Hög följsamhet till ordinerad antibiotikabehandling hos barn med akut mediaotit och tonsillit på Märsta Närvård

Transkript

1 VESTA Hög följsamhet till ordinerad antibiotikabehandling hos barn med akut mediaotit och tonsillit på Märsta Närvård Petra Lilja ST-läkare i allmänmedicin, Märsta Närvård Oktober 2011 Vetenskaplig handledare: Anna Nager, med dr, specialist i allmänmedicin, CeFAM Klinisk handledare: Eva Leander-Fryk, specialist i allmänmedicin, verksamhetschef, Märsta Närvård

2 INNEHÅLL SAMMANFATTNING...3 INTRODUKTION...4 Bakgrund...4 Syfte...6 Frågeställningar...6 MATERIAL OCH METOD...7 Material...7 Metod...7 Statistisk analys...8 ETISKA ÖVERVÄGANDEN...8 RESULTAT...9 Svarsfrekvens och bortfall...9 Population...9 Utfall...9 DISKUSSION...12 Styrkor...13 Svagheter...14 Framtida studier...14 Slutsats...14 REFERENSER...16 BILAGOR...18 Bilaga 1. Följebrev...18 Bilaga 2. Påminnelsebrev...19 Bilaga 3. Enkät

3 SAMMANFATTNING Bakgrund: Akut mediaotit och tonsillit är mycket vanliga infektioner hos barn i primärvården och dessa diagnoser står för majoriteten av den antibiotika som förskrivs till barn. Det är välkänt att följsamheten till läkemedelsordinationer ofta brister och likaså att det kan vara svårt att ge barn antibiotika. Syftet med studien var att ta reda på i vilken utsträckning barn tar den antibiotikakur som läkaren ordinerat. Likaså skulle studien försöka belysa varför en antibiotikabehandling aldrig påbörjas alternativt avslutas i förtid samt vilka svårigheter föräldrar upplever då man ska ge sitt barn antibiotika. Metod: Studien genomfördes som en retrospektiv tvärsnittsstudie där studiebasen utgjordes av patienter i åldern 0 till 12 år som fått diagnosen akut mediaotit (H660), otitis media UNS (H669P) eller tonsillit (J03-) på Märsta Närvård under perioden 1:a september 2010 till och med 1:a april Patienter som fått per oral antibiotikabehandling ordinerat av läkare på Märsta Närvård inkluderades i studien. Följsamhet definierades som att antibiotika givits lika många dagar som ordinerats och mättes genom enkätsvar från patienternas vårdnadshavare. Resultat: Av de 114 enkäter som skickades ut återkom 71 besvarade. Av dessa hade 96% tagit antibiotika lika länge som läkaren ordinerat. Vare sig antibiotikasort, behandlingstid eller barnets ålder hade någon signifikant betydelse för följsamheten. Det låga antalet icke följsamma patienter gjorde att anledningar till bristande följsamhet inte gick att analysera. Slutsats: Följsamheten är hög till ordinerad antibiotikabehandling hos barn med akut mediaotit och tonsillit på Märsta Närvård. Dock är studien för liten och bortfallet för stort för att några generella slutsatser ska kunna dras. 3

4 INTRODUKTION Bakgrund Akut mediaotit och tonsillit är mycket vanliga infektioner hos barn i primärvården [1-3]. Dessa två diagnoser står för huvuddelen av den antibiotika som förskrivs till barn [4]. Penicillin V, som är förstahandsval för bägge diagnoserna, står för ca 55% av alla antibiotikarecept i denna ålderskategori [4, 5]. På andra plats kommer amoxicillin [4]. Det finns många studier på hur antibiotika förskrivs vid dessa diagnoser [6, 7]. Men vet vi egentligen vad som händer sedan? Tar patienterna behandlingen så som vi ordinerat den? Vi vet att det kan vara svårt att ge barn antibiotika och inte sällan möts vi av föräldrar som upplevt just dessa svårigheter. Följsamheten påverkas inte bara av barnets ålder och vilken sorts antibiotika det rör sig om utan även av vårdnadshavarens inställning till behandlingen liksom av läkarens information om densamma [8, 9]. Att följsamheten till läkemedelsordinationer ofta brister är ett välkänt problem [10]. De allra flesta studier som gjorts avser långtidsmedicinering hos en vuxen population och dessa antyder att följsamheten inte är mer än ca 50% [10, 11]. Kortare behandlingar har ofta bättre följsamhet [12]. Antibiotikarecept hämtas ut från apoteket i hög grad och barn har generellt en hög uttagsföljsamhet [13]. Men att studera den faktiska följsamheten, dvs om patienten verkligen intar den mängd läkemedel som ordinerats, är svårt. Det finns många olika sätt att mäta följsamhet: direkta metoder (t ex urinprov), indirekta metoder (t ex tabletträkning) eller subjektiva metoder (t ex patientens eller vårdnadshavarens skattning av följsamheten) [14]. Olika studier mäter följsamhet på olika sätt och resultaten är därmed svåra att jämföra. Det finns mycket få studier på följsamhet hos barn vid akut sjukdom. I en relativt färsk studie var följsamheten till förskriven medicinering inte högre än 36% [11] medan den i en annan var nästan det dubbla, 70% [15]. Vad det gäller följsamhet till just antibiotikabehandling visar flera studier att en kortare behandlingstid korrelerar till en bättre följsamhet [11, 15, 16]. Likaså blir följsamheten bättre om antalet dagliga doser 4

5 är färre [11, 16, 17]. I en stor studie har vissa antibiotikasorter signifikant bättre följsamhet än andra [15]. Samma studie visar också bättre följsamhet hos äldre barn än yngre. Sammantaget är dock följsamheten i de allra flesta studier långt ifrån tillfredsställande. Har man valt att behandla med antibiotika bör behandlingen fullföljas. Om andelen för tidigt avslutade behandlingar är hög finns risk att antibiotikakänsligheten hos bakterierna minskar och att antibiotikaresistensen i samhället ökar [18]. Speciellt vid behandling av barn kan skillnader i följsamhet mellan olika preparat exempelvis ha konsekvenser för den kliniska handläggningen. Möjligtvis är följsamheten bättre till vissa mer välsmakande antibiotikasorter vilket skulle kunna leda till att dessa efterfrågas i högre grad från föräldrarna och därmed kanske också förskrivs i större utsträckning. Om detta innebär att det blir en överförskrivning av mer bredspektrum antibiotika så är det något som vi läkare bör reflektera över. Även skillnader i följsamhet till olika beredningsformer är intressant för oss läkare inför valet av antibiotika till patienten. Behandlingstidens längd kan vi oftast inte påverka utan bör hålla oss till givna rekommendationer. Dock kanske extra information om vikten av att fullfölja kuren bör betonas vid längre behandlingar i fall det skulle framkomma att följsamheten avtar med behandlingstidens längd. Likaså har patientens ålder sannolikt betydelse för följsamheten. Kanske behöver vi ge extra information och tips till de föräldrar som har riktigt små barn, kanske är det de lite större barnen som brister i följsamhet och att det är till deras föräldrar som informationen behöver bli tydligare. Allt detta är bara hypoteser. Förhoppningen är att studien ska kunna bidra till en ökad medvetenhet och större kunskap om hur det faktiskt ser ut. Med mer kunskap och större förståelse för svårigheterna med att ge barn antibiotika kan vi läkare anpassa vår förskrivning och information till föräldrarna och därmed sannolikt påverka följsamheten till antibiotikabehandlingen. 5

6 Syfte Syftet med studien var att ta reda på i vilken utsträckning barn faktiskt tar den antibiotikakur som läkaren ordinerat. Studien skulle även försöka belysa varför en antibiotikabehandling aldrig påbörjas alternativt avslutas i förtid samt vilka svårigheter föräldrar upplever då man ska ge sitt barn antibiotika. Frågeställningar 1. Hur stor andel av patienterna som fick antibiotika för akut mediaotit eller tonsillit tog hela behandlingskuren som läkaren ordinerat? 2. Vilka orsaker kan finnas till att den förskrivna antibiotikakuren avslutades i förtid? 3. Var det någon skillnad i följsamhet beroende på vilken sorts antibiotika som förskrivits? 4. Var det någon skillnad i följsamhet beroende på hur lång den förskrivna behandlingstiden var? 5. Var det någon skillnad i följsamhet beroende på patientens ålder? 6. Var det någon skillnad i svårighetsgrad att ge barnet antibiotika beroende på barnets ålder? Utöver ovanstående frågeställningar beskrivs också tips som patienternas föräldrar tycker har fungerat bra för att ge antibiotika. Ingen kvantitativ eller kvalitativ analys av dessa tips görs. 6

7 MATERIAL OCH METOD Material Studiebasen i denna tvärsnittsstudie utgjordes av patienter som fått diagnosen akut mediaotit (H660), otitis media UNS (H669P) eller tonsillit (J03-) på Märsta Närvård under perioden 1:a september 2010 till och med 1:a april För inklusion i studien skulle patienten ha varit mellan 0 och 12 år vid undersökningstillfället och fått per oral antibiotikabehandling ordinerat av läkare på Märsta Närvård. Patienter som fått diagnos, men inte antibiotikabehandling exkluderades från studien. De patienter, som under denna tidsperiod, fått fler än en antibiotikakur för någon eller några av ovanstående diagnoser tillfrågades om den senaste behandlingen. Två patienter diagnostiserades med både akut mediaotit och tonsillit vid samma vårdtillfälle. Dessa patienter inkluderades i tonsillitgruppen då behandlingstidens längd överensstämde med denna. Sammanlagt uppfyllde 115 patienter inklusionskriterierna. En av dessa exkluderades pga skyddad identitet och därmed svårigheter att distribuera enkäten. Patientunderlaget togs fram ur journalen med hjälp av Xtraktor, ett rapportverktyg för journalsystemet Profdoc Journal III (CompuGroup Medical). Metod Om patienten hade fullföljt behandlingen det antal dagar som förskrivits definierades det som följsamhet. Om patienten inte hade fullföljt antibiotikabehandlingen det antal dagar som förskrivits definierades det som ej följsamhet. Inget beaktande har tagits till hur många gånger per dag som antibiotika givits. Data insamlades genom utskick av enkäter till vårdnadshavaren till de patienter som inkluderats i studien. Inför utskicket lästes journalerna igenom för att ta reda på vilken sorts antibiotika samt vilken beredningsform som varje patient fått. Detta antecknades i respektive enkät innan utskicket för att undvika att målsman inte mindes och därmed inte skulle kunna fylla i dessa uppgifter korrekt. Även diagnosen, patientens kön samt ålder vid behandlingstillfället antecknades innan utskick. Varje svarskuvert, som medföljde respektive enkät, sifferkodades. På detta sätt kunde man följa vilka patienter som inte svarat på enkäten och skicka ut en påminnelse till 7

8 dessa tre veckor efter att den första enkäten skickats ut. Inte förrän efter påminnelsen gått ut och listan med sifferkoderna destruerats öppnades svarskuverten och analys av data påbörjades. Detta för att kunna garantera anonymiteten. Statistisk analys Data har bearbetats och analyserats med hjälp av dataprogrammen OpenOffice Calc samt PAST (Palaentological Statistics, ver Ö Hammer, D A T Harper samt P D Ryan. 2011). Fischers test har använts för signifikansanalys av följsamhet och förskriven typ av antibiotika samt förskriven behandlingstid. Mann-Whitney test har använts för signifikansanalys av följsamhet och ålder. Signifikansgräns i studien har angivits som p < 0,05. Korrelationen mellan svårighetsgrad att ge antibiotika och barnets ålder har undersökts med hjälp av Spearmans korrelationskoefficient. ETISKA ÖVERVÄGANDEN Tillstånd för studien har inhämtats från verksamhetschefen. Samtliga kollegor, vars patienter ingår i studien, har informerats muntligt om studien. På vårdcentralen finns anslag om att kvalitetssäkring sker och att granskningar av datajournaler då görs. Datainsamling har skett via anonyma enkäter. Samtliga studiedeltagare informerades skriftligt om att deltagande var helt frivilligt. Analys av materialet har skett på gruppnivå och vare sig enskilda patienter eller läkare kan identifieras i rapporten. Allt material i form av enkäter och journalutdrag kommer att destrueras då den färdiga rapporten har publicerats och presenterats vid CeFAM. Utöver det integritetsintrång som sker då studiedeltagarnas journaler gås igenom av författaren bedöms studien inte innebära några risker för de medverkande. Studiedeltagarna kan i framtiden ha nytta av studien då den kan bidra till att läkarna på Märsta Närvård kan ge bättre information till patienter och föräldrar när antibiotika ordineras. Studien kan också bidra till att informationen som ges vid ordination av antibiotika till barn även vid andra vårdinrättningar förbättras, vilket kan bidra till bättre antibiotikaanvändning och lägre risk för resistensutveckling. 8

9 RESULTAT Svarsfrekvens och bortfall Av de 114 enkäter som skickades ut återkom 71 besvarade. En kom åter pga okänd adress. Den sammanlagda svarsfrekvensen var således 62%. Svarsfrekvensen skiljde sig inte signifikant mellan de som fått Kåvepenin, Amimox respektive övriga antibiotikasorter. Även i de olika åldersgrupperna var svarsfrekvensen likartad med undantag för 4- och 5-åringarna som hade en speciellt hög svarsfrekvens på nära 90%. Svarsfrekvensen var högre i tonsillitgruppen med 71% jämfört med otitgruppen där svarsfrekvensen var 56%. Population I gruppen med otitdiagnos ingick 37 barn medan tonsillitgruppen bestod av 34 barn. Antalet flickor var 42 och antalet pojkar var 29. Majoriteten av barnen hade en låg ålder, vilket framgår av figur 1. Kåvepenin hade ordinerats till 54 patienter, 9 fick Amimox och 8 fick övrig antibiotika. Fördelningen av förskriven typ av antibiotika framgår av figur 2. Utfall Det var 66 av 69 barn som tog antibiotikakuren lika länge som läkaren ordinerat. Således rapporterade 96% en god följsamhet. Frågan hade inte besvarats av en patient och en hade inte hämtat ut medicinen från apoteket eftersom barnet hann tillfriskna. Dessa två patienter har uteslutits från resultatberäkningarna Figur 1. Åldersfördelning med median och kvartiler för inkluderade patienter. Av de tre som avslutat kuren i förtid uppgav två att anledningen var att barnet verkade frisk och en hade avslutat kuren tidigare än ordinerat pga att barnet hade svårt att svälja medicinen/kräktes. 9

10 Kåvepenin Frukt 50 mg/ml hade ordinerats till två av de som avslutade kuren i förtid medan den tredje hade fått Kåvepenin 100 mg/ml. Det är ingen signifikant skillnad i följsamhet beroende på vilken sorts antibiotika som ordinerats. Figur 2. Antalet recept som förskrivits av respektive antibiotikum samt följsamheten till dessa. Två av de som avslutat kuren i förtid hade blivit ordinerade 10 dagars behandling medan den tredje hade blivit ordinerad 5 dagars behandling. Det var ingen signifikant skillnad i följsamhet beroende på hur lång behandlingstiden var. Åldern på de barn som avslutat antibiotikakuren i förtid var 1, 4 respektive 6 år gamla. Det var ingen signifikant skillnad i följsamhet beroende på patientens ålder. Majoriteten av de som besvarat enkäten anger att det var mycket lätt, lätt eller höll sig neutrala i frågan om det var svårt att ge sitt barn antibiotika. En mindre andel (ca 20%) har uppgivit att det var svårt eller mycket svårt (se figur 3). Det finns en viss negativ korrelation (-0,43) mellan barnets ålder och upplevd svårighetsgrad att ge antibiotika. 10

11 Figur 3. Vårdnadshavarens skattning av hur svårt det var att ge barnet antibiotika. Figur 4. Vårdnadshavarens skattning av hur svårt det var att ge barnet antibiotika relaterat till barnets ålder. Det var några få av de som svarat på enkäten som uppgav att läkaren givit tips som underlättade behandlingen, de allra flesta hade inte fått någon information av läkaren eller minns inte hur vida någon sådan information givits. De tips som föräldrar delar med sig av till andra föräldrar som ska ge sitt barn antibiotika kan sammanfattas i följande: Använd mutor, ge barnet en godis eller liknande efter varje dos. Blanda medicinen med något som smakar gott, exempelvis yoghurt, glass eller dylikt. Förklara för barnet varför de måste ta medicinen. Använd en lämplig doseringsspruta eller medicinmugg. Var bestämd och tydlig mot barnet. 11

12 DISKUSSION Denna studie visar att barn med antibiotikabehandling för akut mediaotit eller tonsillit fullföljer behandlingen i hög grad och att antibiotikasort, behandlingstid eller barnets ålder inte har någon betydelse för följsamheten. Jämfört med andra studier är följsamheten i denna studie mycket hög [11, 15]. Hoppe et al visade i en stor tysk studie en sammanlagd följsamhet på 70% [15]. Denna studie studerade följsamheten till antibiotika hos 584 barn i primärvården där majoriteten hade akut mediaotit eller tonsillit. Följsamheten mättes genom telefonintervjuer med vårdnadshavarna och förekomst av antibiotika i urin behandlingens sista dag. Mer än 90% av föräldrarna uppgav att man givit antibiotika regelbundet men i en tredjedel av fallen stämde detta inte överens med ett positivt urinprov. Således är vårdnadshavarens rapportering av följsamheten inte alltid överensstämmande med verkligheten och följsamheten i vår studie ter sig därför möjligtvis högre än den verkligen är. I en annan studie var följsamheten så låg som 36% [11]. Även här utvärderades följsamheten med hjälp av en telefonintervju. Patienterna som inkluderades i studien hade alla fått minst ett recept då de besökt en fransk pediatrisk akutmottagning. För att följsamheten skulle definieras som god skulle patienten följt ordinationen både vad det gällde behandlingstidens längd, antalet doser per dag samt administrationssätt. Denna mer omfattande bedömning av följsamheten ger inte helt överraskande också ett lägre resultat. En begränsning med vår studie är således att den endast undersöker om barnet fått antibiotika lika många dagar som ordinerats. Eftersom ingen hänsyn tas till hur vida antalet dagliga doser är lika många som ordinerats är det oklart om detta följts. Följsamheten till ordinerad behandling kan således bara delvis utvärderas. Tidigare studier har visat att flera faktorer påverkar följsamheten till antibiotikabehanding hos barn. De faktorer som visat sig ha störst positiv inverkan på följsamheten har då varit val av preparat, kortare kur, äldre barn samt få dagliga doser [11, 15, 16, 17]. Vare sig antibiotikasort, behandlingstid eller barnets ålder har i denna studie någon signifikant betydelse för följsamheten. Föräldrar med yngre barn tenderar 12

13 dock att uppleva det svårare att ge sitt barn antibiotika jämför med föräldrar till äldre barn. En orsak till att resultaten i denna studie skiljer sig från tidigare studier kan vara att materialet är relativt litet. De flesta barnen är små och det är därför svårt att få några signifikanta resultat avseende hur följsamheten är för de äldre barnen. Till relativt hög grad följs rekommenderad behandlingsregim och den stora majoriteten av inkluderade patienter har fått penicillin V, varför några säkra siffror på följsamheten till övriga antibiotika är svårt att analysera. Intressant är dock att följsamheten är lika god till penicillin V som till annan antibiotika och det torde således inte finnas någon anledning att välja något annat preparat ur smakhänseende. Trots att mycket få angav att läkaren hade givit några tips för att underlätta antibiotikabehandlingen var följsamheten god. Detta antyder att informationen från läkaren inte har så stor betydelse för följsamheten. Denna slutsats har även antytts i tidigare studier [11, 14]. Kanske är det senare års återkommande uppslag i media om antibiotika och resistensutveckling som påverkar vår syn på behandling och vilja att följa ordinationer. Styrkor Eftersom detta är en retrospektiv studie så har inte läkaren påverkats i vilken information som givits till patienten och inte heller vilken antibiotika som ordinerats. Inte heller vårdnadshavaren eller patienten har påverkats i sitt handlande så att det kunnat påverka resultatet. Märsta utgörs av en blandad befolkning med såväl låg som höginkomsttagare, befolkning i tätort och på landsbygd, vilket också får betraktas som en styrka med studien. 13

14 Svagheter Studien är för liten för att några säkra slutsatser om resultatet ska kunna dras. Dessutom var svarsfrekvensen relativt låg. Det är svårt att med säkerhet svara på orsaken till detta. Då invandrartätheten i vissa delar av Märsta är hög skulle språkproblematik med svårigheter att förstå avsikten med och innehållet i enkäten kunna bidra till att en del svar uteblivit. Likaså kan en bidragande orsak till bortfallet ha varit att enkäten skickades ut under sommarmånaderna då många är bortresta på semester. Enkäten utformades så att patienten skulle vara helt anonym och detta betonades även i följebrevet. Trots det kan man inte utesluta att det kan finnas familjer som avstått från att svara på enkäten eftersom man inte velat uppge att man inte följt läkarens ordination. Möjligtvis är den uppmätta följsamheten därför överskattad. Som många enkätstudier bygger svaren på respondentens, i detta fall vårdnadshavarens, minne och eventuella brister i vad man kommer ihåg påverkar naturligtvis också resultatet. Det låga antalet icke följsamma patienter gör att anledningar till bristande följsamhet inte går att analysera. Framtida studier För att få en generell bild av hur följsamheten till antibiotikabehanding hos barn ser ut bör man göra en större studie som sträcker sig under en längre tidsperiod. Studien bör gärna även inkludera fler geografiska områden. Om möjligt bör följsamheten mätas med en mer objektiv metod. Slutsats Följsamheten är hög till ordinerad antibiotikabehandling hos barn med akut mediaotit och tonsillit på Märsta Närvård. Dock är studien för liten för att man ska kunna dra några generella slutsatser. 14

15 Tack till... min vetenskapliga handledare Anna Nager som hela tiden funnits till hands för diskussioner och värdefulla synpunkter. Leif Alén för hjälp med layout. Tobias för allt! 15

16 REFERENSER 1. Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AOM) en ny rekommendation, Information från Läkemedelsverket, 2010; 5: Handläggning av faryngotonsilliter- rekommendationer, Information från Läkemedelsverket, 2001; 7/8. 3. Melbye H, Hjortdahl P. Svalginfektion med streptokocker. I: Hunskår S (red.): Allmänmedicin. Lund: Studentlitteratur. 2007: Hedin K, Norman C. Antibiotikaförskrivning till barn- föräldrars förväntningar styr beslutet. Barnläkaren. 2009; 5: Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård, Läkemedelsverket och Strama, Hedin K, André M, Håkansson A, Mölstad S et al. A population-based study of different antibiotic prescribing in different areas. Br J Gen Pract. 2006; 56 (530): André M, Vernby A, Odenholt I, Lundborg CS et al. Allmänläkare förskrev mindre antibiotika men utnyttjade CRP-test mer- Diagnos-förskrivningsstudier för åren Läkartidningen 2008; 105(41): Haynes RB, Ackloo E, Sahota N, McDonald HP et al. Interventions for enhancing medication adherence. Cochrane Database of Syst Rev. 2008; (2): CD Hagström B. Medication and compliance- Studies from a general practice perspective. Göteborg: Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa/ Allmänmedicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet;

17 10. Nilsson JLG, Andersson K. Bara hälften av patienterna följer läkemedelsordinationerna. Läkartidningen. 2003; 100(50): Chappuy H, Tréluyer J-M, Faesch S, Giraud C et al. Length of the treatment and number of doses per day as major determinants of child adherence to acute treatment. Acta Paediatrica. 2010; 99: Arbetsgruppen för bättre läkemedelsanvändning (ABLA II). Mindre sjukdom och bättre hälsa genom ökad följsamhet till läkemedelsordinationerna. Professionernas roll. Landstingsförbundet Best nr ISBN Bäckström S, Sundström J. Följsamhet till engångsrecept. Examensarbete. Institutionen för Hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet; Wu YP, Aylward BS, Steele RG, Maikranz JM et al. A meta-analysis of interventions to increase adherence to medication regimens for pediatric otitis media and streptococcal pharyngitis. J Pediatr Psychol. 2008; 33 (7): Hoppe JE, Blumenstock G, Grotz W, Selbmann HK. Compliance of German pediatric patients with oral antibiotic therapy: results of a nationwide survey. Pediatr Infet Dis J. 1999; 18: Pichichero ME. Acute Otitis Media: Part II. Treatment in an era of Increasing Antibioic Resistence. Am Fam Physician. 2000; 61: Claxton AJ, Cramer J, Pierce C. A systematic review of the associations between dose regimens and medication compliance. Clin Ther. 2001; 23: Andersson DI. The ways in which bacteria resist antibiotics. International Journal of Risk & Safety in Medicine. 2005; 17:

18 BILAGOR Bilaga 1. Följebrev maj 2011 Till dig med barn som har haft öroninflammation och/eller halsfluss Denna enkät skickas ut till föräldrar med barn i åldern 0 till 12 år som någon gång under perioden 1:a september :a april 2011 fått behandling med antibiotika mot öroninflammation och/eller halsfluss här på Märsta Närvård. Vi vet att det många gånger kan vara svårt att ge sitt barn antibiotika. På vårdcentralen vill vi underlätta för föräldrar genom att ge rätt och anpassad information när antibiotika ordineras. Därför genomför vi en studie för att ta reda på hur ofta barnet får hela antibiotikakuren som ordinerats samt vilka problem som föräldrar upplever när man ger sitt barn medicinen. Studien ingår i min pågående utbildning till specialist i Allmänmedicin. Enkäten är helt anonym och den färdiga studien kommer inte att innehålla några uppgifter som gör att du eller ditt barn kan identifieras som person. Uppe i svarskuvertets vänstra hörn finns ett nummer beroende på att vi måste veta att just du skickat in ditt svar, så att vi inte sänder påminnelsebrev i onödan. Namnlistan med löpnummer kommer att förstöras så snart påminnelser skickats ut och inga svar kommer att öppnas innan detta skett. Ditt deltagande i studien är naturligtvis helt frivilligt. Om du inte vill delta behöver du inte uppge varför och det kommer inte att påverka din fortsatta kontakt med vårdcentralen. Den färdiga rapporten kommer att publiceras vid CeFAM (Centrum för Allmänmedicin). Alla som deltar i studien kan, om så önskas, få en kopia av rapporten. Om du har några frågor eller synpunkter får du gärna höra av dig till mig. Petra Lilja ST-läkare, Märsta Närvård, petra.lilja@ptj.se, tel Handledare: Anna Nager, med dr, ST-läkare i allmänmedicin, CeFAM Verksamhetschef: Eva Leander-Fryk, Märsta Närvård 18

19 Bilaga 2. Påminnelsebrev juni 2011 Till dig med barn som har haft öroninflammation och/eller halsfluss För några veckor sedan skickade jag ut ett frågeformulär till dig som är förälder till barn som fick antibiotika ordinerat från Märsta Närvård under perioden 1:a september :a april Jag är intresserad av att ta reda på hur många barn som får hela antibiotikadosen, vilka hinder som finns och vilka tips som underlättar när man ska ge sitt barn antibiotika. Undersökningen görs för att vi som läkare ska kunna bli bättre på att ge rätt information och tips till föräldrar inför en antibiotikabehandling. Eftersom jag ännu inte har fått något svar från dig skickar jag nu en påminnelse. Om du nyligen skickat in ditt svar ber jag dig bortse från denna påminnelse. Enkäten är helt anonym och dina svar kommer inte att kunna kopplas till dig som person. Ditt deltagande i studien är naturligtvis helt frivilligt. Om du vill delta i studien kan du besvara frågorna och skicka in dem i det portofria svarskuvert så snart som möjligt. Om du har några frågor eller synpunkter får du gärna höra av dig till mig. Petra Lilja ST-läkare, Märsta Närvård, petra.lilja@ptj.se, tel Handledare: Anna Nager, med dr, ST-läkare i allmänmedicin, CeFAM Verksamhetschef: Eva Leander-Fryk, Märsta Närvård 19

20 Bilaga 3. Enkät Antibiotikabehandling av barn med öroninflammation eller halsfluss på Märsta Närvård. Om ditt barn har fått antibiotika mot öroninflammation eller halsfluss utskrivet vid flera tillfällen den senaste tiden ska du tänka på den sista antibiotikakuren (dock senast ) då du besvarar frågorna. Vi undersöker endast antibiotikabehandling som skrivits ut av läkare på Märsta Närvård. Om ditt barn har fått antibiotika från någon annan vårdgivare ber vi dig bortse från denna när du besvarar frågorna. Om flera svarsalternativ stämmer in ska du kryssa i alla som passar. För att underlätta för dig är några uppgifter (kursiverade) tagna från journalen och redan ifyllda. Om du inte tycker dessa uppgifter stämmer ber vi dig skriva de rätta uppgifterna på raden under. Gå annars vidare till fråga 5. Skicka gärna in enkäten så snart som möjligt. 1 Diagnos öroninflammation halsfluss 2 Kön på barnet flicka pojke 3 Ålder på barnet då behandlingen gavs..år 4 Antibiotikasort Kåvepenin, flytande 100 mg/ml Kåvepenin, flytande 250 mg/ml Kåvepenin Frukt, flytande 50 mg/ml Kåvepenin tabletter Amimox, flytande 50 mg/ml Amimox, flytande 100 mg/ml Amimox, tabletter Ery-Max, flytande 100 mg/ml Cefadroxil, flytande 100 mg/ml Bactrim, flytande 40 mg/ml 5 Behandlingstid 5 dagar 7 dagar 10 dagar Jag minns inte Annan behandlingstid än föreslagen ovan Ange vilken... 20

21 6 Hämtade ni ut medicinen från apoteket? nej (Gå vidare till fråga 7) ja (Gå vidare till fråga 8) 7 Varför hämtades medicinen inte ut från apoteket? 8 Fick barnet medicinen lika många dagar som läkaren hade ordinerat? 9 Vad var anledning till att antibiotikakuren avslutades tidigare? 10 Gav läkaren några tips som underlättade behandlingen? 11 Har du några tips till andra föräldrar som ska ge sitt barn antibiotika? 12 Tycker du att det var lätt eller svårt att ge medicinen? Var vänlig skicka in dina svar i bifogat svarskuvert. Barnet blev friskt innan vi hann gå till apoteket Läkaren sa att vi skulle avvakta och bara hämta ut medicinen om barnet inte blev bra Jag trodde inte läkaren hade ställt rätt diagnos Jag trodde inte medicinen skulle hjälpa Jag hade inte råd Jag minns inte Annat - Vad? (Du behöver inte besvara fler frågor.) nej (Gå vidare till fråga 9) ja (Gå vidare till fråga 10) vet ej (Gå vidare till fråga 10) Barnet verkade friskt Jag glömde bort att ge medicinen Barnet ville inte ha medicinen och kämpade emot när vi skulle ge medicinen Barnet hade svårt att svälja medicinen eller kräktes Barnet fick utslag av medicinen Det fungerade inte att ge medicinen då barnet gick på förskolan/skolan Jag minns inte Annat Vad? Mycket lätt Lätt Varken lätt eller svårt Svårt Mycket svårt 21