STOCKHOLM Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

Transkript

1 SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

2 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting beräknas öka stadigt och andelen äldre ökar. Inom en femårsperiod kommer antalet personer över 70 år växa med nästan 20 procent. Att allt fler lever längre är ett gott betyg för vår gemensamma välfärd. Samtidigt måste vi som beslutsfattare planera för en sjukvård som klarar att möta ett större vårdbehov i takt med att fler blir äldre. Frågan berör många av oss, såväl de äldre i Stockholmsregionen som deras närstående, barn och barnbarn som vill att deras partner, föräldrar eller far- och morföräldrar ska få en bra vård när behovet uppstår. Stockholms läns landstings revisorer kom nyligen med en granskningsrapport om hur vården kring de äldre fungerar, Problem i vårdens gränssnitt för äldre med sammansatta vårdbehov (2010). Rapporten riktar hård kritik mot landstingets äldresjukvård på flera punkter. Det saknas bland annat incitament som främjar ett helhetsansvar kring patienten i gränssnitten mellan olika utförare och vårdnivåer. Insatser i hemmet hos den äldre brister och genomförs inte i tillräckligt stor utsträckning. Konsekvensen blir att äldre, svårt sjuka patienter tvingas till onödiga besök och vårdtillfällen på akutsjukhusen. Ytterligare brister handlar om för få och ojämnt fördelade resurser i geriatriken den vårdinriktning som samlar specialistkompetens kring åldrandets sjukdomar. Vi Socialdemokrater i Stockholms läns landsting menar att en av sjukvårdens stora utmaningar tveklöst handlar om att utveckla och möta behovet av vård och omsorg för våra äldre. Därför vill vi, om vi får väljarnas förtroende i höstens val, påbörja ett arbete med viktiga investeringar i äldresjukvården som skapar bättre förutsättningar för att ge en trygg och säker vård utifrån den enskilde äldres behov. Genom tio konkreta förslag vill vi ta några steg mot världens bästa äldresjukvård. De handlar bland annat om fler vårdplatser i geriatriken, incitament för att utbilda fler specialistläkare i geriatrik, utveckling av närsjukvården med äldrevårdscentraler, öronmärkta pengar till forskning om åldrandets sjukdomar.

3 3 (10) 1. Fler vårdplatser i geriatriken En viktig resurs i vården och rehabiliteringen för sjuka äldre är geriatriken som samlar specialistkompetens kring åldrandets sjukdomar. Trots en relativt omfattande geriatrik i Stockholms läns landsting jämfört med övriga Sverige vårdas många av patienterna, 75 år och äldre, på akutsjukhusen istället för på geriatriska kliniker där de kan få en mer optimalt anpassad vård. För 90-åringarna gäller att geriatriken svarar för 40 procent av vårdtillfällena, kirurgin för 20 procent och medicin för 40 procent (Svensk Geriatrisk förening 2010). Det är alltså 60 procent av den här målgruppen som vårdas inom slutenvården, men utan eller liten tillgång på geriatrisk kompetens. Flera centrala utredningar inom SLL, (Landstingsrevisorerna 2010, HSNförvaltningen 2007, McKinsey & Company 2010), visar på behovet av att utöka antalet vårdplatser inom geriatriken. Detta för att bättre kunna anpassa vården för äldre, avlasta akutsjukhusen och göra betydande effektiviseringar av vårdkedjan. Vi Socialdemokrater vill gå från ord till handling. Under nästa mandatperiod vill vi utöka antalet vårdplatser i geriatriken med ca fem till tio procent (från dagens 800 platser) för att kunna möta ett ökat behov av geriatrik de närmaste åren. Samtidigt måste vi skapa förutsättningar för bättre samverkan mellan landstinget och länets kommuner som gör att utskrivningsklara patienter på vårdavdelningarna kan komma hem i trygghet och få kvalificerad vård och omsorg i hemmet. 2. Incitament för specialisttjänstgöring i geriatrik Ska vi öka antalet vårdplatser i geriatriken måste vi också se till att det finns geriatrisk kompetens i vården. År 2006 till 2009 har dock antalet ST-läkare i geriatrik minskat med 22 procent trots en ökad efterfrågan på kompetensen och närliggande pensionsavgångar 1 (Svensk Geriatrisk förening 2010). 1 År 2006 gjorde ca 80 personer ST-tjänst i geriatrik och år 2010 ca 60 (enligt statistik presenterad på Geriatrikdagarna i Stockholm 2010).

4 4 (10) Det finns ett ökat intresse bland yngre läkare att specialisera sig inom geriatrik, men nuvarande ersättningssystem för ST-tjänster inom Stockholms läns landsting gör att incitamenten för vårdgivarna att utbilda fler ST-läkare i geriatrik är låga. Grundersättningen för en ST-tjänst är ca kr per år och betalas av landstinget. När det gäller ST-tjänster i allmänmedicin lägger landstinget dock till en större summa så att ersättningen till vårdgivarna blir totalt kr per år. Orsaken till tillskottet beror på att husläkarmottagningarna ansvarar för lönekostnaden under hela ST-tiden, även för de perioder som läkarna befinner sig på sidoutbildning på sjukhus/andra mottagningar och då inte genererar några intäkter alls för husläkarmottagningen. Vidare har det funnits en ambition från politiskt håll att få fram fler läkare i allmänmedicin, varpå ersättningen utökats. Situationen är ungefär den motsvarande för ST-tjänstgöring inom geriatriken i den bemärkelse att de har en längre sidoutbildning och praktik på andra mottagningar än vid geriatrisk klinik. Skillnaden ligger i att vårdgivarna inte fullt ut kompenseras för de perioder då ST-läkarna tjänstgör på andra ställen i vården än vid den egna geriatriska kliniken. Vi menar att detta förhållande måste ändras om vi ska få geriatriska vårdgivare, både privata och offentliga, att i större utsträckning ta emot och utbilda fler ST-läkare och därigenom tillgodose de ökade behov som finns av expertis om äldres sjukdomar idag och för kommande år. Specialsakkunniga läkare har beräknat att en ST-tjänst i geriatrik skulle behöva ett påslag med 9000 kronor på den ersättning, kr per månad, som idag utgår till vårdgivaren för en ST-tjänst. Med utgångspunkt i de beräkningarna vill vi utforma ersättningen så att den ökar incitamenten för vårdgivarna att utbilda fler geriatriker. 3. Äldrevårdscentraler i närsjukvården Landstingsrevisorernas granskningsrapport om vården för äldre med sammansatta vårdbehov visar att husläkarmottagningarnas ansvar för multisjuka äldre med sammansatta vårdbehov brister. Vårdval Stockholms ersättningssystem där korta, snabba läkarbesök belönas har lett till att dessa patienter, som många gånger behöver mer tid i mötet med läkaren, rent krasst blir olönsamma för vårdcentralen. Istället för att ge adekvat konsultation och behandling på vårdcentralen, i hemmet eller på vårdboendet skickas patienterna, i allt för stor utsträckning, till de stora

5 5 (10) akutsjukhusens mottagningar. Där kan de sedan få vänta i flera timmar eftersom de sällan tillhör den högst prioriterade målgruppen. Resultatet blir ofta att den äldres tillstånd försämras på grund av lång väntan utan nämnvärd omvårdnad, samtidigt som han/hon stoppar upp flödet på akuten. Vi tycker inte att detta är ett acceptabelt sätt att organisera vården för sjuka äldre personer. I vårt gemensamma rödgröna förslag för närsjukvården, Hälsoval Stockholm, kommer vi därför att se till att det blir ekonomiskt hållbart för husläkarmottagningarna att ge den tid de behöver för exempelvis konsultation och läkemedelsgenomgångar med patienter med tunga och sammansatta vårdbehov. Vi öppnar också upp för möjligheten att starta äldrevårdcentraler som ett tilläggsuppdrag till vårdcentraler som verkar i områden där det bor många äldre eller där det finns behov av extra insatser utöver basuppdraget. Genom äldrevårdscentraler kommer särskild kompetens kring de äldres behov av närsjukvård utvecklas och samarbetet med kommunens äldreomsorg och andra, för de äldre patienterna viktiga vårdgrannar, fördjupas. Vid vårdcentralen ska man också kunna lista sig hos en geriatriker, med särskild kompetens kring åldrandets sjukdomar. 4. Öronmärkta pengar till forskning om åldrandets sjukdomar Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) kom 2003 ut med en rapport som slog fast att det föreligger stor brist på vetenskapliga studier av god kvalitet berörande effekten av olika behandlingsmetoder vid olika sjukdomar hos äldre. Avsaknaden av studier på området var dessutom ännu större när det gällde att belysa såväl positiva som negativa effekter av att använda flera behandlingsmetoder på samma gång, vilket ofta görs vid multisviktande tillstånd hos äldre. Vi Socialdemokrater vill öronmärka särskilda medel till klinisk forskning om åldrandets sjukdomar för att få fram evidensbaserade behandlingsmetoder som ger tydligt resultat i form av ökad hälsa och fysisk motorik. Vi ser gärna att medel avsätts för att stimulera forskning kring vårdens organisation för svårt sjuka äldre. Vi vill också genomföra en inventering av den äldreforskning som idag bedrivs inom landstinget med syftet att optimera forskningsresurserna och se till att vetenskapliga resultat omsätts praktiskt i äldresjukvården.

6 6 (10) 5. Demenssjuksköterskor i närsjukvården Särskild uppmärksamhet bör riktas mot vår tids nya folksjukdom demens. Primärvården kan komma att behöva specialistkompetens inom demensvård, varför behovet av exempelvis demenssjuksköterskor på vårdcentralerna bör utredas. En ytterligare förstärkning av insatser på demensområdet bör vara att skapa lokala vårdöverenskommelser mellan primärvården, geriatriken och länets kommuner, vilka tillsammans kan verka för att ge patienter med demenssymtom en sammanhållen och skräddarsydd vård. 6. Särskilda insatser mot psykisk ohälsa hos äldre Äldre personer som söker vård för psykiska besvär måste ha rätt att komma till en bedömning och det måste vara enkelt att ta steget dit. Därför vill vi se till att den vård som finns närmast patienterna vårdcentralerna ska kunna erbjuda kompetent stöd vid psykisk ohälsa och rikta särskilda insatser mot de äldres psykiska besvär. Det är också angeläget att den äldrepsykiatriska vården är jämnt fördelad över länet. 7. Erbjudande om hälsosamtal Arbetet med att förebygga ohälsa, påverka livsstilsfaktorer och riskfaktorer i den äldres omgivning, samt att upptäcka begynnande sjukdom blir allt mer angeläget eftersom länets invånare blir allt äldre. Vi vill att samtliga vårdgivare i närsjukvården erbjuder alla äldre än 75 år ett hälsosamtal. Granskningar av dagens husläkarmottagningar visar att de inte fullföljer sitt uppdrag på den här punkten trots att landstingets regelverk föreskriver att de ska erbjuda alla personer över 75 år hälsosamtal.

7 7 (10) 8. Verklig valfrihet i närsjukvården för äldre Genom det rödgröna förslaget om Hälsoval ger vi möjligheter för vårdcentraler i områden med många äldre att få tilläggsuppdraget om att bli äldrevårdscentraler. För äldre som inte bor i ett område där det finns tillgång till äldrevårdscentraler ska möjligheten även finnas att i större utsträckning än idag lista sig hos en specialist i geriatrik på den vårdcentral eller husläkarmottagning som man väljer. På så sätt skapar vi ett bredare utbud av kompetens i närsjukvården och verklig valfrihet för de äldre. 9. Läkemedelsgenomgångar med uppföljning av resultaten I Regelboken för husläkarverksamhet anges att en årlig läkemedelsgenomgång ska genomföras för samtliga patienter som är inskrivna i hemsjukvården. Under år 2009 var ca patienter inskrivna i hemsjukvården. Men bara utförda läkemedelsgenomgångar registrerades och fakturerades. Vi vet att läkemedelsgenomgångar i många fall kan reducera antalet läkemedel som en enskild person använder och bidra till att äldre kan bibehålla eller förbättra sin livskvalitet. Därför är det av central betydelse att vi skärper kraven på vårdgivarna när det gäller att fullfölja sitt uppdrag om att genomföra läkemedelsgenomgångar. Vi vill också ge ett uppdrag till farmaceutisk expertis att utvärdera antalet omprövningar av äldre patienters ordination och dos av läkemedel för att kontrollera att läkemedelsgenomgångarna ger effekt. 10. Hemsjukvården till kommunerna Under flera decennier har landstinget och kommunerna i Stockholms län tampats med att få till stånd en sammanhållen och säker vård för äldre personer med många diagnoser och sviktande funktioner. Olika samverkansformer har avlöst varandra, men få projekt har lett till en hållbar lösning för de äldre och allra svårast sjuka patienterna. Vi måste få ett slut på svarte-petter-spelet mellan landstinget och kommu-

8 8 (10) nerna där framförallt de äldre patienterna kommer i kläm för att ingen vill ta ett helhetsansvar. Vi föreslår att landstinget tillsammans med intresserade kommuner på försök prövar att låta kommunerna ansvara för hemsjukvården, med målet att kunna garantera en fungerande och sammanhållen vårdkedja för de äldres vård och omsorg.

9 9 (10) Referenser HSN-förvaltningen (2007), Akutsjukvårdplatser inom SLL nulägesbeskrivning och åtgärdsförslag. Landstingsrevisorerna, SLL (2010), Problem i vårdens gränssnitt för äldre med sammansatta behov, Projektrapport Nr 5/2010. McKinsey & Company (2010), Vårdplatssituationen inom SLL. Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU (2002) Evidensbaserad äldrevård - En inventering av det vetenskapliga underlaget, Rapportnummer: 163. Svensk Geriatrisk förening (2010), Geriatrikens roll i framtiden Rapport från Geriatrikdagarna i Stockholm 4-5 februari Finns tillgänglig på: Forening/Aktuellt-inom-geriatriken/ ( )

10 Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm T: