Konsekvensutredning om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m.

Transkript

1 Konsekvensutredning 1 (11) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Liv Lennius Johansson Väg- och järnvägsavdelningen Enhet behörigheter Konsekvensutredning om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. Transportstyrelsens förslag: Transportstyrelsen avser justera aktuella föreskrifter så att fortsatt innehav av körkort för behörigheterna C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D eller DE inte längre medges i vissa fall för personer som innehade sitt körkort eller körkortstillstånd före den 1 juli 1996 och som inte uppfyller körkortdirektivets krav för synskärpa. Anledningen till förslaget är att Sveriges regler ska överensstämma med gällande EU lagstiftning. A. Allmänt 1. Vad är problemet eller anledningen till regleringen? Av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m framgår att fortsatt innehav av körkort för behörigheterna C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D eller DE får medges i vissa fall för personer som innehade sitt körkort eller körkortstillstånd före den 1 juli 1996 och som inte uppfyller direktivets minimikrav för synskärpa, det vill säga 0,8 i det bästa ögat och minst 0,1 i det sämsta ögat. Personer med nedsatt synförmåga och som har en synskärpa på mindre än 0,1 i det sämsta ögat (t.ex. 0,05) har fått fortsatt innehav av nämnda behörigheter om de har en synskärpa som binokulärt (med båda ögonen) uppgår till minst 0,8. Sverige har tolkat artikel 13.2 i direktivet som en möjlighet att meddela ett beslut om dispens när en körkortshavare, till följd av direktivet, inte längre uppfyller de medicinska kraven. Kommissionen är dock tydlig med att medicinska förutsättningar aldrig kan omfattas av så kallade farfarsrättigheter 1 eftersom det skulle underminera betydelsen av fynd i ny forskning och nya rön. 1 Körkortslagstiftningen inom Europa tillämpar ofta en princip som kallas "grandfather rights" (farfarsrättigheter). Det innebär att gamla regler kan fortsätta att gälla för den som redan har ett körkort när nya regler införs.

2 Datum Dnr/Beteckning 2 (11) EU-kommissionen begärde i september 2014 information från Sverige avseende införlivandet av det tredje körkortsdirektivet 2 genom en så kallad EU-PILOT. Sverige har i november 2014 svarat kommissionen skriftligt på de frågor som ställts. Kommissionen har därefter, i juni 2015 förkastat flertalet av Sveriges svar. Sverige träffade i september 2015 företrädare för kommissionen i Bryssel, för att diskutera de frågor om införlivandet av direktivet som kvarstår och skriftväxling med kommissionen har även skett (N2014/3831/TE). Sverige tog emot den formella underrättelsen den 23 oktober 2015, överträdelse nummer 2015/2118. Sverige behöver därmed göra en rad justeringar i nationella regelverk. Det ankommer på Transportstyrelsen att revidera ovan nämnda myndighetsföreskrifter för att dessa bättre ska överensstämma med direktivet. 2. Vad ska uppnås? Medicinska bestämmelser ska gälla för samtliga körkortshavare oavsett när ett körkort har utfärdats eller när en medicinsk olägenhet uppstår. Kommissionen har tydligt klargjort att medicinska förutsättningar aldrig kan omfattas av så kallade farfarsrättigheter eftersom det skulle underminera betydelsen av fynd i ny forskning och nya rön. Den undantagsbestämmelse som finns i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. 2 kap 9 måste därmed tas bort. 3. Vilka är lösningsalternativen? 3.1. Effekter om ingenting görs Som tidigare beskrivits behöver Transportstyrelsen revidera aktuella föreskrifter för att dessa ska överensstämma med de krav som gäller enligt direktivet. Kommissionen har inte accepterat Sveriges resonemang och förklaringar till dagens föreskrifter och förändringar behöver därför ske. I det fall Sverige inte genomför aktuella förändringar kan det ses som att Sverige brister i sina internationella förpliktelser och drabbas av ekonomiska sanktioner Alternativ som inte innebär reglering Det finns inga alternativ som inte innebär en reglering. Syftet med föreskriftsändringen är att anpassa de regler som redan finns för att överensstämma med direktivets krav. 2 Europaparlamentets och Rådets direktiv 2006/126/EG av den 20 december 2006 om körkort, senast ändrad genom kommissionens direktiv 2015/653/EU.

3 Datum Dnr/Beteckning 3 (11) 3.3. Regleringsalternativ 2 kap. 9 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS:2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. tas bort. Transportstyrelsens bedömning är att det inte finns några ytterligare alternativ. 4. Vilka är berörda? Enskilda körkortshavare och företag. 5. Vilka konsekvenser medför regleringen? 5.1. Företag ( ) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser för företagen beskrivs därför under 5.1. ( x ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför ingen beskrivning under 5.1 utan samtliga konsekvenser för företagen beskrivs under avsnitt C Medborgare En medborgare, i detta fall en körkortshavare kan förlora en behörighet, som kan vara nödvändig för en viss arbetsuppgift inom det företag där han eller hon är anställd. Är företaget större kan möjlighet finnas till omplacering till andra arbetsuppgifter, vilket kan tänkas vara svårt i det fall företaget endast arbetar med transportuppgifter. Det kan också tänkas att en enskild körkortshavare kan bli uppsagd från sin tjänst på grund av arbetsbrist. Körkortsstatistik från den 1 januari 2016 visar att det finns personer som har behörighet C med en ålder lägre än 65 år. Antal personer som har behörighet D med en ålder lägre än 65 år är personer. Förmodligen har många personer både C och D behörighet på sina körkort. 3 Det är omöjligt att uppskatta hur många förare som kan drabbas negativt av detta förslag. Någon statistik över förare med sämre synskärpa finns inte. Amblyopi 4 är ett tillstånd som inte är ovanligt och som ofta uppstår i barndomen men de allra flesta som är amblyopa har en synskärpa på det sämre ögat som är bättre än 0,1. Enskilda individer, i egenskap av konsumenter bedöms inte påverkas av ny reglering. 3 Uppgift från körkortsregistret, 10 februari Amblyopi är ett tillstånd där synen på ett öga är dålig på grund av brist på användning av ögat i den tidiga barndomen.

4 Datum Dnr/Beteckning 4 (11) 5.3. Staten, regioner eller landsting och kommuner Statens finanser kan påverkas av aktuellt föreskriftsförslag genom att intäkter av skatt kan minska i de enskilda fall en körkortshavare inte längre kan fortsätta sitt arbete på grund av förändrade krav avseende synförmåga. Dessa personer kan som största farhåga bli arbetssökande. Minskade skatteintäkter kan tänkas om en företagare behöver avsluta sin verksamhet på grund av förändrade regler avseende synskärpa. Transportstyrelsen kan komma att beröras av föreslagna föreskriftsändringar när det kan tänkas leda till ökade informationsinsatser för myndigheten. Eftersom det är okänt hur många körkortshavare/företagare som kan drabbas av förändringarna och vilka dessa individer är det omöjligt att gå ut med en riktad information. Sannolikt kommer en del personer att söka undantag hos Transportstyrelsen vilket kommer att innebära behov av en ökad arbetsinsats inom Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning Externa effekter Externa effekter, exempelvis utsläpp till luft och vatten, buller, olyckor eller infrastrukturslitage (marginalkostnader för drift, underhåll och reinvesteringar) bedöms inte tillkomma på grund av föreslagna föreskriftsändringar. 6. Vilka konsekvenser medför övervägda alternativ till regleringen och varför anses regleringen vara det bästa alternativet? Regleringen är nödvändig för att överensstämma med det tredje körkortsdirektivet. Konsekvenserna kan vara negativa för enskilda körkortshavare och företag. Se även Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt på? 8 kap. 1 och 6 körkortsförordningen (1998:980), 8 kap. 2 taxitrafikförordningen (2012:238). 8. Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler? Reglering föreslås genomföras för att överensstämma med gällande körkortsdirektiv. Förslaget går inte längre än vad direktivet kräver.

5 Datum Dnr/Beteckning 5 (11) 9. Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Nej. Föreskrifterna avses träda i kraft vid utgången av juni Även om föreskrifterna träder i kraft vid utgången av juni 2016 så sker förnyelse av högre behörigheter vart femte år. Vilka som har medgivits körkortsinnehav enligt 2 kap. 9 går inte att söka i registret. Det innebär att regelns borttagande kommer att slå igen successivt och inträffa senast vid nästa förnyelse av körkort med högre behörigheter. Ett annat alternativ är att en läkare gör en anmälan till Transportstyrelsen enigt 10 kap. 2 körkortslagen om att körkortshavaren inte uppfyller kraven på synskärpa. B. Transportpolitisk måluppfyllelse Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns också funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa. 10. Hur påverkar regleringen funktionsmålet? Föreslagna föreskrifter bedöms inte i sak påverka funktionsmålet. Möjligen kan föreskrifterna tänkas motverka funktionsmålet i det fall flera yrkesförare inte längre kan fortsätta att arbeta utifrån krav på synskärpa. Dessa personer kan dock fortsätta köra fordon med lägre behörigheter. 11. Hur påverkar regleringen hänsynsmålet? Föreslagna föreskrifter bedöms inte i sak påverka hänsynsmålet. De nya reglerna ses vara neutrala kring områdena säkerhet, miljö och hälsa.

6 Datum Dnr/Beteckning 6 (11) I det fall en körkortshavare förlorar sitt arbete på grund av föreslagna regelförändringar kan hälsan i enskilda fall påverkas negativt för den enskilde. C. Företag 12. Hur många företag berörs, i vilka branscher är de verksamma och hur stora är företagen? Företag inom transportbranschen som har anställda med behörigheterna C, CE, D eller DE kan beröras om de har personal som inte uppfyller de medicinska kraven. Inom branschen är det inte ovanligt med mikroföretag. Enligt kommissionens rekommendation är mikroföretag företag med färre än 10 anställda och en årsomsättning eller balansomslutning som understiger två miljoner euro. 5 Även små företag finns, som i sammanhanget innebär företag med färre än 50 anställda och en årsomsättning eller balansomslutning som understiger tio miljoner euro. Även medelstora företag kan förekomma. Kommissionens definition av medelstora företag är företag med färre än 250 anställda och en årsomsättning som inte överstiger 50 miljoner euro eller en balansomslutning som inte överstiger 43 miljoner euro. 6 Som tidigare nämnts finns det personer som har behörighet C och yngre än 65 år. Antal personer som har behörighet D och yngre än 65 år är personer. Förmodligen har flera personer både C och D behörighet på sina körkort. Antalet tillstånd för att bedriva godstransporter på väg uppskattas till cirka stycken. Antalet tillstånd kan ge en indikation på antal berörda företag, i de fall företaget har en förare som berörs av föreskriftsändringarna. Här ingår även de förare som bedriver enskild firma. 13. Vilken tidsåtgång medför regleringen för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? Administrativa kostnader till följd av ändrade regler avseende synskärpa för företag ses inte tillkomma. Det är svårt att förutse hur många individer som kan bli berörda av aktuell regelförändring. Någon ny arbetsuppgift som innebär att någon form av information ska upprättas, lagras och/eller överföras tillkommer inte. 5 uppgift från 1 mars Med balansomslutning avses en deklaration över ett företags tillgångar och skulder. 6 uppgift från 1 mars 2016.

7 Datum Dnr/Beteckning 7 (11) 14. Vilka andra kostnader medför regleringen för företagen och vilka förändringar i verksamheten kan de behöva vidta? Eventuell kostnad kan uppstå om ett företag behöver planera om sina personalresurser i det fall en enskild förare inte uppfyller gällande medicinska krav. Eventuell kostnad kan uppstå om en omplacering inte bedöms vara möjlig utifrån verksamhetens karaktär och personalens kompetens. Kostnad för nyrekrytering kan tillkomma. Enligt uppgift från Svenska Transportarbetarförbundet är den avtalsenliga grundlönen för en chaufför cirka kr före skatt. 7 I de fall en chaufför behöver anställas under en sex månadersperiod för att kompensera vid eventuell förändring av personalresurser kan lönekostnaden för en personal uppgå till cirka kronor. Av tillgänglig statistik från Statistiska centralbyrån framgår av lönedatabasen att lön inom privat sektor för lastbils- och bussförare totalt är kr. 8 Lönekostad för en sex månadersperiod kan med denna uppgift uppskattas till cirka kronor. Till detta tillkommer kostad för arbetsgivaravgifter. 15. I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? Konkurrens mellan företag bedöms inte uppstå utifrån denna regelförändring. Små företag kan dock ha sämre förutsättningar att hantera en regelförändring än ett större företag som närmare beskrivs under rubriken Behöver särskilda hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning. 16. Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? Försämringar för svenska företags konkurrenskraft i förhållande till andra länders företag bedöms inte tillkomma. Reglerna utgår från ett gemensamt EU-direktiv. 17. Behöver särskilda hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? Särskild hänsyn bedöms inte vara aktuellt för små företag. Föreslagna förändringar föreslås för att överensstämma med gällande körkortsdirektiv. 7 Uppgift enligt telefonsamtal den 1 mars 2016, receptionspersonal som uppger prisuppgift för månadslön för en chaufför enligt det avtal som gäller sedan 1 april uppgift från 1 mars 2016.

8 Datum Dnr/Beteckning 8 (11) Det kan dock finnas företag som kan påverkas hårt av aktuellt regleringsförslag. I det fall ett företag är ett mikroföretag och företaget i praktiken är ett enmansföretag med en enda förare som själv arbetar i företaget kan regleringen slå hårt. Skulle det vara så att just denne förare inte kan behålla sin behörighet/er på grund av förändrade krav avseende synskärpa kan ett företag behöva avslutas. Denne företagare/förare skulle heller inte vara lämpad för att vara anställd som yrkesförare för de berörda behörigheterna, just på grund av krav avseende synskärpan. Transportstyrelsen har inga uppgifter kring hur många förare/företagare som kan förlora sin behörighet på grund av förändrade krav avseende synskärpa. Det finns cirka personer som har körkort med högre behörigheter och är yngre än 65 år. Vilka av dessa körkortshavare som innehar körkort med högre behörighet enligt 2 kap. 9 medicinföreskrifterna kan inte sökas fram. Personer som idag har en binokulär synskärpa och inte uppfyller de medicinska kraven finns inte registrerade i något register. Effekterna i tid av denna regelförändring är svår att förutsäga. Förnyelse av körkort med högre behörigheter sker vart femte år. Det innebär att regelns effekter troligen kommer att slå igenom successivt och inträffa senast vid nästa förnyelse av högre behörigheter. Vid förnyelsen av högre behörigheter uppfyller inte de som tidigare innehaft behörighen med stöd av de så kallade farfarsrättigheterna i 2 kap. 9.

9 Datum Dnr/Beteckning 9 (11) D. Sammanställning av konsekvenser Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade effekter (tkr) Kommentar Fördelar Nackdelar + / - Företag Medborgare (enskilda yrkesförare) Staten m.fl. Externa effekter Totalt Bidrar möjligen till ökad trafiksäkerhet när förare med otillräcklig synskärpa inte längre får köra aktuella behörigheter. Kan ge upphov till omplaceringar inom ett företag, i sämsta fall leda uppsägning av den enskilde föraren. I värsta fall kan en enskild firma läggas ned. - Kan leda till omplaceringar inom ett företag, i sämsta fall leda till uppsägning av den enskilde den enskilde föraren. Inga ekonomiska konsekvenser för staten till följd av att Sverige inte lever upp till gemensamma EU-regler. Eventuellt ökad trafiksäkerhet med förare som har tillräckligt god synskärpa. Skatteintäkter kan minska, i de fall en förare inte finner nytt arbete vid eventuell förlust av arbete som förare. - Svårt att bedöma hur detta kan slå när uppgift om hur många förare det finns som idag har en otillräcklig synskärpa och ändå arbetar saknas. - Svårt att bedöma hur detta kan slå när uppgift saknas om hur många förare det finns som idag har en otillräcklig synskärpa och ändå arbetar. - Svårt att bedöma hur detta kan slå när uppgift saknas om hur många förare det finns som idag har en sämre synskärpa och ändå arbetar. God regelefterlevnad när Sverige följer EU s gemensamma körkortsdirektiv. - - Kan eventuellt bidra till en ökad trafiksäkerhet som gynnar samhället i övrigt. Positivt att förare inom transportbranschen har tillräckligt god synskärpa. E. Samråd Samråd med Socialstyrelsen sker så som framgår av 8 kap. 1, körkortsförordningen (1998:980).

10 Datum Dnr/Beteckning 10 (11) Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Liv Lennius Johansson, utredare, enhet behörigheter, Transportstyrelsen tfn , Monika Norberg, jurist, enhet juridik, Transportstyrelsen tfn , Birgitta Heed, utredare, enhet behörigheter, Transportstyrelsen tfn ,

11 Datum Dnr/Beteckning 11 (11) Definition av körkortsbehörigheter för särskilda fordonstyper enligt 2 kap. 5 körkortslagen (1998:488). B BE C1 C1E C CE D1 D1E D DE 1. personbil med totalvikt av högst 3,5 ton och lätt lastbil samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till en sådan bil. 2. terrängvagn 3. motorredskap klass 1 4. trehjulig motorcykel 5. fyrhjulig motorcykel bil som omfattas av behörighet B och ett eller flera släpfordon som är kopplade till en sådan bil, om släpfordonens sammanlagda totalvikt inte överstiger 3,5 ton. tung lastbil med totalvikt av högst 7,5 ton och personbil med totalvikt över 3,5 men inte 7,5 ton samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till sådan bil. bil som omfattas av behörighet C1 eller B och ett eller flera släpfordon som är kopplade till sådan bil om bilens och släpfordonens sammanlagda totalvikt inte överstiger 12 ton. tung lastbil och personbil med totalvikt över 3,5 ton samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till sådan bil. bil som omfattas av behörighet C samt ett eller flera släpfordon, oavsett vikt, som är kopplade till sådan bil. buss som är försedd med högst 16 sittplatser utöver förarplatsen och vars längd inte överskrider åtta meter samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till sådan buss. buss som omfattas av behörighet D1 samt ett eller flera släpfordon, oavsett vikt, som är kopplade till sådan buss. buss oavsett antal sittplatser och längd samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplad till sådan buss. buss som omfattas av behörighet D samt ett eller flera släpfordon, oavsett vikt, som är kopplade till sådan buss.