Ungdomar - outsiders?

Transkript

1 Naionalekonomiska insiuionen Magiseruppsas Förfaare: Annsofie Aronsson & Rikard Hegelund Vårerminen 2006 Ungdomar - ousiders? En sudie av hur ungdomsarbeslösheen påverkas av arbesräslig lagsifning. Handledare: Marcus Eliasson, Handelshögskolan Göeborg Fabian Wallen, Svensk Näringsliv 1

2 Absrac Thesis in Economics (D-level), spring 2006 Auhors: Annsofie Aronsson & Rikard Hegelund Tile: Youh-Ousiders? - A Sudy of how he Employmen Proecion Legalisaion Affec Youh Unemploymen Tuor: Marcus Eliasson Number of Pages: 57 Summary: Youh unemploymen has been discussed frequenly over he pas few monhs, especially in Sweden where i has increased quie dramaically recenly, despie he srong macroeconomic developmen. We use he ILO: s (Inernaional Labour Organisaions) definiion of youh unemploymen o sudy he effecs of sric employmen proecion legislaion on youh unemploymen. We develop a Dynamic Fixed Effecs Model o esimae our coefficiens. The dependen variable is Youh Unemploymen and he independen variable is an OECD- index, spli ino wo pars, he firs one measures he sricness of legislaion on regular employmen and he second one measure he sricness of legislaion on emporary employmen. We also use a measure of he overall oupu gap, i.e. he difference beween poenial and acual GDP o adjus our model for cyclical flucuaions as GDP-flucuaions are poenially highly influenial on youh unemploymen flucuaions. Afer some modificaions of our model, he final resuls show ha he regular employmen- index has a significan posiive impac on youh unemploymen. Even hough i is hard o measure he exac magniude of hese effecs, i is reasonable o conclude ha he sricer he employmen proecion legislaion on regular work conracs, he larger he rae of youh unemploymen in he economy. 2

3 Innehållsföreckning Sida 1. Inledning 1 2. Bakgrund Om de undersöka länderna Tidigare forskning om ungdomsarbeslöshe 4 3. Teori Risken för Duala Arbesmarknader Daa och avgränsningar Avgränsningar Val av länder Arbeslöshesmå Val av daa och index Val av idsperiod Övriga variabler Meodologiska svårigheer EPL-indexes konsrukion Meod Resula Tolkning Diskussion Källföreckning 35 Appendix A Beräkning av EPL 37 Appendix B 42 Appendix C 49 3

4 Innehållsföreckning Figurer och Ekvaioner Sida Figur 1: Ungdomsarbeslöshe i Skandinavien 15 Figur 2: Ungdomsarbeslöshe i Mellaneuropa 16 Figur 3: Ungdomsarbeslöshe Sydeuropa 17 Ekvaion 1-6: Insider Ousider modellen 8-9 Ekvaion 7: OLS- modell 23 Ekvaion 8: OLS- Modell: OEPL 23 Ekvaion 9: Fixed Effecs Modell 23 Ekvaion 10: Fixed Effecs Modell: OEPL 24 Ekvaion 11: Fixed Effecs Modell: Repl/Tepl 24 Ekvaion 12: Dynamisk Fixed Effecs Modell: Repl/Tepl 25 Ekvaion 13: Beräkning av fullsändig effek 25 Ekvaion 14: Beräkning av de esimerade effekerna 26 Ekvaion 15: Resula OLS 27 Ekvaion 16: Resula Oepl, Fixed Effecs Modell 27 Ekvaion 17: Resula repl, epl, Fixed Effecs Modell 28 Ekvaion 18: Resula repl, epl, laggad Fixed Effecs Modell 28 Ekvaion 19: Resula repl-modell 29 Ekvaion 20: Beräkning av fullsändig effek 29 4

5 Innehållsföreckning Appendix Sida Appendix A 1. EPL- Indexes Beräkning 37 Tabell 1: Försa Sege i Processen a Beräkna EPL- Index. 38 Panel A. Individuell Uppsägning av Fas Ansällda 38 Panel B. Temporära Ansällningsformer 39 Tabell 2: Sammanslagna EPL- Indikaorer i Fyra Aggregeringsnivåer 41 Appendix B Figur A: Arbesmarknadspoliik (LMP) som procen av BNP 42 Figur B: OEPL- Index, Skandinavien 42 Figur C: REPL- Index Skandinavien 43 Figur D: TEPL- Index Skandinavien 43 Figur E: OEPL- Index Mellaneuropa 44 Figur F: REPL- Index Mellaneuropa 44 Figur G: TEPL- Index Mellaneuropa 45 Figur H: OEPL- Index Sydeuropa 45 Figur I: REPL- Index Sydeuropa 46 Figur J: TEPL- Index Sydeuropa 46 Figur K: EPL- Indexes Uveckling över Tiden, Scaerplo 47 Figur L: Observerad Ungdomsarbeslöshe mo EPL-index 48 Appendix C Modell 1: OLS-Skaning 49 Modell 2: Saisk Fixed Effecs Modell 50 Modell 3 OLS- Tvärsnisskaning 51 Modell 4: Saisk Fixed Effecs Modell, Uppdelade Indexserier. 52 Modell 5: Dynamisk Fixed Effecs Modell, Mellan Länderna 53 Modell 6: Dynamisk Fixed Effecs Modell, Fix Mellan Tidsperioder 54 Modell 7: Predikioner, Kor Sik 56 5

6 1. Inledning Vad beror den höga europeiska ungdomsarbeslösheen på? I Sverige har frågan diskueras inensiv under de senase månaderna, bland anna som en följd av olika larmrapporer som alla pekar på a Sverige har ungefär lika hög ungdomsarbeslöshe som de sydeuropeiska länderna. Där är ofa över 20 procen av ungdomarna (15-24 år) klassade som arbeslösa. I media har diskussionen dels handla om huruvida den officiella saisiken ger en korrek bild av ungdomsarbeslösheen eller ej och dels om den evenuella kopplingen mellan högre ungdomsarbeslöshe och srika arbesmarknadsregleringar, de som ibland kallas för ryggheslagsifning. De senare ska vår undersökning handla om. Vi kommer därmed ine a ge oss in i diskussionen om lämpliga definiioner av ungdomsarbeslöshe i den här uppsasen på anna sä än genom våra egna val av sådana definiioner. Vår undersöknings syfe är isälle a undersöka om de finns e samband mellan högre ungdomsarbeslöshe och srikare arbesmarknadslagsifning och i så fall ungefär hur sark de är. För a göra undersökningen använder vi harmoniserad arbeslöshessaisik från Eurosa och e index från OECD som mäer den relaiva srikheen i landes arbesmarknadsregleringar. Med ugångspunk i naionalekonomisk eori, bland anna i Insider-Ousider modellen, diskuerar vi olika möjliga kopplingar mellan hårdare regleringar på arbesmarknaden och högre ungdomsarbeslöshe. Vi använder sedan en Dynamisk Fixed Effecs modell för a undersöka om de finns e sådan samband. De är vikig a poängera a undersökningens syfe ine är a göra exaka skaningar av hur mycke ungdomsarbeslösheen skulle kunna sänkas med en annan arbesmarknadslagsifning, uan syfe är i försa hand a esa om de finns e samband, sam ungefär hur sark dea är. Undersökningen har en radiionell disposiion med e bakgrundsavsni som går igenom relevan lieraur och faka. Dea följs av en meodologisk diskussion och en beskrivning av vår modell. Därefer redovisar vi våra resula. I e eferföljande diskussionsavsni knyer vi sedan ihop resuladelen med bakgrundsdelen och diskuerar konsekvenserna av resulaen i undersökningen. De flesa diagram och regressioner har vi val a lägga i appendix. 6

7 2. Bakgrund 2.1 Om de undersöka länderna I undersökningen ingår följande länder: Sverige, Danmark, Öserrike, Nederländerna, Irland, Sorbriannien, Ialien, Grekland, Belgien, Spanien, Frankrike, Porugal, Tyskland, Finland och Norge. Vår undersökning bygger på anagande a de här länderna är illräcklig lika för a en undersökning av de slag som vi avser a göra ska vara möjlig och meningsfull. Men de finns ros all flera vikiga samhällsekonomiska, poliiska och sociologiska skillnader mellan länderna. Flera samhällsveare (däribland Vogel; Whie, Smih) menar a skillnaderna är så sora a de är meningsfull a dela in länderna i olika samhällsmodellsgrupper. Vogel gör en övergripande indelning av länderna i re grupper, en Nordisk grupp, en Sydeuropeisk grupp och en Mellaneuropeisk grupp. De sörsa skillnaderna finner han mellan den Nordiska- och den Sydeuropeiska gruppen. De nordiska länderna karakäriseras bland anna av e högre arbeskrafsdelagande bland ungdomar och seniorer (-25; 55+), högre arbeskrafsdelagande bland kvinnor och högre fackföreningsdelagande än de övriga länderna. Om man jämför med de sydeuropiska länderna märker man a beydlig färre kvinnor, ungdomar och seniorer delar i arbeskrafen. Länderna skiljer sig som sag även å vad de gäller deras poliiska inrikning och idéradiion. För a göra en liknande indelning som den ovan kan man använda de klassiska poliiska åsikseikeerna. Vogel använder beeckningarna Liberala, Konservaiva, Rudimenära och Socialdemokraiska länder. Bland anna känneecknas de länder som klassificeras som Socialdemokraisk inrikade av en mycke mer omfaande fördelningspoliik via skaer och ransfereringar än de övriga länderna och således även av e mer ambiiös skaeuag än de övriga länderna. Men en vikig iakagelse i de här sammanhange är a de här länderna på flera sä är beydlig mer lika varandra än den poliiska eikeen ovan anyder. Bland anna är arbesmarknadsregleringarna enlig vår sä a mäa ungefär lika hög i de socialdemokraisik orienerade länderna (undanage Danmark) och de konservaiv 7

8 (rudimenär) orienerade länderna (se appendix B). De liberal orienerade länderna har däremo mer flexibla arbesmarknadsregleringar. Många av de skillnader som nämns ovan, bland anna fackföreningsdelagande och andelen arbeskrafsdelagande i olika åldrar, är svåra a kvanifiera och ingår därför ine i undersökningen, men de är sannolik så a de på olika sä påverkar resulae varför de är vikiga a uppmärksamma. Ungdomsarbeslösheen var under eferkrigsidens försa årionden låg i de flesa av de undersöka länderna. Den sarka och långvariga högkonjunkuren under 50- och 60- alen bidrog ill a hålla uppe en hög eferfrågan på ny arbeskraf som möes av en målig och sabil arbeskrafillväx besående av nya årskullar ungdomar på arbesmarknaden (Blanchflower, Freeman; 2000). Men under sjuioale seg ungdomsarbeslösheen dramaisk som följd av e krafig öka arbeskrafsubud bland unga när de sora barnkullarna födda på fyrioale nådde arbesför ålder samidig som eferfrågan i sora delar av världen svikade på grund av oljeprischockerna. Många analyiker rodde i slue av sjuioale a den högre ungdomsarbeslösheen var en illfällighe och a arbeslöshesnivån successiv skulle sjunka illbaka ill de idigare, låga nivåerna (bland andra OECD; 1978) och a den högre ubildningsnivån bland de nya ungdomarna på sik skulle ge dem en konkurrensfördel jäme äldre arbesagare som då isälle riskerade a bli arbeslösa. Men så blev de ine. Isälle ökade såväl välfärds- som ansällningsgape mellan äldre och yngre arbekrafsdelagande under hela åio- och niioalen. Tros a ungdomar idag är många gånger bäre ubildade än äldre arbesagare är de äldre beydlig mer väleablerade på arbesmarknaden än ungdomarna som isälle har blivi faigare, mer marginaliserade och i högre grad arbeslösa. Varför? Blanchflower och Freeman har flera förklaringar ill dea. Bland anna a ransisionsgape (de vill säga glappe) mellan sudier och arbee har blivi all sörre. Men vad beror dea på? Under perioden fram ill och med ales början blev de arbesräsliga regleringarna all srikare i de undersöka länderna. Som e exempel på dea kan man följa Lagen om Ansällningsskydds (LAS) illblivelse och uveckling i Sverige (Helmbring, 2000). Lagen illkom skärpes den så a möjligheen a ansälla emporär arbeskraf 8

9 försvann. Under åio- och niioale har LAS (med några få undanag ) reformeras för a bli mer flexibel. Under ungefär samma idsperiod började en med iden allmer enad kår av naionalekonomer a dela upp arbeslösheen i olika delar. Den arbeslöshe som i de radiionella keynesianska paradigme enbar hade förklaras med bris på illräcklig eferfrågan och medicineras med saliga inervenioner via finanspoliiken delades nu upp i re delar. En eferfrågebrissbaserad arbeslöshe, en srukurell arbeslöshe och en naurlig arbeslöshe. När ekonomin när NAIRU, de vill säga den nivån på arbeslösheen som ine ger någon ökning av inflaionen så finns de en annan arbeslöshe kvar i ekonomin som påverkas av hur välfungerande arbesmarknadens fundamena är, de vill säga de insiuioner som avgör hur flexibel arbesmarknaden förmår anpassa sig ill nya chocker. Sluligen finns de även en så kallad naurlig arbeslöshesnivå, ill exempel på grund av a personer byer arbee, flyar eller säger upp sig frivillig och därmed blir arbeslösa för en id innan de få en ny ansällning. Denna uppsas kommer i forsäningen a fokusera på den srukurella arbeslösheen. 2.2 Tidigare forskning om ungdomsarbeslöshe Schröder gör i Ungdomsarbeslösheen i e inernaionell perspekiv en jämförelse av ungdomsarbeslösheen i olika länder och diskuerar möjliga orsaker ill de krafiga variaionerna i ungdomsarbeslöshe mellan olika länder. Enlig Schröder är ine arbesmarknadsregleringar och olika yper av ansällningsskydds påverkan på ungdomars sysselsäning alls lika uforska som ill exempel sambande mellan ungdomsarbeslöshe och minimilöner. Lagar om ansällningsskydd i indusriländer ugår, enlig Schröder, ofa från principen Förs in - Sis u. Därmed är ungdomar de försa som sägs upp vid personalneddragningar. Dea är en av förklaringarna ill a ungdomars arbeslöshe är konjunkurkänslig i högre grad en den generella arbeslösheen. Andra poeniella konsekvenser för ungdomars sysselsäning av srika arbesmarknadsregleringar och den medförda relaiva brisen på möjligheer a ansälla illfällig arbeskraf är, enlig Schröder, a arbesgivare vekar inför de långsikiga åaganden 9

10 som blir följden av en illsvidareansällning med srikare arbesräslig lagsifning. Därmed skulle arbesmarknadsregleringar ren eoreisk kunna ha negaiva konsekvenser för ungdomars sysselsäning. Även om dessa lagars påverkan på ungdomsarbeslösheen är relaiv lie uredd av idigare forskning har e par sådana sudier gjors, med olika meodologiska ansaser. Skedinger har analysera hur förändringar i ansällningsskydde påverkar ungdomsarbeslösheen i sex länder under och 1980-alen (Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Spanien, Sverige och Sorbriannien (Skedinger; 1993). Han fann a den svenska ungdomsarbeslösheen i genomsni var 1,5 procen högre under perioden då ansällningsskydde var srikare, jämför med genomsnie för den övriga suderade perioden ( ). Skedinger använder en annan definiion av ungdomar än de övriga sudierna (inklusive vår egen). Han definierar ungdomar som personer upp ill 20 år och skaar arbesräsliga regleringar för hela arbesmarknaden konra arbesskapande ågärder för ungdomar och försöker därigenom uröna neoeffeken av dessa på ungdomarnas delagande i arbeslive. Även OECD har ure ansällningsskyddes påverkan på arbesmarknaden. I samband med a OECD og fram de indikaorer som vi använder oss av i den här sudien gjordes en sor sudie av hur arbesmarknadslagsifning påverkar sysselsäningen, men med andra daa och meoder. OECD fann a arbesmarknadsregleringar förlänger arbeslöshesiden för dem som blivi arbeslösa samidig som de fyller sin funkion så ill vida a de skyddar de arbesagare som har ansällning. Av dea drar OECD slusasen a lagarna riskerar a bidra ill en högre arbeslöshe bland svaga grupper, bland anna ungdomar efersom risken för arbesgivaren är sörre ju srikare lagsifningen är. För a minska denna risk och därmed ungdomsarbeslösheen, rekommenderar OECD en mer illåande aiyd jäme idsbegränsade ansällningar och förbärade möjligheer ill provansällningar (OECD; 2004). Srikare arbesmarknadsregleringar skulle, enlig OECD, således förlänga arbeslöshesperioderna för dem som förlorar jobbe och då framförall drabba ungdomar. Många idigare sudier har, enlig Schröder, haf svår a finna jämförbar saisik och framförall jämförbara indikaorer på hur arbesmarknaden är reglerad. De indexserier som vi använder i denna sudie kommer, som sag, från OECD. Dessa indexserier är knappas några idealiska må på arbesmarknadsregleringar de heller, efersom de bygger 10

11 på relaiv få observaioner under en i sammanhange kor idsperiod (arbesräsliga reformer anas få sörs arbeslösheseffeker på lång sik). De finns emellerid fler problem med inernaionella jämförelser av dea slag. Micco och Pagés diskuerar olika meodologiska svårigheer med kvaniaiva jämförelser mellan olika länders arbeslöshe och arbesmarknadslagsifning i en undersökning av hur arbesräsliga regleringar har påverka olika sekorer av arbesmarknaden i e anal indusrioch uvecklingsländer (Micco, Pagés; 2006). De pekar på flera problem, bland anna a hia jämförbar saisik och a konrollera för iniiala länderskillnader. Micco och Pagés kommer i sudien fram ill a arbesräslig lagsifning gör arbesomsäningen långsammare, framförall i sekorer som är relaiv mer känsliga för ubuds- och eferfrågechocker. I dessa sekorer har lagsifningen även en negaiv påverkan på anale arbesillfällen, enlig Micco och Pagés. Nesporova och Cases använder samma övergripande indexserie från OECD (overall-epl) som vi använder oss av för a mäa den arbesräsliga lagsifningens påverkan på arbeslöshe och andra arbesmarknadsrelaerade variabler (Nesporova, Cases; 2003). Men de gör endas enklare punkskaningsjämförelser och OLS-skaningar av dessa samband. De finner e svag samband mellan ungdomsarbeslöshe och de övergripande indexmåe för de länder de undersöker under år (de använder genomsniliga arbeslösheen under denna period för länderna: Ungern, Polen, Slovakien, Esland, Ryssland, Tjeckien och Slovenien). Sannolik innehåller dessa skaningar emellerid sora felakigheer efersom de har få observaioner som ine ar hänsyn ill länderspecifika skillnader som kan ha funnis från början, på de sä som Mico och Pagés beskriver (se ovan). Flera ekonomer, däribland Howell (2005) ifrågasäer i boken Fighing Unemploymen de eoreiska fundamen som vår undersökning vilar på. De vill säga a arbesräsliga regleringar påverkar arbeslösheen. Howell vänder sig emo de marknadsliberala srukurreformer som förespråkas av bland andra OECD och IMF. Enlig Howell kan arbeslöshesproblem ine skyllas på rögheer på arbesmarknaden införda av välfärdssaen. Howell använder flera empiriska undersökningar som bevisning för dea. Han ar bland anna upp exemple Kanada, som under de senase decennierna reformera den arbesräsliga lagsifningen uan a dea le ill några påvisbara 11

12 effekiviesvinser. Empiriska undersökningar av Sorbriannien och Spanien visar på liknande resula. I de fall då avregleringar av arbesmarknaden är korrelerade med en sjunkande arbeslöshe, som exempelvis på Irland, argumenerar Howell för a den lägre arbeslösheen framförall har andra (eferfråge-) orsaker än den flexiblare lagsifningen. Sephen Nickell verkar dock ine hålla med. Han konsruerar i Labour Marke Insiuions and Unemploymen in OECD Counries en modell för a esa huruvida insiuionella fakorer har påverka arbeslösheen i OECD-länderna mellan år 1960 och år 2000 (Nickell; 2003). Han visar a ungefär hälfen av förändringarna i arbeslöshe kan förklaras genom förändringar i insiuionella förhållanden på arbesmarknaden. Nickell, Nunziaa, Ochel gör en liknande sudie av arbeslösheen i OECD-länderna från år 1960 fram ill 1990 med ungefär samma resula (Nickel, Nunziaa, Ochel; 2005). Om man för samman Nickells resula (som allså är en undersökning av den oala arbeslösheen) med Schröders diskussion om ansällningsskyddes uformning i flerale av de för vår undersökning akuella länderna så är de rimlig a dra slusasen a ungdomars arbeslöshe borde påverkas mer än den oala arbeslösheen av förändringar i arbesmarknadslagsifningen efersom ansällningsskydde i de flesa av de undersöka länderna (se Schröder, 2000) är uforma så a ungdomar ofa är de som förs sägs upp vid personalneddragningar. 12

13 3. Teori De finns flera naionalekonomiska eorier som försöker fånga sambande mellan lagregler, arbesmarknadsinsiuioner och arbeslöshe. Romer gör en mycke pedagogisk och läsvärd genomgång av de grundläggande eorierna kring dessa modeller och de empiriska es som gjors med dem (Romer; 2005). Vår eoreiska ugångspunk finns framförall i Insider- Ousider modellen, om än i någo modifierad form. Insider-Ousider modellen ugår från a de finns vå grupper av arbesagare i en ekonomi, så kallade Insiders och Ousiders. Insiders är de som har någon form av förbindelse med arbesgivaren vid löneförhandlingen. Ousiders är de som saknar sådan förbindelse (ansällning). I Insider-Ousider modellen anas srika regleringar av arbesmarknaden (eller sarka fackförbund). Efersom dea leder ill ökade kosnader för a bya Insiders mo Ousiders så kan Insiders höja sin nya genom a kräva högre lön än jämviksnivån. Föreages vins ges i modellen av följande ekvaion: (1) π = AF( L + L ) w L I O I I w O L O Där π är föreages vins och LI är anale ansällda Insiders och LO är anale ansällda ousiders och w L är lönen ill insiders och w L I I O O reflekerar skif i produkionskapacieen (eknologi eller dylik). är lönen ill Ousiders. A är en erm som Föreages vins påverkas i modellen allså posiiv av illgänglig eknologi och arbeskraf sam negaiv av de ansälldas lön (arbeskosnaden). Insiders nya anas i modellen enbar vara en funkion av lönen: (2) u = U I ( wi ) E andra vikig anagande i modellen är a föreage ine kan nyansälla ill oberoende löner, de vill säga; lönen ill de nyansällda kan ine vara mycke lägre än den som ges ill de redan ansällda: (3) 13

14 w O = Rw I 0 < R 1 Lönen ill Ousiders är således en andel av lönen ill Insiders som besäms av variabeln R. Variabeln R, besäms i sin ur av flera insiuionella fakorer på arbesmarknaden. Bland anna hur skyddade de ansällda är, men även av andra insiuionella fakorer såsom fackföreningsmak och dylik. Föreages beslusvariabler är i denna modell wi och L O, de vill säga vilken lön som förhandlas fram illsammans med Insiders sam hur många Ousiders som kommer a ansällas ill denna lön (efersom Insiders i modellen anas vara ansällda hela iden). Arbesgivaren och Insiders maximerar sin gemensamma nya. Dea ger följande Lagrangeekvaion: (4) K [ A F( L + L ) w L Rw L ] + λ[ p U ( w )] uo K p i= 1 i i I O Ii I Ii Oi i= 1 L = i Ii Försaderivaan av dea för LOi ger: p i [ A F ( L + L ) Rw ] = 0 i I O i Ii (5) Vilke ger a RwIi blir: (6) A F ( L + L ) = Rw i I O i Ii Föreage och Insiders gör allså upp den nyomaximerande lönenivån w Ii, Föreage besämmer sedan uifrån dea L O, de vill säga hur många Ousiders som får jobb. i Ousiders kan därmed ine påverka vare sig lönenivån eller hur många arbesillfällen som denna lönenivå kommer a generera. Mer inflyande över lönesäningen (de vill säga högre kosnader och hinder för a bya ansällda) skapar mer Insidermak och mindre arbesillfällen då dea gör arbeskosnaden högre genom a Insiders kan kräva högre lön. Efersom Insiders redan är ansällda och förmodas vara skyddade av lagar och aval som 14

15 gör de svår och dyr a säga upp dem så kommer arbeslösheen i huvudsak ine a drabba dem. Isälle kommer dea a leda ill en ökad arbeslöshe bland Ousiders. Insider Ousider modellen är lönefokuserad. De vill säga modellens primära fokus är vilken lön som föreagen kommer a beala ill de ansällda. Omfaande arbesmarknadsregleringar blir i modellen e sä a öka Insiders makposiion vilke driver upp lönerna för de redan ansällda och därigenom genererar ökad arbeslöshe (Romer; 2005). Därmed är de vikig a poängera a Insider-Ousider modellen ine äcker in alla de inciamen som kan änkas moivera de ansällda a agera på dea sä. De kan ju mycke väl änkas a de ansällda, individuell eller genom fackförbund, agerar för a bibehålla den srikare arbesmarknadslagsifningen av rädsla för a bli av med jobben, av solidarie med andra arbesagare, eller av hel andra orsaker. Helmbring diskuerar Insider-Ousider modellen uifrån e svensk perspekiv i Insider-ousider fenomen och de nya uanförskape (Helmbring; 2006). Helmbring ugår från Insider-Ousider eorin såsom den lanserades av Lindbeck och Snowers i mien av ale. Insiders definieras allså som för närvarande ansällda, erfarna arbesagare vars ansällning skyddas av ansällningsförhållanden som gör de kossam för arbesgivaren a säga upp dem. Ousiders är de som ine har någo sådan skydd, de vill säga de som aningen är arbeslösa eller ansällda i andra former där ansällningsryggheen är väsenlig mindre eller obefinlig. Med dessa definiioner är de rimlig a ana a ungdomar iniial befinner sig i en naurlig ousiderposiion efersom de från början, så a säga naurligen, saknar de aribu som illskrivs en Insider. I den mån arbesräslig lagsifning påverkar arbeslösheen bland ungdomar så bidrar den med andra ord sannolik även ill a försärka denna makfördelning. Insiders skiljer sig som sag även från Ousiders vad gäller lönesäningsinflyande. Enlig Helmbring är en vikig fakor för Insiders möjlighe ill påverkan på lönen dess inflyande över produkivieen. Insiders kan samarbea med ledningen och generera produkivie och därigenom vins, men de kan även organisera srejker och frånvaro och därigenom generera förluser. Men Insiderns makposiion regleras i viss mån även av Ousiders efersom de givevis finns en gräns för hur mycke en Insider kan kräva innan de blir billigare a, ros uppsägningskosnaden, säga upp Insidern och ansälla en Ousider isälle. Därför finns de 15

16 inciamen för Insiders a vara lika produkiva som Ousiders (men följakligen ill en högre kosnad). Kosnader för a bya Insiders mo Ousiders inkluderar, enlig Helmbring, föruom avgångsvederlag och dylik även kosnader för a uannonsera ny jäns, söka efer, förhandla med- och ubilda den nyansällde. Den vikigase makroekonomiska konsekvensen av Insider-Ousider modellen är enlig Lindbeck och Snower ofrivillig arbeslöshe. En annan effek är förlängda effeker av makroekonomiska sörningar, så kallad Hyseresis 1. Efersom ungdomar iniial kan anas illhöra Ousider-kaegorin är de allså rolig a den ofrivilliga genererade arbeslösheen slår särskil hår mo denna grupp, i den mån sambanden sämmer och är relevana. Därigenom kan Insider-Ousider modellen sägas fånga en del av de samband som vi vill esa. De finns dock flera, mindre formaliserade eorier och hypoeser om arbesmarknadsregleringars påverkan på arbeslöshe som är relevana för vår sudie. Naionalekonomer har ofa (läs ill exempel om Schröder i föregående kapiel) anagi a dessa regleringar ugör en exra kosnad för arbesgivaren. Dea innebär med andra ord högre arbeskosnader och sörre risker än vad som skulle ha vari falle annars, vilke följakligen kan resulera i e minska anal arbesillfällen. Dea behöver dock ine vara hela sanningen. Enlig OECD är de vikig a inse a arbesmarknadsregleringar har både posiiva och negaiva välfärdseffeker (OECD; 2004) och poeniell även posiiva och negaiva effeker för såväl arbesagare som arbesgivare. OECD överger således den homogena bilden av arbesräslig lagsifning som varande blo en exogen kosnad för föreagen och ugår isälle från a lagsifningen är e policyinsrumen vars syfe är a korrigera olika marknadsimperfekioner (OECD; 2004). En vikig konsekvens av dea är a arbesräslig lagsifning ges en viss dynamik i OECD:s sudie efersom neoeffeken av lagsifningen då kan vara posiiv eller negaiv. De grundläggande probleme som ger upphov ill en sådan konfliksiuaion är inressekonfliken mellan arbesagare och arbesgivare, de vill säga föreagens behov av flexibilie konra arbesagarnas behov av skydd mo risker på arbesmarknaden. Tidigare uppsällda mosasförhållanden av ypen Flexibiliy konra Securiy har allså allmer 1 Trögheer som kommer av marknadsimperfekioner på arbesmarknaden. 16

17 ersas av vad som kommi a kallas Flexicuriy. EU-kommissionen rekommenderade 2003 medlemsländerna: a ureda och, när de är nödvändig, reformera resrikiva arbesräsliga lagsifningselemen med hänsyn agen ill behove av både flexibilie och säkerhe. (Europakommissionen; 2003) Vilke i ljuse av ales enydiga flexibiliesuppmaningar (bland anna i OECD job sudy; 1994) yder på en viss aiydförändring. Denna policyrekommendaionsförändring märks i OECD:s uredning av arbesmarknadslagsifningen i medlemsländerna (OECD; 2004). De vikigase resulaen i OECD:s undersökning är a: Arbesräslig lagsifning fyller si huvudsakliga syfe. De vill säga a skydda ansällda mo uppsägning. Samidig begränsar lagsifningen även arbeslösa arbesagares möjlighe ill ny- eller åeransällning efersom arbesgivaren kommer a beaka uppsägningskosnader och besvär vid evenuella nyansällningar. Lagsifningen i de olika OECD-länderna har harmoniseras under de senase femon åren. Den ökade konvergensen är framförall e resula av arbesräsliga uppluckringar i de länder som idigare hade sark reglerad arbesmarknadslagsifning. De är rimlig a ana a de finns en koppling mellan så kallade svaga gruppers (Ousiders) delagande i arbeslive och arbesräslig lagsifning. Exempelvis ungdomar och medelålders kvinnors arbeskrafsdelagande skulle, enlig OECD, kunna påverkas negaiv. De är dock möjlig a andra gruppers arbeskrafsdelagande isälle gynnas av arbesmarknadslagsifningen. 17

18 3.1. Risken för duala arbesmarknader Resulaen av de sudier som gjors av OECD pekar allså på a arbesmarknadslagsifningen fyller sin funkion, a skydda de arbesagare som har jobb. Dea samidig som lagsifningen sannolik gör de svårare för dem som är arbeslösa a få e ny arbee. Om man väger samman resulaen av OECD:s sudie med Helmbrings diskussion om Insiders och Ousiders så skulle man någo förenkla kunna säga a de finns en risk a lagsifningen bidrar ill a särka de som har ansällning (Insiders) samidig som den försvagar de som ine har någon (Ousiders). Efersom de är rolig a ungefär samma personer, de vill säga de som är sarkas på arbesmarkanden, skulle få arbee förs oavse vilka arbesmarknadsregleringar som syr arbesmarknaden så är de mer relevan a fråga vad arbesmarknadsregleringarna skapar för möjligheer för de som är svagas på arbesmarknaden. Enlig bland andra OECD gör lagarna dem ännu svagare. Beslusfaare runom i Europa verkar, enlig OECD, ha uppmärksamma dea förhållande och framförall reagera med en allmer illåande aiyd jäme olika yper av idsbesämda ansällningar för a bereda plas för dem som sängs ue från arbesmarknaden på grund av lagsifningen (framförall sedan mien av 80-ale), bland anna genom a illåa olika yper av projekansällningar och vikaria. Risken med dea är, enlig OECD, a man skapar en så kallad dual arbesmarknad. De vill säga vå arbesmarknader där den försa ugörs av de fas ansällda och den andra av personer som är ansällda i andra och lång mindre rygga ansällningsformer. De är därmed också rolig a de som redan är sarka på arbesmarknaden får de skydd som de, så a säga, ine behöver på bekosnad av de andra. De som skulle behöva mer skyddade ansällningar men som då är hänvisade ill olika yper av, relaiv se, oskyddade ansällningsformer. 18

19 4. Daa och avgränsningar 4.1 Avgränsningar Val av länder I den kvaniaiva undersökningen av sambande mellan arbesmarknadslagsifning och ungdomsarbeslöshe ingår följande länder: Belgien, Danmark, Tyskland (inkluderar före dea Ösyskland från och med år 1991), Grekland, Spanien, Frankrike, Irland, Ialien, Nederländerna, Öserrike, Porugal, Finland, Sverige, Sorbriannien och Norge. Daamängden besår av Eurosas årliga ungdomsarbeslöshesmå för dessa länder. Vale av länder bygger på anagande a dessa länder är illräcklig lika för a de ska vara meningsfull a göra en jämförelse dem emellan, vilke verkar rimlig med hänvisning ill e fleral idigare samhällsveenskapliga jämförande sudier (bland andra Vogel; 2004, Whie, Smih; 1993) Arbeslöshesmå För a sudien ska vara möjlig måse landes ungdomsarbeslöshe för de undersöka åren finnas illgänglig enlig samma definiion. De ungdomsarbeslöshesmå som vi har använ i sudien kommer från Eurosa och bygger på Inernaional Labour Organisaions (ILO:s) arbeslöshes- och ungdomsdefiniioner. Enlig ILO:s definiion av ungdomar är de personer mellan 15 och 24 år. Till gruppen arbeslösa räknas de som ine har jobba mer än en imme under den senase veckan eller de senase dagarna, men som kan och vill jobba mer och därför söker arbee akiv. ILO:s arbeslöshesdefiniion innefaar även personer som är laen arbessökande, de vill säga även suderande som hellre skulle vilja arbea men som suderar i bris på arbee och personer som arbear delid men som skulle vilja arbea mer (ujämna). Arbeslöshessaisiken är harmoniserad men ine säsongsjuserad. Saisiska Cenralbyrån (SCB) använder en annan definiion av arbeslösa än den som rekommenderas av ILO (SCB; 2006). SCB använder måe öppe arbeslös vilke är den andel av den oala arbeskrafen som ine är sysselsa. Med arbeskrafen menas här personer som aningen är arbeslösa eller sysselsaa. I arbeskrafen ingår således ine sådana som exempelvis arbesvilliga sudener, föridspensionärer eller personer som delar i olika yper av arbesmarknadspoliiska program eller ågärder. 19

20 Om vi ugår ifrån saisiken från Eurosa och den idigare indelningen av länderna (Nordiska länder, Mellaneuropeiska länder och Sydeuropeiska länder) så kan vi följa uvecklingen av ungdomsarbeslösheen under den undersöka perioden i Figur Ungdomsarbeslöshe i Skandinavien, Arbeslöshe som procen av oal arbeskraf, personer i åldern år Sverige Finland Norge 10 Danmark Källa: Eurosa Figur 1: Figuren visar ungdomsarbeslösheen i Norge, Sverige, Finland och Danmark från och med år 1983 ill och med år Källa: Eurosa Ungdomsarbeslösheen i Sverige och Finland nådde sina högsa uppmäa nivåer under den undersöka perioden omkring år (För Sveriges del var dock ungdomsarbeslösheen 2005 uppe på lika hög nivå som ). Danmark och Norge har en lägre ungdomsarbeslöshe under hela den undersöka perioden. I alla skandinaviska länder föruom Sverige verkar ungdomsarbeslösheen numera ligga sabil på samma nivå. Ungdomsarbeslösheen i Sverige har däremo öka under de senase åren. 20

21 Ungdomsarbeslöshe i Mellaneuropa, Arbeslöshe som procen av oal arbeskraf, personer i åldern år Frankrike Belgien Tyskland Sorbriannien Öserrike 10 5 Irland Nederländerna Källa: Eurosa Figur 2: Figuren visar ungdomsarbeslösheen i Sorbriannien, Öserrike, Nederländerna, Irland, Frankrike, Tyskland och Belgien från och med år 1983 ill och med år (Källa: Eurosa) Ungdomsarbeslösheen i de sex mellaneuropeiska länderna varierar krafig. Frankrike har haf en relaiv hög ungdomsarbeslöshe under hela den undersöka perioden. Desamma gäller för Belgien om än med en krafigare nedgång under 80-ale och en mycke krafig uppgång under försa halvan av 90- ale (vilke ine var falle i Frankrike). Öserrike och Nederländerna har en, relaiv se, lägre ungdomsarbeslöshe under hela den undersöka perioden. I Belgien, Frankrike, Öserrike, Tyskland och Nederländerna har ungdomsarbeslösheen sigi under de senase fem åren. På Irland och i Sorbriannien har ungdomsarbeslösheen värom sjunki, från inledningsvis ganska höga nivåer. På Irland är denna rend ydligas. Där har ungdomsarbeslösheen sjunki med dryg 15 procenenheer sedan år

22 Ungdomsarbeslöshe i Sydeuropa, Arbeslöshe som procen av oal arbeskraf, personer i åldern år Grekland Ialien Spanien Porugal Källa: Eurosa Figur 3: Figuren visar ungdomsarbeslösheen i Grekland, Spanien, Ialien och Porugal från och med år 1983 ill och med år (Källa: Eurosa) I de fyra Sydeuropeiska länderna är ungdomsarbeslösheen generell se beydlig högre än i de övriga grupperna även om variaionen är sor inom länderna. I Porugal är ungdomsarbeslösheen lägre än i de övriga länderna under hela den undersöka perioden. I Spanien har ungdomsarbeslösheen sjunki krafig i vå omgångar under den undersöka perioden. Ialien har haf en ganska sabil, relaiv hög ungdomsarbeslöshe (mellan 20 och 30 procen) under hela den undersöka perioden. Ungefär desamma gäller för Grekland. I vå av länderna, Spanien och Grekland, har ungdomsarbeslösheen sjunki under de senase åren. I de vå reserande länderna, Porugal och Ialien, har ungdomsarbeslösheen isälle öka under de senase åren Val av Daa och Index Men de räcker ine med illgänglig arbeslöshesdaa för a undersökningen ska vara möjlig a genomföra. Vi behöver även e må på hur pass omfaande arbesmarknadslagsifning länderna har. OECD har uppskaa och kvanifiera sådana må i re index som alla ingår i 22

23 sudien, dels e övergripande index och dels vå index för olika delar av arbesmarknaden (Se Appendix A). De övergripande indexe mäer arbesmarknadslagsifningen för hela arbesmarknaden och besår i sin ur av vå delar: Arbesmarknadslagsifning för fasa respekive emporära ansällningar. Efersom de vå komponenerna är byggsenar i de övergripande indexe finns de en inbördes påverkan mellan dessa vå och de övergripande indexe. Därför används de ine samidig i undersökningen. Som framgår av diagrammen i appendix B så har de sydeuropeiska länderna de högsa indexvärdena, men även de skandinaviska länderna har relaiv höga nivåer (undanage Danmark). I Mellaneuropa är bilden mer splirad, Sorbriannien har väldig låg indexvärde under hela den undersöka perioden medan exempelvis Frankrike har höga indexvärden under samma period. Samma bild finns kvar om än någo mindre ydlig för indexserierna som mäer skydde för fasa respekive emporära ansällningskonrak. Vad de gäller emporära ansällningskonrak verkar reglerna dessuom ha luckras upp en hel del för flera av länderna. Indexens förändring över id varierar. Vad de gäller indexe för fasa ansällningar har de förändras mes i de sydeuropeiska länderna. I de skandinaviska länderna har indexe för emporära ansällningar förändras mes. Om man kopplar samman indexnivåerna med den klassificering av länderna som gjordes inledningsvis är de vär a noera a länderna som ingick i den Sydeuropeiska gruppen och den Nordiska gruppen, de vill säga de som poliisk klassificerades som Socialdemokraiska respekive Rudimenära och konservaiva, med någo undanag, har de högsa indexvärdena. I de mellaneuropeiska länderna som klassificerades såsom eklekiska är bilden mer splirad. De av dessa länder som var konservaiv poliisk orienerade har höga indexvärden medan de som klassificerades som liberala har lägre indexvärden Val av idsperiod I undersökningen suderas arbeslösheen mellan åren 1985 och Efersom OECD:s index bygger på observaioner med sar år 1985 är de ine möjlig a uöka sudien för idigare år även om de skulle vara önskvär då evenuella effeker av arbesräsliga reformer sannolik märks ydligare över långa idsperioder. 23

24 4.1.5 Övriga variabler För a jusera för de konjunkurella flukuaionerna använder vi oss av e må över ländernas så kallade Oupu Gap vid olika idsperioder. Oupu Gap, ibland översa ill produkionsgape, approximera som den procenuella skillnaden mellan fakisk och uppskaad poeniell BNP-volym (OECD; 2006). Måe är vikig efersom uformningen av ansällningsskydde i de flesa av de undersöka länderna (sis in-förs u-principen) medför a de är sannolik a ungdomsarbeslösheen är mer konjunkurkänslig än den generella arbeslösheen (Schröder; 2000). Från början hade vi änk använda e sörre anal länder och flera variabler i undersökningen men den begränsade illgången ill länder med illgängliga daa har ugjor en naurlig avgränsning och därmed bidragi ill ovansående urval. 4.2 Meodologiska svårigheer Ursprungligen ville vi använda variabler för bland anna minimilöner, arbesmarknadspoliik, arbeslöshesersäning, ubildningssasningar och dylik. Dessvärre är de svår a inkludera dessa i analysen efersom de, i den mån de finns sådan saisik överhuvudage, endas finns för de senase åren och ine för alla länder som ingår i undersökningen. Dessuom finns de flera andra problem med den illgängliga saisiken för dessa variabler. Exempelvis minimilöner varierar krafig inom länderna och avviker från de lagsadgade nivåerna då lokala aval i realieen ofa syr dessa nivåer (Skedinger, 2006, s.63). Må på hur mycke pengar de olika länderna lägger på arbesmarknadspoliik finns för vissa av länderna, framförall för de senase fem åren, men dessa må är urycka i enheer som gör de svår a på e meningsfull sä inkludera dem i analysen. Nu skulle de i och för sig vara möjlig a konsruera nya må med hjälp av denna rådaa men anale observaioner är hur som hels för få för a någo sådan ska vara meningsfull. Men frågan är om resulae skulle påverkas särskil mycke a dessa må inkluderades i undersökningen. Som framgår av figur A (se appendix B) så varierar sasningarna på arbesmarknadspoliik godycklig mellan de länder som har låg ungdomsarbeslöshe och de länder som har hög ungdomsarbeslöshe. Bland de länder som umärk sig för a ha lägs ungdomsarbeslöshe, sasar Irland och Sorbriannien relaiv lie pengar på arbesmarknadspoliik medan Danmark sasar relaiv mycke pengar. 24

25 Bland länderna med hög ungdomsarbeslöshe, exempelvis Sverige och Frankrike, varierar sasningarna på arbesmarknadspoliiska ågärder ungefär på samma sä. Sverige sasar ganska mycke pengar på arbesmarknadspoliik medan Frankrike sasar mindre. En annan variabel som skulle ha vari inressan a inkludera i analysen är den informella sekorns sorlek i de undersöka länderna och dess uveckling över iden och evenuella samband med ungdomsarbeslösheen. Världsbanken gör från och med förra åre skaningar av den informella sekorns sorlek i förhållande ill olika länders BNP. 2 Men med de urval av länder som ingår i vår undersökning blir denna variabel mindre relevan då variabeln ine skiljer sig å särskil mycke mellan de undersöka länderna. De övergripande indexmåe är, som sag, en sammanslagning av vå må på regleringar av delar av arbesmarknaderna i de undersöka länderna. Därför varierar dea övergripande index mycke mindre än de vå delindexen över iden. Efersom en ekonomerisk analys är beroende av a de finns illräcklig mycke förändring i variablerna fungerar ine de övergripande indexe särskil bra i dea sammanhang. Därför ersäs de isälle av dess vå delkomponener (läs mer om dea nedan). Vid den här ypen av skaningar, som bygger på komplexa kvanifieringar av svårkvanifierad rådaa, är de däruöver vikig a komma ihåg a resulae knappas kan bli någo exak må på hur mycke ungdomsarbeslösheen skulle sjunka eller siga med arbesräsliga reformer, uan endas ungefärliga rikningsmå på hur arbeslösheen påverkas. Efersom syfe med uppsasen ine är a komma med någo exak policyrecep uan isälle a pröva e samband är denna icke-exakhe ine någo problem, men väl värd a komma ihåg. 4.3 Employmen Proecion Legislaion- Indexes Konsrukion (appendix A) De som all som ofas förkoras EPL i lierauren sår egenligen för Employmen Proecion Legislaion. OECD har skapa re indexserier för a mäa nivån på dea i olika länder. De re indexmåen bygger ursprungligen på re observaioner varav den försa (den från 1980-ale) delvis är en uppskaning. OECD har sedan konsruera idsserier av de ursprungliga observaionerna genom a förändra dessa årligen i ak med a arbesmarknadspoliiska reformer genomförs i de olika länderna (se appendix A). 2 <hp:// 25

26 EPL-indexe är uppbygg av re övergripande delmå: Individuell skydd mo uppsägning vid fas ansällning Speciella regler som syr kollekiv uppsägning Regleringar av emporära ansällningsformer. Vad de gäller skydde mo uppsägning fokuserar de i sin ur på re områden: Svårigheen a säga upp personal, de vill säga vad som klassas som e saklig skäl för uppsägning. Graden av adminisraiva åaganden och andra svårigheer för den arbesgivare som vill säga upp personal. Uppsägningsid och avgångsvederlag. OECD:s index följer således e normal uppsägningsärendes förfarande. De bygger allså på uppskaningar av vad som klassas som jusa uppsägningar (innan uppsägningsprocessen) och delvis på adminisraiva svårigheer som kan drabba den arbesgivare som vill säga upp personal (under uppsägningsprocessen). Denna komponen kan beså av många vi skilda saker. De kan finnas möjligheer för den ansällde a mosäga sig uppsägningsbeslue på e idig sadium, de kan finnas krav på a en redje par ska dela i uppsägningsprocessen. Sluligen as även hänsyn ill hur lång id innan beslue verksälls som arbesagaren måse meddelas och hur mycke föreage måse beala ill denne vid uppsägning (efer uppsägningsprocessen). De andra delmåe i EPL-indexe besår av regler som syr förfarande vid kollekiva uppsägningar. Efersom kollekiva uppsägningar kan medföra sora samhällsekonomiska kosnader så har näsan alla OECD-länder specialregler som syr förfarande vid kollekiva uppsägningar. Dessa specialregler har ill avsik a minimera sådana samhällsekonomiska kosnader. De redje delmåe besår av uppskaningar av regler som syr emporära ansällningsformer och ansällningar genom bemanningsföreag. De finns flera vikiga begränsningar i indexe efersom vissa delar av den arbesräsliga lagsifningen är svår a kvanifiera. De gäller bland anna för förekomsen av provansällningsperioder, de vill säga en period i början av en ansällning då de vanliga ansällningsskydde ine gäller, vilke kan vara e vikig sä för arbesgivare a minska 26

27 risken vid nyansällningar. Provansällningsperioder kan således bidra ill a öka rörligheen på arbesmarknaden och är följakligen en vikig komponen i indexe. Någon form av provansällningsmöjlighe finns också i de flesa OECD-länder, men reglerna skiljer sig å mellan, såväl som inom, de undersöka länderna. Indexe ar hänsyn ill vad som finns angive i lagsifningen för respekive land, ofas en maximiperiod för provansällningar. I realieen regleras provansällningsvillkoren ofas lokal genom någon form av aval mellan arbesagarna eller deras fackförbund och arbesgivaren, vilke gör a den reella provansällningsperioden avviker från vad som är angive i lagex, och vad som finns med i indexe. På samma sä avviker ofa de reella besämmelserna för både uppsägningskosnader och uppsägningsid från vad som är laglig reglera. För vissa av länderna finns de även kompleerande informaion om hur de reella avalen avviker från de lagsadgade, i så fall ingår dea i indexe. I andra fall finns de ingen sådan informaion och i de fallen ugår indexe från de besämmelser som finns angivna i lagex. Konenan av dea är a EPL-indexe ofa underskaar den reella arbesräsliga regleringarna i de undersöka länderna efersom indexe i vissa fall ugår från juridisk bindande miniminivåer isälle från vad som i prakiken gäller. 27

28 5. Meod Vår undersökning ar sin början i en enkel OLS-skaning (modell 1, appendix C) y c = α + βx + ε c c c (7) vilken skaar sambande mellan den observerade arbeslösheen och de observerade indexmåen. I vår fall ger de ekvaionen: (8) u = α + β oepl + β og + ε c c oepl där u är ungdomsarbeslösheen för land c, α ochβ är konsaner, oepl är e övergripande indexmå som mäer hur omfaande arbesmarknadslagsifningen är i varje land, og är produkionsgape som approximerar konjunkurella flukuaioner och ε är residualermen. Efersom OLS-skaningen ine ar hänsyn ill evenuella iniiala skillnader mellan de observerade länderna är de dock sannolik a sambande mellan arbesmarknadslagsifning och ungdomsarbeslöshe kommer a överskaas med denna modell. Då vi använder oss av daa med såväl en ids- som värsnisdimension, så kallad paneldaa så är denna skaning med andra ord ine särskil illförlilig. Paneldaa (eller longiudinella daa) är en kombinaion av idsserie och värsni. Fördelen med a använda sig av paneldaa i jämförelse med a enbar använda värsni är framför all a paneldaamodeller är mer flexibla och kan a hänsyn ill länderspecifika egenskaper i analysen. Med paneldaameoder kan man dessuom göra undersökningar under korare idsperioder då anale dimensioner är flera. Den enklase formen ser u som följer: c og c c (9) y c ' = α + β x + ε c c c där xc är en maris med K vekorer, ej inräkna konsanen (Greene, 2003). Skillnader mellan observaioner och delpopulaioner, i de här falle effekerna av de olika ländernas iniiala 28

29 arbeslöshesnivåer, fångas upp i för ' Danmark = iα Danmark + β oepl oepl Danmark, + β värsnisenheerna c i marisen. Vår ekvaionssysem blir: αc och anas därmed vara konsana över iden och specifik u, og og Danmark, ε Danmark, ' u Be lg ien, = iα Be lg ien + βoepl oepl Be lg ien, + β og og Be lg ien, + ε Be lg ien, (10) y y y... y Bg, Dm, Tl, Gb, i iα 0i0...0 iα = 00i...0 iα i iα Bg Dm Tl Gb β β + β... β oepl oepl oepl oepl... oepl oepl oepl oepl Bg, Dm, Tl, Gb, β og og β og og + β og og... β og og Bg, Dm, Tl, Gb, ε ε ε... ε Bg, Dm, Tl, Gb, i vilke Belgien och Danmark allså är vår försa respekive andra observerade land. Alla 15 länderna finns med i marisen. Vi får således en ekvaion för varje land. i represenerar dummyermen för varje land och og är produkionsgape. Vår övergripande index (oepl) är som sag e vika genomsni av vå delindex, e index för arbesmarknadslagsifningen vad de gäller fasa ansällningar och e index för arbesmarknadslagsifningen för emporära ansällningar. Vi provar därefer a använda delkomponeneer av de övergripande indexe i ekvaionen i sälle och erhåller: ' u c, = iα c + β repl repl c, + β epl epl c, + β og og c, + ε c, (11) där u är ungdomsarbeslösheen för varje land, i är en dummyerm för varje land, α och β är konsaner för respekive land och variabel. Repl är e indexmå för arbesmarknadslagsifning som skyddar fasa ansällningar. Tepl är e indexmå för 29

30 arbesmarknadslagsifning som skyddar emporära ansällningar. Og är liksom idigare produkionsgape. Efersom modellen skaas med årlig ungdomsarbeslöshesdaa som förändras relaiv harmonisk mellan åren är risken sor a de finns auokorrelaion mellan de årliga observaionerna i daamängden. För a korrigera för auokorrelaion skapar vi en Dynamisk Fixed Effecs- Modell som ar hänsyn ill observerade daa åre innan genom en laggad ungdomsarbeslöshesvariabel. Vår modell blir nu: (12) ' u c, = iα c + β repl repl c, + βeplepl c, + β og og c, + β lagguc, 1 + ε c, där uc, 1 är den laggade ungdomsarbeslöshesvariabeln för land c. Då modellen är laggad illusrerar de må som regressionen genererar emellerid ine den fullsändiga effeken. För a erhålla den fullsändiga effeken flyar vi därför över den laggade variabeln ill ekvaionens vänsersida och löser u u c (se resula): (13) u ' c, β u, 1u c 1 = iα c + β repl repl c, + βeplepl c, + β og og c, βlagguc, 1 + ε c, Genom denna beräkning, där vi allså löser u den beroende variabeln och juserar för jämviksläge, erhåller vi den långsikiga effeken på ungdomsarbeslöshe från arbesräslig lagsifning. Men vad mäer egenligen vår modell? Är effeken egenligen sor eller lien? Dessa frågor har inga absolua svar. Efersom den ena av komponenerna i regressionen är e indexmå är de i alla fall ine så enkel som a säga a en enhes förändring i indexmåe plus eller minus ger följande genomsniliga effek på ungdomsarbeslösheen. De säger ju ine någo om vad en enhes förändring av dea index i realieen innebär. Då vår syfe är a uppskaa hur arbesmarknadslagsifningen påverkar ungdomsarbeslösheen gör vi eser med olika nivåer på indexe för fasa ansällningar för a esa vad vår modell säger a dea kommer a generera för ungdomsarbeslöshe. 30