första delen 8 april 2015 Resultatet av fas 1 - det här berättar vi idag Bakgrund historien Uppgiften Vad nulägesanalysen visar Slutsatser Ekonomisk beräkning utifrån
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (8) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Datum Diarienummer 2020-01-01 HSN/190455 Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för
Läs merLandstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna.
1 1 1 1 1 1 0 1 0 1 Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna. Landstingets uppdrag. Landstinget Dalarna ska erbjuda en tillgänglig hälso- och sjukvård av högsta kvalitet, en serviceinriktad
Läs merregionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården
Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården Syftet med beslutet Proposition 2017/18:83 Första steget på en omstrukturering av svensk hälso- och sjukvård - Från sjukhus till första linjens
Läs merModeraternas budget 2015
Moderaternas budget 2015 Jobblinjen är förutsättningen för pengar till sjukvård Budgeten 2015 ger 36 447 mkr. i skatteintäkt 2006 var skatteintäkterna 25 153 mkr. Fler personer i arbete fler arbetade timmar-
Läs merStudie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika
Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Uppdrag från Folkhälsomyndigheten Katarina Hedin, Malin André, Annika Brorsson, Hedvig Gröndahl, Joaquim Soares, Eva-Lena
Läs merKvalitetsbokslut VC Flen
Kvalitetsbokslut 2011 VC Flen Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 5 Organisation / Kompetens... 6 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...
Läs merInnehållsförteckning.
1 2 Innehållsförteckning. sida Teamets medlemmar 3 Sammanfattning 3 Områdesbeskrivning 3 Problembeskrivning 3 Syfte och mål 4 Mätningar 4 Förändringar 4 Resultat 5 Hur går vi vidare 5 Reflektion 5 3 Förändringsarbetets
Läs merHjärtsviktsprocessen Landstinget Sörmland. Maria Liljeroos Processledare Christer Magnusson Medicinskt ansvarig
Hjärtsviktsprocessen Landstinget Sörmland Maria Liljeroos Processledare Christer Magnusson Medicinskt ansvarig Vårdkontakter Man räknar med att åtminstone 50 60 % av patienterna med hjärtsvikt kontrolleras
Läs merAtt nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och
Läs merFördjupad avtalsuppföljning Vidar vårdcentral
Fördjupad avtalsuppföljning Vidar vårdcentral Oberoende granskning avseende avtalsefterlevnad inom vårdval Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Rapport för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms
Läs merInkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden tom
Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden 2018-01-01 tom 2018-03-31 Analys framtagen av patientnämnden i Region Kronoberg Varför en analys från Patientnämnden i Region Kronoberg? Patientnämnden
Läs merRegistreringsrutin enligt förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad fysioterapi
1 (16) Registreringsrutin enligt förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad fysioterapi Gäller fr o m 2012-05-01 Senast uppdaterad: 2012-03-13 2 (16) 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...
Läs merKommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007
Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande
Läs merKan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa?
Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa? Cecilia Björkelund Göteborgs universitet/västra Götalandsregionen Åsa Porathe, Västra Götalandsregionen
Läs merLika Villkor Rätt Nivå
Lika Villkor Rätt Nivå Rapport Del 2, Vårdnivå Ambulansverksamheten Kungälvs Sjukhus Ett arbete inom Gör det Jämt! Kunskapscentrum för jämställd vård Författare: Mikael Bengtsson Eva Grimbrandt Tommy Claesson
Läs mer