Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter"

Kjell Axelsson
för 9 år sedan
Visningar:

1 1 (6) Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter Förslagsställare: * Projektledare: Helen Alstergren * Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 1. Bakgrund och motiv Antalet system vid SLU som hanterar SLU-identiteter är många. Tydliga gemensamma rutiner kring uppdateringen av dessa saknas. Manuell inmatning utgör alltid en kvalitetsrisk, varför denna hantering bör minimeras. Uppgifterna (data) bör bara matas in en gång och sedan överföras till andra system. Några system hämtar inte automatiskt identiteter/data från de centrala systemen som anvarar för uppgifterna, utan manuella rutiner används med de risker detta medför. Nya system, t.ex internwebb/externwebb måste kunna byggas med väldefinerade kopplingar till identitetsdatabaser mm. 2. Syfte - nytta med projektet Standardiserade och automatiserade rutiner kan medföra förenklad hantering av inmatning och uppdatering av identiteter, samt öka kvaliteten på dessa uppgifter i systemen. Eventuell felhantering minimeras. 3. Mål - resultat av projektet Projektet ska leverera regelverk och styrdokument som ska stödja hanteringen och programmeringen av SLU-identiteter. SLU-identiteterna ska matas in på ett gemensamt ställe (system), Definerade bas-resurser ska per automatik tilldelas en ny SLU-identitet. Projektet ska även beakta behörigheter. Att översiktligt sammanställa de aktuella systemens behov och användning av behörighetsgrupper och roller. Detta ska ge förutsättningar till en samlad bild för kommande projekt.

Manuell inmatning utgör alltid en kvalitetsrisk, varför denna hantering bör minimeras. Uppgifterna (data) bör bara matas in en gång och sedan överföras till andra system.

2 2 (6) 4. * Avgränsningar samt påverkan på annan verksamhet Projektet kommer inte att leverera färdiga lösningar som kan tilldela automatiskt behörigheter i alla system vid SLU. Projektet kommer inte att leverera färdiga lösningar som kan tilldela automatiskt resurser i alla system vid SLU, förutom till de som definerats som bas-resurser. Projektet kommer inte ta ställning till frågan om förenkling av E-post-domäner. Då projektet berör nästa alla system på SLU kommer systemkontoret fungera som en kontaktyta till övriga systemägare och förmedla frågor som kan uppstå. 5. Kritiska faktorer Projektdeltagarna behöver tid att jobba med projektet och känna att projektet går framåt. Engagemang, och fram för allt tid avsatt för arbetet, är viktigt. Projektet kommer att påverka många av SLUs system som finns idag. Systemägarna spelar en viktig roll i projektets framgång. En tydlig kommunikation till alla intressenter är viktigt, fungerar inte det så kan projektet försenas eller till och med ej slutföras. Under projektets gång kommer det fortlöpande att göras riskanalyser, för att kunna idenifiera de riskfaktorer som dyker upp. 6. Genomförande Projektet delas upp i fyra faser. Fas 1 Regelverk och styrdokument till alla processer och funktioner som ska hanteras i projektet och av systemen sammanställs. Workshop anordnas med deltagare från personalenheten, SUS,, institution och fakultetskansli för att få med de olika kompetenserna som finns i verksamheten. Projektgruppen jobbar aktivt för att samordna och sammanställa alla dokument. Regelverken hör till sakenheterna som ska efter projektets slut förvalta dokumenten. Dokumenten kommer att vara underlag för en kravspecifikation. Kravspecifikationen beskriver egenskaper om de funktioner som måste tas fram, med förslag på prioriteringar från verksamheten. Viktigt är att också jobbar aktivt med kravspecifikationen, då det är blir många tekniska detaljer. Projektgruppen ska även titta på goda exempel från andra universitet. Att besöka universiteten kommer också att ge inspiration och insyn över olika lösningars för- och nackdelar.

Projektet kommer inte ta ställning till frågan om förenkling av E-post-domäner.

3 3 (6) Beslutspunkt Styrgruppen godkänner kravspecifikation med dess prioritering, och tar ställning till om projektet kan gå in i nästa fas. Viktigt är att alla regelverk och styrdokument är famtagna. Eventuellt behövs vissa beslut förankras? Fas 2 Förslag på lösning och systemarkitektur enligt kravspecifikationen, som beslutas i fas 1. Federation med andra universitet för enklare samarbete med nationella och internationella universitet beaktas. Lösningen ska se till möjlighet att generera behörigheter automatiskt till system, efter projektets slut. Extern konsult anlitas för genomgång av systemen för att få en översyn på nuläget. Den externa konsulten är objektiv och oberoende, vilket är viktigt. Projektgruppen jobbar aktivt för att ta fram underlag, och att tillsammans med den externa konsulten hitta ett eller flera lösningsförslag. Arbetet kommer att utföras delvis i form av workshops där den externa konsulten och representanter från systemkontoret, och verksamheten medverkar. Vilka delprojekt som ska genomföras i fas 3, och i vilken ordning, tas fram. En uppdaterad projektplan tas fram som mera detaljerat beskriver fas 3 och 4. Beslutspunkt Projektledaren rekommenderar en lösning. Styrgruppen godkänner lösningen och den uppdaterade projektplanen. Fas 3 Ett gemensamt ställe (system) för att skapa SLU-identiteter byggs upp. En ny SLU-identitet ska på ett enkelt sätt tilldelas samtliga basresurser. Kan det inte ske per automatik utarbetas rutiner och regelverk som styr hanteringen. Projektplaner skrivs för de beslutade delprojekten. Delprojekt utförs och levereras. Dokumentation och eventuell förvaltningsplan tas fram för varje delprojekt. Beslutspunkt Styrgruppen godkänner delprojektplaner och leveranser av delprojekten under fasens gång.

Federation med andra universitet för enklare samarbete med nationella och internationella universitet beaktas.

4 4 (6) Fas 4 Projektet utvärderas och en sammanställning av olösta aktiviteter/funktioner för framtida projekt tas fram i form av en restlista. Underlag för en preliminär projektplan för ett kommande projekt om hantering av behörigheter tas fram. 7. Tidsplan Fas1 Beslut senast Regelverk och kravlista med prioriteringar Fas2 Beslut senast Förslag på lösning och systemarkitektur Fas3 och Fas4 Fastställs i den uppdaterade projektplanen Delprojekt med delleveranser Utvärdering, restlista och projektplan för behörigheter Milstolpar Fas1 Dokumentationen av systemens nuläge samlad Workshop genomförd Regelverk och styrdokument färdigställda Kravspecifikation med prioriteringar färdigställd Fas2 Genomlysning av nuläget av extern konsult genomförd Lösningsförslag framtagna

Tidsplan Fas1 Beslut senast 091015 Regelverk och kravlista med prioriteringar Fas2 Beslut senast 100131 Förslag på lösning och systemarkitektur Fas3 och Fas4 Fastställs i den uppdaterade

5 5 (6) Projektorganisation Uppdragsgivare Ulf Heyman Medlemmar i styrgruppen Ulf Heyman Caroline Sjöberg Elisabeth Askebro Roger Pettersson Stefan Edholm Anders Hammarstedt Ordförande JEP SUS Systemkontoret Projektledare Helen Alstergren Projektgrupp fas 1 Helen Alstergren, projektledare Linda Lundberg Cecilia Mårtas Bryan Finn Annica Kaljevic Lena Ekeroth Jörgen Sahlin Systemkontoret Personalavdelningen SUS NL-fakultetskansli Inst för husdjursgenetik Projektgrupp fas 2 Helen Alstergren, projektledare Linda Lundberg Extern konsult Maria Bergling Martin Norrsken Peter Lindberg Systemkontoret Personalavdelningen SUS Kravställare Vi har i dagsläget identifierat bland annat: Tele (IT-tele) Exchange () Passerkort (SLU Säkerhet) Referensgrupp Deltagarna från projektgruppen i fas 1 följer med som referensgrupp i fas 2.

Personalavdelningen SUS NL-fakultetskansli Inst för husdjursgenetik Projektgrupp fas 2 Helen Alstergren, projektledare Linda Lundberg Extern konsult Maria Bergling Martin Norrsken Peter Lindberg

6 6 (6) 8. Resurser och budget Fas1 Fas2 Fas 3 Fas 4 IT-uppdrag (600kr/h) Resor Extern konsult (1080 kr/h x 8v) Workshop Totalt: Från och med ht-2009 kommer projektledaren att arbeta 75% som projektledare. Till SUS tillförs, om så behövs, 50% av en heltid från den centrala projektpotten. Då det är svårt i dagsläget uppskatta antalet timmar som både IT-uppdrag och den externa konsulten behöver arbeta, kan summorna att komma förändras. 9. * Kommunikation/ förankring under och efter projektet En kommunikationsplan kommer att tas fram till de olika faserna. 10. * Godkännande av projektplanen Projektets planering och förutsättningar godkänns samt uppdraget accepteras av uppdragsgivaren och projektledaren. Uppdragsgivare Ort och datum Projektledare Ort och datum

projektledaren att arbeta 75% som projektledare. Till SUS tillförs, om så behövs, 50% av en heltid från den centrala projektpotten.

Relevanta dokument

Projektplan: Administrativa roller

1 (6) Projektplan: Administrativa roller Projektledare: Linda Lundberg Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 2010-06-14 1. Bakgrund och motiv Vid institutionerna finns idag ett antal olika befattningar vilka