A. Allmänt. Transportstyrelsens förslag: Konsekvensutredning 1 (17) Dnr/Beteckning TSF

Transkript

1 Konsekvensutredning 1 (17) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Sara Magnusson Väg och järnväg Enhet behörigheter Sektion regler och trafikmedicin Konsekvensutredning Ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125, senast ändrade genom TSFS 2017:69) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. Transportstyrelsens förslag: Att ändra 5 kap. om hjärt- och kärlsjukdomar, 6 kap. om diabetes samt 17 kap. om läkarintyg m.m. i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. Anledningen till förslaget är att de svenska föreskrifterna ska överensstämma med gällande EU lagstiftning. Att justera hänvisningar i föreskrifterna till körkortslagen (1998:488) efter de ändringar av lagen som trädde i kraft den 1 maj A. Allmänt 1. Vad är problemet eller anledningen till regleringen? EU-kommissionen meddelade den 7 juli 2016 direktiv om ändring av Europarlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG om körkort. Ändringsdirektivet innebär att bilaga III till direktivet, Minimikrav i fråga om fysisk och psykisk lämplighet att föra motordrivna fordon, ändras genom att avsnitt 9 (Hjärt- och kärlsjukdomar) ersätts med helt andra, mer detaljerade bestämmelser. Vidare ändras punkten 10.2 i avsnitt 10 (Diabetes) genom att punkten ersätts med en annan bestämmelse. Som skäl för ändringarna anger EU-kommissionen att vetenskapen har gjort framsteg sedan antagandet av direktiv 2006/126/EG när det gäller medicinska tillstånd som påverkar förmågan att framföra fordon. Den nuvarande texten i direktivet återspeglar inte längre de senaste rönen vad gäller tillstånd som drabbar hjärta och kärl och som antingen utgör en risk för en betydande, plötslig och funktionsnedsättande händelse, eller stör individen så att han eller hon inte kan kontrollera sitt fordon på ett säkert sätt, eller som får båda dessa konsekvenser. I syfte att bedöma trafiksäkerhetsriskerna kopplade till hjärt- och kärlsjukdomar ur ett aktuellt medicinskt perspektiv, har körkortskommittén

2 Datum Dnr/Beteckning 2 (17) inrättat en arbetsgrupp om körning och hjärt- och kärlsjukdomar. 1 Arbetsgruppen bestod av läkare från flera medlemsländer med syfte att även utarbeta lämpliga riktlinjer. Arbetsgruppens rapport 2 visar varför det är nödvändigt att uppdatera bestämmelserna om hjärt- och kärlsjukdomar i bilaga III till direktivet 2006/126/EG. Arbetsgruppen föreslår att hänsyn ska tas till de senaste medicinska rönen och att det tydligt ska anges på vilka villkor körning bör tillåtas och i vilka situationer körkort inte bör utfärdas eller förnyas. EU-kommissionen anger även att kunskaperna om och metoderna för diagnos och behandling av hypoglykemi har utvecklats sedan den senaste uppdateringen av bestämmelserna om diabetes i bilaga III till direktiv 2006/126/EG. Den diabetesarbetsgrupp som har inrättats av körkortskommittén har kommit fram till att denna utveckling bör beaktas genom att uppdatera bestämmelserna, särskilt när det gäller relevansen för hypoglykemi under sömn och trafikförbudets varaktighet till följd av återkommande allvarlig hypoglykemi för förare i grupp 1(A, A1, A2, AM, B, B1 och BE) 3. För att på lämpligt sätt ta hänsyn till individuella särdrag och anpassa sig till den framtida utvecklingen inom nämnda områden bör medlemsstaterna enligt EU-kommissionen tillåtas införa en möjlighet för de behöriga nationella myndigheterna att tillåta körning i enskilda fall där så är medicinskt motiverat. EU-direktivets regler om hjärt- och kärlsjukdomar överensstämmer inte med bestämmelserna i de svenska föreskrifterna. Hela avsnitt 9 i bilaga III (Hjärt- och kärlsjukdomar) till direktivet har ersatts med nya betydligt mer detaljerade krav och angivande av under vilka förutsättningar körkortsinnehav är möjligt eller inte vid olika sjukdomstillstånd. De flesta sjukdomstillstånd i ändringsdirektivet behandlas inte direkt i nuvarande föreskrifter. Inte heller den nya bestämmelsen i ändringsdirektivet som avser diabetes överensstämmer med innehållet i de svenska föreskrifterna. 1 The European Working Group on Driving and Cardiovascular Disease. 2 New Standards for Driving and Cardiovascular Diseases, Report of the Expert Group on Driving and Cardiovascular Diseases, Bryssel, oktober Direktivet har delvis en annan definition av Grupp 1 och Grupp 2 än vad körkortslagen (1998:488) och Transportstyrelsens föreskrifter har. Vilka behörigheter som gäller för beskriven grupp anges inom parentes efter gruppbeteckningen.

3 Datum Dnr/Beteckning 3 (17) Ändringar har även genomförts i körkortslagen (1998:488) 4, vilket innebär att det finns hänvisningar till körkortslagen i föreskrifterna som inte är aktuella. 2. Vad ska uppnås? Sverige ska ha regler som överensstämmer med EU-direktivet. Transportstyrelsens föreskrifter ska innehålla korrekta hänvisningar till lagstiftningen. 3. Vilka är lösningsalternativen? Med anledning av de nya bestämmelserna i ändringsdirektivet behöver de svenska reglerna i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. ändras vad gäller kapitel 5 (hjärt- och kärlsjukdomar), kapitel 6 (diabetes) samt kapitel 17 (läkarintyg m.m.). Om Sverige inte genomför aktuella förändringar brister Sverige i sina internationella förpliktelser. Med anledning av att ändringar har genomförts i körkortslagen behöver Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) ändras vad gäller kapitel 1 (inledande bestämmelser) och kapitel 12 (bruk av substans som påverkar förmågan att köra motordrivet fordon) Effekter om ingenting görs Om Sverige inte genomför aktuella förändringar med anledning av ändringsdirektivet brister Sverige i sina internationella förpliktelser. Om hänvisningarna till körkortslagen i föreskrifterna inte ändras hänvisar föreskrifterna till fel paragraf i lagen Alternativ som inte innebär reglering Det finns inte något alternativ som inte innebär en reglering. Syftet med föreskriftsändringen är att anpassa de regler som redan finns för att överensstämma med ändringsdirektivet Regleringsalternativ Alternativ 1. Hjärt- och kärlsjukdomar 5 kap. om hjärt- och kärlsjukdomar i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort 4 Svensk författningssamling (SFS 2017:272), Lag om ändring i körkortslagen (1998:488).

4 Datum Dnr/Beteckning 4 (17) m.m. ändras genom att bestämmelserna i kapitlet ersätts med andra, mer generellt utformade bestämmelser. Ändringsdirektivet bedöms inte innebära några större förändringar jämfört med nuvarande föreskrifter när det gäller vilka sjukdomstillstånd som utgör hinder för innehav av körkort. De svenska, mer generellt utformade reglerna har troligtvis omfattat de allra flesta sjukdomstillstånd som nu kommer att anges. Ett övervägande som Transportstyrelsen har gjort är därför om det är nödvändigt att anpassa föreskrifterna till den detaljerade nivå som ändringsdirektivet har. Ett alternativ skulle kunna vara att bara ändra föreskrifterna i de delar där det är tydligt att föreskrifterna inte når upp till direktivets krav eller där föreskrifterna på annat sätt avviker från direktivet. Det som talar för detta alternativ är att föreskrifterna kan bli svåra att överblicka om de blir för detaljerade. Det som talar emot det är framför allt att Sverige är bundna av det detaljerade ändringsdirektivet och för att säkerställa att direktivet genomförs i Sverige skulle föreskrifterna, om de hålls mer generella, behöva kompletteras med någon form av förtydligande eller riktlinjer för bedömningar. Det blir inte användarvänligt att behöva läsa direktivet eller någon annan skrift för att förstå vad som egentligen avses med en viss bestämmelse i föreskriften. Alternativ 2. Hjärt- och kärlsjukdomar 5 kap. om hjärt- och kärlsjukdomar i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. ändras genom att hela nuvarande kapitel 5 i föreskrifterna ersätts med andra bestämmelser. Detta är det alternativ som Transportstyrelsen föreslår. I regleringsalternativ 2 har Transportstyrelsen övervägt alternativet att anpassa föreskrifterna till den detaljerade nivå som ändringsdirektivet håller. Ändringsdirektivet specificerar vilka kriterier som är av betydelse för bedömningen av om hinder för innehav föreligger eller inte. Ändringsdirektivet uppställer även regler för vilka sjukdomstillstånd och diagnoser som medger körkortsinnehav och under vilka förutsättningar. Dessa kriterier behöver framgå av föreskrifterna för att Sverige inte ska riskera att brista i sina internationella förpliktelser. Genom att hålla samma detaljerade nivå i föreskrifterna säkerställs att lika fall behandlas lika och utrymmet för andra bedömningar i Sverige, jämfört med andra länder, minskar. Ett annat övervägande som Transportstyrelsen har gjort är hur föreskrifterna ska utformas när det gäller de sjukdomstillstånd i ändringsdirektivet där körkortsinnehav kan medges under förutsättning att problemet har verksamt behandlats och med förbehåll för tillstånd av behörig medicinsk personal och vid behov regelbunden medicinsk uppföljning. De svenska

5 Datum Dnr/Beteckning 5 (17) föreskrifterna är uppbyggda på systemet att i de flesta fall ange när sjukdomstillstånd utgör hinder för innehav. Transportstyrelsen väljer att följa det systemet även när det gäller det nya direktivet avseende hjärt- och kärlsjukdomar trots att ändringsdirektivet anger när innehav kan medges. Förutsättningen för att innehav ska kunna medges är att sjukdomstillståndet verksamt har behandlats, med förbehåll för tillstånd av behörig medicinsk personal och vid behov regelbunden medicinsk uppföljning. Om dessa punkter inte uppfylls utgör sjukdomstillståndet hinder för innehav enligt direktivet. Transportstyrelsen har i regelringsalternativ 2 valt att frångå ändringsdirektivet genom att ha en strängare reglering i föreskrifterna vad gäller aortans storlek (19 ). Vid detta tillstånd föreligger hinder för innehav av behörigheterna i grupp II och III (C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D, DE) och taxiförarlegitimation enligt föreskrifterna. I ändringsdirektivet anges att innehav av ovanstående behörigheter kan medges vid detta tillstånd under förutsättning att sjukdomstillståndet verksamt har behandlats, med förbehåll för tillstånd av behörig medicinsk personal och vid behov regelbunden medicinsk uppföljning. Transportstyrelsen har efter samråd med specialistläkare i kardiologi ändå gjort bedömningen att tillståndet är så pass allvarligt att det borde utgöra hinder för högre behörigheter. Stöd för detta finns också i rapporten New Standards for Driving and Cardiovascular Diseases där körkortskommitténs arbetsgrupp ger sina rekommendationer till hur direktivet bör utformas. I skälen till direktivet hänvisas till rapporten och körkortskommittén har även uppmuntrat medlemsstaterna att använda rapporten som en detaljerad guide enligt mötesanteckningar från kommitténs möte den 27 januari Arbetsgruppen skriver i sitt förslag till direktivstext under rubriken thorakal och abdominal aneurysm följande. Driving licenses will not be issued to, or renewed for, applicants or drivers if the maximum aortic diameter exceeds 5,5 cm. Någon möjlighet till innehav om problemet har verksamt behandlats och med förbehåll för tillstånd av behörig medicinsk personal och vid behov regelbunden medicinsk uppföljning, såsom anges i direktivstexten, finns inte. Eftersom risken för att aortan brister enligt arbetsgruppens rapport ökar markant vid en diameter över 5,5 cm finns skäl att följa arbetsgruppens rekommendation om ett hinder för innehav av behörigheterna i grupp 2 (C, CE, C1, C1E, D, DE, D1, D1E). Transportstyrelsen bedömer att tillståndet utgjorde hinder för innehav även i de tidigare föreskrifterna, vilket innebär att särkravet inte innebär en strängare reglering än idag. Transportstyrelsen ser dock att innehav för högre behörigheter eventuellt skulle kunna medges, men i så fall vid ett dispensförfarande.

6 Datum Dnr/Beteckning 6 (17) Alternativ Diabetes 6 kap. om diabetes i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. ändras genom att bestämmelserna justeras för att överensstämma med ändringsdirektivet. Ändringsdirektivet uppställer nya krav när det gäller den tid (3 månader) som måste förflyta efter en återkommande allvarlig hypoglykemi i vaket tillstånd för att innehav ska kunna medges för behörigheterna i grupp 1 (A, A1, A2, AM, B, B1 och BE). De svenska föreskrifterna innehåller en strängare regel med innebörd att återkommande allvarlig hypoglykemi, oavsett när den inträffat, utgör hinder för både lägre och högre behörigheter till dess att ett år passerat från den senaste allvarliga hypoglykemin. Med hänsyn till de nya rön som direktivet grundar sig på ser Transportstyrelsen inte skäl att ha kvar den strängare regeln i föreskrifterna när det gäller behörigheterna i grupp I (A, A1, A2, AM, B, B1 och BE och traktorkort). I övrigt innehåller ändringsdirektivet andra kriterier att beakta vid bedömningen av om innehav ska tillåtas för behörigheterna i grupp 1 (A, A1, A2, AM, B, B1 och BE). Ändringsdirektivet tydliggör även att återkommande allvarlig hypoglykemi utgör hinder, oavsett när de inträffar, om inte regelbundna hälsokontroller genomförs och stöd för fortsatt körkortsinnehav finns i ett läkarutlåtande. Dessa kriterier överensstämmer i stort med innehållet i de svenska föreskrifterna. Transportstyrelsen ser ändå skäl att förtydliga de svenska föreskrifterna i några avseenden för att bättre överensstämma med direktivet. Alternativ Hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes I bilaga III till ändringdirektivet, både avseende avsnitt 9 (Hjärt- och kärlsjukdomar) och avsnitt 10 (Diabetes) anges en möjlighet att i undantagsfall bevilja körkortstillstånd i de fall där sjukdomstillståndet enligt direktivet utgör hinder för innehav. Detta under förutsättning att det kan motiveras med stöd av ett läkarutlåtande samt på villkor om regelbundna läkarkontroller. Möjligheten att bevilja undantag från reglerna skrivs inte in i föreskriften eftersom det handlar om just undantag. Enligt den svenska modellen prövas undantag från reglerna genom ett särskilt dispensförfarande. Enligt 8 kap. 11 körkortsförordningen (1998:980) kan Transportstyrelsen medge undantag från de medicinska föreskrifterna. Direktivets skrivning om möjligheten att medge undantag från reglerna följer således redan genom 8 kap. 11 körkortsförordningen.

7 Datum Dnr/Beteckning 7 (17) Alternativ Ändrade paragrafer i körkortslagen I Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. finns hänvisningar till körkortslagen. Då 10 kap. 2 i körkortslagen har fått ny beteckning behöver hänvisningarna i föreskrifterna ändras. Hänvisningar till 10 kap. 2 körkortslagen finns i 1 kap. 1 och 8 samt 12 kap. 14 föreskrifterna. 4. Vilka är berörda? De som berörs av föreslagna regleringar är enskilda medborgare (körkortshavare), staten och landsting. 5. Vilka konsekvenser medför regleringen? 5.1. Företag ( x ) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser för företagen beskrivs därför under 5.1. ( ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför ingen beskrivning under 5.1 utan samtliga konsekvenser för företagen beskrivs under avsnitt C. Hjärt- och kärlsjukdomar Ändringarna i kapitel 5 bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Införlivningen av bestämmelserna i ändringsdirektivet får sannolikt inte någon stor påverkan på företag. Sjukdomstillstånden som nu utgör hinder för innehav utgjorde troligtvis hinder redan tidigare. En skillnad utgör dock tillståndet genomförd hjärttransplantation som i tidigare föreskrifter utgjorde hinder för innehav av behörigheterna i grupp II-III (C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D, DE) och taxiförarlegitimation. Då innehav av ovanstående behörigheter kan medges i och med de nya föreskrifterna kan det innebära att företag inte behöver säga upp anställda som har genomgått en hjärttransplantation eller att gruppen som går att anställa blir större. Diabetes Ändringarna i kapitel 6 bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. De ändringar som införs till följd av ändringsdirektivet leder till mildare krav än vad som tidigare angetts i föreskrifterna Medborgare Hjärt- och kärlsjukdomar

8 Datum Dnr/Beteckning 8 (17) Tranportstyrelsens bedömning är att de flesta medborgare med hjärt- och kärlsjukdomar som redan tidigare följts med villkor om läkarintyg även fortsättningsvis kommer att följas. Dessa medborgare drabbas därför inte av några ökade kostnader för läkarintyg. I och med den föreslagna ändringen i föreskrifterna kan körkortstillstånd för innehav av behörigheterna i grupp II och III (C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D, DE) och taxiförarlegitimation under vissa förutsättningar medges för medborgare som genomgått en hjärttransplantation. I tidigare föreskrifter utgjorde detta hinder för innehav. Detta bidrar till en ökad tillgänglighet för medborgare som genomgått en hjärttransplantation, som kan fortsätta att inneha sina högre behörigheter och således även sin anställning. Medborgare som genomgått en hjärttransplantation och som nu ansöker om eller innehar behörigheterna i grupp II och III (C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D, DE) och taxiförarlegitimation kan komma att påverkas genom ökade kostnader så till vida att han eller hon får kostnader för läkarintyg som denne inte har haft tidigare. Effekten för dessa medborgare är svår att uppskatta då det inte finns något underlag för hur många personer som kan komma att omfattas av den nya regleringen. Enligt uppgift från Hjärt- och lungfondens hemsida 5 sker cirka hjärttransplantationer per år i Sverige. År 2014 utfördes 37 hjärttransplantationer på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Totalt har centret genomfört cirka 650 hjärttransplantationer fram till år Transportstyrelsen har inhämtat följande uppgifter via hemsidor från respektive vårdgivare vad gäller kostnad för läkarintyg avseende körkort. Stockholms läns landsting Läkarintyg - avseende höger behörigheter eller taxiförarlegitimation - på begäran från Transportstyrelsen 625 kr inkl moms Region Skåne 5 Uppgift hämtad den 25 juli 2017 från hjärt- och lungfondens hemsida, länk: 6 Uppgift hämtad den 25 juli 2017 från Sahlgrenska sjukhusets hemsida, länk:

9 Datum Dnr/Beteckning 9 (17) Läkarintyg - avseende körkortsansökan (alla körkortsklasser) 625 kr inkl moms Kostnad för prover tillkommer För en medborgare som ansöker om körkortstillstånd för behörigheterna i grupp II eller III (C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D, DE) och taxiförarlegitimation handlar det då om en kostnad på 625 kr för ett läkarintyg vid själva ansökan. Medborgare som medges körkortstillstånd för behörigheterna i grupp II eller III (C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D, DE) och taxiförarlegitimation och som är hjärttransplanterade kommer att följas med villkor om läkarintyg varje år. Medborgaren måste då skicka in ett läkarintyg till Transportstyrelsen där det framgår om denne fortsatt uppfyller de medicinska kraven i föreskrifterna för att fortsatt kunna medges innehav av behörigheterna. Kostnaden för detta läkarintyg blir enligt exemplet ovan 625 kr per år. Diabetes De föreslagna ändringarna i föreskrifterna bedöms inte få någon negativ påverkan för innehavare av behörigheterna i grupp I (AM, A1, A2, A, B, BE och traktorkort) som drabbas av allvarlig återkommande hypoglykemi. Observationstiden efter en allvarlig återkommande hygpoglykemi i vaket tillstånd anges nu till tre månader. I tidigare föreskrifter utgjorde återkommande allvarlig hypoglykemi hinder för innehav till dess att en observationstid om ett år från den senaste allvarliga hypoglykemin uppnåtts. Medborgare som innehar behörigheterna i grupp I (AM, A1, A2, A, B, BE och traktorkort) och som drabbas av allvarlig återkommande hypoglykemi under sömn behöver inte längre omfattas av någon observationstid. I tidigare föreskrifter utgjorde återkommande allvarlig hypoglykemi hinder för innehav till dess att en observationstid om ett år från den senaste allvarliga hypoglykemin uppnåtts. För dessa personer innebär de nya föreskrifterna en lättnad jämfört med tidigare regler Staten, regioner eller landsting och kommuner Hjärt- och kärlsjukdomar Om innehav av behörigheterna i grupp II och III (C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D, DE) och taxiförarlegitimation medges för medborgare som genomgått en hjärttransplantation skulle det kunna innebära att fler medborgare kan ha sitt körkort kvar och fortsätta sin anställning. Det i sin tur skulle kunna innebära minskade kostnader för staten eftersom det skulle kunna bli färre sjukskrivningar eller minskat behov av arbetsmarknadsåtgärder. Staten skulle även kunna påverkas med ökade skatteintäkter genom att fler medborgare kan fortsätta med sin anställning och således betala skatt.

10 Datum Dnr/Beteckning 10 (17) Om innehav för behörigheterna i grupp II och III (C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D, DE) och taxiförarlegitimation medges för medborgare som genomgått en hjärttransplantation kan behovet av utfärdande av läkarintyg öka. Landstingen kan då komma att påverkas eftersom efterfrågan på utfärdande av läkarintyg avseende bedömning av tillståndet efter hjärttransplantationen kan komma att öka. Den administrativa kostnaden för läkare uppskattas enligt följande. Tid för utfärdande av läkarintyg beräknas till 30 minuter. Lönekostnaden beräknas till 447 kr/tim för privatläkare och 317 kr/tim för offentligt anställda läkare 7. Den beräknade tiden för utfärdande av läkarintyg för hjärt- och kärlsjukdomar kan möjligen kortas ner, om läkarintygen skulle utfärdas på förtryckta blanketter istället för att läkaren skriver intygen för hand. Några sådana blanketter finns dock inte i dagsläget. Uppskattningen av effekterna för företag, stat och sjukvård är mycket osäkra eftersom det inte finns något underlag för hur många medborgare som kan komma att omfattas av den nya regleringen. Om det hypotetiskt antas att 10 personer som genomgått en hjärttransplantation ansöker om körkortstillstånd skulle det innebära en lönekostnad på 2235 kr för privata läkare att utfärda dessa intyg eller 1585 kr om de utförs av en offentligt anställd läkare. Det skulle dessutom innebära att sjukvården behöver avsätta uppskattningsvis 5 timmar i tid för att läkaren ska kunna träffa och utfärda dessa intyg. Sjukvården får dock en summa på 6250 kr för själva patientavgiften för utfärdande av läkarintyg. Dessa 10 personer kommer sedan att återkomma varje år för att få nya läkarintyg. Transportstyrelsens körkortsavdelning kan komma att beröras genom att fler körkortsinnehavare (som genomgått hjärttransplantation) kan komma att följas med villkor om läkarintyg varje år. Transportstyrelsen kan även komma att beröras då det finns behov av att utforma en ny blankett för läkarintyg avseende hjärt- och kärlsjukdomar. Transportstyrelsens körkortsavdelning kan även komma att få en ökad belastning innan blanketten har kommit i bruk. Vid tillämpningen av de nya föreskrifterna som är mer detaljerade än nuvarande kan finnas behov av kompletterande uppgifter för att körkortsavdelningen ska kunna göra en bedömning av ärendet. 7 Beräkning av lönerna baseras på den genomsnittliga månadslönen för respektive grupp år 2013 enligt uppgift hämtat på Statistiska Centralbyråns hemsida, länk:

11 Datum Dnr/Beteckning 11 (17) Diabetes Transportstyrelsens körkortsavdelning kan komma att beröras av de nya bestämmelserna vad gäller observationstid efter en återkommande allvarlig hypoglykemi i vaket tillstånd genom att de kan komma att få färre ärenden med återkallelse av körkort efter återkommande allvarliga hypoglykemier. De körkortshavare som drabbas kan möjligen i större utsträckning komma att få ett muntligt körförbud av sin läkare. Tidigare var observationstiden ett år vilket antagligen har lett till en återkallelse av körkortet till dess att observationstiden har uppnåtts Externa effekter De föreslagna förändringarna bedöms inte få några externa effekter på till exempel utsläpp till luft och vatten, buller, olyckor eller infrastrukturslitage. 6. Vilka konsekvenser medför övervägda alternativ till regleringen och varför anses regleringen vara det bästa alternativet? När det gäller 5 kap. Hjärt- och kärlsjukdomar har två regleringsalternativ övervägts. Transportstyrelsen har dock valt regleringsalternativ 2, det vill säga att anpassa föreskrifterna till den detaljerade nivå som ändringsdirektivet håller. Genom att hålla samma detaljerade nivå i föreskrifterna säkerställs att lika fall behandlas lika och utrymmet för andra bedömningar i Sverige, jämfört med andra länder, minskar. Transportstyrelsen har också valt att utforma föreskrifterna utifrån att sjukdomstillstånden utgör hinder, men att innehav kan medges under vissa förutsättningar. När det gäller 6 kap. Diabetes har några alternativ till regleringen inte övervägts då syftet med regleringen är att anpassa de regler som redan finns för att överensstämma med körkortsdirektivets krav. 7. Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt på? Myndighetens beslutanderätt grundar sig på 8 kap. 1 och 6 körkortsförordningen (1998:980) och 8 kap. 2 taxitrafikförordningen (2012:238). 8. Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler? Syftet med föreslagen reglering är att anpassa de regler som redan finns för att överensstämma med körkortsdirektivets krav. Förslagen går i stort sett inte längre än vad direktivet kräver förutom i 5 kap. hjärt- och

12 Datum Dnr/Beteckning 12 (17) kärlsjukdomar där ett sjukdomstillstånd (19 ) utgör hinder för innehav av behörigheterna i grupp II och III (C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D, DE) eller taxiförarlegitimation. Detta sjukdomstillstånd är så pass allvarligt att Transportstyrelsen bedömer att innehav endast ska kunna medges vid ett särskilt dispensförfarande. Då ändringsdirektivet anger att innehav för högre behörigheter kan medges för ovanstående behörigheter, under förutsättning att sjukdomstillståndet verksamt har behandlats, med förbehåll för tillstånd av behörig medicinsk personal och vid behov regelbunden medicinsk uppföljning, utgör 19 ett s.k. särkrav i den svenska regleringen. 9. Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Särskild hänsyn behöver tas vad gäller tidpunkt för ikraftträdande av förändringarna i föreskrifterna. Medlemsstaterna ska senast den 1 januari 2018 sätta i kraft de författningar som är nödvändiga för att följa direktivet. Transportstyrelsen ser att det kan finnas ett behov av att genomföra speciella informationsinsatser vad gäller de nya föreskrifterna. Dessa informationsinsatser behöver i så fall riktas framför allt till de läkare som till exempel ska utfärda läkarintyg utifrån de nya föreskrifterna. B. Transportpolitisk måluppfyllelse Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns också funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa. 10. Hur påverkar regleringen funktionsmålet? Regleringen bedöms inte påverka funktionsmålet i stort eftersom de förändringar som görs troligen inte innebär förändring i sak.

13 Datum Dnr/Beteckning 13 (17) I ett visst avseende kan tillgängligheten bedömas öka då personer som genomgår hjärttransplantation nu med den nya regleringen har möjlighet att få körkort med högre behörigheter. Tidigare utgjorde detta hinder för innehav. Tillgängligheten kan även bedömas öka för personer med diabetes och som drabbats av återkommande allvarliga hypoglykemier, då observationstiden efter en återkommande allvarlig hypoglykemi i vaket tillstånd har sänkts till tre månader samt helt tagits bort om hypoglykemierna har inträffat under sömn. 11. Hur påverkar regleringen hänsynsmålet? Regleringen bedöms inte påverka hänsynsmålet i stort eftersom de förändringar som görs troligen inte innebär förändring i sak. Ändringarna får troligen inte någon påverkan på trafiksäkerheten. I de fall regleringen innebär att mildare krav införs grundar sig förändringen på nya medicinska rön. Transportstyrelsen har inte någon anledning att göra någon annan bedömning än vad kommissionen har gjort avseende trafiksäkerhetsrisken vid de sjukdomstillstånd som omfattas av ändringsdirektivet förutom vid ett sjukdomstillstånd i 5 kap. hjärt- och kärlsjukdomar där tillståndet utgör hinder för innehav av högre behörigheter.

14 Datum Dnr/Beteckning 14 (17) C. Sammanställning av konsekvenser Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade effekter (tkr) Kommentar Fördelar Nackdelar + / - Företag Medborgare Fler medborgare blir tillgängliga för arbetsmarknade n Kan få högre behörigheter trots genomgången hjärttransplantati on Kostnader för läkarintyg Förkortad anfallsfri tid efter återkommande allvarlig hypoglykemi i vaket tillstånd för grupp I. Staten m.fl. Externa effekter Totalt Borttagen observationstid efter återkommande allvarlig hypoglykemi under sömn för grupp I. Fler medborgare i arbete, färre sjukskrivningar/ mindre behov av arbetsmarknads åtgärder innebär minskade kostnader. Ökad tillgänglighet då personer som genomgått hjärttransplantati on kan få högre behörigheter Landsting kan få en ökad efterfrågan på läkarintyg Transportstyrels en kan få fler körkortshavare som måste följas med läkarintyg

15 Datum Dnr/Beteckning 15 (17) D. Samråd Samråd med Socialstyrelsen sker så som framgår av 8 kap. 1 körkortsförordningen (1998:980). Internt samråd med Transportstyrelsens expertläkare i kardiologi. Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Sara Magnusson, utredare, enhet behörigheter, Transportstyrelsen tfn , sara.magnusson@transportstyrelsen.se Sofi Nygren, jurist, enhet juridik, Transportstyrelsen tfn , sofi.nygren@transportstyrelsen.se

16 Datum Dnr/Beteckning 16 (17) Definition av körkortsbehörigheter för särskilda fordonstyper enligt 2 kap. 5 körkortslagen (1998:488) AM A1 A2 moped klass I lätt två- eller trehjulig motorcykel 1. tvåhjulig motorcykel som har en nettoeffekt av högst 35 kilowatt och ett förhållande mellan nettoeffekt och tjänstevikt som inte överstiger 0,2 kilowatt/kilogram och som, om fordonets originalutförande har ändrats, har sitt ursprung i ett fordon med högst den dubbla effekten. 2. lätt trejulig motorcykel A B Två- och trehjulig motorcykel oavsett slagvolym, effekt och förhållande mellan nettoeffekt och tjänstevikt. 1. personbil med totalvikt av högst 3,5 ton och lätt lastbil samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till en sådan bil. 2. trehjulig motorcykel 3. fyrhjulig motorcykel BE C1 C1E C CE D1 D1E bil som omfattas av behörighet B och ett eller flera släpfordon som är kopplade till sådan bil, om släpfordonens sammanlagda totalvikt inte överstiger 3,5 ton. tung lastbil med totalvikt av högst 7,5 ton och personbil med totalvikt över 3,5 ton men inte 7,5 ton samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till sådan bil. bil som omfattas av behörighet C1 eller B och ett eller flera släpfordon som är kopplade till sådan bil om bilens och släpfordonens sammanlagda totalvikt inte överstiger 12 ton. tung lastbil och personbil med totalvikt över 3,5 ton samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till sådan bil. bil som omfattas av behörighet C samt ett eller flera släpfordon, oavsett vikt, som är kopplade till sådan bil. buss som är försedd med högst 16 sittplatser utöver förarplatsen och vars längd inte överskrider åtta meter samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till sådan buss. buss som omfattas av behörighet D1 samt ett eller flera släpfordon, oavsett vikt, som är kopplade till sådan buss.

17 Datum Dnr/Beteckning 17 (17) D DE buss oavsett antal sittplatser och längd samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till sådan buss. buss som omfattas av behörighet D samt ett eller flera släpfordon, oavsett vikt, som är kopplade till sådan buss. Indelning av körkortsbehörigheter enligt 3 kap. 1 körkortsförordningen (1998:980) och Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort (TSFS 2010:125) Grupp I Grupp II Grupp III AM, A1, A2, A, B och BE samt behörighet för traktor behörigheterna i grupp I samt behörigheterna C1, C1E, C och CE behörigheterna i grupp I och II samt behörigheterna D1, D1E, D och DE För innehav av taxiförarlegitimation gäller enligt TSFS 2010:125 samma krav som för innehav i grupp III, om inte annat anges. Indelning av körkortsbehörigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG av den 20 december 2006 Grupp 1 Grupp 2 A, A1, A2, AM, B, B1, B och BE C, CE, C1, C1E, D, DE, D1 och D1E