Högskolan på Åland serienummer 39/2015. Företagsekonomi. Mariehamn 2015 ISSN

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Högskolan på Åland serienummer 39/2015. Företagsekonomi. Mariehamn 2015 ISSN"

Transkript

1 Skidtunnel på Åland - En investeringskalkyl Mattias Nyberg Högskolan på Åland serienummer 39/2015 Företagsekonomi Mariehamn 2015 ISSN

2 Examensarbete Högskolan på Åland Utbildningsprogram: Författare: Arbetets namn: Handledare: Uppdragsgivare: Företagsekonomi Mattias Nyberg Skidtunnel på Åland En investeringskalkyl Ben Henriksson Ålands skidtunnelförening r.f. Abstrakt: Ålands skidtunnelförening r.f. bildades 2011 med ambitionen att bygga en skidtunnel på Åland. Genom att bygga en anläggning av hög standard hoppas föreningen att locka skidåkare från både Sverige och Finland. Arbetets syfte var att skapa en investeringskalkyl för att undersöka lönsamheten i projektet. Forskningsmetoden var en fallstudie med ett abduktivt perspektiv där arbetets empiri även utvecklade den teoretiska referensramen. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med uppdragsgivaren, som har bidragit med samtliga ingående värden. Undersökningen vilar på traditionell teori inom investeringskalkylering, där olika begrepp som bland annat grundinvestering, inbetalningsöverskott och kalkylränta har behandlats. De vanligaste kalkylmetoderna har också behandlats. Kalkylen består av nuvärdemetoden med inslag av annuitetsmetoden, diskonterad payback samt en uppskattning över det bokföringsmässiga resultatets påverkan på driftsbolagets eget kapital. Undersökningens resultat visar på god lönsamhet för att bygga en skidtunnel på Åland. En känslighetsanalys bestående av sex olika scenarier gjordes. Den visar att projektet är väldigt beroende av ett stort antal besökare, ett stort aktiekapital samt investeringsstöd. Nyckelord (sökord): investeringskalkylering, investering, nuvärdemetoden, annuitetsmetoden, payback-metoden, kalkylränta, weighted average cost of capital, diskontering, känslighetsanalys, eget kapital, skidtunnel Högskolans serienummer: ISSN: Språk: Sidantal: 39/ Svenska 47 Inlämningsdatum: Presentationsdatum: Datum för godkännande:

3 Degree Thesis Högskolan på Åland / Åland University of Applied Sciences Study program: Author: Title: Academic Supervisor: Technical Supervisor: Business Administration Mattias Nyberg Ski Tunnel on Åland An Investment Estimate Ben Henriksson Ålands skidtunnelförening r.f. (The Åland Ski Tunnel Association) Abstract: Ålands skidtunnelförening r.f. (The Åland Ski Tunnel Association) was founded in 2011 with the ambition to build a ski tunnel on Åland. By building a facility of high standard the association hopes to attract cross country skiers from both Sweden and Finland. The purpose of the thesis was to create an investment estimate to examine the profitability of the project. The research method used was a case study with an abductive perspective where the empirical findings also developed the theoretical framework. The data collection was made through semi-structured interviews with members of the ski tunnel association, who have contributed with all input data. The study is based on traditional theory in capital budgeting, where various concepts as ground investment, payment surplus and discount rate have been discussed. The most common techniques were also discussed. The estimate consists of the net present value rule with elements of equivalent annual cost, discounted payback and an estimate of the impact of accounting results on the operating company's equity capital. The results of the study show good profitability to build a ski tunnel on Åland. A sensitivity analysis of six different scenarios was made. It shows that the project is very dependent on a large number of visitors, a large share capital and investment grant. Key words: investment estimate, investment, net present value, equivalent annual cost, payback, discount rate, weighted average cost of capital, discounting, sensitivity analysis, equity capital, ski tunnel Serial number: ISSN: Language: Number of pages: 39/ Swedish 47 Handed in: Date of presentation: Approved on:

4 INNEHÅLL 1. INLEDNING Bakgrund Problemdiskussion Syfte Avgränsningar Arbetets uppställning METOD Forskningsstrategi och undersökningsmetod Datainsamlingsmetod TEORI Investeringsförloppet Olika slags investeringar Investeringskalkylen Grundläggande begrepp Grundinvestering Betalningskonsekvenser Restvärde Ekonomisk livslängd Kalkylränta Diskontering Referenstidpunkt Nuvärde Slutvärde Annuitet Inflation och investeringskalkylering Kalkylmetoder... 22

5 Nuvärdemetoden Annuitetsmetoden Payback-metoden Resultaträkningen och eget kapital Känslighetsanalys EMPIRI Finansiering och målgrupper Ingående värden Grundinvestering Ekonomisk livslängd och restvärde Ersättningsinvesteringar Årliga utbetalningar Årliga inbetalningar Kalkylränta Investeringskalkylen Nuvärdekalkyl Payback-kalkyl Resultaträkningen och eget kapital RESULTAT OCH ANALYS Primärt scenario besök Känslighetsanalys Scenario 1 - Optimistiskt Scenario 2 - Break-even besöksantal Scenario 3 - Inget stöd och aktiekapital euro Scenario 4 - Break-even utan stöd och aktiekapital euro Scenario 5 - Break-even besökspris Scenario 6 - Höjd låneränta SLUTDISKUSSION... 41

6 6.1. Slutsatser Validitet och reliabilitet Förslag till vidare forskning KÄLLOR FIGURFÖRTECKNING Figur 1. Modell över ett investeringsförlopp Figur 2. Skillnaden mellan annuitetsmetoden och nuvärdemetoden TABELLFÖRTECKNING Tabell 1. Ingående värden, sammanfattning (Skidtunnelföreningen, 2014) Tabell 2. Resultat, primärt scenario ( unika årliga besök) Tabell 3. Jämförelse mellan primärt scenario och scenario Tabell 4. Jämförelse mellan primärt scenario och scenario BILAGOR Bilaga 1: Utdrag ur marknadsundersökning, Moderamen Ab Bilaga 2: Investeringskalkylen, primärt scenario Bilaga 3: Scenario 1 - Optimistiskt, besök Bilaga 4: Scenario 2 - Break-even besöksantal Bilaga 5: Scenario 3 - Inget stöd och aktiekapital euro Bilaga 6: Scenario 4 - Break-even utan stöd och aktiekapital euro Bilaga 7: Scenario 5 - Break-even besökspris Bilaga 8: Scenario 6 - Höjd låneränta

7 1. INLEDNING Under ganska lång tid har det funnits ambitioner att bygga en skidtunnel på Åland, men av olika orsaker har projektet aldrig blivit av. En orsak är säkerligen att det är ett stort och kostsamt projekt vilket ställer stora krav på finansieringen. Denna gång har man gjort en omfattande förprojektering och bland annat undersökt möjligheterna att erhålla investeringsstöd från Ålands landskapsregering. För att väcka intresse hos potentiella finansiärer är det av stor vikt att ha en bra och väl underbyggd investeringskalkyl som en del av beslutsunderlaget. Kapital är en begränsad resurs och olika projekt konkurrerar ofta om resurserna Bakgrund Ålands skidtunnelförening r.f. bildades 2011 med avsikten att bygga ett av världens längsta och mest kuperade inomhusskidspår invid Skid- och skidskyttecentret i Jomala Jettböle. Man planerar att bygga en tunnel som skulle vara 700 meter lång och 10 meter bred. Där skulle finnas två klassiska spår i vardera riktningen, med yta för fristilsåkning i mitten. Total stigning skulle bli cirka 40 meter. Dessutom planeras 6 stycken skyttebanor för skidskytte, något som ingen annan tunnel i Finland har. Planen inkluderar även ett servicehus med café, butik för försäljning och uthyrning av skidutrustning samt sociala utrymmen. (Ålands skidtunnelförening r.f.) Föreningens organisation består av ordförande Leif Johansson, projektledare Rune Karlsson och sekreterare Lars Janlöv. En teknisk förstudie med byggritningar, byggnadsbeskrivning och uppskattade bygg- och driftskostnader har gjorts av Byggab och Mariehamns ingenjörskonsult. En kommersiell förstudie med en marknadsundersökning för att pejla intresse bland Vasaloppsåkare har gjorts av Moderamen Ab. (Ålands skidtunnelförening r.f.) Mitt uppdrag är att skapa en investeringskalkyl och beräkna lönsamheten i projektet, baserat på uppskattade bygg- och driftskostnader, marknadsundersökningens resultat och övriga uppgifter som skidtunnelföreningen har tillhandahållit. Jag har fått uppdraget av Ålands skidtunnelförening via redovisningsläraren på företagsekonomiprogrammet vid Högskolan på Åland. 7

8 1.2. Problemdiskussion En investeringskalkyl är fullständigt beroende av ingående värden (indata). Om kalkylen visar på lönsamhet för ett projekt beror således på vilka värden som matats in i kalkylen. Riktigheten i värdenas uppskattning är av stor betydelse för att få en så realistisk och sannolik lönsamhetsbedömning som möjligt. Att göra korrekta uppskattningar och bedömningar är dock inte alltid lätt. Det kan vara svårt att få fram exakta uppgifter. Ibland får man nöja sig med mer eller mindre kvalificerade uppskattningar. Ibland kanske inte ens uppgifter finns att tillgå. Men, trots eventuella svårigheter att få fram bra uppgifter, är det viktigt att värdena håller så god kvalitet som möjligt. I detta arbete har Ålands skidtunnelförening r.f. stått för de ingående värdena. Föreningen har särskilt vinnlagt sig om uppskattningen av de årliga inbetalningarna. Det är klokt eftersom projektets lönsamhet är beroende av tillräckligt många årliga besök. Därför testas också flera olika scenarier med fokus på besöksantalet i känslighetsanalysen. En investeringskalkyl kan ses som en förenklad modell av verkligheten, med ett stort mått av osäkerhet. I regel finns osäkerheten kopplad till uppskattningen av framtida inoch utbetalningar, men ibland även gällande kalkylränta, ekonomisk livslängd med mera. Det är också viktigt att välja rätt kalkylmetod. Det kan ofta vara klokt att använda flera kalkylmetoder för att belysa lönsamheten från olika håll. Även om exempelvis en nuvärdekalkyl är teoretiskt mer korrekt än en payback-kalkyl kan det ändå vara klokt att komplettera beslutsunderlaget med en payback-kalkyl, eftersom den vanligtvis är enklare att förstå. Dessutom är alla investeringsbeslut unika och kräver sin egen anpassade investeringskalkyl. Skidtunnelföreningen önskade särskilt i detta arbete en översikt av det bokföringsmässiga resultatets påverkan på eget kapital. Föreningen planerar att starta ett aktiebolag för byggandet av tunneln och driften. Ett aktiebolag bör ha aktiekapitalet intakt, och eftersom bolaget grundas uteslutande för skidtunneln är det av stort intresse att se hur det egna kapitalet påverkas. 8

9 1.3. Syfte Syftet med arbetet är att skapa en investeringskalkyl för lönsamhetsutredning gällande möjligheterna att bygga en skidtunnel på Åland, samt att i kalkylen pröva olika lönsamhetsscenarier med av uppdragsgivaren uppskattade intäkter och kostnader Avgränsningar Ibland brukar investeringskalkyler beakta skattekonsekvenser. Inkomstskatt betalas på eventuell vinst för ett företag, och kan således påverka lönsamheten för ett investeringsprojekt. Att beakta skatten vid investeringskalkylering är dock i praktiken svårt, och faller utanför ramarna för detta arbete. En investeringskalkyl är endast en del av en investeringsbedömning, som även kan innehålla bedömning av samhällsekonomiska konsekvenser, miljöaspekter, marknadspotential med mera. En sådan helhetsbedömning av skidtunnelprojektets potential och följder görs inte i detta arbete, utan endast projektets lönsamhet behandlas Arbetets uppställning Uppsatsen inleds med en kort introduktion till ämnet och en presentation av Ålands skidtunnelförening r.f. Sedan följer problemdiskussion, syfte och avgränsningar. Det andra kapitlet innehåller forskningsmetodiken och den vetenskapliga ansatsen. I teorikapitlet behandlas den teoretiska referensramen som arbetet vilar på. Investeringskalkyleringens olika aspekter, grundläggande begrepp och olika kalkylmetoder diskuteras. Kapitlet empiri behandlar kalkylens grundförutsättningar och de ingående värden som lönsamhetsberäkningarna baseras på. Vidare beskrivs investeringskalkylens konstruktion och upplägg. Nästa kapitel presenterar och analyserar investeringskalkylens resultat. Likaså presenteras känslighetsanalysen som består av flera olika scenarier som har testats. I det sista kapitlet redogörs för arbetets slutsatser, validitet och reliabilitet, samt förslag till vidare forskning. 9

10 2. METOD 2.1. Forskningsstrategi och undersökningsmetod Forskning brukar indelas i två olika strategier: kvalitativ forskning och kvantitativ forskning. Enligt Bryman & Bell (2011, s. 390) är kvalitativ forskning vanligen inriktad på ord medan kvantitativ forskning fokuserar på kvantifiering. En kvalitativ strategi utmärks av att forskningen är ostrukturerad och flexibel, forskaren är subjektiv och har ofta en långvarig kontakt med försökspersonerna. Resultaten är djupgående och grundar sig på få individer och många variabler. (Olsson & Sörensen, 2011, s. 18) I detta arbete har den kvalitativa undersökningsmetoden fallstudie använts, eftersom arbetet till sin natur är djupgående och analytiskt med ett nära samarbete med uppdragsgivaren. En fallstudie innebär att man intensivt studerar ett fall, exempelvis en person, en arbetsplats eller en organisation. Ofta kopplas en fallstudie ihop med kvalitativ forskning och kvalitativa datainsamlingsmetoder som ostrukturerade intervjuer och deltagande observation (Bryman & Bell, 2011, ss ). Utmärkande för en fallstudie är att stor vikt läggs vid förberedelserna (Olsson & Sörensen, 2011, s. 143). Det finns i grunden två olika slutledningsteorier eller perspektiv inom forskning: deduktion och induktion. Ett deduktivt perspektiv innebär att undersökningens slutsatser härleds utifrån teorin. Det induktiva perspektivet går åt motsatt håll, det vill säga teorin blir resultatet av forskningen (Bryman & Bell, 2011, ss ). Abduktion är en kombination av de båda perspektiven, där en växelverkan mellan teori och undersökningens resultat uppstår (Olsson & Sörensen, 2011, ss ). Ett abduktivt perspektiv har använts i arbetet. De vedertagna kalkylmetoderna som har tillämpats baserar sig på traditionell teori inom investeringskalkylering. Under arbetets gång uppstod dock behov av att belysa projektets lönsamhet ur nya infallsvinklar som vanligtvis inte faller under investeringskalkylering och därmed utvecklades både arbetets teoridel och empiri successivt. 10

11 2.2. Datainsamlingsmetod Datainsamlingen har skett främst genom semistrukturerade intervjuer. En semistrukturerad intervju innebär att intervjuaren följer en i förväg uppgjord lista med teman och frågor, medan intervjuobjektet kan svara fritt på sitt eget sätt. Vanligtvis kommer frågorna att ställas i den ursprungliga ordningen, men ibland kan frågorna ställas i en annan ordning och även helt oplanerade frågor kan ställas. Utmärkande för intervjutypen är flexibilitet. (Bryman & Bell, 2011, ss ) Flera intervjuer har skett med uppdragsgivaren, samt även viss kommunikation via e- post och telefon. Uppdragsgivaren har tagit del av kalkylens utveckling under arbetets gång och har därmed haft möjlighet att komma med synpunkter och önskemål. Kalkylens resultat har redovisats för uppdragsgivaren vid ett skilt tillfälle. 11

12 3. TEORI Begreppet investering innebär att någonting anskaffas, exempelvis en fysisk produkt, för varaktig användning. Ofta är det anskaffningar som ger betalningskonsekvenser över en längre tidsperiod. (Andersson G., 2013, s. 171) Ljung & Högberg (1996, s. 9) ger i boken Investeringsbedömning följande definition av begreppet investering: En investering är en kapitalsatsning som ger betalningskonsekvenser under en längre tid. Ett företag gör vanligtvis investeringar för att öka lönsamheten, men även lagstiftningsoch samhällskrav kan ligga bakom ett investeringsbeslut. Det kan i sådana fall röra sig om investeringar gällande personal- och miljöfrågor. (Ax, Johansson, & Kullvén, 2009, s. 380) Investeringsförloppet Ett investeringsförlopp består normalt av en stor grundutbetalning i början, tidpunkt 0 och därefter löpande inbetalningar och utbetalningar under investeringens ekonomiska livslängd. Vid slutet av den ekonomiska livslängden kan investeringen ha ett positivt restvärde som innebär en inbetalning eller ett negativt restvärde som leder till en utbetalning för företaget. (Ax, Johansson, & Kullvén, 2009, s. 386) Investeringskalkylens uppgift är att jämföra de framtida inbetalningsöverskotten med den initiala grundinvesteringen under investeringens ekonomiska livslängd. Denna jämförelse görs med hjälp av kalkylräntan (Olsson, Karén, Ljunggren, & Lönnqvist, 2012, ss. 187, 194). En modell över ett investeringsförlopp visas i figur 1 nedan. 12

13 Inbetalningar År 0 År 1 År 2 År 3 I I R I Tid Utbetalningar U U U G Ekonomisk livslängd G = Grundinvestering I = Inbetalningar per år U = Utbetalningar per år R = Restvärde Figur 1. Modell över ett investeringsförlopp 3.2. Olika slags investeringar Det finns flera sätt att klassificera och indela investeringar. Ett vanligt sätt enligt Ax et al. (2009, s. 382) är att dela in dem enligt investeringsobjekt och då brukar man skilja mellan reala investeringar, immateriella investeringar och finansiella investeringar: Med reala investeringar avses exempelvis anläggningstillgångar som maskiner, inventarier och byggnader. Investeringskalkyler upprättas vanligen främst för denna typ av investeringar. Utmärkande för reala investeringar är att de ofta är kopplade till produktionen och låser företagets verksamhet under lång tid. (Ax, Johansson, & Kullvén, 2009, s. 382) Immateriella investeringar utgör bland svenska företag mer än hälften av alla investeringar (Andersson G., 2013, s. 171). Forskning, utbildning och produktutveckling är exempel på sådana investeringar. Svårigheten att upprätta investeringskalkyler för immateriella investeringar beror i första hand på den stora osäkerheten gällande de framtida betalningskonsekvenserna, både tidsmässigt och beloppsmässigt. (Ax, Johansson, & Kullvén, 2009, s. 382) 13

14 En tredje typ av investeringar är finansiella investeringar som aktier, obligationer, fonder och övriga värdepapper. Finansiella investeringar särskiljer sig från övriga investeringar, och bedöms vanligtvis utgående från ett annat resonemang. (Ax, Johansson, & Kullvén, 2009, s. 383) 3.3. Investeringskalkylen Även om investeringskalkylen bara är en del av beslutsunderlaget för en investering, är det viktigt att den är väl underbyggd. Ett företags investeringar får ofta, som nämndes ovan, betalningskonsekvenser på lång sikt. Dessutom är det vanligt att investeringen involverar stora summor och låser därmed delvis fast verksamheten för företaget. Osäkerheten är också i regel stor vid investeringskalkylering. Den ekonomiska livslängden, de framtida in- och utbetalningarna samt eventuellt restvärde är alla faktorer som är svårbedömda och bidrar till osäkerheten. (Ax, Johansson, & Kullvén, 2009, s. 381) En investeringskalkyl kan ha flera syften. Den ska bland annat beräkna lönsamhet för en investering, rangordna olika investeringsalternativ utgående från lönsamhet, bedöma en investerings effekt på likviditeten samt bedöma vilka ekonomiska risker som är kopplade till investeringen. (Bergknut, Elmgren-Warberg, & Hentzel, 1993, ss ) 3.4. Grundläggande begrepp En investeringskalkyl består av flera olika komponenter som grundinvestering, betalningskonsekvenser, restvärde, ekonomisk livslängd och kalkylränta. Begreppen förklaras närmare nedan Grundinvestering Grundinvesteringen omfattar alla utbetalningar som uppstår i samband med anskaffningen av investeringsobjektet. Förutom själva utgiften för investeringsobjektet ingår även utgifter för exempelvis leverans, installation och utbildning av personal (Greve, Ekonomistyrning - principer och praxis, 2009, s. 543). Vanligtvis görs hela utbetalningen på en gång, men ibland kan den delas upp i flera betalningar utspridda över tiden. Det är vanligt vid stora investeringar som tar lång tid att driftsättas. (Ax, Johansson, & Kullvén, 2009, s. 384) 14

15 Utgifter som företaget har haft på förhand, som marknadsföring och projektering, räknas inte med i grundinvesteringen eftersom företaget haft dessa utgifter oberoende om man går vidare med investeringen eller inte. Sådana utgifter brukar benämnas Sunk Costs. (Bergknut, Elmgren-Warberg, & Hentzel, 1993, s. 35) Betalningskonsekvenser Då grundinvesteringen är gjord och driftsatt uppstår betalningar kopplade till driften. Dessa löpande inbetalningar och utbetalningar kallas särinbetalningar respektive särutbetalningar eftersom de endast uppstår om investeringen förverkligas. De är således uteslutande kopplade till investeringen och uppstår under investeringens ekonomiska livslängd (Greve, Ekonomistyrning - principer och praxis, 2009, s. 543). Särinbetalningar kan bestå av både försäljningsintäkter och kostnadsreduceringar, medan särutbetalningar kan vara löner, material, underhåll, energi, reklam med mera (Ax, Johansson, & Kullvén, 2009, ss ). För att underlätta och förenkla investeringskalkylen brukar man räkna med de årliga inbetalningsöverskotten. Inbetalningsöverskott är skillnaden mellan särinbetalningar och särutbetalningar (Greve, Ekonomistyrning - principer och praxis, 2009, s. 544) Restvärde Ett investeringsobjekt kan ha ett visst värde även efter att den ekonomiska livslängden har upphört. Antingen kan den ha ett andrahandsvärde och kan säljas vidare, eller så kan den ha ett skrotvärde. Detta värde benämns restvärde. Restvärdet kan även vara negativt vilket innebär att företaget får betala för att bli av med objektet. Det kan röra sig om till exempel nedmonteringskostnader och saneringskostnader. (Olsson, Karén, Ljunggren, & Lönnqvist, 2012, s. 193) Restvärdet bör tas med i kalkylen eftersom det kan påverka investeringens lönsamhet. Det kan dock vara svårt att uppskatta restvärdet och om betalningen ligger långt fram i tiden påverkar det dessutom investeringen väldigt lite. I sådana fall sätts restvärdet ofta till noll i investeringskalkylen. (Olsson, Karén, Ljunggren, & Lönnqvist, 2012, s. 194) Ekonomisk livslängd Inom investeringskalkylering skiljer man mellan teknisk och ekonomisk livslängd. Med ekonomisk livslängd avses hur länge det är ekonomiskt lönsamt att använda tillgången 15

16 innan den ersätts med en ny. Med teknisk livslängd menas den tid under vilken tillgången tekniskt fungerar och kan användas. Vid investeringskalkylering används ekonomisk livslängd för att bestämma investeringens livslängd. (Greve, Modeller för finansiell planering och analys, 2003, s. 109) Den ekonomiska livslängden är ofta kortare än den tekniska livslängden men aldrig längre (Greve, Modeller för finansiell planering och analys, 2003, s. 109). Vid uppskattning av den ekonomiska livslängden bedömer man ofta faktorer som underhållskostnader, slitage, teknisk utveckling och marknadsutveckling. Även osäkerhet gällande de framtida inbetalningsöverskotten kan påverka den ekonomiska livslängden. (Olsson, Karén, Ljunggren, & Lönnqvist, 2012, s. 193) Kalkylränta Kalkylränta är ett centralt begrepp inom investeringskalkylering. Kalkylränta kan definieras som alternativkostnaden för kapital. Eftersom kapital ofta är en begränsad resurs (Ax, Johansson, & Kullvén, 2009, s. 385), så konkurrerar olika satsningar med varandra om kapitalet. Genom att investera i ett projekt binds kapitalet. Istället skulle det ha kunnat investeras i ett annat projekt och generera en viss avkastning. Den avkastningen kallas alternativkostnaden för det investerade kapitalet. (Persson & Nilsson, 1999, s. 92) Kalkylräntan har två roller (Persson & Nilsson, 1999, ss ): Den ska fungera som diskonteringsränta. Det innebär att den ska göra det möjligt att jämföra alla betalningar som uppstår under investeringens ekonomiska livslängd. (Olsson, Karén, Ljunggren, & Lönnqvist, 2012, s. 194) Den utgör avkastningskravet för investeringen, det vill säga det lägsta avkastningskrav som ställs på investeringen. Avkastningskravet utgår i regel från de lönsamhetskrav som finansiärerna, ägare och långivare, ställer på investeringen. (Greve, Modeller för finansiell planering och analys, 2003, s. 114) 16

17 Vidare ska kalkylräntan kompensera investeraren för tre faktorer (Larsson & Larsson, 2006, ss ): Tidsvärde; vilket betyder att det finns ett pris på tid. En investerare förväntar sig ersättning för att vänta istället för att investera i ett annat projekt. Brealey, Myers & Allen (2008, s. 118) beskriver det enligt följande: a dollar today is worth more than a dollar tomorrow. Inflation; innebär förlorad köpkraft på grund av penningvärdeförsämringen i ekonomin. Inflation gör att ett belopp i dag inte kan jämföras med ett belopp i framtiden. Risk; eftersom framtida konsekvenser ofta är osäkra, så kräver investeraren kompensation för en investering som görs i nuläget. Det är vanligt att höja kalkylräntan för att kompensera för risken (Yard, 2001, s. 67). Det är särskilt det egna kapitalet som är riskbärande och därmed dyrare än det främmande kapitalet. Avkastningskravet på eget kapital ökar om risken anses vara hög. Dessutom är det vanligt att andelen eget kapital förväntas vara större (Yard, 2001, ss ). Kompensation för risken tas i regel i beaktande genom ett beräknat risktillägg som brukar vara på cirka 6 procent för den genomsnittlige aktieplaceraren (Bergstrand, 2003, ss ). Vid fastställande av kalkylräntan utgår man i praktiken ofta från de avkastningskrav som företagets finansiärer (långivare och ägare) ställer. Långivarnas krav är räntan som företaget får betala på lån. Ägarnas krav på förväntad avkastning kan bedömas utgående från ett resonemang om företagets genomsnittliga framtida vinstnivå och företagets marknadsvärde. (Olsson, Karén, Ljunggren, & Lönnqvist, 2012, s. 194) Det gällande sättet att beräkna kalkylräntan innebär att man gör en genomsnittlig sammanvägning av företagets kostnad för främmande och eget kapital. Metoden kallas Weighted Average Cost of Capital (WACC) (Larsson & Larsson, 2006, ss ): 17

18 Andelen lån * låneränta + Andelen eget kapital * ägarnas avkastningskrav (inklusive risktillägg) = Kalkylräntan (avkastningskravet) Genom att använda WACC belastas investeringen med ett avkastningskrav som återspeglar kapitalkostnaden för företagets totala kapital, både främmande och eget kapital. Det anses mera korrekt än att bara beakta finansieringskostnaden för ett visst investeringsprojekt. (Greve, Modeller för finansiell planering och analys, 2003, s. 114) 3.5. Diskontering In- och utbetalningar är i regel spridda över tid under den ekonomiska livslängden, och att göra dem jämförbara är av stor vikt vid investeringskalkylering. Värdet på en betalning beror både på beloppets storlek och på dess tidpunkt. Denna koppling till tiden kallas tidspreferens och innebär att betalningens värde blir allt mindre ju längre fram den infaller. Det finns flera orsaker till detta enligt Ljung & Högberg (1996, ss ): Alternativa placeringsmöjligheter; man kan placera pengarna på annat sätt och få avkastning istället. Finansieringskostnader; ju längre ett företag får vänta på en inbetalning desto större blir behovet att exempelvis låna pengar och betala tillhörande räntor. Inflation; medför att pengars köpkraft avtar med tiden. Ju senare en betalning infaller desto mindre är den värd Referenstidpunkt Två begrepp är centrala när man gör betalningar vid olika tidpunkter jämförbara: kalkylräntan som speglar avkastningskravet på investeringen, samt referenstidpunkten som är en given tidpunkt som de olika betalningarna står i förhållande till. Vanligtvis används tidspunkten för grundinvesteringen, år 0, som referenstidpunkt. Att göra betalningarna jämförbara innebär att man nuvärdeberäknar alla kommande in- och utbetalningar till referenstidpunkten med hjälp av kalkylräntan. (Bergknut, Elmgren- Warberg, & Hentzel, 1993, ss ) 18

19 Nuvärde Genom att räkna alla framtida belopp bakåt till tidpunkten för grundinvesteringen, år 0, görs belopp vid olika tidpunkter jämförbara. Värdet man då får kallas nuvärde och metodiken kallas diskontering (nuvärdeberäkning). (Persson & Nilsson, 1999, s. 62) Nuvärdet av en betalning För att erhålla nuvärdet av en framtida betalning används diskonteringsfaktorn: 1 (1 + r) ⁿ n = antal år r = räntan (i decimalform) Genom att multiplicera det framtida beloppet med diskonteringsfaktorn erhålls nuvärdet. (Ljung & Högberg, 1996, ss ) Exempel: Hur mycket är 100 euro om fem år värt idag om räntan är 5 %? Svar: 100 * 1/(1,05) 5 = 78,35 euro Nuvärdet av lika stora regelbundna betalningar För att få nuvärdesumman av löpande lika stora betalningar används nuvärdesummefaktorn: 1 (1 + r) -n r n = antal år r = räntan (i decimalform) Vid multiplikation av de återkommande lika stora beloppen och nuvärdesummefaktorn fås nuvärdesumman av alla beloppen. (Ax, Johansson, & Kullvén, 2009, s. 387) Exempel: Hur mycket är 100 euro som utfaller varje år under fem år värt idag om räntan är 5 %? Svar: 100 * 1-(1,05) -5 /0,05 = 432,95 euro Slutvärde Istället för att diskontera bakåt kan man räkna upp alla belopp framåt i tiden till sluttidpunkten, när den ekonomiska livslängden upphör (Persson & Nilsson, 1999, s. 19

20 62). Värdet man då får kallas slutvärde och metodiken kallas kapitalisering (Bergknut, Elmgren-Warberg, & Hentzel, 1993, s. 37). För att erhålla slutvärdet av en betalning idag används slutvärdefaktorn: (1 + r) n n = antal år r = räntan (i decimalform) Genom att multiplicera ett belopp idag med slutvärdefaktorn fås slutvärdet. Det är en ränta-på-ränta beräkning. (Ljung & Högberg, 1996, s. 30) Exempel: Hur mycket är 100 euro idag värt om fem år om räntan är 5 %? Svar: 100 * 1,05 5 = 127,63 euro Annuitet Med begreppet annuitetsberäkning inom investeringskalkylering menas en serie av lika stora årliga betalningar, annuiteter, under den ekonomiska livslängden som motsvarar investeringens värde vid nutidpunkten. (Persson & Nilsson, 1999, s. 62) En annuitetsberäkning är motsatsen till en beräkning av nuvärdesumman (Ljung & Högberg, 1996, s. 37). För att erhålla annuiteten multipliceras nuvärdet med annuitetsfaktorn (Ljung & Högberg, 1996, ss ): r 1 (1 + r) -n n = antal år r = räntan (i decimalform) Exempel: Hur stora är de årliga annuiteterna under fem år som motsvarar 100 euro idag om räntan är 5 %? Svar: 100 * 0,05/1-(1,05) -5 = 23,10 euro 3.6. Inflation och investeringskalkylering Med inflation avses en ökning av den allmänna prisnivån, det vill säga att alla priser i samhället ökar (Sveriges Riksbank, 2011). Inflation mäts vanligtvis med förändringen i konsumentprisindex (KPI). Konsumentprisindex mäter prisnivån på en korg varor som till sin sammansättning motsvarar ett hushålls genomsnittliga konsumtion. Inflation 20

21 beskriver hur mycket dyrare varukorgen blir i genomsnitt över en viss tid. (Berglund & Johansson, 2007, s. 330) Det är viktigt att ta inflationen i beaktande vid investeringskalkylering, eftersom den kan påverka investeringens lönsamhet, speciellt om investeringens ekonomiska livslängd är lång och inflationen hög. Inflationen påverkar beloppet av alla framtida betalningar samt kalkylräntan. (Ax, Johansson, & Kullvén, 2009, s. 418) En nominell kalkylränta består av real ränta (real värdeökning) samt kompensation för inflation. Den nominella räntan är med andra ord beroende av inflationens storlek (Persson & Nilsson, 1999, s. 59). Sambandet mellan nominell ränta (r q ), real ränta (r) och inflation (q) skrivs som (Yard, 2001, ss ): (1 + r q ) = (1 + r) * (1 + q) Det kan även skrivas som: r q = r + q + r * q Exempel: Vad blir den nominella räntan (r q) om den reala räntan (r) är 4 procent och inflationen (q) är 2 procent? Svar: r q = 0,04 + 0,02 + 0,04 * 0,02 = 0,0608 = 6,08 % Om man utgår från nominell ränta och vill veta den reala räntan så gäller sambandet: r = r q q 1 + q Exempel: Vad blir den reala räntan (r) om den nominella räntan (r q) är 6,08 procent och inflationen (q) är 2 procent? Svar: r = (0,0608-0,02) / (1 + 0,02) = 0,04 = 4 % Inflation kan beaktas på två sätt inom investeringskalkylering. Antingen genom att göra 21

22 en real kalkyl eller genom en nominell kalkyl. Om man antar att investeringens alla betalningar följer inflationstakten spelar det ingen roll vilken typ av kalkyl man använder. Om däremot olika betalningar har olika prisutveckling, alternativt att inflationstakten förändras under investeringens livslängd, bör en nominell kalkyl användas. (Olsson, Karén, Ljunggren, & Lönnqvist, 2012, s. 234) I en real kalkyl anges alla betalningar i reala termer. Det innebär att de anges i dagens prisnivå. Likaså används en real kalkylränta vid diskontering. (Olsson, Karén, Ljunggren, & Lönnqvist, 2012, s. 234) I en nominell kalkyl anges betalningarna i nominella termer, med andra ord i det penningvärde som gäller vid betalningstillfället. Man brukar säga att betalningarna anges i löpande priser. Det åstadkoms genom att räkna upp betalningarna med inflationen. Även kalkylräntan ska beakta inflationen, en nominell kalkylränta ska följaktligen användas vid diskontering. (Olsson, Karén, Ljunggren, & Lönnqvist, 2012, s. 234) 3.7. Kalkylmetoder Det finns ett flertal olika metoder för att beräkna en investerings lönsamhet och rangordna olika investeringsalternativ utgående från lönsamhet. Här behandlas tre av de vanligaste kalkylmetoderna: nuvärdemetoden, annuitetsmetoden och payback-metoden. Nuvärdemetoden och annuitetsmetoden är båda lönsamhetsberäkningar medan paybackmetoden snarare är en likviditetsbedömning. Den bedömer således i första hand investeringens påverkan på likviditeten (Greve, Modeller för finansiell planering och analys, 2003, ss ). Även resultatmässiga konsekvenser för det egna kapitalet behandlas, något som kan vara av intresse då ett företag grundas specifikt för en stor investering Nuvärdemetoden Nuvärdemetoden anses ofta vara den mest tillförlitliga kalkylmetoden och betraktas vanligen som huvudmetoden (Bergstrand, 2003, s. 192) (Olsson, Karén, Ljunggren, & Lönnqvist, 2012, s. 206). Den kallas ibland för kapitalvärdemetoden (Ax, Johansson, & Kullvén, 2009, s. 395). 22

23 Metoden innebär att alla in- och utbetalningar under investeringens ekonomiska livslängd diskonteras till den tidpunkt då grundinvesteringen görs, tidpunkt 0 (Ax, Johansson, & Kullvén, 2009, s. 395). Diskonteringen sker som tidigare nämnts, med hjälp av kalkylräntan och diskonterings- eller nuvärdesummefaktorn. Sedan summeras alla positiva nuvärden och alla negativa nuvärden subtraheras. Även grundinvesteringen subtraheras eftersom den är en utbetalning (Greve, Ekonomistyrning - principer och praxis, 2009, s. 551): Summa nuvärde av betalningsöverskott +/- Nuvärdeberäknat restvärde - Grundinvestering = Nettonuvärde Om nettonuvärdet är noll eller positivt är investeringen lönsam. Om det är noll så är investeringens avkastning lika stor som avkastningskravet (kalkylräntan) (Persson & Nilsson, 1999, s. 73). Om nettonuvärdet är positivt så ger investeringen bättre avkastning än avkastningskravet (Greve, Ekonomistyrning - principer och praxis, 2009, s. 551). Bergstrand (2003, s. 192) uppger att nuvärdemetoden har flera fördelar: Kalkylränta används och alla betalningar under den ekonomiska livslängden beaktas. Värdet av alla betalningar samlas till ett mått som kan jämföras med grundinvesteringen. Det är naturligt att jämförelsen av betalningarnas värde sker vid tidpunkt 0. Två komplikationer brukar också lyftas fram (Bergstrand, 2003, ss ): Kalkylräntan skall fastställas på förhand, vilket kräver en analys av finansieringssituationen. Lönsamheten är känslig för kalkylräntans storlek. 23

24 Metoden rangordnar och jämför inte enskilda projekt med avseende på lönsamhet, utan då rekommenderas en variant som heter nuvärdekvot. Nuvärdekvoten dividerar projektets totala nuvärde med grundinvesteringen och visar nuvärde per investerad euro. Ju högre nuvärdekvot desto fördelaktigare alternativ Annuitetsmetoden Annuitetsmetoden är nära besläktad med nuvärdemetoden och ger alltid samma svar som nuvärdemetoden gällande en investerings lönsamhet (Olsson, Karén, Ljunggren, & Lönnqvist, 2012, s. 213). En fördel med att använda metoden är att den visar lönsamheten årsvis vilket kan vara lättare att förstå (Ax, Johansson, & Kullvén, 2009, s. 398). Medan nuvärdemetoden jämför alla betalningsöverskott med grundinvesteringen vid tidpunkt 0, så fördelar annuitetsmetoden investeringens alla in- och utbetalningar jämnt i lika stora årliga betalningar, annuiteter, över investeringens ekonomiska livslängd (Andersson G., 2013, s. 182). Se figur 2 för en jämförelse mellan metoderna. Annuitetsmetoden Nuvärdemetoden I Tid U Fiktiv betalning Verklig betalning Figur 2. Skillnaden mellan annuitetsmetoden och nuvärdemetoden Först minskas (eller ökas) grundinvesteringen med restvärdet diskonterat till tidpunkt 0. Sedan fördelas den återstående delen av grundinvesteringen som lika stora årliga annuiteter över investeringens livslängd, med hjälp av annuitetsfaktorn. Till sist jämförs 24

25 annuiteten med det årliga inbetalningsöverskottet för att erhålla ett årligt över- eller underskott (Ax, Johansson, & Kullvén, 2009, ss ): Inbetalningsöverskott per år - Annuiteten av restvärdejusterad grundinvestering = Årligt över-/underskott (årlig annuitet) Om de årliga inbetalningsöverskotten är lika stora är de redan fördelade över investeringens ekonomiska livslängd och kan direkt jämföras med grundinvesteringens annuitet. (Andersson G., 2013, s. 182) Om de årliga inbetalningsöverskotten är olika stora så behöver de först diskonteras till tidpunkt 0 för att därefter jämnt fördelas som annuiteter över investeringens ekonomiska livslängd och jämföras med annuiteten av grundinvesteringen. (Ax, Johansson, & Kullvén, 2009, ss ) För att investeringen ska vara lönsam ska de årliga över- eller underskotten vara större eller lika med noll (Persson & Nilsson, 1999, s. 77). Om de är exakt noll så innebär det att investeringens avkastning är lika stor som avkastningskravet (kalkylräntan). Om ett överskott har uppstått så är avkastningen större än avkastningskravet (Olsson, Karén, Ljunggren, & Lönnqvist, 2012, s. 215). Annuitetsmetoden är lämplig vid ersättningsinvesteringar och vid jämförelse av investeringsprojekt med olika lång ekonomisk livslängd (Skärvad & Olsson, 2011, s. 312) Payback-metoden Payback-metoden, även kallad återbetalningsmetoden, är den enklaste kalkylmetoden. Den beräknar hur länge det tar innan en investering är intjänad, genom att jämföra de årliga inbetalningsöverskotten med grundinvesteringen. Den beräknade tiden kallas återbetalningstid (Ax, Johansson, & Kullvén, 2009, s. 391). Den är allra enklast att beräkna när inbetalningsöverskotten är lika stora varje år (Olsson, Karén, Ljunggren, & Lönnqvist, 2012, s. 211): 25

26 Grundinvestering (G) Årligt inbetalningsöverskott (a) = Återbetalningstid Om de årliga inbetalningsöverskotten inte är lika stora summeras istället inbetalningsöverskotten stegvis tills de är lika stora som grundinvesteringen. Då kommer man fram till under vilket år som återbetalningstiden inträffar. Sedan beräknas den exakta återbetalningstiden enligt följande: (Olsson, Karén, Ljunggren, & Lönnqvist, 2012, s. 211) Grundinvestering Sammanlagda inbetalningsöverskott fram till årets början Det aktuella årets inbetalningsöverskott En variant av payback-metoden är när man involverar kalkylräntan. Först diskonteras inbetalningsöverskotten till nutidpunkten och sedan beräknas återbetalningstiden. På det sättet beaktas tidpunkten för in- och utbetalningarna, något som payback utan kalkylränta inte gör. (Yard, 2001, s. 46) Payback är främst en likviditetskalkyl och inte en lönsamhetskalkyl. Den mäter investeringens likviditetspåverkan och premierar därmed investeringar med kort återbetalningstid (Persson & Nilsson, 1999, s. 81). En investering anses lönsam enligt payback-metoden om återbetalningstiden är kortare än en på förhand fastställd återbetalningstid. Återbetalningstiden bör aldrig vara längre än den ekonomiska livslängden. (Ax, Johansson, & Kullvén, 2009, s. 391) En klar fördel med metoden är att den är enkel att använda (Persson & Nilsson, 1999, s. 81). Brealey et al. (2008, ss ) poängterar dock två tydliga nackdelar med metoden: Den tar inte hänsyn till konsekvenser som inträffar efter återbetalningstiden, exempelvis att inbetalningsöverskotten sjunker kraftigt. Den beaktar således inte 26

27 hela den ekonomiska livslängden. Den tar, i sin enklaste variant, inte hänsyn till ränta och därmed inte heller till när i tiden de olika betalningarna äger rum. Den värderar alla betalningar under återbetalningstiden lika, oberoende av när de inträffar. Trots nackdelarna är det en populär kalkylmetod bland företag, särskilt i Sverige där den är den vanligaste metoden (Sandahl & Sjögren, 2005, s. 79). Orsakerna är säkert flera, bland annat enkelheten att använda och tradition (Sandahl & Sjögren, 2005, s. 70), men även kostnadseffektivitet (Grinyer & Green, 2003, s. 152). Grinyer & Green (2003, s. 164) menar även att företag kan maximera användningen av nuvärdemetoden genom att chefer på mellannivå först använder payback-metoden som ett sållningsinstrument Resultaträkningen och eget kapital Även om en investeringskalkyl tyder på lönsamhet i ett projekt så kan resultaträkningen/budgeten ändå visa förlustsiffror de första åren. Det beror på skillnaden mellan investeringskalkylens särbetalningar och resultaträkningens intäkter och kostnader. En investeringskalkyl innefattar endast de inbetalningar och utbetalningar som projektet medför (Greve, Ekonomistyrning - principer och praxis, 2009, s. 543), medan resultaträkningen innehåller kapitalkostnader som avskrivningar och räntekostnader (Persson & Nilsson, 1999, s. 185). I en investeringskalkyl förekommer inte avskrivningar, eftersom de inte är betalningar utan endast fördelning av grundinvesteringen i bokföringen (Greve, Ekonomistyrning - principer och praxis, 2009, s. 543). Räntekostnader tas inte heller med som en utbetalning i en investeringskalkyl, eftersom kalkylräntan redan beaktar räntekostnaden (Olsson, Karén, Ljunggren, & Lönnqvist, 2012, s. 240). I en resultaträkning kan däremot kapitalkostnaderna få stor påverkan. En stor investering medför stora avskrivningar, och om investeringen dessutom till stor del är lånefinansierad så kommer det bokföringsmässiga resultatet att belastas av både avskrivningar och höga räntekostnader (Persson & Nilsson, 1999, ss ). Eftersom bokföringsmässiga förluster minskar det egna kapitalet är det viktigt att ta det i beaktande vid en stor investering. Aktiebolagslagens 20 kap. 23 stipulerar att om det 27

28 egna kapitalet i ett aktiebolag är negativt så ska en anmälan om förlust av aktiekapital genast göras till handelsregistret. Därigenom friskriver sig styrelse och VD från personligt ansvar gentemot bolagets intressenter. Om styrelsen inte anmäler förlusten bryter de mot aktiebolagslagen och kan bli personligt skadeståndsskyldiga enligt aktiebolagslagens 22 kap. 1 för eventuell skada som har åsamkats bolaget. (Finlands författningssamling, 2006) (Patent- och registerstyrelsen, 2015) 3.8. Känslighetsanalys En investeringskalkyl är en förenklad modell av verkligheten med ett stort inslag av osäkerhet. Ingångsvärdena som kalkylmetodernas beräkningar baseras på är endast kvalificerade uppskattningar, det vill säga prognoser av framtiden. Osäkerheten gällande värdenas riktighet kan ibland vara stor. (Andersson G., 2013, s. 187) Ett sätt att hantera osäkerheten är att göra en känslighetsanalys. Genom en känslighetsanalys undersöks om kalkylresultatet, det vill säga lönsamheten är känsligt för förändring av enskilda ingångsvärden. Vanligtvis undersöks inbetalningsöverskott, kalkylränta och ekonomisk livslängd (Ljung & Högberg, 1996, s. 70). Det är särskilt viktigt att undersöka de variabler som är extra svårbedömbara och där små förändringar kan antas påverka lönsamheten i stor utsträckning (Bergknut, Elmgren-Warberg, & Hentzel, 1993, s. 250). Man kan också göra alternativa kalkyler för att bedöma osäkerheten. Vanligtvis har man i kalkylen utgått från realistiskt bedömda ingångsvärden (Persson & Nilsson, 1999, s. 149). Genom att komplettera med en optimistisk kalkyl som visar ett gynnsamt utfall, och en pessimistisk kalkyl som visar ett ogynnsamt resultat fås ett intervall där lönsamheten sannolikt kommer att hamna (Greve, Modeller för finansiell planering och analys, 2003, ss ). 28

29 4. EMPIRI 4.1. Finansiering och målgrupper Ålands skidtunnelförening r.f. planerar att bilda ett aktiebolag som ska bygga tunneln och stå för driften av verksamheten. Investeringskalkylen är baserad på att verksamheten drivs i aktiebolagsform, särskilt vid bestämning av kalkylräntan och vid uppskattning av det bokföringsmässiga resultatets påverkan på eget kapital. Finansieringen av tunneln planeras komma från främst tre källor: investeringsstöd av Ålands landskapsregering, lån och en aktieemission, där det är tänkt att både näringslivet, kommuner och privatpersoner ska få möjlighet att teckna aktier. För att projektet ska kunna bära sig krävs ett betydande tillskott av besökare från regioner utanför Åland. Därför lät skidtunnelföreningen göra en marknadsundersökning bland deltagare i Vasaloppet, bosatta i Sverige och Finland inom cirka 200 kilometers radie från närmaste till Åland anslutande hamn eller flygplats. Målpopulationen var anmälda åkare och stickprovets slumpmässiga urval var 500 stycken, fördelade på 400 från Sverige och 100 från Finland. Svarsfrekvensen var 24,4 procent. Resultatet från undersökningen var väldigt positivt med en uppskattad total årspotential (unika dagsbesök) på stycken år 2012 och stycken år 2013 för åkare bosatta i Mälardalen i Sverige. Speciellt var intresset stort bland åkare bosatta i Stockholms län. Intresset från Finland var betydligt mindre, möjligen beroende på att det redan finns sex stycken skidtunnlar i Finland. För närmare detaljer se bilaga Ingående värden Skidtunnelföreningen har uppskattat och givit alla ingående värden, utom uppskattad elförbrukning som Ålands Elandelslag har bidragit med. Uppskattad framtida inflationstakt har hämtats från Europeiska centralbankens (ECB) långtidsprognoser för euroområdet. Alla ingående värden samt beräkning av kalkylräntan visas i detalj i bilaga Grundinvestering Byggnadskostnader för tunneln har beräknats till euro medan servicehuset, vändplan och skidskyttebanor är beräknade att kosta euro. Grundinvesteringen blir således på totalt euro. Stora kostnadsposter är bland 29

30 andra betongtunneln på euro, kylanläggningen på euro och elarbeten på euro. Kostnaderna för de tekniska och kommersiella förstudierna är inte medtagna i kalkylen, eftersom skidtunnelföreningen har de kostnaderna oberoende av om tunneln byggs eller inte. De kategoriseras följaktligen som Sunk Costs (Bergknut, Elmgren-Warberg, & Hentzel, 1993, s. 35) Ekonomisk livslängd och restvärde Den ekonomiska livslängden är bestämd till 40 år för anläggningen. Det är en stor satsning som har en lång återbetalningstid. Tunneln blir inte heller föråldrad i sig så snabbt. Däremot är det rimligt att bland annat kylanläggningen och inventarier har en betydligt kortare ekonomisk livslängd. Därför finns möjligheten i kalkylen att räkna med skilda ekonomiska livslängder för ersättningsinvesteringar. Restvärdet för servicehuset har skidtunnelföreningen uppskattat till euro enligt dagens prisnivå, medan restvärdet för tunneln förmodas vara 0 euro. Det kan vara svårt att hitta andra användningsområden för en så pass speciell konstruktion Ersättningsinvesteringar Det är troligt att inventarier och tekniska maskiner bör ersättas med tiden på grund av slitage och ökade driftskostnader. Skidtunnelföreningen bedömer att kylanläggningen har en ekonomisk livslängd på 20 år. Sen bör åtminstone vissa komponenter ersättas. Graden av ersättning sattes till 50 procent av hela kylanläggningens värde, euro. Inventarierna i servicehuset bör ersättas efter 15 år. Graden av ersättning blir rimligtvis 100 procent av alla inventarier, uppskattat värde euro Årliga utbetalningar Driftskostnaderna, vilka blir kalkylens årliga utbetalningar, är beräknade till euro för tunneln och euro för servicehuset och skidskyttebanor. Den största utbetalningsposten blir elförbrukningen för kylanläggningen som ska kyla ner tunneln. Elförbrukningen är uppskattad till kwh per år vilket beräknas kosta ungefär euro med dagens elpriser (Ålands Elandelslag, 2014). De årliga utbetalningarna blir totalt euro. 30

31 Årliga inbetalningar Marknadsundersökningen som skidtunnelföreningen lät göra visar på stor potential med totalt över unika årliga besök. Skidtunnelföreningen önskade dock att kalkylen skulle räkna med unika årliga besök, fördelade enligt från Sverige, från Åland och från Finland och Baltikum. Som jämförelse kan nämnas att Torsby Skidtunnel i Sverige har ungefär besök årligen (Torsby Skidtunnel & Sportcenter). Planerat besökspris är satt till 15 euro. Det ger årliga inbetalningar på euro. Vidare räknar man med goda möjligheter till sponsor- och reklaminkomster, genom att bland annat hyra ut reklamplatser i skidtunneln. Den årliga inbetalningen från de inkomsterna uppskattas till euro. Skidtunnelföreningen planerar att inte driva café och skidbutik i egen regi, utan istället hyra ut driften till lämpliga aktörer. Det skulle ge en uppskattad årlig inbetalning på euro. Totalt hamnar de uppskattade årliga inbetalningarna på euro. De årliga inbetalningarna och utbetalningarna sammantagna ger ett årligt inbetalningsöverskott på euro Kalkylränta I samråd med skidtunnelföreningen och handledaren bestämdes att kalkylräntan, investeringens avkastningskrav, ska beräknas enligt den vedertagna standarden Weighted Average Cost of Capital (WACC). Metoden innebär att kalkylräntan baseras på genomsnittlig vägd kapitalkostnad, och beaktar således företagets totala kapitalkostnad (Greve, Modeller för finansiell planering och analys, 2003, s. 114). Avkastningskravet på eget kapital, det vill säga aktiekapitalet, fastslogs till 2 procent med motiveringen att potentiella aktieköpare knappast räknar med någon större avkastning. Väljer man att köpa aktier i tunneln gör man det antagligen främst för att man vill bidra till att skidtunneln byggs och därigenom avsevärt förbättra skidåkningsmöjligheterna på Åland. Projektet kommer högst sannolikt att kräva ett stort lån och låneräntan uppskattades till 4 procent. Skidtunnelföreningen gör bedömningen att grundinvesteringen på euro kan finansieras genom investeringsstöd på 20 procent av Ålands landskapsregering. Det skulle i så fall utgöra euro. Man har målsättningen att aktieemissionen ska 31

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering » Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering Norrköping 2013-01-29 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ7 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? Magnus Moberg 2 » Definition

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg » Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg FÖ4 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? » Definition Vad är en investering?

Läs mer

Investeringsbedömning

Investeringsbedömning Investeringsbedömning KAPITEL 9 9.1 Investering De beslut som fattas med produktkalkyler som grund har oftast kortsiktiga effekter och rör problem med en given kapacitet. Beslut som avser kapacitetsförändringar

Läs mer

Vad är en investering?

Vad är en investering? TPYT16 Industriell Ekonomi Lektion 6 Investeringskalkylering Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi Investeringskalkylering Vad är en

Läs mer

Redovisning och Kalkylering

Redovisning och Kalkylering Redovisning och Kalkylering Föreläsning 20 Investeringsbedömning 1 Kapitel 10 ES Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@fek.uu.se Vad är en investering? Kapitalanvändning som får betalningskonsekvenser på lång

Läs mer

Finansiering. Föreläsning 3 Investeringsbedömning BMA: Kap Jonas Råsbrant

Finansiering. Föreläsning 3 Investeringsbedömning BMA: Kap Jonas Råsbrant Finansiering Föreläsning 3 Investeringsbedömning BMA: Kap. 5-6 Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@fek.uu.se Investera eller dela ut? F03 - Investeringsbedömning 2 Huvudmetoder för investeringsbedömning Payback-metoden

Läs mer

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna

Läs mer

Investering + En resursinsats idag som ger. konsekvenser i framtiden. Olika skäl för realinvesteringar (de vanligaste) men även NH

Investering + En resursinsats idag som ger. konsekvenser i framtiden. Olika skäl för realinvesteringar (de vanligaste) men även NH Investering + - En resursinsats idag som ger Immateriell konsekvenser i framtiden. Tid Real Aktier Finansiell Mark Byggnader Maskiner Inventarier Aktier Obligationer Forskning och utveckling Personalutbildning

Läs mer

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren.

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren. Fråga 1 Förklara nedanstående: a. Kalkylränta b. Förklara skillnaden mellan realränta och nominell ränta. c. Vad menas internräntan och vad innebär internräntemetoden? Vi kan för att avgöra om ett projekt

Läs mer

Investeringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Investeringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi Investeringsbedömning Investeringar i ett samhällsperspektiv Investeringar TILLVÄXT Dagens välfärd beror på resultatet av tidigare investeringar, morgondagens välfärd beror på dagens investeringar Varför

Läs mer

Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING

Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING INVESTERINGSBEDÖMNING VAD MENAS MED INVESTERINGSBEDÖMNING? VILKA METODER? DEFINITION : Hur man ska gå tillväga för att bedöma lönsamheten av ett investeringsbeslut

Läs mer

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Avdelningen för redovisning och finansiering 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786 53 84 DISPOSITION

Läs mer

Investeringskalkylering

Investeringskalkylering Välkommen till Industriell Ekonomi gk Investeringskalkylering Kapitel 20: Investeringskalkylering 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Investeringar Klassificering Materiella investeringar Fastigheter

Läs mer

Investeringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar

Investeringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar Investeringskalkyl Kap 20 Investeringskalkylering ME1003 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 1 Thorolf Hedborg 1 Investeringar Klassificering Materiella investeringar Finansiella investeringar Immateriella

Läs mer

Investeringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg

Investeringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg BeBo Räknestuga 12 oktober 2015 Gothia Towers, Göteborg 1 Investeringsbedömning Företagens långsiktiga problem är att avgöra vilka nya resurser som skall införskaffas investeringar. Beslutet avgörs av

Läs mer

Investeringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar

Investeringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar Investeringskalkyl Kap 20 Investeringskalkylering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Investeringar Klassificering Materiella investeringar Finansiella investeringar Immateriella

Läs mer

Uppgift 5.1. Uppgift 5.2 (max 5 poäng) Namn...

Uppgift 5.1. Uppgift 5.2 (max 5 poäng) Namn... 1 Uppgift 5.1 D skönt AB tillverkar avstressningsprylar till överstressade direktörer m fl. Man tänker nu utvidga verksamheten och ska investera antingen i maskinen Karin eller i maskinen Marie. Karin

Läs mer

Övningsuppgifter, sid 1 [16] investeringskalkylering - facit, nivå A

Övningsuppgifter, sid 1 [16] investeringskalkylering - facit, nivå A Övningsuppgifter, sid 1 [16] go green & keep on screen tänk smart bli jordklok För att spara på vår miljö har vi valt att hålla våra facit on screen. Klicka på länkarna här nedan för att ta dig till rätt

Läs mer

Investeringsanalysering

Investeringsanalysering Emma Granö Investeringsanalysering Beslutsunderlag åt caseföretag X Företagsekonomi 2014 VASA YRKESHÖGSKOLA Utbildningsprogrammet för företagsekonomi ABSTRAKT Författare Emma Granö Lärdomsprovets titel

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff

Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Disposition Investeringens förutsättningar Betydande utmaningar

Läs mer

I4 övning. praktikfallsövning. I5 datorlabb. I8 övning. Investeringsbedömning: I1 F (OS) Grundmodeller och begrepp I2 F (OS)

I4 övning. praktikfallsövning. I5 datorlabb. I8 övning. Investeringsbedömning: I1 F (OS) Grundmodeller och begrepp I2 F (OS) Investeringsbedömning: I1 F (OS) I2 F (OS) I3 F (OS) Grundmodeller och begrepp Prisförändringar och inflation Skatt I4 övning I5 datorlabb praktikfallsövning I6 F (OS) I7 F (OS) Uppföljning och tolkning

Läs mer

Agenda F11. Repetition av grundkursen. Grundläggande investeringsmodeller Repetitionsuppgift Ersättningsinvestering

Agenda F11. Repetition av grundkursen. Grundläggande investeringsmodeller Repetitionsuppgift Ersättningsinvestering Agenda F11 Repetition av grundkursen. Grundläggande investeringsmodeller Repetitionsuppgift Ersättningsinvestering Investering En investering kan ses som uppskjutande av konsumtion idag till förmån för

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Version 2014-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Kapitel 2 Grundläggande kalkylteknik G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 2 Grundläggande kalkylteknik...

Läs mer

Ekonomi. Innehåll. Ekonomistyrning

Ekonomi. Innehåll. Ekonomistyrning Innehåll Ekonomistyrning Ekonomisystemet Budgetsystemet Kalkylsystemet - grundläggande begrepp - produktkalkyler - investeringskalkyler Redovisningssystemet Allmänna ekonomibegrepp och definitioner Uppföljning

Läs mer

Företag eftersträvar att ha unika strategier tex till sina kunder. Uppge och förklara de två vanligaste typstrategierna som tas upp i FE100.

Företag eftersträvar att ha unika strategier tex till sina kunder. Uppge och förklara de två vanligaste typstrategierna som tas upp i FE100. Uppgift/Fråga: 1 121101 BEDÖMNINGSMALL a) Fyll i perspektiven på rätt plats i bilden: (6p) Whi sid 9- b) Beskriv kort Whittingtons Klassiska och Evolutionistiska perspektiv. Whi sid 18- ORG Uppgift/Fråga:

Läs mer

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning Robert Bjärnemo och Damien Motte Avdelningen för maskinkonstruktion Institutionen för designvetenskaper LTH Inledning Kalkylmetoder Payback-metoden (återbetalningsmetoden)

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 2 Grundläggande kalkylteknik G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 2 Grundläggande kalkylteknik

Läs mer

Investeringsbedömning

Investeringsbedömning Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Karin Persson Gustaf Posse Marina Rosner Investeringsbedömning -En studie om investeringsbedömningen i ett antal svenska tillverkande företag- Företagsekonomi

Läs mer

Investeringar i ett samhällsperspektiv Investeringsbedömning

Investeringar i ett samhällsperspektiv Investeringsbedömning Investeringar i ett samhällsperspektiv Investeringsbedömning Investeringar TILLVÄXT Dagens välfärd beror på resultatet av tidigare investeringar, morgondagens välfärd beror på dagens investeringar Varför

Läs mer

BeBo Räknestuga 4-5 februari 2016. Central Hotel, Stockholm

BeBo Räknestuga 4-5 februari 2016. Central Hotel, Stockholm BeBo Räknestuga 4-5 februari 2016 Central Hotel, Stockholm 1 1 Investeringsbedömning Företagens långsiktiga problem är att avgöra vilka nya resurser som skall införskaffas investeringar. Beslutet avgörs

Läs mer

Kalkylering. Daniel Nordström

Kalkylering. Daniel Nordström Kalkylering Daniel Nordström Presentationens innehåll Bidragskalkylering Täckningsgrad Lönsamhetsberäkningar Nollpunktsberäkning Täckningsbidrag Säkerhetsmarginal Företagets kapacitetsanpassning Investeringskalkylens

Läs mer

Investeringsbedömningar i kommunala bostadsbolag

Investeringsbedömningar i kommunala bostadsbolag Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Hjalmar Björnsson och Per Iverlund Investeringsbedömningar i kommunala bostadsbolag Företagsekonomi C-uppsats Termin: VT -07 Handledare: Alf E. Johansson Karlstads

Läs mer

G:a TENTAUPPGIFTER I INVESTERINGSKALKYLER

G:a TENTAUPPGIFTER I INVESTERINGSKALKYLER 1 G:a TENTAUPPGIFTER I INVESTERINGSKALKYLER UPPGIFT 8.0 (Gör själv uppgift) Betrakta två investeringsalternativ Anja och Emil enligt nedan. Förklara varför man måste använda sig av annuitetsmetoden vid

Läs mer

Teracoms kalkylmodell för prissättning av tjänster

Teracoms kalkylmodell för prissättning av tjänster s kalkylmodell för prissättning av tjänster Datum 12 januari 2004 Till Från 1 Introduktion 1.1 Bakgrund s avtal för utsändning upphör vid utgången av 2003. En diskussion har uppstått beträffande s kalkylmodeller

Läs mer

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng HÖGSKOLAN I BORÅS Institutionen Handelsoch IT-högskolan (HIT) TENTAMEN Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng

Läs mer

Placeringskod. Blad nr..av ( ) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng)

Placeringskod. Blad nr..av ( ) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng) Diskutera kortfattat skillnaderna mellan eget kapital (aktiekapital) och främmande kapital (lån) (minst 3 relevanta skillnader * 2 poäng/skillnad = 6 poäng) Uppgift/Fråga: 2

Läs mer

Investeringsbedömning

Investeringsbedömning Investeringsbedömning Investeringar i ett samhällsperspektiv Investeringar TILLVÄXT Dagens välfärd beror på resultatet av tidigare investeringar, morgondagens välfärd beror på dagens investeringar Varför

Läs mer

JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet. Peter Eriksson. Är tid pengar?

JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet. Peter Eriksson. Är tid pengar? JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Peter Eriksson Är tid pengar? Om betydelsen av pengars tidspreferens vid beräkning av skadestånd vid avtalsbrott Examensarbete 20 poäng Handledare: Professor

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5 Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-03-15 Sid 1 (7) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.

Läs mer

Företagsvärdering ME2030

Företagsvärdering ME2030 Företagsvärdering ME2030 24/3 Principer för värdering Jens Lusua DCF-valuation Frameworks LAN-ZWB887-20050620-13749-ZWB Model Measure Discount factor Assessment Enterprise DCF Free cash flow Weighted average

Läs mer

Investeringsbedömning av Glaspanneprojektet

Investeringsbedömning av Glaspanneprojektet Ekonomihögskolan 2008-01-08 Investeringsbedömning av Glaspanneprojektet - en framtidsvision Kandidatuppsats i företagsekonomi FE3903, Hösten 2007 Handledare: Fredrik Karlsson Examinator: Fredrik Karlsson

Läs mer

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad 1. Bakgrund och syfte Jag har med PM benämnd Nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad daterad 2014-03-13 redovisat utfallet

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

IEK 415 Industriell ekonomi

IEK 415 Industriell ekonomi IEK 415 Industriell ekonomi 1 Onsdagen den 16e januari 2013, em Tillåtna hjälpmedel Typgodkänd räknare, linjal, räntetabeller (sist i tentamenstesen) Presentation Obs! Före rättning sorteras tentamenssvaren

Läs mer

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital:

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital: 2p 1. Ett företag köper i början av 2008 en maskin för 100 000 kr. Man beräknar att den ska kunna användas under 5 år och att restvärdet då är noll. a. Hur stor är företagets utgift 2008? Svar: 100 000

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-03-17 Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-03-17 Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5 Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-03-17 Sid 1 (7) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovan nämnda kurser.

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-05-25 Sid 1 (6) Kurs med kurskod ME1002 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1200 Betygsskala 3-5

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-05-25 Sid 1 (6) Kurs med kurskod ME1002 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1200 Betygsskala 3-5 Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-05-25 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.

Läs mer

Investeringskalkyl för en ny såglinje En rapport om investeringskalkylering

Investeringskalkyl för en ny såglinje En rapport om investeringskalkylering Investeringskalkyl för en ny såglinje En rapport om investeringskalkylering Investment calculation for a new saw line A report of investment calculation Per Hoflund Jon Snögren Arbetsrapport 328 2011 Examensarbete

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6)

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6) Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.

Läs mer

Lösningar Seminarium 3 Industriell ekonomi AK

Lösningar Seminarium 3 Industriell ekonomi AK Lösningar Seminarium 3 Industriell ekonomi AK Uppgift 1 (10p) Svar uppgift a: Rättningsmallen till denna uppgift utgår från att studenterna övergripande har sorterat de olika begreppen rätt. Med övergripande

Läs mer

Vad är nytt i Invest for Excel 3.5

Vad är nytt i Invest for Excel 3.5 Vad är nytt i Invest for Excel 3.5 Excel 2007 menyraden...2 Ryska språket...3 Mera rader i Nyckeltal -tabellen...3 Definitionen av Nuvärdekvoten (PI) har ändrats...3 Lönsamhetskalkyl baserad på Fritt kassaflöde

Läs mer

Fe2, investeringskalkylering, tentamen 1

Fe2, investeringskalkylering, tentamen 1 sid 1 [10] Namn: Klass: Var noga med att disponera tiden, 180 minuter går fort. fe2 kalkylering Omdöme E 1. Mimmi, 17 år, har erhållit ett arv, 100 000 $, från en bortglömd kusin i USA. Med arvet finns

Läs mer

Korrigering av lösningar till uppgifter i kapitel 7 och 8

Korrigering av lösningar till uppgifter i kapitel 7 och 8 1 Korrigering av lösningar till uppgifter i kapitel 7 och 8 Ändringar nedan i fet stil. Har även gjort kommentarer före respektive uppgift Fel summering till nuvärde i uppgift 7.6, vilket gör att svaren

Läs mer

Ekonomiska grundbegrepp

Ekonomiska grundbegrepp Nedan skall vi gå igenom olika ekonomiska grundbegrepp som kommer att vara aktuella i samband med resursplanering och budgetering. Dessa grundbegrepp är viktiga att skilja på för att du ska kunna sammanställa

Läs mer

Fastighetsekonomi för offentlig sektor. Fördjupad fastighetsförvaltning Kalkyler, begrepp, metoder

Fastighetsekonomi för offentlig sektor. Fördjupad fastighetsförvaltning Kalkyler, begrepp, metoder Fastighetsekonomi för offentlig sektor Fördjupad fastighetsförvaltning Kalkyler, begrepp, metoder Bakgrund Pluggade 2005-2008 Kalkylator Projektledare EPC Byggprojektledare UK Byggprojektledare, Projekteringsledare

Läs mer

Investeringskalkyl för AB Karl Hedin. sågverk

Investeringskalkyl för AB Karl Hedin. sågverk Investeringskalkyl för AB Karl Hedin - investering av brädscanner på Karbenning sågverk Investment calculation for AB Karl Hedin - investment of a board scanner at Karbenning sawmill Carl Henrik Ahlbäck

Läs mer

Redovisning och Kalkylering

Redovisning och Kalkylering Redovisning och Kalkylering Föreläsning 21 Investeringsbedömning 2 Kapitel 10 ES Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@fek.uu.se Payback-metoden Metoder för investeringskalkylering Beräknar tiden det tar att få

Läs mer

Manual till verktyg för beräkning av livscykelkostnad

Manual till verktyg för beräkning av livscykelkostnad 1 (16) Manual till verktyg för beräkning av livscykelkostnad Förklaringar och exempel EM2000, v5.1, 2017-07-21 2 (16) Datum Om LCC-verktyget och den här manualen Den här manualen hör till ett LCC-verktyg

Läs mer

AGENDA. Energibesparing Produkt och/eller system? AGENDA AGENDA AGENDA. Hjälpmedel för. .utvärdering av. .energieffektiva produkter/system

AGENDA. Energibesparing Produkt och/eller system? AGENDA AGENDA AGENDA. Hjälpmedel för. .utvärdering av. .energieffektiva produkter/system Hjälpmedel för utvärdering av energieffektiva produkter/system Stockholm 2009-09-24 1.Kort inledning Energibesparing Produkt och/eller system? P 1 (P in ) P hydr P 2 4 2. Tre (3) olika hjälpmedel 1.Kort

Läs mer

B. Beskriv kort Whittingtons klassiska och systemteoretiska perspektiv (4p).

B. Beskriv kort Whittingtons klassiska och systemteoretiska perspektiv (4p). Uppgift/Fråga: 1 (6p) A. Fyll i perspektiven (enligt Whittington) på rätt plats i bilden (2 p): B. Beskriv kort Whittingtons klassiska och systemteoretiska perspektiv (4p). --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Kalkyler för offentlig fastighetsverksamhet. övningsuppgifter

Kalkyler för offentlig fastighetsverksamhet. övningsuppgifter FOU-fonden för fastighetsfrågor Kalkyler för offentlig fastighetsverksamhet övningsuppgifter FOU-fonden för fastighetsfrågor Kalkyler för offentlig fastighetsverksamhet övningsuppgifter Upplysningar om

Läs mer

Vad det gäller matematiken, så minns att den egentligen inte är alltför svår.

Vad det gäller matematiken, så minns att den egentligen inte är alltför svår. SVECASA Mindre simulerat prov 2 Företagsekonomi Henri (Hema) Virkkunen Alla frågor är flervalsfrågor. Endast ett alternativ är rätt. Har man rätt får man ett (1) poäng, har man fel förlorar man ett halvt

Läs mer

Hur gör mindre företag när de genomför ett investeringsbeslut?

Hur gör mindre företag när de genomför ett investeringsbeslut? Hur gör mindre företag när de genomför ett investeringsbeslut? Handledare: Esbjörn Segelod Författare: Anders Hansson Daniel Grufman Abstract Title Level Tutor How do small companies deal with investment

Läs mer

6. Övningen Investeringens lönsamhet. TU-A1200 Grundkurs i produktionsekonomi

6. Övningen Investeringens lönsamhet. TU-A1200 Grundkurs i produktionsekonomi 6. Övningen Investeringens lönsamhet TU-A1200 Grundkurs i produktionsekonomi Övningarnas innehåll 6. Analyser och framtid 5. Försäljning, marknadsföring och kundens bemötande 4. Operationer II: Processer

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Investeringsbedömning (forts) Resultat- och balansräkning Finansieringsanalys av ett bostadsköp Jämförelse mellan bostadsrätt och villa Boendekostnadskalkyl Hur ska köpet

Läs mer

Tentamen för kurs IndustriellEkonomi GK, Sid 1 (6)

Tentamen för kurs IndustriellEkonomi GK, Sid 1 (6) Tentamen för kurs IndustriellEkonomi GK, 2011-08-19 Sid 1 (6) För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (tidigare än höstterminen 2011) på någon av följande

Läs mer

Tekniska krav och anvisningar. Energi. Anvisning för LCC-kalkyl 1 (5)

Tekniska krav och anvisningar. Energi. Anvisning för LCC-kalkyl 1 (5) Tekniska krav och anvisningar Energi Anvisning för LCC-kalkyl Dokumentet gäller för följande verksamheter: Bostad med särskild service, Förskola, Grundskola, Gymnasieskola, Kontor, Äldreboende Dokumentet

Läs mer

Utkast till redovisningsuttalande från FAR Nedskrivningar i kommunala företag som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip

Utkast till redovisningsuttalande från FAR Nedskrivningar i kommunala företag som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip Utkast till redovisningsuttalande från FAR Nedskrivningar i kommunala företag som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip 1. Inledning 1.1 K3s regler i kapitel 27 för nedskrivningar av anläggningstillgångar

Läs mer

6 uppgifter och totalt 70 poäng

6 uppgifter och totalt 70 poäng Luleå tekniska universitet TENTAMEN Kurskod: R0009N Kursnamn: Modeller för intern styrning Tentamensdatum: 2015-06-05 Skrivtid: 4 timmar Tillåtna hjälpmedel: Penna, suddgummi och Miniräknare som rensats

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-09-14 Emma Rosklint Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan

Läs mer

Redovisning och Kalkylering

Redovisning och Kalkylering Redovisning och Kalkylering Föreläsning 26 Sammanfattning Kalkylering Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@fek.uu.se Examination Kalkylering Kalkylering, 6 hp Skriftlig tentamen Duggor (4 st à max 0,5 SE) Seminarieuppgift

Läs mer

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv Stefan Ackerby Beslut på SKL:s kongress hösten 2011 SKL skall "tillsätta en utredning som ser över vilka effekter man kan åstadkomma

Läs mer

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering 7,5 poäng Anders JERRELING Observera att alla svar skall anges i häftet! Inga lösblad! Vid ev. utrymmesbrist skriver Du på baksidan Uppgift 2 (15 poäng)

Läs mer

LÖSNINGSFÖRSLAG Tentamen Finansiering I (FÖ3006) 22/2 2013

LÖSNINGSFÖRSLAG Tentamen Finansiering I (FÖ3006) 22/2 2013 LÖSNINGSFÖRSLAG Tentamen Finansiering I (FÖ006) 22/2 20 Hjälpmedel: Räknare samt formler på sidan. Betyg: G = p, VG = 9 p Maxpoäng 25 p OBS: Glöm ej att redovisa dina delberäkningar som har lett till ditt

Läs mer

Ekonomisk styrning Delkurs Finansiering

Ekonomisk styrning Delkurs Finansiering konomisk styrning elkurs Finansiering Föreläsning 8-9 Kapitalstruktur BMA: Kap. 17-19 Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@indek.kth.se Föreläsningarnas innehåll Företags finansieringskällor Mätning av företagets

Läs mer

OMTENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng

OMTENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng HÖGSKOLAN I BORÅS Institutionen Handelsoch IT-högskolan (HIT) OMTENTAMEN Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng 2014-03-29 kl 09.30-14.30 Hjälpmedel:

Läs mer

Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal. 2011 Bengt Bengtsson

Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal. 2011 Bengt Bengtsson Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal 2011 Bengt Bengtsson Analys av den periodiserade redovisningen Nyckeltal/relationstal Kassaflödesanalys är ett exempel på räkenskapsanalys.

Läs mer

Företags- och Personalekonomi 01 722G88

Företags- och Personalekonomi 01 722G88 Företags- och Personalekonomi 01 722G88 företagsekonomi s 2011-11-09 2 Ekonomiska grundbegrepp s Utgifter Inbetalningar Kostnader Utbetalningar Intäkter Inkomster Företag Ekonomi 2011-11-09 3 s Begreppet

Läs mer

Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar

Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar (Från Effektivt Kapital, Vinell m.fl. Norstedts förlag 2005) Ju rikare en finansmarknad är på oberoende tillgångar, desto större är möjligheterna

Läs mer

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng HÖGSKOLAN I BORÅS Institutionen Handelsoch IT-högskolan (HIT) TENTAMEN Finansiell Planering 7,5 poäng 2014-10-29 kl 09.00-14.00 Hjälpmedel: Miniräknare Max poäng: 40 Väl godkänt: 30 Godkänt: 20 OBS! För

Läs mer

Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie

Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie Erik Norrman 2012-02-15 Sammanfattning på svenska Nationalekonomiska institutionen Ekonomihögskolan Lunds universitet

Läs mer

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice 1(6) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEA330 Reg.No. EHVd 2004:35 Date of decision 2004-09-06 Course title in Swedish Course title in English Företagsekonomi, allmän kurs

Läs mer

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen Företagets skuld till ägaren Skillnaden mellan företagets tillgångar och skulder brukar benämnas företagets

Läs mer

Övningsuppgifter, sid 1 [14] investeringskalkylering - facit, nivå C

Övningsuppgifter, sid 1 [14] investeringskalkylering - facit, nivå C Övningsuppgifter, sid 1 [14] go green & keep on screen tänk smart bli jordklok För att spara på vår miljö har vi valt att hålla våra facit on screen. Klicka på länkarna här nedan för att ta dig till rätt

Läs mer

Fråga 1 (6 poäng) Man brukar skilja på tre olika ägarkategorier för företag. Nämn och beskriv dessa kategorier. Placeringskod.

Fråga 1 (6 poäng) Man brukar skilja på tre olika ägarkategorier för företag. Nämn och beskriv dessa kategorier. Placeringskod. Sida 1 av 12 Fråga 1 (6 poäng) Man brukar skilja på tre olika ägarkategorier för företag. Nämn och beskriv dessa kategorier. SV: Det privata, kooperativa och offentliga. Skärvad & Olsson s. 39. 1 Sida

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-06-08 Sid 1 (6)

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-06-08 Sid 1 (6) Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-06-08 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovan nämnda kurser.

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

Förklara följande begrepp: inbetalning, intäkt, inkomst, utbetalning, kostnad och utgift.

Förklara följande begrepp: inbetalning, intäkt, inkomst, utbetalning, kostnad och utgift. Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng) Förklara följande begrepp: inbetalning, intäkt, inkomst, utbetalning, kostnad och utgift. Uppgift/Fråga: 2 (6 poäng) Här följer några blandade påståenden. I. En av nackdelarna

Läs mer

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng 0 HÖGSKOLAN I BORÅS Sektionen Företagsekonomi och Textil Management TENTAMEN Finansiell Planering 7,5 poäng 28 maj 2015 kl 14.00-19.00 Hjälpmedel: Miniräknare Max poäng: 40 Väl godkänt: 30 Godkänt: 20

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Fakta om erbjudandet Räntan som det garanterade värdet och framtida premieinbetalningar räknas upp med sänks till 1 procent före

Läs mer

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen 2002-09-16 Ny lånemodell Ändring i kapitalförsörjningsförordningen Regeringen tog den 10 maj 2002 beslut om att ändra 6 första stycket i kapitalförsörjningsförordningen. Ändringen trädde i kraft den 1

Läs mer

Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf

Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf Detalj från konstglasfönster Adolf Fredriks Kyrkogata 15. Nytillverkat 2011 med inspiration från originalparti över inre entrédörr. Motiv och djupblästring,

Läs mer

Tentamen i: Industriell ekonomi E

Tentamen i: Industriell ekonomi E 1 Tentamen i: Industriell ekonomi E Kurskod: IEK415 Tisdagen den 11 mars, fm (kl 08.30-11.30) i V-huset, år 2014!!! Tillåtna!hjälpmedel:" Tillåtna hjälpmedel (nivå 2) Typgodkänd räknare, linjal Presentation

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Teracom. KPMG Corporate Finance 23 april 2009

Teracom. KPMG Corporate Finance 23 april 2009 Teracom Analys av prissättningsmodell för Teracom föreslagen av PTS i Skyldigheter för Teracom på grossistmarknaden för utsändning av fri-tv via marknät KPMG Corporate Finance 23 april 2009 2009 KPMG AB,

Läs mer

Vad är affärsmässighet vid renovering av miljonprogrammen?

Vad är affärsmässighet vid renovering av miljonprogrammen? Vad är affärsmässighet vid renovering av miljonprogrammen? Anders Sandoff Industriell och finansiell ekonomi Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Hur skapa förutsättning för affärsmässiga beslut?

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-01-11 Sid 1 (7)

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-01-11 Sid 1 (7) Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-01-11 Sid 1 (7) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.

Läs mer