Projektplan - Strategi miljögifter

Transkript

1 BILAGA 4, PM 2010:05 PROJEKTPLAN STRATEGI MILJÖGIFTER 1(7) Miljöenheten Elisabeth Hermansson Direktnr Faxnr Projektplan - Strategi miljögifter 1. Uppdrag Övergripande I samband med verksamhetsutvecklingen för miljöenheten under år 2009 bedömde enheten att miljögifter är ett område, som behöver prioriteras i enhetens gemensamma arbete. Några arbetsuppgifter som har identifierats är: Utveckla funktionell samverkan inom i första hand miljöenheten med fokus på organiska miljögifter och ytvatten. Detta ska inte tolkas som att andra matriser eller andra ämnen inte får hanteras i projektet. Ta fram ett gemensamt underlag/analys för prioritering av kompletterande undersökningar och tillsyn/åtgärder på ett kostnadseffektivt sätt. Att i projektform genomföra utvecklingsinsatser och tillsyn inom områdena miljöövervakning, vattenförvaltning, efterbehandling av förorenade områden och miljötillsyn. Arbetet med miljögifter kommer att hanteras som ett tvärsektoriellt prioriterat område under åren Arbetet kommer att bedrivas i projektform enligt den projektmetodik, som lärs ut i Länsstyrelsens projektledarutbildning. Arbetet ska ske i enlighet med miljöenhetens verksamhetsidé för Viktigt är att projektarbetet hela tiden har fokus på att det ska utmynna i konkreta miljöåtgärder. Miljöenhetens verksamhetsidé Miljöenheten arbetar för en god och hälsosam miljö genom att med miljömål och miljölagstiftning som redskap Sprida kunskap om miljöförhållandena i Dalarna Identifiera och ta initiativ till miljöåtgärder Stimulera till nytänkande som driver miljöarbetet framåt Strategin Det tvärsektoriella arbetet inleddes med att en arbetsgrupp har gjort en förstudie inför en strategi för det fortsatta arbetet med miljögifter. Förstudien var klar den 22 mars 2010 och presenterades på enhetsmötet den 24 mars. Utifrån projektgruppens förslag ska strategin vara klar att presentera under oktober Bakgrund Miljögifter är ett stort och komplext område. Länsstyrelsen har relativt mycket information om metaller i vatten. Kunskapen om förekomsten av metaller i Dalarnas vattenmiljö är därför förhållandevis god. Kunskapen om förekomsten av organiska miljögifter är än så länge inte lika stor. Mycket av denna kunskap bygger på mätningar av ett begränsat antal ämnen i några provpunkter. Länsstyrelsen har också tillgång till information om förekomsten av farliga kemikalier och utsläpp av olika ämnen genom arbetet med Telefon Webb Plusgiro Fax E-post dalarna@lansstyrelsen.se Bankgiro Orgnr

2 PROJEKTPLAN STRATEGI MILJÖGIFTER 2(7) förorenade områden och genom information i prövnings- och tillsynsärenden. Den kunskap vi har är sällan sammanställd på ett överskådligt sätt. I prövnings- och tillsynsärenden finns behov av kunskap om vilka ämnen och miljöer som bör prioriteras. Information från prövnings- och tillsynsärenden om ämnens förekomst kan vara av intresse för övriga grupper på enheten. Enhetens arbete med miljögifter samt behov och önskemål Arbetsgrupperna för efterbehandling, miljömålsuppföljning och miljöövervakning, prövning, tillsyn och vattenförvaltning har beskrivit sitt nuvarande arbete med miljögifter samt identifierat behov och önskemål om vad grupperna vill få ut ur arbetet med miljögifter Arbetet med miljögifter har hittills bedrivits utan organiserad samverkan mellan de olika arbetsgrupperna/sakområdena. Den samverkan som trots allt har ägt rum har byggt på egna initiativ hos enskilda handläggare. Samtliga arbetsgrupper beskriver en önskan att dela med sig av sin egen kunskap och att få ta del av övrigas kunskaper och behov. Tre olika kategorier av behov har framkommit. Samverkan inom enheten och även externt Behov av kunskap (litteraturstudier, mätningar) och stöd för prioritering av gruppernas arbete med miljögifter, inkl mätningar Konkreta behov, såsom rutiner och checklistor för prövning, långsiktig planering av tillsynsprojekt, val av tillsynsmetodik, genomförande av vattenmyndighetens åtgärdsplan De olika arbetsgruppernas beskrivningar återfinns i sin helhet i bilaga Syfte Syfte är VARFÖR vi ska genomföra projektet. Övergripande syfte för projekt miljögifter Tillämpa ett arbetssätt med miljögifter, inom miljöenheten, som ger största möjliga miljönytta Syfte för strategin Beskriva hur vi åstadkommer ett arbetssätt med miljögifter, inom miljöenheten, som ger största möjliga miljönytta Strategin ska visa riktningen för hur vi på miljöenheten ska arbeta för att åstadkomma åtgärder mot miljögifter i Dalarna. 4. Mål Målen är VAD vi ska ha uppnått när projektet är klart. Övergripande mål för projekt miljögifter Giftfri Miljö (kompletteras med mer konkreta mål när strategin är klar). Mål för strategin Ett hos miljöenheten väl förankrat dokument, som beskriver hur vi på enheten ska jobba med miljögifter. Målet ska vara uppnått oktober Strategin ska ses över och vid behov revideras senast Utkast till delmål för strategin Förslag till hur vi ska samverka inom enheten när det gäller miljögifter. Denna samverkan bör testas och utvärderas under perioden Förslag till konkreta åtgärder (kunskapsinhämtning, mätningar, rutiner, tillsynsprojekt etc.). Några av dessa åtgärder ska genomföras under perioden Förslag till hur miljöenheten ska arbeta med miljögifter inklusive kriterier för prioriteringar. Samtliga matriser och ämneskategorier ska beskrivas i strategin (se Avgränsningar nedan). För de matriser och kategorier av ämnen, som inte prioriteras, ska strategin minst innehålla en beskrivning av hur enheten arbetar med dessa i nuläget.

3 PROJEKTPLAN STRATEGI MILJÖGIFTER 3(7) 5. Konsekvensbeskrivning Hur berörs övrig verksamhet inom enheten, andra enheter och externa intressenter av det här projektet? Genomförande av själva projektet: Positiva konsekvenser Alla på enheten får en bättre bild av den kunskap som finns. Alla på enheten får en bättre bild av de behov som finns av kunskapsunderlag och samverkan. Negativ konsekvens Alla som deltar i projektet får mindre tid för annat arbete. Konsekvenser av att den strategi som tas fram inom projektet genomförs ( ): Positiva konsekvenser De prioriteringar som görs i strategin kan stimulera till större engagemang på miljöenheten, hos andra enheter och externa aktörer (kommuner, Skogsstyrelsen, verksamhetsutövare). Strategin kommer att utgöra ett stöd när olika beslut ska fattas (tillsyn, prövning, prioriteringar, planeringsavvägningar med mera). Internt miljöenheten Enheten arbetar mer målinriktat med miljögifter, arbetet blir mer effektivt och miljönyttan blir större, dvs. vi närmar oss en giftfri miljö. För att strategin ska få tyngd och verkligen användas behöver vi och hela miljöenheten lägga arbete på motivering /uppslutning, det vill säga implementering. Information behöver tillgängliggöras och uppdateras. Detta bidrar till att vi inom enheten har samma plattform att stå på. Projektet leder till förståelse för vad andra gör inom enheten. Andra enheter Projektet kan leda till att vi definierar ett behov av tvärsektoriellt samarbete på Länsstyrelsen. Andra enheter, till exempel Lantbruksenheten, kan vara berörda av strategin. Utanför Länsstyrelsen Även föreningar av olika slag kan bli berörda av vår strategi till exempel Dalälvens vattenvårdsförening. Strategin kan få stor påverkan på verksamhetsutövare/industrin genom vårt arbete gentemot dem. Strategin påverkar även andra aktörer i länet såsom kommuner, Landsting, Dala VA, intresseorganisationer med flera. Stöd till kommunerna i deras arbete, t.ex. vid tillsyn och prövning, prioriteringar I strategin kan vi komma fram till att vi behöver kontakta media eller ha andra informationsinsatser för att få ut budskapet? Möjlig negativ konsekvens Inledningsvis blir det omfattande jobb för dem inom enheten som ska bidra med information, främst miljöövervakningen, vattenförvaltningen och förorenade områden. Om denna konsekvens blir negativ eller inte beror på vilka resurser som avsätts för arbetet.

4 PROJEKTPLAN STRATEGI MILJÖGIFTER 4(7) 6. Styrgrupp Per-Erik Sandberg och Stefan Tansbo 7. Elisabeth Hermansson 8. Projektgrupp Projektgruppen för förstudien fortsätter arbetet med att ta fram en strategi för miljögifter. Tabell 1 Deltagare i projektguppen med avsatta, förbrukade och kvarvarande resurser utifrån AP för år 2010 Namn Ansvar Representerar arbetsgrupp Avsatt tid i AP för 2010 (tim) Förbrukad tid förstudien (tim) Tid kvar för strategin (tim) Elisabeth Hermansson (EH) Sedigheh Abdollahi (SA) Projektdeltagare Efterbehandling Eva Staffansson (ES) Projektdeltagare Prövning Ann-Louise Haglund (ALH) Projektdeltagare Vattenförvaltning Charlotte Lindkvist (CL) Projektdeltagare Tillsyn Anita Lundmark (AL) Projektdeltagare Miljömål, MÖV Summa Referensgrupp Styrgruppen bedömer att ingen referensgrupp kommer att behövas utanför miljöenheten för framtagandet av strategin. Eftersom målet är ett väl förankrat dokument inom miljöenheten kommer avstämningar att ske löpande med sakområdesgrupper m.m. Se nedan under rubriken Kontaktlista. 10. Informationsstrategi Projektgruppens ansvar är begränsat till att informera inom miljöenheten. När strategin är klar, ska den lämnas till styrgruppen. Styrgruppen bedömer att det är viktigast att förankra strategin hos målgrupperna, t.ex. kommunerna. Hur och när detta kommer att ske bestäms när strategin är klar och överlämnad till styrgruppen. Under projektets gång ska vi inte gå ut och marknadsföra strategin. Om vi får frågor om strategiarbetet svarar vi givetvis på dessa. 11. Avgränsningar Samtliga matriser och ämneskategorier som förekommer inom länet ska beskrivas i strategin, men strategins förslag för det fortsatta arbetet ska endast omfatta miljögifter vars miljö- och hälsoeffekter kan påverkas genom åtgärder och/eller styrmedel som Länsstyrelsens miljöenhet kan vidta. Det vill säga åtgärder där vi har direkt påverkan genom tillsyn, prövning, efterbehandling m.m. eller indirekt genom mätning, tillsynsvägledning, information och utbildning. Inom ramen för projektet att ta fram strategin ska inget direkt operativt arbete genomföras. Det vill säga projektet omfattar inte själva genomförandet av de åtgärder strategin föreslår. Däremot kommer det att behöva göras vissa litteraturstudier och sammanställningar av befintlig kunskap inom området. 12. Kritiska framgångsfaktorer Kritiska framgångsfaktorer för att en användbar och väl förankrad strategin ska bli klar i tid bedöms vara att projektgruppen får tydliga direktiv från styrgruppen tydliga avgränsningar tillräckliga resurser avsätts för strategiarbetet

5 PROJEKTPLAN STRATEGI MILJÖGIFTER 5(7) En riskanalys för projektet har upprättas De största riskerna bedöms vara att strategin ska bli försenad eller bli klar i tid med sämre kvalitet. Möjliga orsaker till detta kan vara att projektet sväller eller att för lite resurser avsätts för strategiarbetet. Möjliga åtgärder för att motverka denna risk kan vara tydliga direktiv från styrgruppen, tydliga avgränsningar, och att tillräckliga resurser avsätts för strategiarbetet. Riskanalysen återfinns i sin helhet i bilaga Utvärdering Utvärderingen kommer att utgå från nedanstående beskrivning. Projektgruppen kommer att se över frågeställningarna före utvärderingen genomförs. Metod Frågeställningar Var och en försöker specifisera tidsåtgång löpande för det som ligger utanför ordinarie arbete Följs upp som en stående punkt på projektmötena och dokumenteras i Gantt-schemat för strategin Vi stämmer av med enheten i stort på enhetsmötet efter det enhetsmöte då vi presenterat strategin Utvärderingsmöte i projektgruppen efter strategin är klar Möte med projektgrupp och styrgrupp efter utvärderingsmötet 14. Beskrivning av projektets genomförande Hur mycket arbetstid gick åt? Vad tyckte resten av enheten om hur vi har arbetat fram strategin, delaktighet, resultat m.m. 1. Sammanfatta. Vad lärde vi oss? Vad gjorde vi bra och vad kunde vi ha gjort bättre? 2. Hur fungerade det att jobba enligt Gotlandsakademins projektmallar? 3. Vad kostade det i kronor? Höll budgeten? (om aktuellt) 4. Hur mycket arbetstid gick åt? 1. Blev resultatet som vi bestämt? Nådde vi målen och syftena 2. Höll vi deadlines? Är strategin klar i oktober. 1. Projektgruppen uppdaterar varandra om kunskapsunderlag, gällande förekomsten av miljögifter, som finns på Länsstyrelsen. Ett gemensamt GIS projekt tas fram i den omfattning, som det finns utrymme för inom strategiarbetet. Övriga behov av kunskap dokumenteras som behov i strategin. 2. Problembilden med miljögifter beskrivs utifrån olika kategorier av ämnen och matriser. Klart 4 juni, diskuteras på projektmöten i juni. 3. Historik och nuläge beskrivs. Vad har gjorts respektive görs av Länsstyrelsen och andra aktörer, när det gäller miljögifter i Dalarna. Till exempel provtagningar, arbete med förorenade områden, prövning och tillsyn. Klart 4 juni, diskuteras på projektmöten i juni. 4. Vad behöver Länsstyrelsen göra för att motverka kända och framtida problem med miljögifter? Vilka behov har vi (bristanalys) av samverkan inom enheten och utanför, sammanställningar av data, provtagningar, tillsynsprojekt, rutiner med mera? Diskuteras på projektmötena den 9 och 16 juni utifrån punkt två och tre ovan. 5. Utifrån punkt fyra beslutar vi vilka ytterligare insatser vi behöver och har utrymme för att genomföra inom projektets ram. Det vi bestämmer oss för att göra behöver vara klart senast den 27 augusti. 6. Utifrån ovanstående kunskapsunderlag tar vi fram förslag till alternativa strategier när det gäller miljöenhetens långsiktiga arbete med miljögifter. Strategin ska utgå från principen störst nytta till lägsta kostnad. Projektgruppen kommer att föreslå hur vi inom miljöenheten ska arbeta med och samverka kring frågor om miljögifter. Vi ska även föreslå konkreta miljöåtgärder när det gäller miljögifter. I strategin kommer vi även ta fram förslag på konkreta mål för det vidare arbetet med miljögifter under Vi arbetar med punkt sex mellan den 1 och 30 september. 7. Strategin skrivs därefter och presenteras på enhetsmötet i oktober 2010.

6 PROJEKTPLAN STRATEGI MILJÖGIFTER 6(7) 8. Utvärdering av arbetet med strategin kommer att göras när strategin är klar, se under rubrik 13 Utvärdering. Under projektet ska arbetet med strategin löpande stämmas av med projektdeltagarnas respektive arbetsgrupper. Arbetet med projektet kommer också att redovisas på enhetsmötena. Arbetsplaneringen finns i bilaga 3 (grov planering) och bilaga 4 (Gantt-schema). Dessa dokument kommer att uppdateras under projektets gång. 15. Tidplan milstolpar Tidsaxel Strategi miljögifter 2010 Förstudien Projektmöte 27 jan Projektgrupp bildas Enskilt arbete medio juni till slutet augusti Jan Feb Mar Apr Maj Jun Juli Aug Sept Okt Förstudie Enhetsmöte 24 Mars Projektplan Enhetsmöte 21 maj Redovisning Strategi Miljögifter Enhetsmöte oktober 16. Budget Projektets ekonomiska ramar är deltagande personers arbetstid enligt AP. Avstämning kommer att göras flera gånger under året med styrgruppen och då kan projektets ramar komma att förändras, t.ex. kan vi äska mer tid vid behov. Om vi inom projektet identifierar insatser som kan behövas som går utanför ramarna får vi söka dessa medel av styrgruppen. Om projektgruppen ser behov av t.ex. en undersökning som kostar pengar. 17. Dokumentation Strategidokument enligt huvudmålet tas fram som slutprodukt och lämnas till beställare/styrgrupp. Mötesanteckningar kommer att föras av projektledaren vid varje möte med hela projektgruppen. Beslutsprotokoll ska föras under alla ev. smågruppsmöten. Sekreterare utses på mötet. Samtliga dokument kommer att finnas i strategins mapp: G:\miljoenheten\A_Enhetsgemensamt\Prioriterade områden\miljögifter MGP\Strategi miljögifter 2010 Det material som tas fram av projektdeltagarna läggs in i undermappar i ovan mapp. Källhänvisningar ska göras i alla dokument, även muntliga källor anges. 18. Mötesstruktur Projektgruppsmöten i storgrupp. Smågruppsmöten vid behov. 19. Kontaktlista Kontakter Arbets-/sakområdesgrupperna Ansvarig för förankring och avstämning Respektive projektdeltagare

7 PROJEKTPLAN STRATEGI MILJÖGIFTER 7(7) Styrgruppen Kunskapsförmedlingsprojektet Vattenverksamheters miljöpåverkan Tillsynsprojektet TUKT Enhetsmöten Vid behov: Lantbruksenheten 20. Sekretess Projektgruppen rekommenderar full öppenhet. 21. Avvikelsehantering Om någon projektdeltagare upptäcker en avvikelse tas detta upp med projektledaren. Denna tar alternativt upp frågan med projektgruppen eller styrgruppen beroende på avvikelsens art. Denna fråga hanteras även under rubrik framgångsfaktorer. 22. Spelregler Projektgruppen har tagit fram spelregler för arbetet inom projektet. Spelreglerna finns i bilaga Bilagor Bakgrund och behov från arbetsgrupperna Bilaga 1 Riskanalys Bilaga 2 Grov planering Bilaga 3 Ganttschema Bilaga 4 Spelregler Bilaga 5