Handläggning av polymyalgia rheumatica en journalstudie på Vårdcentralen Kronan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handläggning av polymyalgia rheumatica en journalstudie på Vårdcentralen Kronan"

Transkript

1 VESTA Handläggning av polymyalgia rheumatica en journalstudie på Vårdcentralen Kronan Liselotte Tidblad, ST-läkare Vetenskaplig handledare: Elisabeth Wolpert, ST-läkare i allmänmedicin, Med.dr., Vårdcentralen Stocksund Klinisk handledare: Sandra af Winklerfelt, specialist i allmänmedicin, Vårdcentralen Kronan

2 Sammanfattning Bakgrund Polymyalgia rheumatica (PMR) är en vanligt förekommande sjukdom hos äldre som kännetecknas av proximal smärta och stelhet, förhöjda inflammationsparametrar samt snabbt svar på glukokortikoidbehandling. Det saknas dock enhetliga riktlinjer för hur tillståndet ska diagnosticeras, utredas och behandlas. Detta medför risker att diagnos ställs på felaktiga grunder, att andra sjukdomar missas samt att glukokortikoidbehandling insätts i onödan eller i onödigt hög dos med möjliga biverkningar som följd. Syfte Syftet med detta projekt är att granska hur handläggning (diagnostik, utredning och behandling) av patienter med PMR har sett ut på Vårdcentralen Kronan under åren och jämföra resultaten med olika internationella och svenska riktlinjer och rekommendationer. Metod Studien är en journalbaserad retrospektiv tvärsnittsstudie av patienter som fått diagnosen PMR under perioden på Vårdcentralen Kronan. Resultat Diagnoskriterierna uppfylldes i varierande grad (8-65 %) beroende på vilken av de 3 olika kriteriesamlingarna som studerades. Lågdos prednisolon sattes in hos 71 % av patienterna. Medelvärdet för behandlingstiden var 30,3 månader hos dem som avslutat behandlingen. Av dem med pågående behandling hade 58 % behandlats i över 2 år. Mindre än hälften fick adekvat osteoporosprofylax. Slutsats Flera brister i handläggningen av PMR-patienter framkommer i denna studie, framförallt gällande bristande underlag i journalen för diagnos, för hög andel med högdos glukokortikoider vid insättning av behandling, längre behandlingstid än rekommenderat och låg andel som har erhållit osteoporosprofylax. Det finns flera svårigheter i att hantera denna patientgrupp och denna studie befäster behovet av enhetliga riktlinjer för att dessa patienter skall få en adekvat och säker vård. MeSH-termer: Polymyalgia rheumatica, Glukokortikoider, Följsamhet gentemot riktlinjer, Patientjournaler 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning...2 MeSH-termer...2 Innehållsförteckning...3 Bakgrund...4 Diagnostik...4 Utredning...5 Behandling...6 Biverkningar...6 Syfte...7 Frågeställningar...7 Material och metod...7 Inklusion och exklusion av patienter...8 Etik...9 Resultat Uppfyllande av diagnoskriterier Utredning med SR/CRP och lungröntgen Lågdos glukokortikoidbehandling Behandlingstid Osteoporosprofylax Möjliga differentialdiagnoser Biverkningar av behandlingen Diskussion Uppfyllande av diagnoskriterier Utredning med SR/CRP och lungröntgen Lågdos glukokortikoidbehandling Behandlingstid Osteoporosprofylax Möjliga differentialdiagnoser Biverkningar av behandlingen Styrkor och svagheter Implikationer Framtida studier Slutsats Lista med förkortningar Referenser

4 Bakgrund Polymyalgia rheumatica (PMR) är en hos äldre vanligt förekommande sjukdom, som i huvudsak handläggs inom primärvården. Såväl etiologi som patofysiologi är inte helt klarlagda och det tycks finnas både genetiska och miljömässiga faktorer inblandade. 1 Någon faktor tycks sätta igång immunologiska cellers cytokinproduktion, vilket i sin tur leder till sjukdomens yttringar såsom synoviter och bursiter kring proximala leder. 2 Förutom oklarheter kring uppkomstmekanismen av PMR finns det inte heller några enhetliga internationella eller nationella riktlinjer för hur tillståndet ska diagnosticeras, utredas eller behandlas. Detta leder till svårigheter i handläggningen och kan även medföra risker för patienterna. 3 Utifrån denna bakgrund finns ett värde i att närmare granska hur handläggningen av PMR-patienter kan ske inom svensk primärvård i jämförelse med det rådande kunskapsläget. Diagnosen PMR är ca tre gånger vanligare hos kvinnor än hos män och incidensen varierar över världen men är som högst i de skandinaviska länderna, där incidensen ligger på ca 50/ hos personer över 50 år. 4,5 Det finns en klar samsjuklighet med temporalisarterit (TA), där det hos 1,3-21 % av patienterna med PMR påvisas arterit vid biopsi av temporalartären, och % av patienterna med TA har även symptom som vid PMR. Mekanismerna bakom denna samsjuklighet är inte helt klarlagda. 5,6,7 Diagnostik PMR kännetecknas av proximal smärta och stelhet, morgonstelhet, förhöjd sänka (SR) och C- reaktivt protein (CRP) och ett snabbt svar på insatt behandling med glukokortikoider. 2 Det finns än så länge ingen gold standard vad gäller diagnostik av PMR och i brist på internationellt vedertagna riktlinjer har man använt sig av olika diagnostiska algoritmer. De mest frekvent återkommande i litteraturen är kriterier sammanställda av Healey, Chuang respektive Bird, varför dessa även kommer användas i detta projekt (se tabell 1). The European League Against Rheumatism (EULAR) och American College of Rheumatology (ACR) har tillsatt en arbetsgrupp för framtagande av internationellt godkända klassifikationskriterier för PMR, men då dessa ännu inte är validerade och inte heller avsedda för diagnostik kommer de inte att användas i detta projekt. 8 Då det finns en rad tillstånd som kan gå med PMR-liknande symptom i kombination med förhöjda inflammationsparametrar kan man vid bristfällig anamnestagning och utredning riskera att missa andra sjukdomar. 9 Differentialdiagnoser som kan behöva övervägas är bland 4

5 annat reumatoid artrit (RA), spondylartrit, polymyosit, hypotyreos, infektioner som tuberkulos och endokardit, och cancersjukdomar som myelom, njurcancer och lymfom. 2,10 Studier har visat att 6-22,5 % av PMR-patienterna har normal SR, vilket ytterligare kan bidra till osäkerhet i diagnostiken. 11,12 Det har vid en brittisk studie av handläggning av PMR i primärvården framkommit att man vid endast 3-10 % av granskade journaler hos patienter med PMR uppfyllt någon av kriteriesamlingarna för diagnos. 13 Andra studier har indikerat att det finns risker för överdiagnostik av PMR i primärvården. 3 Tabell 1. Diagnostiska kriterier för PMR Kriterier Healey 14 Chuang 15 Bird 16 1 Ålder 50 år år 2 Bilateral smärta från nacke, + (2 av dessa) + (smärta och stelhet i 2 av områdena nacke, Axelsmärta och stelhet axlar, bäckengördel torso, axlar, proximala delar armar, höfter eller proximal del lår) 3 Morgonstelhet > 1 tim Symptomduration 1 mån 1 mån < 2 v (symptomutveckling) 5 SR > 40 mm/h Depression och/eller viktnedgång Exklusion av andra diagnoser Snabbt svar på prednisolon ( 20 mg/dag) Bilateral ömhet överarmar För diagnos krävs Alla kriterier Alla kriterier 3 av kriterierna Utredning Förutom diagnostiska svårigheter saknas även internationella och nationella riktlinjer gällande lämplig utredning. Ovan nämnda av EULAR och ACR tillsatta arbetsgrupp föreslår utredning med blodstatus, SR/CRP, urea, elektrolyter, kalcium, ALP, leverprover, proteinfraktioner, CK, RF, TSH, urinanalys samt eventuellt ANA och lungröntgen. 17 Även i lokala svenska vårdprogram och riktlinjer på internet (internetmedicin.se, viss.nu) skiljer sig utredningsförslagen betydligt. I vissa riktlinjer föreslås några av följande: blodstatus, RF, proteinfraktioner, CK, glukos, PSA, F-Hb, urinsticka, men gemensamt för dem är endast att provtagning av SR/CRP och lungröntgen bör ingå (lungröntgen för att utesluta genomgången lungtuberkulos inför insättande av långvarig glukokortikoidbehandling). 18,19,20,21 Då variationen i utredningsförslagen är så pass stor kommer endast förekomst av provtagning av SR/CRP och lungröntgen att granskas i denna studie. 5

6 Behandling Behandlingsmässigt råder det en högre grad av samstämmighet där peroral glukokortikoidbehandling är förstahandsalternativ sedan flera decennier tillbaka, även om det förekommer viss oenighet kring dosering. Vanlig insättningsdos ligger mellan mg prednisolon dagligen och doser mellan mg/dag verkar vara associerade med färre återfall, kortare behandlingstid och mindre biverkningar. 2,22 Vissa studier har indikerat att det i primärvården finns en tendens att använda högre doser glukokortikoider, vilket kan leda till en icke-specifik antiinflammatorisk effekt även vid andra sjukdomar. 3 Då prednisolondoser över 20 mg/dag inte rekommenderas vid initial insättning kommer 20 mg sättas som övre gräns för lågdosbehandling vid granskning av behandling i detta projekt. Biverkningar Studier av biverkningar vid glukokortikoidbehandling av PMR-patienter visar att någon form av biverkning förekommer hos %. Biverkningarna är kopplade till den kumulativa dosen och till behandlingens längd, som vid PMR vanligen är 1-2 år, även om betydligt mer långvarig behandling också förekommer. Osteoporos och steroidinducerad diabetes är de vanligaste biverkningarna, men även frakturer, arteriell hypertension och hjärtinfarkt förekommer. 1,23 För att minska risken för osteoporos rekommenderas osteoporosprofylaktisk medicinering i form av kalcium och D-vitamin. Då PMR-patienter vanligen är äldre än 50 år och står på glukokortikoider, åtminstone initialt i doser 7,5 mg/dag och under längre tid än 3 månader bör de enligt ACR:s rekommendationer även erhålla behandling med bisfosfonater om kontraindikationer inte föreligger. 9,24 Även frekvensen av osteoporosprofylaktisk medicinering kommer att analyseras i detta projekt. Handläggning av patienter med PMR är således behäftad med flera svårigheter. Osäkerheten i diagnostik, utredning och i viss mån behandling medför en risk att andra behandlingsbara sjukdomar missas och att långvarig glukokortikoidbehandling sätts in i onödan eller i onödigt hög dos, med möjliga biverkningar som följd. Det finns få studier av PMR i primärvården, men flera av de studier som finns indikerar brister i handläggningen. 3,13 Hur kan då handläggning av PMR-patienter på en svensk vårdcentral gå till? Riskerar vi att missa andra sjukdomar genom bristande diagnostik och utredning? Får patienterna en adekvat behandling eller utsätts de för alltför hög dos glukokortikoider och under för lång tid? Får patienterna 6

7 osteoporosprofylax förskrivet? I detta projekt granskas diagnostik, utredning och behandling av PMR-patienter på Vårdcentralen Kronan under åren Syfte Syftet med detta projekt är att granska hur handläggning (diagnostik, utredning och behandling) av patienter med PMR har sett ut på Vårdcentralen Kronan under åren och jämföra resultaten med ovan nämnda riktlinjer och rekommendationer. Frågeställningar 1. I hur stor andel av fallen har man uppfyllt diagnoskriterierna (enligt kriterier sammanställda av Healey, Chuang eller Bird) vid sättande av diagnosen PMR? 2. I hur stor andel av fallen ingår SR/CRP (och på vilken nivå låg dessa i samband med diagnos) och/eller lungröntgen i utredningen? 3. Hur stor andel har fått lågdos glukokortikoider ( 20 mg prednisolon/dag) vid inledning av behandling? 4. I de fall där behandlingen har avslutats under studietiden hur länge pågick den? I de fall där behandlingen fortfarande pågår i vilken utsträckning har då behandlingen pågått längre än 2 år? 5. I hur stor andel av fallen har man satt in osteoporosprofylaktisk behandling (kalcium, D-vitamin med eller utan bisfosfonater)? 6. Förekommer det några fall i studiegruppen där diagnosen PMR först ställts och där man senare ställt diagnosen TA eller annan möjlig differentialdiagnos till PMR? 7. Finns biverkningar till glukokortikoidbehandlingen registrerade? Material och metod Studien är en journalbaserad retrospektiv tvärsnittsstudie. Studiepopulationen består av samtliga patienter på vårdcentralen Kronan som har registrerats med diagnosen PMR under tidsperioden Även de patienter som har fått diagnosen PMR innan 2008 men vid läkarbesök under studieperioden har registrerats med diagnosen PMR ingick i studien. Patienter med diagnosen TA enbart eller i kombination med PMR ingick inte i studien då dessa inte behandlas inom primärvården i första hand och då diagnos, utredning 7

8 och behandling skiljer sig åt jämfört med vid endast PMR-diagnos. Patienter som har fått diagnosen PMR på annan vårdcentral ingick i studien avseende endast de uppgifter som fanns registrerade på vårdcentralen Kronan. Vårdcentralen Kronan är belägen i centrala Sundbyberg och har för närvarande ca listade patienter. Området är socioekonomiskt och åldersmässigt blandat. Vårdcentralen har ca 10 fasta läkare och 6 utbildningsläkare och har haft en förhållandevis god läkarkontinuitet under de år som studien behandlar. Under de aktuella åren har man använt sig av journalsystemet Journal III (ProfDoc) och patienterna hittades genom rapportverktyget Rave III. De sökord som användes var PMR och polymyalgia rheumatica (M35.3). Journalerna granskades gällande vilka diagnostiska kriterier som har angetts, om SR/CRP tagits innan insättande av behandling, vilken nivå den/de låg på, om lungröntgen har utförts innan insättande av behandling, vilken dos av glukokortikoid som har använts vid behandlingsstart samt hur länge behandlingen har pågått (behandlingstiden har räknats i hela avslutade månader). Vidare granskades huruvida osteoporosprofylaxbehandling (kalcium och D-vitamin med eller utan bisfosfonater) har satts in samt om möjliga differentialdiagnoser eller diagnoser associerade till PMR har framkommit efter att diagnosen PMR har satts. Vi granskade även om biverkningar till glukokortikoidbehandlingen registrerades. Statistikprogrammet PAST användes för de statistiska beräkningarna som i huvudsak bestod av deskriptiv analys. Inklusion och exklusion av patienter Vi sökte med hjälp av rapportverktyget Rave III efter patienter som hade fått diagnosen PMR på Vårdcentralen Kronan under perioden Sextionio patienter hittades (se figur 1). Av dessa exkluderades 13 patienter som hade insjuknat i TA vid debuten. Dessutom exkluderades 1 patient som tidigare hade haft PMR och hade fått diagnosen PMR satt utan aktiv sjukdom eller behandling under studietiden. De kvarvarande 55 patienterna har studerats vad gäller osteoporosprofylax, möjliga differentialdiagnoser och biverkningar av behandlingen (frågeställning 5, 6 och 7). Det var 7 patienter som exkluderades därför att de hade utretts på annan vårdcentral och 48 patienter inkluderades således i de delar som rör utredning och initiering av behandling (frågeställningar 1, 2 och 3 ). I delen som rör behandlingens längd har 9 patienter exkluderats på grund av flytt eller byte av vårdcentral (6) eller otillräcklig dokumentation om behandlingstiden (3). Därmed inkluderades 46 patienter 8

9 vad gäller frågan om behandlingstiden (frågeställning 4). Av dessa hade 15 patienter avslutat behandlingen och 31 patienter hade pågående behandling vid studietidens slut. 69 patienter fick diagnosen PMR på VC Kronan patient hade fått diagnosen PMR satt utan aktiv sjukdom eller behandling under studietiden 55 patienter ingick i studien 13 patienter insjuknade i TA vid debuten 6 patienter flyttade eller bytte VC under studietiden För 3 patienter fanns det ej tillräcklig dokumentation om behandlingstiden 7 patienter utreddes på annan VC 46 patienter ingick i de delar som rör behandlingstid 48 patienter ingick i de delar som rör utredningen och initial Prednisolondos 15 patienter hade avslutat behandlingen 31 patienter hade pågående behandling Figur 1. Flödesschema för de patienter som inkluderades i studien. Etik Studien skedde genom genomgång av journaler av den studieansvariga, som var ST-läkare på den berörda vårdcentralen. Det fanns därvid risk för integritetsintrång för såväl berörda patienter som behandlande läkare. Genomgången av journaler ägde rum på vårdcentralen och materialet förvarades inlåst. Tillstånd att läsa journalerna gavs av verksamhetschefen och endast den studieansvariga hade tillgång till materialet. Sedvanliga riktlinjer för sekretess följdes. Efter journalgenomgången kodades alla uppgifter till en siffra för att garantera anonymitet för patienterna. Kodnyckeln kommer förstöras efter avslutat projekt. Uppgifter om behandlande läkare registrerades inte i studien. Det bedöms relevant för vårdcentralens läkare att känna till hur handläggningen av patienterna med PMR ser ut på den aktuella vårdcentralen och hur pass väl handläggningen överensstämmer med rekommendationer. Läkarna på vårdcentralen informerades muntligt om studien. Anslag sattes upp i väntrummet 9

10 om att granskningar av datajournaler gjordes i kvalitetssyfte. Projektet bedöms kunna leda till en förbättrad vård för patienter med PMR på vårdcentralen och således komma patienterna till gagn. Sammanfattningsvis bedöms nyttan med projektet överväga riskerna för integritetsintrång. 10

11 Resultat Kvinnor utgjorde 65 % och män 35 % av de 55 patientfallen. Medelåldern var 74,5 år och medianåldern 77 år (med en åldersspridning mellan 42 till 91 år). Uppfyllande av diagnoskriterier I 8 % av fallen uppfylldes alla kriterier enligt Healey. Kriterierna enligt Chuang och kollegor uppfylldes i 21 % av fallen. Kriterierna enligt Bird uppfylldes av 65 % (se tabell 1). Att exkludera andra diagnoser endast genom granskning av journalanteckningar bedömdes inte genomförbart, varför detta kriterium (som ingår i diagnoskriterier enligt Chuang och Healey) inte har använts i denna studie. Det var 31 % av patienterna som inte uppfyllde någon av kriteriesamlingarna enligt Healey, Chuang eller Bird. Tabell 2. Antal/andel patienter med diagnosen PMR på VC Kronan under som i journalen uppfyllde diagnoskriterierna enligt Healey, Chuang och Bird. Antal/andel med Kriterier Healey Chuang Bird detta kriterium (%), n = 48 Ålder (98) Ålder (85) Bilateral smärta från minst 2 av områdena nacke, axlar, bäckengördel under minst en månad + 18(38) Bilateral smärta och stelhet i minst en månad i 2 av områdena nacke, torso, axlar, proximala delar armar, höfter eller proximal del lår + 14(29) Bilateral axelsmärta och stelhet + 24(50) Bilateral ömhet överarmar + 11(23) Morgonstelhet över en timme a (38) Depression och/eller viktnedgång + 4(8) Symptomutveckling inom 2 veckor + 6(13) SR >40 mm/h (79) Snabbt svar på 20 mg prednisolon + 30(88) b Uppfyller kriterier enligt Healey (alla) 4(8) Uppfyller kriterier enligt Chuang (alla) 10(21) Uppfyller kriterier enligt Bird ( 3) 31(65) a Alla hänvisningar till morgonstelhet, även utan tidsangivelse, har räknats in b Procentsatsen har räknats av de 34 som fått 20 mg prednisolon insatt Utredning med SR/CRP och lungröntgen Av de 48 patienter som primärt utreddes på Vårdcentralen Kronan hade SR tagits i 98 % av fallen. Medelvärdet på SR var 62,6 och medianvärdet 65 mm/h. Hos 19 % var SR <40 och hos 4 % var SR <20 mm/h vid debut. CRP hade tagits i 88 % av fallen primärt utredda på 11

12 Vårdcentralen Kronan. Medelvärdet på CRP var 48,3 och medianvärdet 37,5 mg/l. i Hos 10 % var CRP <10 mg/l vid debut (se figur 2). Figur 2. SR- och/eller CRP-nivåer redovisade parvis vid diagnos hos de 48 patienter som fått diagnosen PMR på Vårdcentralen Kronan och hos vilka den initiala utredningen skedde på Vårdcentralen Kronan. Undersökningen med lungröntgen inför behandlingen eller som en del i utredningen hade gjorts på 64 % av patienterna (en av dessa patienter hade i stället för lungröntgen genomgått undersökning med datortomografi av thorax). Lågdos glukokortikoidbehandling Av de 48 fall som primärt har utretts på Vårdcentralen Kronan angavs det i 71 % av fallen att patienten hade fått prednisolon i dos 20 mg vid insättande av behandling. I 25 % av fallen har man gett en högre dos (25 eller 30 mg) vid insättande av behandling. I 2 fall (4 %) kan dosen inte uttydas i journalen trots att behandlingen inleddes på den aktuella vårdcentralen. Behandlingstid Hos 15 patienter, där behandlingen med prednisolon hade avslutats, fanns det i journalerna uppgifter om behandlingens längd. Hos 5 av dessa hade behandlingen utsatts, återinsatts och ånyo utsatts. Behandlingstiden varierade mellan 3-76 månader. Medelvärdet vad gäller behandlingstid var 30,3 månader och medianvärdet 19 månader. Hos 6 patienter pågick i I 2 fall var CRP enbart angivet till <10 respektive >160 mg/l och har då i beräkningarna satts till 9 respektive 161 mg/l. 12

13 behandlingen i över 24 månader och hos 4 patienter i över 5 år. Hos 5 patienter var behandlingstiden mindre än 10 månader (se figur 3). 6 Antal patienter Total Antal månader Figur 3. Glukokortikoidbehandlingens längd hos de 15 PMR-patienter på Vårdcentralen Kronan där behandlingen hade avslutats under Det var 31 patienter som hade pågående behandling för PMR. Av dessa hade 58 % haft behandlingen i över 24 månader. Räknar man med även tidigare behandlingsperioder (5 av de 31 patienterna hade fått behandlingen återinsatt efter utsättande) var det 65 % som hade haft behandlingen i över 24 månader. Det var 7 patienter som hade haft behandling i över 8 år, i 2 av fallen 17 respektive 22 år. Medelvärdet för behandlingstiden var 56,6 månader om man inte räknade med tidigare behandlingsperioder för de patienter som fått behandlingen återinsatt och 62,1 månader om man räknade samman tidigare behandlingsperiod med den nuvarande. ii Osteoporosprofylax Under hela studieperioden var det totalt 47 % som fick kombinerad behandling med kalcium/d-vitamin och bisfosfonater (se tabell 2). Somliga fick osteoporosprofylax insatt flera år efter insättande av glukokortikoidbehandling (exempelvis en patient som fick diagnosen PMR 1989 och fick kalcium/d-vitamin insatt 2003). ii För 3 av patienterna som diagnosticerats på annan vårdcentral angavs endast ett årtal (1993, 1997 och 2003) för behandlingsstart, och i beräkningarna av behandlingstiden har datum för behandlingsstart då satts som 1 juli respektive år. 13

14 Tabell 3. Antal/andel patienter som hade fått osteoporosprofylaktisk behandling insatt och hur lång tid (i månader) efter PMR-diagnos Tid efter Kalk/D-vitaminbehandling Bisfosfonatbehandling Kombinationsbehandling PMR-diagnos Antal (%) Antal (%) Antal (%) 1 mån 26 a (47) 14 b (25) 13 c (24) 6 mån 39 (55) 17 (31) 16 (29) >6 mån 42 (76) 27 (49) 26 (47) a Av dessa stod 5 på kalcium/d-vitaminbehandling innan PMR-diagnos b Av dessa stod 4 på bisfosfonatbehandling innan PMR-diagnos c Av dessa stod 3 på kombinerad osteoporosprofylax innan PMR-diagnos Möjliga differentialdiagnoser En patient fick diagnosen RA ett år efter PMR-diagnos. Hos ytterligare 8 patienter fanns artriter/synoviter i handleder och/eller PIP-leder samt hydrops beskrivna i journaltexten. Två av dessa fick senare diagnosen polyartrit via reumatologklinik. Sammanlagt 16 % (9/55) av patienterna hade således angivna artriter (2 fall av giktartrit i tår har inte räknats med). Enligt vad som framkom i journalerna var det 4 av de 9 patienterna med misstänkta artriter som blev remitterade till reumatologklinik. Ingen patient fick först diagnosen PMR och senare TA, men i två av fallen funderade man över en eventuell TA-diagnos, vilket resulterade i höjning till respektive initial insättning av dosen 30 mg prednisolon. En patient som tidigare hade fått diagnosen fibromyalgi fick diagnosen PMR utan att några diagnoskriterier angavs i journalen. SR var 9 och CRP ej kontrollerat, och det angavs i journalen att patienten svarade väl på 25 mg Prednisolon. Elva procent (6/55) av patienterna hade en aktuell eller tidigare cancerdiagnos angiven i journalen. I inget av de 6 fallen ter det sig som att PMR-diagnosen skulle ha försenat cancerdiagnosen. Biverkningar av behandling Det framkom att 12 av patienterna (22 %) hade fått diagnosen osteoporos (10) eller osteopeni (2) angiven i journalen, varav 6 med en eller flera frakturer. Hos ytterligare 2 patienter fanns frakturer utan osteoporosdiagnos angivna. Det var 2 patienter som hade fått osteoporosdiagnos innan PMR-diagnos. Diabetesdiagnos angavs hos 7 patienter och hos 2 av dessa var det specifikt angett att den var kortisoninducerad. Det framkom även 2 fall av esofagit och 2 fall av magblödning (varav en i kombination med Waran). 14

15 Diskussion Denna studie visar att underlagen för PMR-diagnos, enligt de studerade diagnoskriterierna, har varit otillräckliga i nästan en tredjedel av fallen. En fjärdedel av patienterna har fått en högre dos prednisolon än rekommenderat vid insättning av behandlingen. Behandlingen har för många pågått betydligt längre än rekommenderat. Mindre än hälften av patienterna har fått adekvat osteoporosprofylax. Uppfyllande av diagnoskriterier Diagnoskriterierna enligt Healey, Chuang och Bird uppfylldes i 8, 21 respektive 65 % av fallen. Detta är högre än i en studie av 183 patienter från brittisk primärvård där endast 3 % uppfyllde kriterier enligt Healey och 10 % enligt Bird. 13 Att Bird-kriterierna uppfylldes i högre grad är förväntat då enbart 3 valfria kriterier krävdes. Det räcker således med att vara över 65 år, ha SR över 40 mm/h och depression, viktnedgång eller symptomutveckling under två veckors tid för att uppfylla dessa, vilket kan tänkas ge en risk för överdiagnostik. Sensitiviteten för Bird-kriterierna har uppgetts till 92 % och specificiteten till 80 %. 16 För kriterierna enligt Healey och Chuang krävs att samtliga kriterier uppfylldes, vilket bör ge en högre specificitet, men lägre sensitivitet. Kriterierna som krävs enligt Healey är fler än dem enligt Chuang, vilket kan ha bidragit till att fler har uppfyllt Chuang-kriterierna. I många journaler fanns uppgift om smärtlokalisation, men inte tidsangivelse över en månad, vilket var en bidragande orsak till att få uppfyllde kriterierna enligt Chuang och Healey. Troligen har alla symptom som patienterna har haft inte noterats i journalen, vilket kan innebära att det var en högre andel av patienterna som uppfyllde kriterierna vid diagnos. Utredning med SR/CRP och lungröntgen Endast i ett fall har man avstått helt från provtagning av inflammationsparametrar, och SR/CRP har i de flesta fall varit förhöjda. I denna studie fann man att SR var <40 mm/h i 19 % av fallen, vilket överensstämmer med tidigare studier, även om det ligger inom det högre intervallet. 11,12 Detta väcker frågan om hur användbar SR är i ställande av diagnosen PMR. Bör förhöjda inflammationsparametrar vara ett obligatoriskt kriterium för sjukdomen? I det preliminära förslaget på nya klassifikationskriterier står faktiskt ingen angiven nivå utan endast abnormal SR och/eller CRP. 8 Av 9 patienter med SR<40 mm/h remitterades 2 till reumatolog. The British Society for Rheumatology (BSR) rekommenderar remiss till 15

16 reumatolog vid misstanke om PMR med normala inflammationsparametrar, men detta finns inte specificerat i svenska riktlinjer. 25 I 36 % av fallen finns det inte dokumenterat att lungröntgen (eller datortomografi av thorax) har utförts. Möjligen kan ytterligare patienter ha genomgått lungröntgen på annan instans, exempelvis vid akutbesök på sjukhus. Det kan också finnas en okunskap om att lungröntgen bör genomföras då man planerar en långvarig glukokortikoidbehandling. 18,20 Läkaren kan även medvetet ha valt att avstå då risken för tuberkulos bedömts som låg. 26 Anledningen att man valde att kontrollera SR/CRP och lungröntgen i denna studie var att dessa utredningar rekommenderas i samtliga studerade svenska riktlinjer. 18,19,20,21 Annan utredning, exempelvis provtagning av glukos, proteinfraktioner, TSH, urinsticka, CK, anti- CCP, kan möjligen bedömas som mer relevant än att utföra lungröntgen. Lågdos glukokortikoidbehandling Drygt 70 % fick prednisolondoser 20 mg dagligen, medan 25 % fick 25 eller 30 mg redan vid insättande av behandling. I en översiktsartikel, där 30 studier om PMR-behandling granskades, har 15 mg prednisolon vid behandlingsstart i de flesta fall ansetts vara en lämplig dos vid insättning. 22 I vissa delar av landet finns dock en behandlingstradition av 30 mg prednisolon dagligen initialt. 20 Risk för att andra differentialdiagnostiska sjukdomstillstånd förbättras av prednisolonbehandling ökar vid högre doser och kan leda till att dessa tillstånd maskeras och förblir odiagnosticerade. 9 Även smärta av andra orsaker kan förbättras vid glukokortikoidbehandling, särskilt i högre doser. Studier har även visat att den kumulativa glukokortikoiddosen riskerar att bli större vid en högre initial prednisolondos och därmed orsaka mer biverkningar. 22 Behandlingstid Sammanfattningsvis var den genomsnittliga behandlingstiden i denna studie betydligt längre än vad som brukar anges som vanlig behandlingstid. Enligt flera källor anges vanlig behandlingstid till 1-2,5 år, även om man tar upp att vissa kan kräva betydligt längre behandling. 2,20,25 Enligt behandlings-pm för vaskuliter på Reumatologkliniken på Karolinska Universitetssjukhusets anges behandlingstiden för PMR till 0,5-2,0 år. 27 I den brittiska primärvårdsstudien som tidigare har diskuterats var medianvärdet för behandlingstiden knappt 17 månader. 13 I en amerikansk studie av 76 patienter var medianvärdet för behandlingstiden 37,3 månader, men det angavs också att för 40 % pågick 16

17 behandlingen i över 4 år. 28 För de 15 patienter med avslutad behandling i denna studie var medianvärdet för behandlingstiden 19 månader och behandlingen pågick i över 4 år för 27 %. I den ovan nämnda översiktsartikeln om PMR-behandling fann man att vid initiala doser på mg prednisolon var det % som hade upphört med behandlingen efter 2 år (jämfört med 60 % i denna studie), 70 % efter 3 år (67 %), 82 % efter 4 år (73 %) och 91 % efter 11 år. 22 Möjligen är den tid som anges i många riktlinjer väl kort och borde anpassas till den verkliga behandlingstiden? Det var även flera som hade kortare behandlingstid än rekommenderat. Orsaken till att behandlingen sattes ut tidigt har inte studerats systematiskt i denna studie. När behandlingen satts ut så tidigt som efter 3 månader kan man spekulera i om diagnosen var rätt från början eller om patienten inte har tolererat behandlingen. Studier har visat vikten av en låg initial behandlingsdos och långsam nedtrappning för en lägre total behandlingstid och mindre återfall. 22 Svårigheter med att sätta ut behandlingen kan också indikera förekomst av annan underliggande sjukdom, särskilt om artriter förekommer. BSR rekommenderar remiss till reumatolog vid behov av >2 års behandling. 25 Man kan även misstänka att andra orsaker till smärta, exempelvis artros, kan leda till förvärrad smärta vid nedtrappning av behandlingen. Osteoporosprofylax Enligt gällande rekommendationer bör man påbörja osteoporosprofylax redan vid insättning av glukokortikoider och man får därför anse det som otillräckligt att endast knappt hälften står på kalcium/d-vitaminpreparat och endast en fjärdedel på bisfosfonater inom en månad efter insättande av glukokortikoider. 9,20,24 Knappt hälften fick kombinerad osteoporosprofylax även då man granskade förskrivningen över 6 månader och framåt efter PMR-diagnos. I journalen anges dock endast de läkemedel som förskrivits via vårdcentralen Kronan, varför en felkälla kan vara de patienter som även har andra vårdkontakter. Normalt sett bör dock den läkare som förskriver glukokortikoiderna även sköta förskrivning av osteoporosprofylax. Med tanke på att många patienter står på glukokortikoidbehandling under åtskilliga år är detta en aspekt som behöver förbättras för att minska komplikationer i form av osteoporos och frakturer. Möjliga differentialdiagnoser Det var 16 % av patienterna i studien där det i journalen fanns uppgift om artriter i handleder, händer, knän och/eller fötter och 5 % som har fått diagnos RA eller polyartrit via 17

18 reumatologklinik. Förloppet hos patienter med sent debuterande RA eller spondylartrit kan i många fall likna PMR, varför det är viktigt att överväga dessa differentialdiagnoser. 2,10 I två andra retrospektiva journalstudier fann man att 4,9-5,7 % av patienterna som hade fått diagnosen PMR hade utvecklat RA vid uppföljning. 13,23 Perifera artriter kan förekomma hos PMR-patienter, men vidare utredning med provtagning av RF/anti-CCP, röntgen av händer och fötter och remiss alternativt diskussion med reumatolog, rekommenderas i de flesta fall. 9,10,20 Endast i 4 av de 9 fallen med beskrivna artriter framkom att patienten hade remitterats till reumatologklinik. Ingen av patienterna som hade fått diagnosen PMR fick senare diagnosen TA, men det fanns funderingar kring denna diagnos angivna i journalen hos 2 patienter. Man har i studier sett att 1,3-21 % av patienter med PMR har positiva temporalisbiopsier, varför man kan spekulera om det bland de studerade PMR-fallen även kan ha funnits patienter med denna diagnos. 5,6,7 Möjligen står de patienterna snarare att finna bland de 13 patienter som vid den initiala sökningen hade både diagnosen PMR och TA. Patienten med tidigare fibromyalgidiagnos, normal SR, utan i journalen beskrivna diagnoskriterier, och positivt svar på 25 mg prednisolon, illustrerar att även patienter med andra sjukdomstillstånd kan svara på högdos prednisolon. 3 Det kan förstås även vara så att patienten hade typiska symptom för PMR som dock inte hade dokumenterats i journalen. Biverkningar av behandlingen Diagnosen osteoporos eller osteopeni fanns registrerad hos 22 % av patienterna i studien. Flera av de patienter som stod på osteoporosprofylax redan innan PMR-diagnos hade inte denna diagnos satt i journalen. En stor andel av patienterna hade stått på glukokortikoidbehandling under mycket lång tid och det är möjligt att fler patienter hade osteoporos än vad som fanns registrerat i journalen. En eller flera frakturer fanns angivna hos 15 % av patienterna. Diabetes fanns registrerat som diagnos hos 13 % och i 4 % av fallen angavs det att denna var kortisoninducerad. I en retrospektiv journalstudie på 222 patienter med PMR var det 25 % som utvecklade osteoporos, 15 % fick fragilitetsfrakturer och 5 % utvecklade diabetes under behandlingstiden. De patienter i studien som fick biverkningar hade signifikant längre behandlingstid (för det mesta över 2 år) och högre doser än de som ej rapporterade biverkningar

19 Styrkor och svagheter Studiens styrkor är bland annat att man har undersökt samtliga patienter som har fått diagnosen PMR eller polymyalgia rheumatica (M35.3) på vårdcentralen Kronan under 3 års tid. Tydliga inklusions- och exklusionskriterier finns beskrivna. Bortfall har redovisats och i övrigt bedöms det inte finnas något selektionsbias. Studien bedrevs på en vårdcentral med för närvarande över listade patienter och ca 10 fasta läkare och flera utbildningsläkare. Många läkare har deltagit i vården av PMR-patienterna. Studien har visat tydliga resultat framför allt gällande lång behandlingstid och låg andel patienter med osteoporosprofylax. Även om resultaten inte kan generaliseras till att gälla utanför Vårdcentralen Kronan, bedöms studien vara av intresse även för andra svenska vårdcentraler. Studiens svagheter består bland annat i att det som alltid vid granskning av journaltext finns en risk att all för studien viktig information inte har dokumenterats. Särskilt gäller detta eftergranskning av diagnoskriterierna för PMR, som knappast är utformade för denna typ av retrospektiv journalgranskning. Andelen som hade uppfyllt kriterierna vid diagnostillfället kan ha varit betydligt högre. Då endast uppgifter från Journal III på Vårdcentralen Kronan har granskats finns det risk att vissa uppgifter, exempelvis utförandet av lungröntgenundersökning, ordination av osteoporosprofylax, eller remiss till reumatolog, kan ha skett genom annan vårdgivares försorg. Det är ett begränsat antal patienter som ingår i studien. Flera fick exkluderas på grund av samtidig TA, några hade utretts på annan vårdcentral och ytterligare andra hade flyttat eller bytt vårdcentral. Behandlingens längd har ibland varit svårt att få exakt vetskap om genom journalgranskning. I vissa fall har patienten påbörjat och avslutat behandlingen flera gånger. Behandlingen har räknats i hela genomförda månader, och en viss underskattning har därmed troligen skett. Det var endast ett fåtal patienter som hade hunnit avsluta behandlingen. Möjligen hade man fått fram mer pålitliga resultat om behandlingstid vid val av en studieperiod längre tillbaka i tiden. Implikationer Resultaten av studien kommer, förutom på CeFAM, redovisas på Vårdcentralen Kronan, vilket kan uppmärksamma de risker som finns i handläggningen av PMR-patienter och förhoppningsvis förbättra vården för PMR-patienter på den aktuella vårdcentralen. Resultatet kommer också redovisas på Reumatologkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset och därmed möjligen uppmärksamma behovet av tydligare riktlinjer för handläggning av PMR i primärvården. 19

20 Framtida studier Studier på ett större antal patienter och på fler vårdcentraler skulle behövas för att fastställa hur handläggningen av dessa patienter ser ut i primärvården i allmänhet. Behovet av mer enhetliga riktlinjer för diagnostik, utredning och behandling är stort. Arbetet som pågår med att ta fram internationella klassifikationskriterier utgör en viktig grund för framtida forskning i ämnet. Slutsats Det framkommer flera brister i handläggningen av PMR-patienter i denna studie, framför allt gällande bristande underlag i journalen för diagnos, för hög andel med högdos glukokortikoider vid insättning av behandling, längre behandlingstid än rekommenderat och låg andel som har erhållit osteoporosprofylax. Det saknas dock enhetliga svenska och internationella riktlinjer för handläggningen av dessa patienter. Denna studie befäster behovet av sådana riktlinjer för en säker vård för denna patientgrupp. 20

21 Lista med förkortningar ACR American College of Rheumatology ALP alkaliskt fosfatas ANA antinukleära antikroppar Anti-CCP antikroppar mot citrullinerade peptider BSR British Society for Rheumatology CeFAM Centrum för Allmänmedicin CK kreatinkinas CRP C-reaktivt protein EULAR European League Against Rheumatism F-Hb feces-hemoglobin PAST paleontological statistics PIP-led proximal interfalangealled PMR polymyalgia rheumatica PSA prostataspecifikt antigen RA reumatoid artrit RF reumatoid faktor SR sänkningsreaktion TA temporalisarterit TSH thyreoideastimulerande hormon 21

22 Referenser 1 Soriano A, Landolfi R & Manna R. Polymyalgia rheumatica in Best Practice & Research Clinical Rheumatology. 2012; 26: Salvarani C, Cantini F & Hunder GG. Polymyalgia rheumatica and giant-cell arteritis. The Lancet. 2008; 372: Dasgupta B et al. Developing Classification Criteria for Polymyalgia Rheumatica: Comparison of Views from an Expert Panel and Wider Survey. The Journal of Rheumatology. 2008;35: Schaufelberger C, Bengtsson BA & Andersson R. Epidemiology and mortality in 220 patients with polymyalgia rheumatica. British Journal of Rheumatology. 1995;34: Cantini F et al. Are polymyalgia rheumatica and giant cell arteritis the same disease? Seminars in Arthritis and Rheumatism. 2004;33: Gonzalez-Gay MA. Giant cell arteritis and polymyalgia rheumatica: two different but often overlapping conditions. Seminars in Arthritis & Rheumatism. 2004;33: Gonzalez-Gay MA et al. Epidemiology of Giant Cell Arteritis and Polymyalgia Rheumatica. Arthritis & Rheumatism. 2009;61(10): Dasgupta B et al Provisional Classification Criteria for Polymyalgia Rheumatica. A European League Against Rheumatism/American College of Rheumatology Collaborative Initiative. Arthritis & Rheumatism. 2012;64: Dasgupta B, Matteson EL& Maradit-Kremers H. Management guidelines and outcome measures in polymyalgia rheumatica (PMR). Clinical and Experimental Rheumatology. 2007;25: Hellman DB. Giant Cell Arteritis, Polymyalgia Rheumatica, and Takayasu s Arteritis. I: Firestein GS et al (red): Kelley s Textbook of Rheumatology (8 th edition). Philadelphia: Elsevier Inc. 2009: Ellis ME, Ralston S. The ESR in the diagnosis and management of the polymyalgia rheumatica/giant cell arteritis syndrome. Annals of Rheumatic Diseases. 1983;42: Proven A et al. Polymyalgia rheumatica with low erythrocyte sedimentation rate at diagnosis. Journal of Rheumatology. 1999;26: Barraclough K et al. Polymyalgia rheumatica: a cohort study of the diagnostic criteria and outcome. Family Practice. 2008;25: Healey LA. Long-term follow-up of polymyalgia rheumatica: evidence for synovitis. Seminars in Arthritis and Rheumatism. 1984;13: Chuang T-Y et al. Polymyalgia rheumatica: a 10-year epidemiologic and clinical study. Annals of Internal Medicine. 1982;97: Bird HA et al. An evaluation of criteria for polymyalgia rheumatica. Annals of the Rheumatic Diseases. 1979;38: Dasgupta B. Concise guidance: diagnosis and management of polymyalgia rheumatica. Clinical Medicine. 2010;10: Hirsch U. Polymyalgia reumatika (PMR), Temporalisarterit (TA). Uppdaterad mars Hämtad från: PMRTemporalisarterit-TA/ 19 Terapirekommendationer 2011/12. Läkemedelskommittén Region Halland. Led-reuma. Polymyalgia reumatika(pmr)/temporalarterit. Sid Hämtad från: uppdat%20jul).pdf 20 Lindahl G. Polymyalgia reumatika (PMR). Uppdaterad Hämtad från: 21 Tegmark, S.A. Polymyalgia Rheumatica, Temporalisarterit/Jättecellsarterit. Reumatologi i primärvården. Vårdprogram Landstinget Gävleborg. Uppdaterad Hämtad från: 22 Hernández-Rodríguez J et al. Treatment of polymyalgia rheumatica. A systematic review. Archives of Internal Medicine. 2009;169(20):

23 23 Mazzantini M et al. Adverse events during long-term low-dose glucocorticoid treatment of PMR: A retrospective study. The Journal of Rheumatology. 2012;39(3): Grossman et al. American College of Rheumatology 2010 Recommendations for the Prevention and Treatment of Glucocorticoid-Induced Osteoporosis. Arthritis Care & Research. 2010;62(11): Dasgupta B et al. BSR and BHPR guidelines for the management of polymyalgia rheumatica. Rheumatology. 2010; 49: Jonsson J. Statistik för tuberkulos. Smittskyddsinstitutet. Hämtad från: 27 Svenungsson E, Börjesson O. Behandlings-PM vaskuliter. Reumatologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Ayoub WT, Franklin CM, Torretti D. Polymyalgia rheumatica:duration of therapy and long-term outcome. American Journal of Medicine. 1985;79:

Förbättrat omhändertagande av patienter med polymyalgia rheumatica inom Örebro läns landsting. ST-arbete Maria Lindahl Tybble vårdcentral

Förbättrat omhändertagande av patienter med polymyalgia rheumatica inom Örebro läns landsting. ST-arbete Maria Lindahl Tybble vårdcentral Förbättrat omhändertagande av patienter med polymyalgia rheumatica inom Örebro läns landsting ST-arbete Maria Lindahl Tybble vårdcentral Sammanfattning Polymyalgia rheumatica (PMR) är en tämligen vanligt

Läs mer

Handläggning av polymyalgia rheumatica på Närhälsan Norrmalm vårdcentral och Tidaholm vårdcentral

Handläggning av polymyalgia rheumatica på Närhälsan Norrmalm vårdcentral och Tidaholm vårdcentral Handläggning av polymyalgia rheumatica på Närhälsan Norrmalm vårdcentral och Tidaholm vårdcentral 2005 2011 Författare: Gösta Göthlund, ST-läkare Närhälsan Tidaholm vårdcentral Rapport 2017:2 Författare:

Läs mer

Polymyalgia reumatika på Bodafors vårdcentral

Polymyalgia reumatika på Bodafors vårdcentral Polymyalgia reumatika på Bodafors vårdcentral En retrospektiv deskriptiv journalgranskningsstudie av patienter som diagnosticerats med Polymyalgia reumatika på Bodafors vårdcentral under 211-215 Författare:

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

Osteoporos profylax hos kortisonbehandlade IBD patienter

Osteoporos profylax hos kortisonbehandlade IBD patienter hos kortisonbehandlade IBD patienter Dessa riktlinjer avser primär osteoporosprofylax hos IBD patienter som använder kortison. Vid klinisk misstanke om manifest osteoporos som t.ex. lågenergi frakturer

Läs mer

Forsknings plan (version IV )

Forsknings plan (version IV ) Namn: Nikitas Efternamn: Samiotakis ST-läkare inom: reumatologi Personnummer: 841212-2510 Handledare: Bozena Möller (överläkare inom reumatologi) Forsknings plan (version IV 111031) Steroidinducerad osteoporos:

Läs mer

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:

Läs mer

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis Avhandlingen försvarades den 28 nov 2014 Hamed Rezaei MD. PhD. Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa

Läs mer

Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013

Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013 Ledstatus Klinisk diagnostik Christina Stranger 2013 Behöver alla kunna ledstatus? Måste man göra ledstatus på alla patienter? Man måste göra ledstatus n Om pat har minst en svullen eller öm led och/eller

Läs mer

Uppföljning av utvecklingsuppdrag. Riksstroke -TIA. Fredrik Buchwald 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4)

Uppföljning av utvecklingsuppdrag. Riksstroke -TIA. Fredrik Buchwald 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4) MALL FÖR UPPFÖLJNING 2015-01-07 Vårt dnr: 1 (5) Kansliet för Uppföljning av utvecklingsuppdrag 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4) 2. Registernamn Riksstroke -TIA 3. Projektledare/projektansvarig

Läs mer

Polymyalgia Reumatika. Qulturum 2015-03-11 Pavlos Stamatis ST-läkare

Polymyalgia Reumatika. Qulturum 2015-03-11 Pavlos Stamatis ST-läkare Polymyalgia Reumatika Qulturum 2015-03-11 Pavlos Stamatis ST-läkare Polymyalgia Reumatika (PMR) Inflammatoriskt tillstånd som karakteriseras av värk och stelhet ( ffa morgonstelhet) i nacke, skuldror och

Läs mer

Diskussionsfall Reumatologi

Diskussionsfall Reumatologi Diskussionsfall Reumatologi 2009 08 31 Fallbeskrivning A. Man född 1962 46-årig VD för annonsbyrå kommer till reumatologmottagningen 2008 07 22 på remiss från husläkaren. I sjukhistorien finns en del gastrit-ulcusbesvär

Läs mer

Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor?

Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Amanda Gudesjö, ST-läkare i allmänmedicin Husläkarmottagningen Johannes Mars

Läs mer

Svensk Osteoporosvård. Appendix III: Fraktur- och läkemedelsstatistik

Svensk Osteoporosvård. Appendix III: Fraktur- och läkemedelsstatistik Svensk Osteoporosvård Appendix III: Fraktur- och läkemedelsstatistik 12 mars 2014 Detta appendix ger detaljerad data på frakturer och behandlingar, på både regional och nationell nivå. Informationen som

Läs mer

Cancer Okänd Primärtumör - CUP

Cancer Okänd Primärtumör - CUP Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Handläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp

Handläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp Projektrapport VESTA Handläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp Följsamhet till SFAM`s kvalitetsindikatorer Lena Roth, ST-läkare, Vallentuna Husläkargrupp

Läs mer

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43

Läs mer

Presentation. Den vardagliga reumatologin Srood Dilan. Allmän presentation Kliniska frågor. Hur sätter man en reumatisk diagnos

Presentation. Den vardagliga reumatologin Srood Dilan. Allmän presentation Kliniska frågor. Hur sätter man en reumatisk diagnos Den vardagliga reumatologin Presentation Srood Dilan Allmän presentation Kliniska frågor Hur sätter man en reumatisk diagnos Anamnes (subjektiv) använd kriterier, andra orsaker till led och mjukdelsbesvär

Läs mer

Delexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1

Delexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1 Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 22 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

MOT EN INDIVIDUALISERAD LÄKEMEDELSBEHANDLING AV BARNREUMA

MOT EN INDIVIDUALISERAD LÄKEMEDELSBEHANDLING AV BARNREUMA PEKKA LAHDENNE Barnreumatolog, docent i pediatrik Barnkliniken, Helsingfors universitet och Helsingfors universitets centralsjukhus Traditionella och biologiska reumamediciner MOT EN INDIVIDUALISERAD LÄKEMEDELSBEHANDLING

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin

Läs mer

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. En retrospektiv studie av patientjournaler. Författare: Dr. Jose Hastie, ST-läkare i allmänmedicin Jakobsbergs vårdcentral, Järfälla

Läs mer

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade

Läs mer

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Carmen Lundholm ST-läkare Sandra af Winklerfelt Specialist i Allmänmedicin- Klinisk Handledare Anna-Lena Undén Docent

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Årsberättelse 2009 avseende Kvalitetsregistret; Bakteriell meningit

Årsberättelse 2009 avseende Kvalitetsregistret; Bakteriell meningit Årsberättelse 2009 avseende Kvalitetsregistret; Bakteriell meningit Martin Glimåker 100401 1) 62 fall med akut bakteriell meningit är registrerade under 2009 jämfört med 98 registrerade fall under 2008

Läs mer

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Höstterminen 2011 Vetenskap och evidens för ST i Allmänmedicin (VESTA). Oxana Prokhorova, ST-läkare,

Läs mer

Mer psykosmedel ges till unga stjälper eller hjälper? Elin Kimland Med Dr, Leg ssk, farmaceut Läkemedelsverket

Mer psykosmedel ges till unga stjälper eller hjälper? Elin Kimland Med Dr, Leg ssk, farmaceut Läkemedelsverket Mer psykosmedel ges till unga stjälper eller hjälper? Elin Kimland Med Dr, Leg ssk, farmaceut Läkemedelsverket Barn och läkemedel Avsiktlig användning av läkemedel för medicinska ändamål som innebär ett

Läs mer

Fördjupad avtalsuppföljning Vidar vårdcentral

Fördjupad avtalsuppföljning Vidar vårdcentral Fördjupad avtalsuppföljning Vidar vårdcentral Oberoende granskning avseende avtalsefterlevnad inom vårdval Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Rapport för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9

Läs mer

Sätter vi ut Metformin vid nedsatt njurfunktion? En studie på Spånga vårdcentral

Sätter vi ut Metformin vid nedsatt njurfunktion? En studie på Spånga vårdcentral Sätter vi ut Metformin vid nedsatt njurfunktion? En studie på Spånga vårdcentral Malin Arvidsson, ST-läkare, Spånga vårdcentral Februari 2013 Vetenskaplig handledare: Teresa Saraiva Leao Klinisk handledare:

Läs mer

2. Vilken är den vanligaste vaskuliten i en svensk befolkning över 50 år? 3. Ge exempel på vaskuliter där aneurysm bildning får anses typisk

2. Vilken är den vanligaste vaskuliten i en svensk befolkning över 50 år? 3. Ge exempel på vaskuliter där aneurysm bildning får anses typisk KORTSVARSFRÅGOR Då vetenskapliga sanningar i många fall är relativa, ibland ändras över tid och i värsta fall kan vara rent lokala, är det viktigt att ha en norm för sanningen. Så, även om en del av nedanstående

Läs mer

Integrerande. MEQ fråga 1. Frågan är uppdelad på nio sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor.

Integrerande. MEQ fråga 1. Frågan är uppdelad på nio sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. Integrerande MEQ fråga 1 Delexamination 3 Klinisk medicin, Södersjukhuset 2013 11 11 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på nio sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

PP-ENB-SWE Om du vill ställa en fråga rörande en Pfizerprodukt, var god klicka här:

PP-ENB-SWE Om du vill ställa en fråga rörande en Pfizerprodukt, var god klicka här: Peter 32 år PP-ENB-SWE-0214 Detta formulär är inte utformat för, och får inte användas till, att rapportera biverkningar avseende produkter från Pfizer. Om du har för avsikt att göra en biverkningsrapportering,

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Reumatologiska kliniken. Karolinska Universitetssjukhuset. Diagnostiskt prov 2013. MEQ- fråga 1 Eva. Maximal poäng 19

Reumatologiska kliniken. Karolinska Universitetssjukhuset. Diagnostiskt prov 2013. MEQ- fråga 1 Eva. Maximal poäng 19 Reumatologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Diagnostiskt prov 2013 MEQ- fråga 1 Eva Maximal poäng 19 Till nybesök på reumatologmottagningen kommer en 58- årig kvinna på remiss från vårdcentralen

Läs mer

Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer

Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2015 Versionshantering Datum

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Anne Söderlund, docent, leg sjukgymnast, Enheten för Sjukgymnastik, Akademiska sjukhuset och Uppsala

Läs mer

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

Primärvård och Reumatologi

Primärvård och Reumatologi Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Reumatologi Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård

Läs mer

Jättecellsarterit (GCA) Patientfall: Lars

Jättecellsarterit (GCA) Patientfall: Lars Jättecellsarterit (GCA) Patientfall: Lars Patientfallet är framtaget december 2017 av dr Birgitta Tengstrand, Sophiahemmet, Stockholm Konsultuppdrag för Roche AB Anamnes 59-årig man som är VD för ett teknik-företag

Läs mer

Ershad Navaei Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge

Ershad Navaei Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge Datortomografi kontra ultraljud i diagnostik av akut divertikulit En review studie i metodernas noggrannhet Ershad Navaei Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge ershad.navaei@karolinska.se Bakgrund

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-06-07

BESLUT. Datum 2010-06-07 BESLUT 1 (6) Datum 2010-06-07 Vår beteckning SÖKANDE Eli Lilly Sweden AB Box 721 169 27 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående

Läs mer

MEQ-FRÅGA ANNA. 1. Vilken/vilka diagnoser borde man misstänka? (1p)

MEQ-FRÅGA ANNA. 1. Vilken/vilka diagnoser borde man misstänka? (1p) MEQ-FRÅGA ANNA Anna är 32 år. Hon är socionom, gift sedan 1 år, inga barn. Hennes mor har ledvärk utan någon klar diagnos. Hon har haft Raynaudbesvär sedan barndomen. I övre tonåren tillkom diffusa ledbesvär.

Läs mer

Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård

Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård Barn- och ungdomspsykiatri Beroendevård Vuxenpsykiatri Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2011-10-19 Diarienummer: HSN1103-0243

Läs mer

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011 Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos och behandling

Läs mer

Utredning av IBS inom primärvården

Utredning av IBS inom primärvården 1 Utredning av IBS inom primärvården Ghadah Saleh ST-läkare, allmänmedicin Vårdcentralen Norr, Stenungsund 2007 / 2008 2 Introduktion: Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en kronisk funktionell mag-tarmsjukdom

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Från sämst till bäst i klassen

Från sämst till bäst i klassen Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som

Läs mer

En vetenskaplig uppsats

En vetenskaplig uppsats Konsten att skriva en projektplan Falun feb 2017 En vetenskaplig uppsats Projektplanens delar 1. Titel 2. Inledning/bakgrund 3. Syfte frågeställning 4. Material och metod 5. Litteraturförteckning 1 Titel

Läs mer

BEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA

BEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA BEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA EN RETROSPEKTIV STUDIE VID SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL I UPPSALA PROJEKTARBETE

Läs mer

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING Sofia Ernestam Reumatolog, Karolinska universitetssjukhuset Registerhållare SRQ Projektledare 4D artriter Sofia Svanteson, Grundare

Läs mer

Antibiotikaprofylax i tandvården

Antibiotikaprofylax i tandvården MEDICINSK INSTRUKTION 1 (5) MEDICINSK INDIKATION Instruktionen är avsedd att ge riktlinjer för när det är motiverat med en profylaktisk antibiotikabehandling och i förekommande fall även ge rekommendationer

Läs mer

RUTIN Läkemedelsbehandling vid tuberkulos

RUTIN Läkemedelsbehandling vid tuberkulos Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2013-09-18 Utfärdad av: Elisabet Lönnermark, överläkare Godkänd av: Rune Wejstål, verksamhetschef Revisionsansvarig: Ann Paterson-Flisberg, verksamhetsassistent

Läs mer

Reumatiska sjukdomar. Mikael Heimbürger Läkare, PhD. SEHUR170429

Reumatiska sjukdomar. Mikael Heimbürger Läkare, PhD. SEHUR170429 Reumatiska sjukdomar Mikael Heimbürger Läkare, PhD m.heimburger@telia.com Reumatologi en bred översikt Indikation för Humira inom reumatologi Reumatiska sjukdomar Artriter Systemsjukdomar Vaskuliter Diverse

Läs mer

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Författare: Johan Lyth, Erik Fransson, Annette Johansson, Karin Sörbin, Ann-Britt Wiréhn Datum: Augusti 2016 www.regionostergotland.se Sammanfattning Undvikbar

Läs mer

Delexamen 4 Infektion Nr Facit. MEQ-fråga Sida 1 (av 6) (max 19p)

Delexamen 4 Infektion Nr Facit. MEQ-fråga Sida 1 (av 6) (max 19p) MEQ-fråga 2016-02-26 Sida 1 (av 6) Du är jour på akuten den 31/3 och nästa patient är en 60-årig rökande kvinna som kommer på remiss från vårdcentralen under frågeställningen oklar långdragen feber. Vid

Läs mer

Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation

Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte anordnat av Läkemedelsverket 5 6 maj 2015 Definitioner HAP (hospital-acquired pneumonia) - sjukhusförvärvad pneumoni,

Läs mer

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9 Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Patient Health Questionnaire (PHQ, Formulär för Patienthälsa) [1] är ett formulär som syftar till att mäta olika typer av vanligt förekommande psykisk

Läs mer

Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor

Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor 171120 Region Skåne Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor VERSION 1.0 *punktprevalensmätning Sammanställt av Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning utifrån erhållen information från

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis

Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Regionsjukvårdsstaben Marie Gustavsson 2018-04-23 SVN 2018-13 Samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis Förslag till beslut Samverkansnämnden

Läs mer

Primära maligna hjärntumörer

Primära maligna hjärntumörer Primära maligna hjärntumörer Obligatorisk kod: Start av SVF VL210 Beslut välgrundad misstanke Datum då beslut fattas om att välgrundad misstanke föreligger, i enlighet med kriterierna i vårdförloppsbeskrivningen.

Läs mer

Bättre hjärtsviktsvård på Vårdcentralen Hertig Knut. Anders Åkvist Specialist i allmänmedicin Chefläkare Närsjukvården Region Halland.

Bättre hjärtsviktsvård på Vårdcentralen Hertig Knut. Anders Åkvist Specialist i allmänmedicin Chefläkare Närsjukvården Region Halland. Bättre hjärtsviktsvård på Vårdcentralen Hertig Knut Anders Åkvist Specialist i allmänmedicin Chefläkare Närsjukvården Region Halland 23 maj 2018 BAKGRUND Halland sämst på basal hjärtsviktsbehandling (Socialstyrelsen

Läs mer

Når vi måldos för metforminbehandling vid diabetes mellitus typ-2?

Når vi måldos för metforminbehandling vid diabetes mellitus typ-2? Når vi måldos för metforminbehandling vid diabetes mellitus typ-2? En retrospektiv journalstudie på Vår Vårdcentral i Katrineholm under perioden 2013-04-01 till 2014-04-01 Jimena Steffens ST-läkare Allmänmedicin

Läs mer

Länsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och

Länsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och Dokumenttitel: Länsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och Reumatologi Ämnesområde: Ansvarsfördelning och arbetsordning Nivå: Anvisning Diarienummer: LS-LED16-0228 PVN16-0022 Giltig från: 2016-01-20

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17613 su/med 2016-02-12 2 RUTIN Celiaki - Glutenintolerans Lokalt vårdprogram

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17613 su/med 2016-02-12 2 RUTIN Celiaki - Glutenintolerans Lokalt vårdprogram Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17613 su/med 2016-02-12 2 Innehållsansvarig: Audur Gudjonsdottir, Överläkare, Läkare medicin barn (audgu) Godkänd av: Lars Gelander, Verksamhetschef,

Läs mer

REGISTER för SÄRSKILDA LÄKEMEDEL vid OSTEOPOROS START AV BEHANDLING FORMULÄR 1 GUIDE FÖR IFYLLNAD AV FORMULÄR OCH HANTERING AV DATA

REGISTER för SÄRSKILDA LÄKEMEDEL vid OSTEOPOROS START AV BEHANDLING FORMULÄR 1 GUIDE FÖR IFYLLNAD AV FORMULÄR OCH HANTERING AV DATA START AV BEHANDLING FORMULÄR 1 GUIDE FÖR IFYLLNAD AV FORMULÄR OCH HANTERING AV DATA Följande formuläret utgör underlag för inmatning i den webbaserade databasen. 1) Formulär 1 - Start av behandling 2)

Läs mer

FFT Funktionell familjeterapi

FFT Funktionell familjeterapi Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende

Läs mer

Uppföljning av utvecklingsuppdrag

Uppföljning av utvecklingsuppdrag MALL FÖR UPPFÖLJNING 2015-05-19 Vårt dnr: 1 (6) Kansliet för Uppföljning av utvecklingsuppdrag 1. Projektnamn Studie av patientrapporterade data kring uppföljningsbesök efter stroke mot vårdproduktionsuppgifter.

Läs mer

Reumatoid artrit den vanligaste inflammatoriska reumatiska sjukdomen

Reumatoid artrit den vanligaste inflammatoriska reumatiska sjukdomen Reumatoid artrit den vanligaste inflammatoriska reumatiska sjukdomen Uppdatering 12.4.2016 Reumatoid artrit (RA), som också kallas ledgångsreumatism, är en kronisk ledsjukdom som är två till tre gånger

Läs mer

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Många kommer från låginkomstländer. Socialt belastat område. Cirka 8 000 invånare är inskrivna på vc. 50% arbetslöshet hos invandrare. Enbart 38% klarat grundskolan. 60

Läs mer

Betydelsen av SURVIVIN för utveckling av erosiv ledsjukdom

Betydelsen av SURVIVIN för utveckling av erosiv ledsjukdom Betydelsen av SURVIVIN för utveckling av erosiv ledsjukdom Forskningshuvudperson: Maria I. Bokarewa, överläkare, Reumatologkliniken, Sahlgrenska Universitietssjukhus Medverkande forskare: Karin E. Svensson,

Läs mer

Evidens-Baserad Medicin

Evidens-Baserad Medicin Evidens-Baserad Medicin What s in it for me? Veronica Milos Nymberg Specialist i allmänmedicin, PhD Susanna Calling Specialist i allmänmedicin, docent Veronica Milos Nymberg 2017 Dagens ämnen Vad är bra

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Upprättade av: leg sjukgymnast Marianne Olsson och leg sjukgymnast Kerstin Tornfors Medicinkliniken Länssjukhuset i Kalmar

Upprättade av: leg sjukgymnast Marianne Olsson och leg sjukgymnast Kerstin Tornfors Medicinkliniken Länssjukhuset i Kalmar 2013-05-01 Upprättade av: leg sjukgymnast Marianne Olsson och leg sjukgymnast Kerstin Tornfors Medicinkliniken Länssjukhuset i Kalmar Sjukgymnastiska evidensbaserade behandlingsriktlinjer gällande behandling

Läs mer

Har komplikationsfrekvensen ändrats?

Har komplikationsfrekvensen ändrats? Har komplikationsfrekvensen ändrats? Har ovanliga komplikationer till vanliga luftvägsinfektioner ökat? Finns det tecken på underbehandling med antibiotika? Preliminära data Christer Norman, allmänläkare,

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral

Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral David Envall ST-läkare Sävja VC Handledare: Malin André Sammanfattning Bakgrund Läkemedelsverket har rekommendationer om hur man ska handlägga tonsilliter i öppenvården.

Läs mer

Mars februari Medborgarpanel 8. Tillgång till din patientjournal på internet

Mars februari Medborgarpanel 8. Tillgång till din patientjournal på internet Mars 2014 10 23 februari 2014 Medborgarpanel 8 Tillgång till din patientjournal på internet Inledning Hösten 2011 startade Landstinget Kronoberg en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller

Läs mer

Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan

Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan Atomoxetin Mylan är avsett för behandling av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) hos barn

Läs mer

Effektrapport Fibromyalgiförbundets Forskningsstiftelse. Beslutad av styrelsen Organisationsnummer:

Effektrapport Fibromyalgiförbundets Forskningsstiftelse. Beslutad av styrelsen Organisationsnummer: Effektrapport 2015 Fibromyalgiförbundets Forskningsstiftelse Beslutad av styrelsen 2016-10-04 Organisationsnummer: 802425-9189 Dokumentansvarig: Marie-Louise Olsson Sida 1 av 5 Innehåll 1. Om Fibromalgiförbundets

Läs mer

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin 10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Specialist i Allmänmedicin Doktorand vid Centrum för Allmänmedicin (CeFAM) Karolinska Institutet Innehåll dagens föreläsning: Osteoporosprojektet

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

Osteoporos. Osteoporos. Identifiering av patienter Läkemedelsbehandling Uppföljning. Regional läkemedelsdag

Osteoporos. Osteoporos. Identifiering av patienter Läkemedelsbehandling Uppföljning. Regional läkemedelsdag Osteoporos Överläkare, Osteoporosmottagningen, Geriatriska kliniken, /Mölndal Osteoporos Identifiering av patienter Läkemedelsbehandling Uppföljning 1 Vilka patienter skall utredas för osteoporos? De som

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Remiss från vårdcentralen till akutmottagningen - vad händer sedan?

Remiss från vårdcentralen till akutmottagningen - vad händer sedan? Remiss från vårdcentralen till akutmottagningen - vad händer sedan? Uppföljning av akutremisser från LidingöDoktorn. Kit Melgaard Brevik, ST-läkare LidingöDoktorn Vetenskaplig handledare: Eva Toth-Pal,

Läs mer

Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM

Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM 2010 Omhändertagande av patienter med astma på Blackebergs vårdcentral Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM Wiaam Safaa Blackebergs Vårdcentral

Läs mer

Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer?

Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer? VESTA 2014 Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer? Ingrid Härmestad, ST-läkare, Älvsjö VC Klinisk handledare:

Läs mer